Miljöteknikstrategier i några europeiska länder

(1)

Miljöteknikstrategier i några europeiska länder

Tillväxtverket gav i april 2013 Tillväxtanalys i uppdrag att i projektform göra en översikt över nationella miljöteknikstrategier i några europeiska länder. Projektet genomförs i två steg. Denna promemoria utgör steg ett i processen och en översikt över strategier

(2)

Dnr: 2013/115

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund

Telefon: 010 447 44 00 Telefax: 010 447 44 01 E-post: info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se

För ytterligare information kontakta: Martin Flack Telefon: 010 447 44 77

E-post: martin.flack@tillvaxtanalys.se

(3)

Förord

Sveriges regering presenterade i september 2011 en ny miljöteknikstrategi, vilken syftar till att stärka svenska miljöteknikföretag och miljötekniska innovationer i Sverige. En uttalad målsättning är också att öka exporten av svensk miljöteknik, i synnerhet till snabbväxande länder som Kina, Indien och Brasilien.

Inom ramen för denna strategi har ett stort antal initiativ och insatser lanserats som på olika sätt är tänkta att bidra till att förverkliga strategins målsättningar. Tillväxtverket är en av de myndigheter som av den anledningen fått nya uppdrag som framförallt är riktade mot att främja miljödriven näringslivsutveckling i Sverige, men också riktade mot att förbättra förutsättningarna för ökad export.

Tillväxtverket gav i april 2013 Tillväxtanalys i uppdrag att i projektform göra en översikt över nationella miljöteknikstrategier i några europeiska länder. Syftet med projektet är att bidra till genomförandet av Tillväxtverkets uppdrag, samt till utformning av

Tillväxtverkets program och insatser för miljödriven näringslivsutveckling/tillväxt

generellt genom att beskriva och analysera hur andra länder i Europa utformar sina insatser på detta område.

Projektet genomförs i två steg. Denna promemoria utgör steg ett i processen och en översikt över strategier och insatser i några europeiska länder. De studerade länderna har valts ut i diskussion med Tillväxtverket. Utifrån denna översikt kan Tillväxtverket, i diskussion med Tillväxtanalys och andra intressenter, välja vissa insatser inom enskilda områden för fördjupad analys där målet är att identifiera faktorer som på ett konkret sätt kan bidra till Tillväxtverkets program och initiativ för att främja miljödriven tillväxt.

Promemorian har författats av Sophia Tannergård, praktikant, och Carl Jeding, analytiker, vid Tillväxtanalys europaenhet i Stockholm.

Stockholm, februari 2014

Enrico Deiaco

Avdelningschef, Innovation och globala mötesplatser Tillväxtanalys

(4)

(5)

Innehåll

Sammanfattning ... 7

Summary ... 8

1 Bakgrund ... 9

1.1 Index för internationella jämförelser ... 10

2 Danmark ... 12

2.1 Övergripande strategi ... 12

2.2 Miljötekniksfrämjande aktiviteter... 13

2.2.1 Forskning ... 13

2.2.2 Samarbete ... 14

2.2.3 Företagsstöd ... 14

2.2.4 Demonstrationsprojekt ... 14

2.3 Aktörer ... 14

2.3.1 Myndigheter ... 14

2.4 Övriga åtgärder ... 17

2.5 Källor ... 18

3 Tyskland ... 20

3.2.3 Ökat företagande och användande ... 22

3.2.4 Exportfrämjande ... 22

3.3 Aktörer ... 22

3.5 Källor ... 25

4 Storbritannien ... 26

4.2.3 Eliminering av etableringshinder ... 27

4.2.4 Ökad användning av teknik ... 27

4.3 Aktörer ... 27

4.5 Källor ... 31

5 Finland ... 33

5.2 Miljöteknikfrämjande aktiviteter ... 33

5.2.2 Samarbete mellan aktörer ... 34

5.2.3 Exportfrämjande ... 34

5.3 Statliga aktörer och projekt ... 34

5.5 Källor ... 36

(6)

(7)

Sammanfattning

Denna promemoria är en översikt över vissa strategier och insatser och syftar inte till sammanvägningar eller analyser. Det finns dock några punkter som Tillväxtanalys vill lyfta fram:

•

Nationella strategier. Danmark och Tyskland har politiskt beslutade nationella miljöteknikstrategier med relativt stor politisk tyngd och synlighet. Storbritannien har ingen samlad nationell strategi, dock genomförs en mängd insatser på området som inbegriper många statliga aktörer. Finland har delar av andra strategier, såsom en nationell innovationsstrategi, FoI-strategi och energi- och klimatstrategi där

miljöteknikutveckling ingår som beståndsdelar. Om man samlar de statliga/offentliga åtgärderna i en samlad och inriktad strategi, eller inte, tycks främst vara en fråga om att synliggöra ett område och tycks inte relatera till den mängd faktiska insatser som sker.

•

Exportfrämjande är mycket tydligt en viktig del i miljöteknikarbetet i Danmark, Tyskland och Finland. I Storbritannien tycks fokus vara mer vänt inåt landet och motiven, åtminstone de uttalade, för satsningarna handlar mer om miljömål som till exempel att öka andelen förnybar energi i Storbritannien etcetera.

•

Tillväxt och jobb är, på motsvarande sätt som exportfrämjandet, en mycket framskjuten motivering för miljöteknikinsatserna i Danmark. Samma gäller Finland och Tyskland fast i något mindre omfattning.

•

Det är svårt att få tydliga sammanfattningar av storleken på åtgärderna. Detta beror naturligtvis på att åtgärderna spänner över flera politikområden och är av olika typer.

Det innebär dock att det är svårt att bedöma effekter och effektivitet av

miljöteknikinsatserna som helhet. Enskilda åtgärder kan naturligtvis bedömmas och utvärderas. Tillväxtanalys Eva Alfredsson har genomfört en sådan studie för Sverige inom ramen för projektet ”Förutsättningar för en grön strukturomvandling”.

(8)

Summary

This memorandum is an overview of a number of strategies and actions and is not intended for overall integrations or analyses. There are, however, some points that Growth Analysis would like to highlight:

•

National strategies. Denmark and Germany have made policy decisions concerning national environmental technology strategies that carry a relatively large amount of political weight and have relatively high visibility. The UK has no overall national strategy; however, a large number of initiatives are being implemented in the area that engage many state actors. Finland has parts of other strategies, such as a national innovation strategy, R&I strategy, and energy and climate strategy that include environmental technology development. Whether state/public measures are gathered together in a common and focused strategy or not seems to be mainly a question of highlighting an area, and does not seem to have any relation to the quantity of actual initiatives that take place.

•

Export promotion is very obviously an important part of working with environmental technology in Denmark, Germany and Finland. In the UK, the focus seems to be turned more inward and the reasons, at least those stated, for these efforts deal more with environmental objectives such as to increase the proportion of renewable energy in the UK, etc.

•

Growth and jobs, in the same way as export promotion, are a very prominent justification for environmental technology initiatives in Denmark and, to a slightly lesser extent, in Finland and Germany.

•

It is difficult to obtain clear summaries of the size of the measures. This is of course due to the fact that the measures span different policy areas and are of different types.

This means, however, that it is difficult to evaluate the impacts and effectiveness of environmental technology initiatives as a whole. Individual measures can, of course, be assessed and evaluated. Eva Alfredsson of Growth Analysis has carried out such a study for Sweden under the project "Prerequisites for a green structural

transformation".

(9)

1 Bakgrund

I september 2011 lanserade den svenska regeringen en miljöteknikstrategi. Syftet var att göra en sammanhållen satsning för att stödja utveckling och skapa goda förutsättningar för framväxt och utveckling av miljöteknikföretag i Sverige men också främja exporten av svensk miljöteknik. Dessutom ska strategin främja forskning och innovation inom området, och underlätta spridning av dessa innovationer. Inom ramen för den svenska miljöteknikstrategin drivs idag en rad olika projekt för att främja denna utveckling och strategin har en budget på 100 miljoner kronor per år från år 2011 till 2014. Instrument som används är exempelvis:

•

Stöd till forskning och utveckling

•

Inkubatorer

•

Mötesplats för aktörer inom miljöteknik

•

Internationell samordning

•

Främjande av miljötekniksexport (till USA, Brasilien och Turkiet).

•

Innovationsupphandling¹

Dessa instrument återfinns i flera europeiska länders miljötekniksarbete, men med varierande tonvikt.

I en utvärdering gjord av Tillväxtanalys 2013 görs bedömningen att den svenska strategin övergripande är väl genomförd. Det nämns dock att vissa delar av strategin kan utvecklas för att öka dess bestående påverkan på svensk miljöteknik. De viktigaste svagheterna är att det stundtals saknas delmål och planer för hur lärdomar från uppdragen ska tas tillvara på lång sikt. Dessutom är mervärdet av satsningarna tveksam i en del fall där finansierade projekt ligger mycket nära myndighetens ordinarie verksamhet. Tillväxtanalys noterade dessutom att strategins målsättningar rör forskning och utveckling såväl som

exportfrämjande men att relativt små delar av strategin har avsatts för främjande av företag i tidiga utvecklingsfaser. Ytterligare svaghet som noterats i utvärderingsarbetet är

avsaknaden av efterfrågestimulerande insatser.² Det finns gott om exempel på efterfrågestimulerande insatser, främjande av företag i tidiga utvecklingsfaser och exportfrämjande i Danmark, Tyskland, Storbritannien och Finland. Det är därför av intresse att undersöka hur de har valt att organisera dessa insatser för att dra lärdom av deras erfarenheter i det fortsatta arbetet med att stärka svensk miljöteknik.

Vidare påverkar omställningen mot en mer miljömässigt hållbar ekonomi vilka

förutsättningar företag har i och med att de måste tillskansa sig konkurrensfördelar både i traditionell mening och vad gäller grön konkurrenskraft. I en Tillväxtanalysrapport från 2013³ presenteras slutsatsen att Sverige har en låg nivå av grön innovationsaktivitet i ett stort antal viktiga sektorer, såsom telekombranschen. Samtidigt har Sverige en stor grön konkurrenskraft inom fåtal sektorer, såsom motorfordon. Dock ser det ut som att Sverige riskerar att hamna på efterkälken inom en rad industrier som i dagsläget har relativt god

1http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.27c42a31140816206cc5c3/1383126073390/wppm_2013_11.pdf

2http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.27c42a31140816206cc5c3/1383126073390/wppm_2013_11.pdf

3 Grön konkurrenskraft mäts som antal gröna patent, existerande komparativa fördelar samt nuvarande produktion.

(10)

innovationskraft och konkurrensmöjligheter eftersom länder som Danmark och Tyskland utvecklas snabbare.⁴ Dessa länders miljötekniksarbete är därför intressant också ur ett konkurrensperspektiv eftersom företag där möter andra förutsättningar än sina svenska motsvarigheter.

1.1 Index för internationella jämförelser⁵

För att kartlägga europeiska länders arbete och resultat inom miljöteknikinnovation har Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö finansierat

statistikdatabasen Eco Innovation Observator. Observatoriet fungerar som en informationskälla för länders framsteg inom miljöteknik och de publicerar en serie

analyser av trender och marknader inom miljöinnovation. Eco-Innovation Observatory har skapat ett index, Eco-Innovation Scoreboard, för att jämföra EU-länders relativa

utveckling inom olika områden av eko-innovation inklusive investeringar,

företagsprestationer samt effekter på miljö och ekonomi. Tanken är att rankingen ska reflektera hur innovation inom miljöteknik har förankrats i olika länders företag. Indexet bygger på 16 olika

indikatorer från åtta olika källor. Den slutgiltiga rankingen är en sammanvägning av fem indikatorer.

•

Eco-innovation inputs. Mäter anslag till miljöforskning, totala investeringar i ekoinnovation samt andel forskare).

•

Eco-innovation activities. Mäter antal företag som har implementerat eko-innovativa aktiviteter i syfte att reducera material- eller energianvändning.

•

Eco-innovation output. Mäter antal patent och publicerade artiklar relaterade till ekoinnovation samt mediabevakning av eko-innovation.

•

Environmental outcomes. Mäter material-, vatten- och energiproduktivitet samt växthusgasutsläpp.

•

Socio-economic outcomes. Mäter export av produkter från ekoindustrier, anställningsgrad i eko-industrier och årlig omsättning i eko-industrier.⁶

Finland, Danmark och Sverige rankas högst i 2012 års undersökning. Tyskland ligger också högt upp på listan, men Storbritannien ligger bara strax över EU-genomsnittet. Den sammanvägda rankingen presenteras i figuren nedan.

4http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.46ca8d0914270b5bd9433e/1385046679580/wppm_2013_18.pdf

5http://www.eco-innovation.eu/images/stories/Reports/EIO_Annual_Report_2012.pdf

6http://www.eco-innovation.eu/index.php?option=com_content&view=article&id=2&Itemid=34

(11)

Figur 1 Eco-Innovation ranking

http://www.eco-innovation.eu/images/stories/Reports/EIO_Annual_Report_2012.pdf

Sverige, Danmark och Finland är dock inte bäst vad gäller miljöpåverkan (environmental outcomes). Sverige kommer på tionde plats och ligger något över EU-genomsnittet.

Danmark och Tyskland ligger något bättre till på sjunde respektive åttonde plats. Finland ligger långt under genomsnittet på sjuttonde plats. Detta är dock ett av Storbritanniens starkaste områden och de rankas som tredje bästa EU-land.

Det finns en rad andra indikatorer för att mäta grön innovation, bland annat Green

Transition Scoreboard 2012, Innovation Union Scoreboard, Global Clean Tech Innovation Scoreboard och Global Cleantech Innovation Index 2012. Dessa har över lag visat ungefär samma resultat som Eco Innovation Scoreboard, med undantag för Global Cleantech Innovation Scoreboard där Storbritannien rankas som fjärde bästa land. Att Storbritannien rankades så pass lågt i Eco-Innovations undersökning beror främst på de låga

prestationerna inom inputs till miljötekniksinnovation och låga socio-ekonomiska outputs.

En förklaring till detta är att den brittiska ekonomin gått mot att bli en mer utpräglad tjänsteekonomi där en stor del av landets producerade mervärde härstammar från

finanssektorn. Eftersom gröna innovation vanligtvis har kommit från klassiska industriella sektorer kan man förvänta sig att länder med en stark tjänstesektor har svårare att hävda sig.

(12)

2 Danmark

I Danmark finns en rad statliga och privata aktörer som driver projekt för att främja utveklingen av miljöteknik i landet, samtidigt nämner en rad svenska aktörer att den danska strategin för miljöteknik är värd att studera närmare. Den danska regeringen ser teknisk utvecklingen som ett sätt att skapa ekonomisk tillväxt, såväl nationellt som internationellt. Grön omställning av näringslivet, förbättrad grön teknik, energibesparande insatser samt vatten, luftföroreningar och avfallshantering ligger i fokus. Samarbeten mellan forskning, myndigheter och näringsliv är dessutom generellt viktiga arbetsområden eftersom det anses främja innovation och utveckling på området. Danmark räknas

dessutom ofta som ett av de mest framgångsrika Europeiska länderna inom miljöteknik.

Intressanta aspekter av den danska politiken för miljöteknik är att man har:

•

Gjort tydliga satsningar på export och internationellt utbyte, både av kunskap och exempelvis demonstrationsanläggningar.

•

Prioriterat på ett fåtal länder och teknikområden för att öka inverkan.

•

Inrättat ett särskilt sekretariat, EcoInnovation, med ansvar att samordna implementeringen av miljöteknikstrategin.

•

Gjort stora insatser för varumärkesbyggande, och skapa en image av Danmark som ett starkt land inom miljöteknik.

2.1 Övergripande strategi

Danmark ses ofta som en föregångare inom miljöteknik, och då i synerhet inom förnyelsebara energikällor såsom vindkraft. I 2013 års regeringsunderlag nämns grön utveckling, energi och klimat som viktiga arbetsområden. Danska företags ställning på den globala marknaden för exempelvis energilösningar lyfts fram, och ska stärkas genom en tydligare koppling mellan forskning, utveckling och innovation. Dessutom är målet att danska miljöteknikföretag ska ha tillgång till högkvalificerad arbetskraft och forskare.

Detta tydliggjordes 2009 i den danska klimatstrategin för företag där det fastslogs att ungefär 15 miljarder svenska kronor ska satsas på forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion av gröna lösningar. Visionen är att Danmark ska bli en attraktiv plats för forskning, utveckling, demonstration och test av nya energiteknologier. Ett annat viktigt mål är att Danmark ska vara oberoende av både fossila bränslen och kärnkraft 2050, vilket förklarar en del av de danska miljöteknikssatsningarna.

I februari 2010 antog den danska regeringen en ny handlingsplan för främjandet av miljöeffektiv teknik. Handlingsplanen bygger på tidigare nationella politiska initiativ samt EU:s handlingsplan för miljöteknik (ETAP). I handlingsplanen anslås cirka 103 miljoner svenska kronor under två år, varav 95 miljoner svenska kronor ska gå till att stötta utveckling, test och demonstrationsanläggningar och 8,6 miljoner svenska kronor till innovationsfrämjande reglering och stöd till uppbyggnaden av partnerskap mellan olika aktörer inom sektorn.

Handlingsplanen har en tydlig internationell inriktning; av de 95 miljonerna som är avsedda att stötta utveckling, test och demonstrationsanläggningar ska upp till 11,5 miljoner svenska kronor avsättas för projekt i utlandet, där Indien och Kina särskilt pekas ut som prioriterade marknader. Dessutom ska handlingsplanen stärka Danmarks bidrag och

(13)

inflytande i EU:s miljöteknikprogram. Detta fokus på internationella marknader återfinns också i många av de projekt som drivs av danska myndigheter idag.

Insatserna för test- och demonstrationsverksamhet i utlandet ska enligt handlingsplanen bedömas efter samma kriterier som projekt som genomförs inom Danmark, och ett krav för att få stöd är bland annat att företagen själva delfinansierar dem och att projektet har potential att bära sig själv. Särskilda mål och insatser som kan få stöd inom

handlingsplanen är:

•

Exportfrämjande av danska lösningar inom vatten, avfallshantering och

luftföroreningar. Bidrag till teknologiöverföring av dansk miljöteknik på kommersiella villkor, för att därigenom bidra till lösningen av allvarliga miljöproblem.

•

Genomförande av regeringens handlingsplaner för ett stärkt samarbete med Indien och Kina, däribland genomförandet av de särskilda miljöavtalen med dessa länder.

•

Bidra till att främja antagning och genomförande av nya internationella miljökonventioner genom att demonstrera goda lösningar.

•

Understödja arbetet inom ramen för Baselkonventionen, Fartygsskrotningskonventionen och Ballastvattenkonventionen.

Det nationella målet är att danska företag ska bli världsledande inom miljötekning, såväl inom utveckling och vetenskap som inom marknadskunskap och affärsmodeller. Detta ska uppnås genom att handlingsplanen, tillsammans med andra danska politiska initiativ, ska ge bättre ramvillkor för danska miljöteknikaktörer, till nytta för såväl miljö som välfärd och jobb.

Danmarks litenhet gör det svårt för dem att konkurrera inom alla områden. Därför

koncentreras handlingsplanens åtgärder på de områden där man bedömer att Danmark har möjligheter att kombinera en näringslivsinriktad teknikinsats med internationellt ledande lösningar på stora och växande miljöutmaningar. Därmed hoppas man att åtgärderna ska nå större resultat samtidigt som koncentrationen i sig ska stärka Danmarks och danska

företags varumärke som framstående inom de utvalda områdena. Handlingsplanens fokusområden är vatten, luftföroreningar och avfallshantering, där vattenfrågor ska vara särskilt prioriterade, eftersom danska aktörer redan bedöms vara bland de internationellt ledande där. Beslutet om fokusområden är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och samtliga partier i Folketinget, vilket innebär att de kan antas vara stabila över tid.

2.2 Miljötekniksfrämjande aktiviteter

Danskt arbete för miljöteknologi tar sig uttryck på många olika sätt. Det finns fonder som rent finansiellt stöder olika projekt, men även myndigheter som endast sysslar med rekommendationer och riktlinjer. Däremellan fungerar statliga aktörer som en länk mellan näringsliv och forskning, men även mellan den inhemska och den internationella

marknaden. En rad politiska projekt, från den övergripande miljöteknologiska

handlingsplanen till Ehrvervs- og Vaekstministeriets mer detaljerade tillväxtplan för dansk miljöteknologi.

2.2.1 Forskning

För att Danmark ska upprätthålla en stark position inom miljöteknologi krävs att forskning sker på området och att landet kan bidra med nya, innovativa lösningar på miljöproblem.

(14)

För att göra detta satsas stora summor på forskningsanslag. Bland annat delade Ministeriet for Forskning, Innovation og Vidergående Uddannelser ut forskningsanslag på knappt 345 miljoner svenska kronor till olika forskningsprojekt inom miljöteknologi under 2012.

2.2.2 Samarbete

Ett genomgående tema i den danska miljöteknikspolicyn är vikten av samarbete mellan stat, forskning och näringsliv eftersom framväxten av effektiv miljöteknologi enligt den danska staten bör kombineras med ekonomisk tillväxt. För att detta ska vara möjligt krävs samarbeten mellan näringsliv och forskning, men också stat, för att se till så att den teknologi som utvecklas är både kommersiellt gångbar och bidrar till att uppfylla politiska mål. Ett exempel på detta är Green Labs som drivs av Klima, Energi och

Bygningsministeriet och hade 241 miljoner svenska kronor i budget mellan 2010 och 2012.

2.2.3 Företagsstöd

Danska företag som vill arbeta med, eller investera i miljöteknologi kan få omfattande statligt stöd, dels genom statsinitierade samarbeten med universitet, men även i form av rena ekonomiska bidrag. Utveckling av nya gröna företagsmodeller och miljövänliga produkter kan exempelvis få stöd genom en grön omställningsfond som förfogar över 149 miljoner svenska kronor under 2013-2016. Stödet består av ekonomiska bidrag men även medfinansiering av tester och prototyper.

2.2.4 Demonstrationsprojekt

I samarbeten med utlandet är demonstrationsprojekt ett viktigt verktyg för att visa upp dansk kompetens och kunskap, samtidigt som man kan stärka det danska ”miljöteknikska varumärket”. Både EUDP och Green Labs arbetar med denna typ av projekt.

2.3 Aktörer

För att ge en överblick av det danska arbetet med miljöteknik presenteras nedan en överblick av olika centrala aktörer, deras viktigaste projekt, och i det fall det finns tillgängligt, projektens budget.

2.3.1 Myndigheter

Ett flertal danska ministerier och myndigheter arbetar med främjande av miljöteknik, men med utgångspunkt i sina enskilda ansvarsområden. Miljöministeriet, Ehrvervs- og

Vaekstministeriet samt Klima, Energi og Bygningsministeriet är dock de tre ministerier som i huvudsak ansvarar för miljöteknik.

Det finns ingen enhetlig sammanställning av statliga aktörer som arbetar med utveckling och främjande av miljöteknik. Det danska miljötekniksarbetet samordnas dock av en ekonomisk kommitté som bereder olika förslag och sammarbeten mellan ministerierna i miljöfrågor och Finansministeriet spelar en viktig roll i detta arbete. En

koordineringskommitté bereder därefter de frågor som kan ha politiska implikationer, innan frågan diskuteras i regeringen. Styrgruppsmöten samordnar sedan arbetsprocesserna på ministerierna. Parallellt pågår ett antal tvärsektoriella samarbeten med myndigheter, ministerier samt privata aktörer. Nedan presenteras de olika delar av den danska staten som är involverade i främjande av miljöteknik.

Miljöministeriet leder genom Miljöstyrelsen arbetet med den danska miljötekniksstrategin.

Under Miljöstyrelsen ligger även sekretariatet för miljöeffektiv teknologi, EcoInnovation,

(15)

som upprättades för att sköta implementeringen av den danska handelsplanen för

miljöteknologi, men även fungerar som knutpunkt för det danska arbetet för miljöeffektiv teknik.⁷ EcoInnovation stöder bland annat partnerskap mellan myndigheter, forskare och näringsliv. Fram till 2012 satsades knappt 200 miljoner svenska kronor på olika projekt inom ramen för handlingsplanen. Nationellt innefattar dessa partnerskap bland annat vattenfrågor, miljöeffektiva lantbruksteknologier och stora vindkraftverk. Inom dessa områden lyfts nanoteknologi, bioteknologi samt informations och

kommunikationsteknologi (ICT) fram som särskilt viktiga. Internationellt har partnerskap upprättats med bland annat aktörer från Indien och Kina, med ett stort fokus på

vattenfrågor. Projekt som pekades ut inom denna del av handlingsplanen redan när den antogs 2010 var:

•

Modernisering av spillvattenhanteringsanläggningar i Indien med fokus på

energieffektivisering, reduktion av utsläpp av växthusgaser samt bättre och billigare rening av spillvatten. Projektet ingår som en del i genomförandet av samarbetsavtal på miljöområdet med det indiska miljö- och skogsministeriet.

•

Användning av dansk kompetens relaterat till skydd, kartläggning, utvinning och distribution av grundvatten i norra Kina, som är hårt drabbat av sjunkande

grundvattennivåer, förorening av grundvattnet och vattenbrist. Projektet genomförs i samarbete med Kinas ministerium för vattenresurser.

•

Användning av danska erfarenheter av integrerade insatser för att minska utsläpp av näringsämnen till vattendrag och sjöar, däribland planering och utbyggnad av avloppsreningssystem, kartläggning av föroreningskällor, kartläggning av tänkbara lösningar, demonstration av relevanta teknologier och lösningar etc. Projektet bygger på ett miljöavtal mellan det danska miljöministeriet och Yangtsee River Commission i Kina.

Miljöstyrelsen ansvarar även för Program for grøn teknologi (MUDP) som ska främja utvecklingen av miljöteknik som är kommersiellt gångbar på den nationella och

internationella marknaden. De projekt som har störst potential sett till marknad och miljö prioriteras, och dessutom öronmärks 23 miljoner svenska kronor till ekologiskt byggande.

Tanken är att programmet ska bidra till genomförandet av regeringens samlade

miljöpolitiska målsättningar och initiativ samtidigt som det ska skapa nya danska jobb.

Kommersiella projekt inom vatten och klimatanpassning, avfall, resurseffektivitet, ekologiskt byggande, ren luft, kemikalier, dokumentation av teknisk miljöpotential samt internationellt miljösamarbete inom teknikutveckling kan komma i fråga för finansiellt stöd. Dessa aktiviteter ska samordnas med andra statliga program för miljöteknik. Till projektet avsätts under 2013 lite drygt 149 miljoner SEK.

Klima, Energi og Bygningsministeriet arbetar på miljöteknikområdet med att ställa om den danska ekonomin till att bli mindre beroende av fossila bränslen. Ministeriet bistår också exportföretag med att främja energirelaterade produkter genom att exempelvis ge presentationer runt policyer och regelverk. Energistyrelsen stöder, genom

Energiteknologisk udvikling og demonstration (EUDP) insatser för utveckling och

demonstration av energiteknologi, från forskning till marknad. Ett speciellt fokus ligger på utveckling av klimatvänlig energiteknologi och projekt som finansieras omfattar vind- sol-, våg- samt bioenergi, energieffektivitet, smarta energinät och CO2 lagring. Detta med syfte

7 Information om projekten finns på

http://www.ecoinnovation.dk/Emneoversigt/Danske_cases_og_resultater/Resultater_og/Resultater_Intro.htm

(16)

öka elförsörjningstryggheten, realisera Danmarks näringslivspotential på energiområdet samt göra Danmark oberoende av fossila bränslen 2050. Projekten presenteras mer utförligt på EUDP:s projektportal energiteknologi.dk. Inom ramen för EUDP förs också flera samarbetsprojekt med universitet, högskolor och näringsliv, vilka presenteras på energiforskning.dk.

Energistyrelsen ger även offentligt stöd genom Green Labs för att ge företag bättre förutsättningar för utveckling i hela innovationskedjan, från forskning till marknad. Det syftar också till att stärka ramvillkor för Clean Tech företag för att underlätta för nationella och internationella forskare och företag att etablera utvecklingsaktiviteter i Danmark.

Mellan 2010-2012 fick Green Labs 241 miljoner svenska kronor i anslag som delats mellan ett litet antal så kallade gröna labb.

Det statliga danska företaget som ansvarar för överföringssystem för el och naturgas, Energinet.dk, driver ForskEL och ForskVE. ForskEL ger stöd till forskning och utveckling och har en särskild inriktning på teknik för miljövänlig elproduktion och dess integration i arbetet med att uppfylla målet om ett koldioxidsnålt samhälle. ForskVE, är ett litet

program som stöder projekt inom förnybar energi, termisk förgasning, vågenergi samt solceller.

Ehrvervs- og Vaekstministeriet har program för att stötta nyföretagande som till en viss del innefattar miljöteknologi. En ministerkommitté leder arbetet med översyn av villkoren för tillväxt på områden med särskild potential och håller dialogmöten med näringslivet.

Dessutom har ett särskilt tillväxtteam på ministeriet tagit fram underlag för en

miljöteknologisk tillväxtplan som offentliggjordes våren 2013. Resultatet blev 40 olika initiativ⁸ fördelat på fem insatsområden; Vattenfrågelösningar; Biobaserade lösningar;

Resurseffektivitet och avfall; Ren luft samt Andra initiativ som stärker gröna lösningar.

Genom Ehrversstyrelsen ansvarar ministeriet även för en Grön omställningsfond som stödjer resurseffektivisering, miljövänliga lösningar och framväxt av gröna arbetsplatser.

Fonden ger bland annat bidrag till utveckling av nya företagsmodeller och produkter samt främjande av hållbara material och mindre livsmedelsspill. Kommuner och leveransföretag kan även få bidrag för att klimatanpassa verksamheten. Mellan 2013-2016 kommer

sammanlagt 149 miljoner svenska kronor avsättas till fonden.

Ministeriet ansvarar även för Markedsmodningsfonden som syftar till att stödja innovation och marknadsanpassning på det gröna området genom att exempelvis medfinansiera tester och anpassning av företags innovativa prototyper hos potentiella kunder. Under 2013-2015 avsätts 155 miljoner svenska kronor per år till detta.

Natur- og lantbrukskommissionen tillsattes 2011 i syfte att ge rekommendationer för en hållbar tillväxt inom livsmedelssektorn, men även för att stärka insatserna inom natur, vatten och klimat. Sommaren 2013 presenterades en rapport med 44 rekommendationer och 144 förslag för specifika handlingsåtgärder på området. Tillväxt genom innovation, forskning och utveckling lyfts fram som viktiga komponenter för det danska jordbrukets framtid. För att främja innovation, produktivitet och export föreslås bland annat att man ska förbättra och utöka existerande innovationsplaner samt stärka strategisk forskning och teknisk utveckling inriktad på specifika utmaningar. Samarbeten mellan företag och forskningsinstitutioner ses också som mycket viktigt för den framtida utvecklingen.

Dessutom menar kommissionen att fokus för den teknologiska utvecklingen bör ligga i att

8 De olika initiativen finns presenterade på http://www.evm.dk/~/media/oem/pdf/2013/2013-publikationer/12- 03-13-vaekstplan-for-vand-bio-og-miljoeloesninger.ashx

(17)

öka produktivitet, miljö- och klimatvänliga odlingsmetoder samt effektiv användning av resurser.

Ministeriet for Forskning, Innovation og Vidergående Uddannelser delar ut

forskningsanslag genom olika kanaler. Rådet för Strategisk Forskning (DSF) stödjer grundforskning och tillämpad forskning inom förnybara och miljömässigt hållbara energisystem och teknologier. 2012 delade rådet ut 253 miljoner svenska kronor i anslag till olika projekt inom hållbar energi och miljöutveckling. Ytterligare 101 miljoner svenska kronor delades ut för forskningsprojekt rörande strategiska tillväxtteknologier, där

miljöteknik ingår.

Højteknologifonden är ett regeringsinitierat samarbete mellan staten och näringslivet som syftar till att skapa tillväxt i Danmark. Klimat och miljö är viktiga teman för den tekniska forskning som stödjs, men även projekt inom hälsa och livsmedel prioriteras. Fonden hade en budget på lite mer än 14,4 miljoner svenska kronor år 2012.

Danska regioner ger olika former av stöd för miljöteknik, bland annat i form av regionala inkubatorer för företag, där fokus bland annat ligger på att främja sysselsättning inom miljöteknikområdet. Företag kan även få finansieringsstöd för upp till 50 procent för exempelvis vindkraftsprogram.

Utrikesministeriet ger genom Exportrådet rådgivning och stöd till små och medelstora företag för att öka dansk export och kunnande inom miljöteknologi. Även här är offentlig- privata samarbeten viktiga och det dansk-koreanska sammarbetet Green Growth Alliance är bara ett exempel på hur man arbetar med innovationssamarbete och marknadsföring av danska klimatlösningar. Dessutom arbetar biståndsmyndigheten Danida, som lyder under Utrikesministeriet, för att främja förnybara energikällor i partnerländer genom utbildning, lågräntelån och tekniköverföring, med ett visst fokus på vindkraft.

2.4 Övriga åtgärder

•

Grönare kollektivtrafik, där man satsar på att göra det till ett bättre alternativ till individuella resor samt ökad elektrifiering av stationer.

•

51,7 miljoner svenska kronor har avsatts för energirenoveringsprojekt i den offentliga sektorn samt den allmännyttiga bostadssektorn för 2013.

•

287-345 miljoner svenska kronor avsätts mellan 2013 och 2015 för att stödja små och medelstora företags investeringar i grön teknologi. Detta innebär att verksamheter som vill investera i utveckling och produktion av grön teknolog kan få stöd, men även verksamheter som vill integrera och använda befintlig grön teknologi i sin produktion.

•

Regioner och kommuner får knappt 2,9 miljarder svenska kronor för att investera i klimatanpassningar. Detta syftar till att skapa bättre ramar för att bland annat hantera situationer i samband med skyfall.

•

I en särskild insats för att säkra danska företags del i globala marknader för gröna lösningar avsätts 97 miljoner svenska kronor 2013. Miljörenoveringar av fartyg, samt utveckling av vattenteknologi är del av detta projekt.

•

Danmarks Teknologiska Institut, en allmännyttig privat organisation, ger stöd till högre läroanstalter och förmedlar vetenskapliga resultat till danskt näringsliv. De driver en rad projekt är relaterade till miljöteknologi, bland annat ”Grön tillväxt – renare produkter och processer”, ”Miljö- och energiteknologier inom lantbruket”, samt

(18)

”Verifikation om tekniker till biomassa”. Sammanlagt lades 292 miljoner svenska kronor på forskningsprojekt, dock inte enbart inom miljöteknologiområdet.

•

Den danska intresseorganisationen för energiföretag, Dansk energi, driver utvecklings- och forskningsprogrammet ELFORSK. 28,7 miljoner svenska kronor avsätts årligen för projekt rörande energieffektivitet, med elektricitet i centrum.

2.5 Källor

Dansk energi http://www.danskenergi.dk/AndreSider/SoegPenge/ELFORSK.aspx EcoInnovation http://www.ecoinnovation.dk

ELFORSK http://www.danskenergi.dk/AndreSider/SoegPenge/ELFORSK.aspx Energiforskning http://energiforskning.dk/

Energiteknologi http://energiteknologi.dk/

EUDP - http://www.ens.dk/ny-teknologi/energiteknologisk-udvikling-demonstration Erhvervs- og Vækstministeriet http://www.evm.dk/aktuelt/pressemeddelelser/2013/12-03-

13-regeringen-lancerer-i-dag-vaeksplan-for-vand-bio-miljo Erhvervs- og Vækstministeriet, Grön omställningsfond

http://www.evm.dk/~/media/oem/pdf/2013/2013-pressemeddelelser/aftale-om- udmntning-af-grn-pulje-p-erhvervs-og-vkstministeriet-2706.ashx

Ehrvervs- og Vaekstministeriets Gröna Tillväxtplan

http://www.evm.dk/~/media/oem/pdf/2013/2013-publikationer/12-03-13- vaekstplan-for-vand-bio-og-miljoeloesninger.ashx

Green Labs - http://www.ens.dk/ny-teknologi/green-labs-dk Grön omställningsfond http://groenomstilling.erhvervsstyrelsen.dk/

Program for grøn teknologi

http://www.ecoinnovation.dk/Emneoversigt/IsaerForVirksomheder/Finansiering_tils kud/Tilskudsordning_miljoeteknologi_mst.htm

Handlingsplan Miljöteknik http://www.ecoinnovation.dk/NR/rdonlyres/B45AEB2E- 4ABD-4A2A-9A8F-6DFECC73C6BC/0/miljoeteknologi_print.pdf

Højteknologifonden http://hoejteknologifonden.dk/

Klima, Energi og Bygningsministeriet http://www.kebmin.dk/klima-energi- bygningspolitik/dansk-klima-energi-bygningspolitik/groen-vaekst-erhverv Markedsmodningsfonden http://markedsmodningsfonden.dk/

Miljöministeriet http://www.mim.dk

Ministeriet for Forskning, Innovation og Vidergående Uddannelser http://fivu.dk/en/publications/2013/files-2013/arsskrift_2013_uk.pdf MUDP (DI.dk)

http://di.dk/Virksomhed/Miljoe/Nyheder/Pages/Programforgr%C3%B8nteknologi(

MUDP)endeligfastsat.aspx

Natur- og Landbrugskommissionen http://www.naturoglandbrug.dk

(19)

Tillväxtanalys working paper http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/working-paper- pm/working-paper-pm/10-24-2011-svensk-miljoteknik-i-en-varld-av-handelshinder- och-nationellt-framjande---en-global-utblick-fran-kina-japan-sydkorea-usa-

danmark-och-brasilien.html

(20)

3 Tyskland

Tyskland är en viktig aktör inom flera delar av miljötekniksområdet. Enligt den tyska regeringen är landets världsmarknadsandel inom miljöteknik 15 procent och samtidigt utgör miljötekniksektorn hela 11 procent av landets BNP.⁹ Särskilt framstående är man inom teknikområden som rör återvinning, hållbart vatten, och förnyelsebar energi. Det är därför naturligt att miljöteknik ses som en betydande ekonomisk tillgång för den tyska ekonomin. Dessutom genomgår Tyskland just nu en stor energireformeringsprocess, Energiwende, som syftar till att öka användandet av förnyelsebar energi. Dessa två faktorer förklarar de stora tyska satsningarna på miljöteknik.

Regeringen gör satsningar inom en rad områden, men speciellt inom förnyelsebar energi, avfallshantering, energieffektivitet, nya drivmedel och vatten. Samtidigt arbetar man också med att minska effekterna av klimatförändringar och att säkra tillgången på energi och råvaror. Främjandet av miljöteknik sker dels genom forskningsanslag, ungefär 2,8 procent av BNP satsas årligen på FoU, och en stor del av detta går till satsningar inom miljöteknik.

Men regeringen har även initierat speciella stödprogram för utvalda industrier och innovationssamarbeten mellan näringsliv och forskning. Aktiviteter för främjande av miljöteknik sker både på statlig och delstatlig nivå, men i följande avsnitt presenteras enbart initiativ tagna på federal nivå.

Intressanta aspekter av den tyska politiken för miljöteknik är att man har genomfört:

•

Stora satsningar på teknik för att främja energieffektivitet, bland annat genom att modernisera byggnader.

•

Samarbeten med privata investerare för att skapa ett riskkapitalbolag som inversterar i ny miljöteknik.

•

Satsningar på teknik för klimatskydd och för att underlätta anpassning till klimatförändringar

•

Exportinitiativ för att främja det tyska varumärket inom miljöteknik.

Den tyska regeringen antog 2006 den så kallade Högteknologistrategin, för att främja utvecklingen av avancerad teknik i landet. Som ett steg i implementeringen av miljömålen från strategin skrevs Environmental Technologies Master Plan 2008. Syftet är att öppna upp lovande marknader inom vatten, råvaror och klimatskydd, inklusive förnyelsebar energi. Det federala ministeriet för utbildning och forskning skrev sedermera Roadmap Environmental Technologies 2020 som kom att stå till grund för detta arbete.

Inom ramen för Environmental Technologies Master Plan ligger German Water Project, ett projekt som syftar till att föra samman akademi, näringsliv och intresseorganisationer som arbetar med vattenfrågor. Även Electric Mobility Development Plan ingår i den övergripande strategin. Projektet går ut på att främja utveckling av teknologi för fordon drivna på alternativa drivmedel. För att undvika satsningar på drivmedel som senare inte blir framgångsrika har man valt att satsa på forskning av ett flertal olika teknologier såsom

9 http://www.bmu.de/fileadmin/bmu-import/files/pdfs/allgemein/application/pd f/greentech_3_0_en_bf.pdf

(21)

bränsleceller, biobränsle och batterier. Den tyska regeringen har budgeterat sammanlagt 17 miljarder kronor till stöd för detta. Dessutom har man startat en nationell e-

mobiliseringsplattform (National E-Mobility platform) för att underlätta dialog mellan potentiella investerare och olika ministerier.¹⁰ Tanken är att man ska kunna bygga ut infrastruktur och uppföra laddningsstationer för att stödja utvecklingen av grön transport.

Samtidigt arbetar man för att tekniken som används ska vara tysk så att man utvecklar den egna kompetensen och industrin samtidigt som tekniken för miljöbilar utvecklas. Man vill även standardisera laddningsinfrastruktur för miljöbilarna.

2011 uppdaterades Högteknologistrategin med några tillägg om vikten av strategiska, långsiktiga samarbeten mellan industri och forskning. EENOVA och OLED är exempel på samarbeten som får 856,7 miljoner kronor vardera för att stödja utveckling av

fordonselektronik och energieffektivt ljus.

Ett tredje, och något nyare, dokument är det sjätte programmet för energiforskning, Research for an environmentally sound, reliable and affordable supply. Här skrevs att regeringen ska anslå 30 miljarder kronor till energiforskning och utveckling mellan 2011 och 2014. Detta för att uppnå fyra mål:

•

Satsningar ska ske på teknik som är viktig för Tysklands övergång mot ett mer hållbart energisystem. Detta inkluderar fokus på förnyelsebar energi, energieffektivitet,

energilagring, elnätsteknik, integrering av förnyelsebar energi, och interaktionen mellan dessa tekniker i det övergripande systemet.

•

Olika berörda departement ska utveckla gemensam finansiering av projekt som är viktiga för Tysklands framtida elförsörjning. Energy storage, Networks och Solar construction – energy efficient city är exempel på pågående och planerade projekt där flera olika departement samarbetar inom ett specifikt område.¹¹

•

Forskningssamarbete med andra länder uppmuntras, och ett särskilt fokus ligger på utbyte med länder inom EU.

•

Koordinering mellan tyska departement, och mellan federala stater och EU ska underlättas, genom exempelvis The Coordination Platform for Energy Research.

År 2012 fastslogs Tysklands ramverk inom energipolitik fram till 2050 i Energy Concept.

Där åtar sig den tyska regeringen att aktivt arbeta för spridning av teknik som kan minska utsläpp av växthusgaser. Man ska också främja testande av CCS-teknik, vilket ses som positivt både för miljön och för tysk industri.

Den tyska politiken påverkas dessutom i hög utsträckning av Energiwende. Det tyska parlamentet beslutade år 2011 att all landets kärnkraft ska avvecklas till 2022, och samtidigt ska 80 procent av landets energi vara förnyelsebar 2050. Energiwende-strategin omfattar ett flertal åtgärder för att främja denna utveckling, men också för at öka

energieffektiviteten. Processen startade dock så tidigt som 2000 när lagen för förnybar energi med garanterade feed-in tariffer infördes.¹²

10 BMU, BMWi och Ministeriet för transport och ministeriet för Byggnad och urban utveckling.

11 Federala ministeriet för energi och teknologi, Federala ministeriet för natur, naturskydd och

kärnkraftssäkerhet och Federala ministeriet för utbildning och forskning har exempelvis alla varit inblandade i Energy storage-initiativet

12http://www.stockholm.diplo.de/Vertretung/stockholm/sv/05/Aktuelles_20Wirtschaft/seite__energiewende__1 2.html

(22)

3.2 Miljötekniksfrämjande aktiviteter

Den tyska regeringen genomför ett flertal olika miljötekniksfrämjande aktiviteter, men de viktigaste handlar om forskningsstöd, samarbete, ökat miljötekniksföretagande och – användande samt exportfrämjande.

3.2.1 Forskning

Anslag till forskning delas ut dels på federal nivå och genom olika institut och samarbeten med näringslivet. De forskningsområden som ligger i fokus är förnyelsebar energi, energieffektivitet, vatten, återvinning, och en miljövänlig tillverkningsindustri. Det federala institutet för materialforskning och testning, med en årlig budget på över 1,1 miljarder kronor är ett exempel på detta.

3.2.2 Samarbete

I Tyskland finns en rad projekt för att stödja samarbeten mellan industri och forskning för att främja innovation och i syfte att få fram nya, kommersiellt gångbara produkter. Ett exempel på detta är DENA:s biogaspartnerskap där akademi, stat och näringsliv arbetar tillsammans för att lösa knäckfrågor i syfte att skapa en världsledande plattform för biogas i gasnätverket och användning av biometan.

3.2.3 Ökat företagande och användande

En rad projekt för att främja inhemska marknaden för miljöteknik har startats, med fokus på bland annat förnyelsebar energi, transport och fastigheter. Genom KfW får

privatpersoner exempelvis låna pengar för att bygga om sina hem så att de blir mer miljöeffektiva. Regeringen arbetar också för att företag ska tjäna på att satsa på förnyelsebar energi, och dessa får därför stöd bland annat genom feed-in tarifferna.

3.2.4 Exportfrämjande

I och med att miljöteknik är så viktigt för tysk export så genomför regeringen en rad projekt för att stärka det tyska varumärket internationellt sett. Exempel på detta är The Renewable Export Initiative och The Renewable Energy and Energy Efficiency Export Initiative syftar till att visa upp tyska innovationer och företag för utländska intressenter.

3.3 Aktörer

Nedan presenteras ett urval av de tyska myndigheter som arbetar med miljöteknik samt dess viktigaste projekt.

Federala ekonomi- och teknologiministeriet, BMWi, ger cirka 1,3 miljarder svenska kronor i forskningsstöd till bland annat projekt för energioptimerade byggnader, energieffektiva städer, energieffektivitet i industrin, och energilagring under 2013.

Ekonomiministeriets Promotional funding fick ungefär 3,9 miljarder svenska kronor från Energi och klimatfonden år 2013. Av detta gick 506 miljoner till

energieffektivitetsforskning, 1,9 miljarder svenska kronor till energieffektivitetsfonden, 1,1 miljarder svenska kronor till elektrisk mobilitetet och knappt 70 miljoner svenska kronor till internationell energi och mobilitet samt råvaruforskningssamarbeten. Myndigheten fick 2013 dessutom 257 miljoner SEK för att främja energieffektivitet, genom självständig energirådgivning för små och medelstora företag och hushåll.

(23)

BMWi har även startat The Renewable Export Initiative, i syfte att främja export av tysk miljöteknik. Inom ramen för detta visas teknologi inom industri, fastigheter, transport och e-energi för utländska intressenter. Tillsammans med BMVBS ställdes ett energieffektivt hus ut på olika ställen i Nordamerika under 2012 i Das Haus-projektet. Syftet var att främja export av tysk teknik och att stärka det tyska varumärket.

Ministeriet ansvarar även för Det federala institutet för materialforskning och testning, som arbetar med forskning och utveckling rörande säker teknik och kemikalier. En stor del av arbetet kan klassificeras som miljöteknik och institutet får anslag om cirka 1,1miljarder svenska kronor per år.

2008 tog ministeriet ansvar för att öka andelen gröna allmänna upphandlingar inom de federala institutionerna. Detta för att genom konsumentpåverkan kunna stödja bland annat miljötekiksutvecklingen.

Federala ministeriet för miljö, naturskydd och kärnkraftssäkerhet (BMU) finansierar projekt för strategiska, breda forskningsprojekt inom vindkraft, solpaneler, geotermal energi, solvärme, solvärmeanläggningar samt vatten och havskraft.

Federala ministeriet för utbildning och forskning (BMBF) finansierar grundforskning, och ger specifikt stöd till forskningsprojekt inom solenergi, bioenergi, vindkraft, och

energieffektivitet. Man stödjer också unga forskare genom projekt för kärnkraftsäkerhet och strålningsforskning.

2010 startade BMBF en innovationsplattform Efficiency Factory som för samman över 200 aktörer från 31 projekt under fyra år. Projektet, som ska stärka samarbetet mellan aktörer i näringslivet och främja innovation har ett anslag på 428 miljoner svenska kronor.

Fokusområden är; tillverkningsindustri och processteknik, vetenskaplig utvärdering och simulering av tillverkningsteknik och processteknik, effektiva fabriker, funktionella ytor och tillverkningsrelaterade produkter.

BMBF har även startat ramverksprogrammet Research for Sustainable Development som syftar till att förbättra Tysklands ledande position inom klimatskydd och anpassning till klimatförändringar. Runt 17 miljarder svenska kronor ska satsas fram till 2015 på projekt rörande bland annat globalt ansvar, klimat och energi och geoteknik. Arbetet är inriktat på nätverksbyggande mellan akademi och näringsliv genom att överbygga klyftor mellan kunskap och produktion, men även internationellt kunskapsutbyte och handel.

Tyska energiministeriet (Dena) ansvarar för en rad projekt för att stödja miljöteknik på energiområdet, bland annat med projekt för energieffektiva byggnader och energieffektiva transporter. Man har även startat ett biogaspartnerskap som syftar till att främja utveckling och användning av biogas. Dessutom arbetar Dena även med exportfrämjande av tyska miljöteknikföretag.

Det federala ministeriet för transport, bygg och urbana frågor (BMVBS) har startat ett forskningsinitiativ, Construction of the Future som syftar till att stärka konkurrenskraften hos tyska byggföretag på den europeiska marknaden. Fokusområden är teknik, miljö, och organisation, och då specifikt teknik för lågenergibyggen.

3.4 Övriga åtgärder

•

CO2 Building Rehabilitation Programme ger 12,9 miljarder svenska kronor svenska kronor per år till stöd för energirelaterade moderniseringar av byggnader.

(24)

•

Feed-in tariffer (FIT), introducerades redan 1991 och är ett viktigt tyskt finansiellt incitament för att stödja miljöteknik inom förnyelsebar energi. Programmet innebär att producenter av förnyelsebar energi får ett garanterat (över tid minskande) pris för den el de säljer. Dessutom måste nätverksoperatörer ge producenterna i fråga tillgång till elnätet, men även köpa all den elektricitet som exporteras till nätet. Finansieringen av detta sköts genom konsumenternas elräkning snarare än genom skattemedel, vilket innebär att konsumenter snarare än skattebetalare betalar för reformen.

•

National Resource Efficiency Programme (ProgRess) från 2012 har ett stort focus på tysk industri och forskning för att se till så ekonomisk tillväxt inte så tydligt ska sammankopplas med resurskonsumtion och miljöpåverkan. Icke-energigivande råvaror som industriella-och byggmineraler är de som fick störst uppmärksamhet.

•

2012 antogs en ny återvinningslag I syfte att öka den redan höga andelen återvunnet material I Tyskland, vilket troligen gynnar den tyska miljötekniksindustrin inom denna sektor.

•

Genom EEG, lagen om förnyelsebara energikällor från 2012 vill man ge ytterligare incitament gör att integrera förnyelsebar energi i elnätet. Detta ska ske genom en flexibilitetspremie för elektricitet från biomassa. Dessutom utökas FIT till att omfatta betalning av minimum FIT för el som har blivit lagrad innan den exporterats till nätet.

•

KfW är en statsägd utvecklingsbank som även lånar ut pengar till hushåll för att köpa ett nytt eller bygga om ett gammalt hus för att göra det mer miljöeffektivt. Man lånar också ut pengar till företag som sysslar med miljöteknik förmånliga villkor. Syftet är att främja användande av, och utveckingen inom miljöteknik.

•

High-Tech Gründerfonds startades 2005 och är ett delvis statsfinansierat

riskkapitalbolag för nystartade företag som sysslar med teknik. Miljötekniksfrågor är särskilt prioriterade och bland annat projekt inom CCS och vindkraft har fått stöd.

•

Den tyska staten finansierar en rad forskningsfonder såsom Helmholtz Association och Leibnitz-Gemeinscaft som har årliga budgetar på 26,7 respektive 11 miljarder svenska kronor.

•

Forskningscenter för biomassa finansieras av Federala ministeriet för livsmedel, jordbruk, och konsumentskydd (BMELV).

•

r2 är ett stödprogram för utveckling inom miljöintensiva tillverkningssektorer.

•

Genom CLIENT ges stöd till internationellt miljöteknikssamarbete, som exempelvis utveckling av prototyper i partnerländerna.

Fraunhofer institutet är ett delvis statsfinansierat forskningsinstitut med 60 olika institut i Tyskland. En del av dessa är kopplade till miljöteknik, såsom institutet för miljö-, säkerhets- och energiteknologi (UMSICHT) och solenergisystem (ISE).

(25)

3.5 Källor

6th Energy Research Programme of the Federal Government

http://www.bmwi.de/English/Redaktion/Pdf/6th-energy-research-programme-of-the- federal-government,property=pdf,bereich=bmwi2012,sprache=en,rwb=true.pdf BMELV

http://www.bmelv.de/EN/Homepage/homepage_node.html BMWi

http://www.bmwi.de/EN/root.html BMWi, Miljöteknik

http://www.bmwi.de/EN/Topics/Energy/climate-technology-cooperation.html Das Haus

http://www.bmwi.de/EN/Service/publications,did=471816.html Dena

http://www.dena.de/en/

Eco-Innovation rapport om Tyskland http://www.eco-

innovation.eu/index.php?option=com_content&view=article&id=471&Itemid=59 High-Tech Gründerfonds

http://www.en.high-tech-gruenderfonds.de/faq/

Högteknologistrategin

http://www.2012.hightech-strategie.de/en/201.php KfW

https://www.kfw.de/kfw.de-2.html Mobility and Transport strategies

http://www.bmwi.de/English/Redaktion/Pdf/mobility-and-transport-

technologies,property=pdf,bereich=bmwi2012,sprache=en,rwb=true.pdf OECD rapport: Environmental Innovation in Germany

http://www.oecd-

ilibrary.org/docserver/download/5k8x9b2lljzv.pdf?expires=1379579259&id=id&acc name=guest&checksum=CDE7D6EC1606AD8E732A3D38DC5298B2

Research for Sustainable Development http://www.bmbf.de/en/17810.php

(26)

4 Storbritannien

Storbritannien har ambitiösa miljömål, vilket speglas i ett antal projekt som syftar till att sprida miljöteknik till konsumenter, både privata och statliga. Regeringen arbetar också med att utveckla och kommersialisera ny teknik, främst inom vind- och havskraft, biobränsle, värmelösningar och avfallshantering. Trots att Storbritannien rankas knappt över medel vad gäller miljötekniksinnovation så genomför landet en rad olika intressanta initiativ, bland annat:

•

Riktade konsumentstöd för att öka efterfrågan på ny teknik.

•

Stora satsningar på utveckling av specifika teknikområden med hög potential, exempelvis havsbaserad vindkraft.

•

En grön inversteringsbank för att underlätta finansiering av ny miljöteknik.

Storbritanniens miljöteknikspolicy är nära sammankopplad med regeringens övergripande mål om att göra landet till en klimattålig, grön ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

Regeringen har bland annat lagstadgat om att reducera utsläpp av växthusgaser med 50 procent till 2027 och att 15 procent av landets energi ska komma från förnyelsebara källor år 2020.

Det finns ingen specifik handlingsplan för miljöteknik, arbetet med detta faller därför inom ramen för andra projekt, såsom ökning av förnyelsebar energi. En handlingsplan för just detta skrevs 2010 där det fastslås att ny teknik är nödvändig för att landet ska uppnå de högt ställda miljömålen. År 2011 publicerades UK Renewable Energy Roadmap som är en vidareutveckling och konkretisering av handlingsplanen. Här ligger fokus på utveckling, utbyggnad och kommersialisering av vind- och havsenergi, värme från luft, mark och biobränsle samt förnyelsebara bränslen. Målet är att minska kostnaderna för förnyelsebar energi samtidigt som dessa teknologier tillåts mogna så att de på lång sikt klara sig utan statligt stöd.

Storbritannien arbetar mycket tillsammans med EU för att stödja miljötekniksutvecklingen på hemmaplan. Bland annat hjälper man miljötekniksföretag få finansiering från National Contact Point for eco-innovation and industrial bio-technology. Dessutom deltar man i pilotprojektet Environmental Technologies Verification programme med syfte att hjälpa nya teknologier in på marknaden genom att en kvalificerad tredje part verifierar kvaliteten på den nya uppfinningen.

Förnyelsebar energi, energieffektivitet och återvinning framhålls i en EU rapport från 2012¹³ som Storbritanniens starkaste områden inom miljötekniksinnovation. De har en mycket diversifierad mix av policyinstrument, strategier och program som direkt eller indirekt främjar innovation inom miljötekniksområdet. Detta, kombinerat med det faktum att Skottland, Wales och Nordirland har sina egna stödprogram och policyer gör dock

13EIO Country Report: United Kingdom 2012, tillgänglig:http://www.ecoinnovation.eu/index.php?option=com_content&view=article&id=487&Itemid=76

(27)

övergripande analysen något svårhanterlig. Nedan presenteras därför ett urval av policyer och program gemensamma för hela Storbritannien.

4.2 Miljötekniksfrämjande aktiviteter.

Miljötekniksarbetet i Storbritannien är relativt marknadsorienterat och det finns ett stort intresse för att binda samman forskning och näringsliv. Detta tar sig uttryck i många olika aktiviteter som kan delas upp i forskningsstöd, sektorsöverskridande samarbete,

eliminering av etableringshinder och efterfrågestimulerande åtgärder.

4.2.1 Forskning

Innovation och utveckling av miljöteknik är ett prioriterat område för den brittiska

regeringen. Stöd till forskning går genom många olika kanaler, där förnyelsebar energi och sophantering är särskilt prioriterade områden. Technology Strategy Board delade

exempelvis ut ungefär 1,3 miljarder svenska kronor 2012 till olika miljötekniksprojekt.

4.2.2 Samarbete

För att underlätta kommersialisering av nya produkter finns en rad projekt som syftar till att överbygga klyftan mellan forskning och marknad. Detta görs exempelvis genom Department of Business and Strategys olika Catapult Centres, inom bland annat bygg- och transportsektorn.

4.2.3 Eliminering av etableringshinder

Kommersialisering av miljöteknik ses som mycket viktigt för att kunna uppnå olika miljömål. Regeringen arbetar därför på olika sätt för att eliminera etableringshinder, såsom finansieringsproblem. Bland annat har Green Investment Bank startats för att ge

förmånliga lån till miljöprojekt projekt som den konventionella marknaden skulle sett som för riskfyllda.

4.2.4 Ökad användning av teknik

Generellt ses ökad konsumtion som viktig i arbetet med miljötekniksutveckling. Tanken är att främja utveckling och användande av miljöteknikslösningar genom att göra dem mer tillgängliga och billiga för allmänheten. Dessutom ska statens konsumentmakt användas för att främja miljöteknik. För privatpersoner finns det en rad bidrag att söka för den som är intresserad av exempelvis solpaneler i sitt hus, som exempelvis genom The Green Deal.

4.3 Aktörer

Alla brittiska myndigheter har en skyldighet att ha någon form av miljöarbete, men de som i störst utsträckning arbetar med miljöteknik är Department of Energy and Climate

Change, Department of Transport, Department for Environment, Food, and Rural Affairs samt Department of Business, Innovation, and Skills.

Department of Energy and Climate Change (DECC) och Department of Transport (DT), arbetar för att främja utvecklingen användandet av miljöteknik. Arbetet är indelat i en rad olika initiativ som direkt eller indirekt främjar miljöteknik:

•

Renewables Obligation och Renewable Transport Fuel Obligation syftar till att ge incitament för storskalig produktion av förnyelsebar energi och bränsle genom att

(28)

ålägga elleverantörer och storskaliga bränsleleverantörer att införskaffa en viss del av sin el eller bränsle från förnyelsebara källor.¹⁴¹⁵

•

Feed-in Tariffer, innebär att elanvändare som investerar i småskaliga, kåldioxidsnåla elgeneratorssystem får betalt för den energi de genererar och använder men också för den el de exporterar tillbaka till elnätet. Syftet är att ge långsiktigt stöd till teknologier som solpaneler och vindturbiner. Under 2011/2012 hade detta en budget på ungefär 955 miljoner kronor. ¹⁶

•

Renewable Heat Premium Payment innebär att hushåll och samfund får en

klumpsumma som ekonomisk hjälp att köpa genratorer för förnyelsebar värme, såsom solpaneler, värmepumpar och biobränslepannor. 2012 beslutades om en årsbudget på cirka 254 miljoner kronor för projektet.¹⁷

•

Renewable Heat Incentive ger innehavare av generatorer av förnyelsebar värme (från vind, vatten och biobränsle) ekonomiskt stöd under en 20-års period. Även bergvärme och luftvärmepumpar ska kunna få stöd genom RHI och RHPP. Detta stöd ges till konsumenter, så att det ska kunna köpa värme från förnyelsebara källor, genom detta hoppas man indirekt stödja utvecklingen av miljöteknologi. Under 2011/2012 anslogs 569 miljoner kronor till projektet.¹⁸

•

Under 2011 beslutades det att DECC under fyra år avsätta upp till 304 miljoner kronor till stöd och utveckling av havsbaserad vindkraft. Dessutom planerades ytterligare finansiering ske genom Offshore Wind Developers Forum i syfte att underlätta arbetet i hela leverantörskedjan och för att uppmuntra till fler tillverkningsanläggningar.

Dessutom ska 610 miljoner kronor avsättas för utveckling av vindkraftsanläggningar vid hamnar, där man ska fokusera på ”high-value added manufacturers” för att dra nytta av möjligheter inom leverantörskedjan. DECC satsar även 203 miljoner kronor 2011-2015 för att främja utveckling av våg- och tidvattenkraft. Detta görs bland annat genom att stödja produktdemonstrationer.

Utöver detta arbetar man för att motverka konfliker i och med etableringen av vind och vattenkraft. Exempelvis bidrog DECC med 435 miljoner kronor till utvecklingen av en ny militär radar i Norfolk, där försvarsmakten hade utryckt oro över att ett vindkraftprojekt skulle skada den gamla radarn.

Department of Business, Innovation, and Skills (DBIS) arbetar mycket mot näringslivet för att utveckla strategier för att minska koldioxidutsläpp. Detta görs kanske främst genom Green Investment Bank, en självständig institution som finansierar olika miljöprojekt, varav en stor del handlar om miljöteknik. Storbritannien har hittills investerat 38,6 miljarder kronor som lånas ut till gröna, kommersiellt gångbara projekt. Lejonparten av investeringarna sker i de prioriterade sektorerna havsbaserad vindkraft, återvinning, utvinning av energi från avfall samt energieffektivitet. Syftet är att accelerera Storbritanniens övergång till att bli en grön ekonomi.

14 https://www.gov.uk/government/policies/increasing-the-use-of-low-carbon-technologies/supporting- pages/the-renewables-obligation-ro

15https://www.gov.uk/renewable-transport-fuels-obligation

16 https://www.gov.uk/government/policies/increasing-the-use-of-low-carbon-technologies/supporting- pages/feed-in-tariffs-scheme

17 https://www.gov.uk/renewable-heat-premium-payment-scheme

18 https://www.gov.uk/government/policies/increasing-the-use-of-low-carbon-technologies/supporting- pages/renewable-heat-incentive-rhi