Ökade krav på undervisning fördelar och nackdelar

Även svaren på fråga fem och sex i enkäten bjöd på delade meningar från respondenterna men vi fann nedan uttalande intressant då pedagogen beskriver fördelarna med ökade krav på undervisning övergripande.

Det ger MIG en ökad lyhördhet för det individuella barnets lärandeprocess som genomsyrar hela dagen. Pedagogerna är mer medforskande, engagerade, närvarande, vilket hjälper pedagogen att bla utmana barnets nyfikenhet och vidare i sitt lärande (Pedagog 9).

I svaret där pedagogen menar att de blir mer medforskande antyder hen att de alltid har varit medforskande men det ökade kravet på undervisningen bidrar till en ökning. Dewey (2004) lyfter vikten av engagerade pedagoger samtidigt som både Noddings (2012) och Aspelin och Persson (2011) menar att meningsfulla relationer är grunden till barnens förmåga att utveckla kunskap. Genom deras tankar och pedagog 9s svar tolkar vi att hen med sitt förhållningssätt skapar möjligheter att möta de flesta barns behov av omsorg och undervisning. Vi tolkar att hen menar att omsorgen kan växa fram i undervisningen. När pedagog 5 beskriver nackdelar med det ökade kravet på undervisning lyfter hen fram en helt annan aspekt än pedagog 9.

Risk att vi fokuserar för mycket på undervisning och tappar bort omsorgen vilket ger mindre trygga barn som har svårare att ta till sig undervisningen (Pedagog 5).

Vi tolkar beskrivningen av pedagog 5s svar som att hen anser att omsorgen är mer betydelsefull än undervisningen i förskolan och att omsorgen inte kan bli till genom undervisningen. Colnerud (2014) menar att i omsorgsetiken anses det att i arbetet med

32

barn kan omsorgsrelationer etableras och bibehållas i alla situationer. Pedagog 5 beskriver omsorg och undervisning på ett sätt som är i enlighet med delar av Van Laere och Vandenbroecks (2018) studie som visade att pedagoger ser en komplexitet i omsorg och undervisning och att de kan ha svårigheter att sammanföra begreppen.

I likhet med pedagog 9 lyfter pedagog 11 fram undervisningen som något som numera sker under hela dagen.

F.a. tolkar jag att läroplanen lyfter lekens roll och betydelse. Förhoppningen är att undervisningen får en högre kvalitet med tanke på att den genomsyrar hela dagen. Att pedagogernas förhållningssätt blir mer medvetet hela dagen. Att “statiska” “samlings situationer” blir färre och att undervisningssituationerna blir fler (Pedagog 11).

Vi tolkar pedagog 11s benämning av undervisningssituationer som att hen numera ser fler tillfällen under dagen för undervisning och att detta är en fördel med det ökade kravet på undervisning i Läroplan för förskolan (Lpfö 18). Vi tolkar att pedagogen genom en ökad medvetenhet ser mer till det enskilda barnet och dess intresse. Vidare förstår vi beskrivningen som att pedagogen anser att undervisning är något som tidigare endast skett i samband med de klassiska samlingssituationerna. De situationerna sker oftast inom något mer kontrollerade former vilket Dewey (2004) inte tror behöver vara en fördel. Han menar att somliga ser barnens intresse som slumpartade och virriga och att det vore en svårighet att uppnå den etiska och moraliska utbildningen genom dessa. Dewey (2004) anser att den pedagogiska miljön istället kan vara avgörande för barnens intressen i stunden.

En annan aspekt som lyfts fram som en nackdel med det ökade kravet på undervisning är bristen på kunskaper och förmåga att bygga relationer hos pedagogerna.

En nackdel kan vara att läraren inte visat omsorg, dvs. byggt tillitsfulla relationer m. barnet (Pedagog 19).

Vi tolkar detta som att bristerna eventuellt inte hade synliggjorts om inte undervisning hade skrivits in i Läroplan för förskolan (Lpfö 18). Nackdelen ligger i att pedagogen inte har förmågan att visa omsorg och därmed inte heller skapat relationer till barnet. Barnet

33

är då i sin tur inte fullt kapabelt att tillgodogöra sig undervisningen och erhålla ett lärande (Aspelin & Persson 2011).

I inledningen till detta arbete lyfter vi fram åsikter från våra vänner och bekanta som upplever att förskolan blir mer och mer som en skola och att barnen inte längre får vara barn. Pedagog 6 lyfter fram samma perspektiv när hen beskriver nackdelarna med det ökade kravet på undervisning.

Att man aldrig får vara barn. Att allt hela tiden handlar om att lära så mycket som möjligt (Pedagog 6).

Vi tolkar ovan svar som att pedagog 6 menar att det ökade kravet på undervisning minskar barnens möjlighet till fri lek. I Läroplan för förskolan står det att “Lek ska ha en central plats i utbildningen” (Lpfö 18, s. 5) vilket går att förstå som att det även innefattar undervisningen. Genom att göra undervisningen lustfylld och att som pedagog ta tillvara på den spontana undervisningen i leken kan undervisningen ses som något mer än planerad och målstyrd. Enligt Dewey (2004) bör undervisningen utgå från barnens intresse och deras aktivitet för stunden. Barn är individer under utveckling som omedvetet strävar efter att lära och därför förmodligen inte ser på undervisning som vuxna gör så länge den lekfylld.

En annan intressant aspekt som lyftes fram som en fördel med ökade krav på undervisning var att förskolan blir mer likvärdig.

Jag anser att det blir mer likvärdigt. Alla förskolor ska bedriva undervisning/inget valbart (Pedagog 15).

Vi förstår det som att pedagog 15 menar att det finns förskolor som inte bedrivit undervisning innan den nya Läroplan för förskolan (Lpfö 18) trädde i kraft. Vilket skulle kunna betyda att förskolor tidigare inte varit likvärdiga. I Läroplan för förskolan står det att “Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas” (Lpfö 18, s. 3). En intressant fråga att ställa sig i relation till detta är hur utbildningen blir likvärdig om pedagoger ser olika på begreppen omsorg och undervisning.

34

5. 4 Sammanfattning

Resultatet av vår studie visar att pedagogerna i de aktuella förskolorna anser att omsorg och undervisning går hand i hand. Analysen visar att pedagogerna dels ser omsorgen som omhändertagande men även delen av sitt förhållningssätt som är förutsättningen för goda relationer med barnen. Det blir tydligt att pedagogerna menar att omsorgen och relationerna som blir därigenom, är förutsättningen för att undervisningen ska resultera i ett lärande.

Med inskrivningen av begreppet undervisning i Läroplan för förskolan (Lpfö 18) följde också högre krav på den målinriktade undervisningen i förskolan och resultatet av denna studie visar att pedagogerna har utvecklat sin tanke för vad undervisning i förskolan kan innebära. Analysen visar att pedagoger numera ser undervisningen överallt och i hela förskolans verksamhet. Vidare är det dock tydligt att pedagogerna inte har satt ord på vad som är undervisning i relation till omsorg tidigare. Av studien kan vi se att en pedagog menar att det ökade kravet på undervisning påverkar omsorgen positivt då det ger mer tid med det enskilda barnet.

Det ökade kravet på undervisning anses skapa ett nytt krav på att pedagogerna är mer närvarande i barnens utforskande och lek. En positiv aspekt av det ökade kravet på undervisning är att pedagogerna anser sig se fler tillfällen till undervisning under dagen än vad de tidigare har gjort. En nackdel som visat sig är att pedagogerna ser undervisningen som hinder för att de är rädda att det påverkar omsorgen negativt. Resultaten visar även en annan intressant aspekt som lyfts fram som en fördel av flera pedagoger vilket är att det ökade kravet på undervisning medför en mer likvärdig förskola.

35