I detta kapitel diskuterar och problematiserar vi resultatet av vår studie utifrån ett kritiskt perspektiv. I det första avsnittet diskuterar vi resultatet med stöd av den forskning vi presenterat i kapitlet Tidigare forskning. I det andra avsnittet diskuteras resultatet kopplat till vår framtida yrkesroll. Därefter följer ett avsnitt som diskuterar den valda metoden för denna studie. Avslutningsvis ges förslag på framtida forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie har varit att erhålla ökad kunskap om hur pedagoger i förskolan ser på omsorg och undervisning i relation till varandra. Det resultat som framträder mest av vår studie är att omsorg och undervisning är två komplexa begrepp som kan tolkas olika. Detta var också tydligt i Van Laere och Vandenbroecks (2018) resultat där pedagogerna beskrev sitt förhållningssätt till omsorg och undervisning med delade meningar. Att pedagoger beskriver omsorg, undervisning och relationen mellan begreppen på olika sätt kan ses som problematiskt då det öppnar upp för misstolkningar av dessa begrepp. Men olika tolkningar och förståelser kan även skapa ett arbetslag med en bredare kunskap vilket kan resultera i en verksamhet som kan möta alla barn. Även om pedagogerna i vår studie beskriver omsorgen olika upplever vi ändå att de kan sätta ord på deras syn på omsorg och hur denna blir tydlig i arbetet med barnen. I motsats till Löfdahl och Folke-Fichtelius (2015) studie som visar att pedagoger upplever det svårt att dokumentera och sätta ord på omsorgen. Detta visar på hur betydelsefullt det kan vara för pedagoger att diskutera omsorgen med varandra. Vårt resultat visar att den mest avgörande aspekten för barnens lärande ser respondenterna som betydelsefulla relationer i likhet med Josefsons (2018) studie som visade att pedagoger la störst vikt vid goda relationer och trygghet. Utifrån detta resultat läggs ansvaret på pedagogerna att skapa relationer med alla barn vilket kan ses som problematiskt i en tidspressad förskola där det blir allt mer vanligt med stressade pedagoger.
Broström, Johansson, Sandberg och Frøkjærs (2012) studie visar att svenska pedagoger värdesätter leken och pedagogers deltagande som en förutsättning för barns lärande. I
36
delar av vårt resultat kan vi se liknande synsätt då det framkom att en pedagog efter inskrivningen av undervisning i Läroplan för förskolan (Lpfö 18) ansåg att det fanns ett ökat krav på pedagoger att delta i leken. Huruvida de tidigare upplevt något krav på att delta i leken framgår inte i vårt resultat. Det kan därför ses som positivt att pedagoger numera känner att de måste vara delaktiga i leken då detta, enligt Broström, Johansson, Sandberg och Frøkjærs (2012) studie stärker barnen i deras lärande. Holmberg och Vallberg Roth (2019) presenterar ett resultat som visar att lärandet tar en större plats i dokumentationen än vad omsorg gör. Vår studie visar att pedagogerna anser att deras syn på undervisning har förändrats och att omsorgen får mer tid genom att den sammanflätas med undervisningen. Kopplat till detta ställer vi oss frågan om dokumentationen nu ser annorlunda ut och om omsorg och undervisning beskrivs mer jämlikt? Vår studie visar att omsorg och undervisning är ett tätt sammanflätade begrepp vilket går emot delar av Van Laere och Vandenbroecks (2018) resultat som säger att omsorgen är av större betydelse och att omsorg och undervisning inte samexisterar.
En del av analysen visar att undervisningen i förskolan kan vara en bidragande faktor till att utbildningen blir likvärdig vilket öppnar upp för en intressant diskussion om huruvida den blir likvärdig när pedagoger tolkar omsorg och undervisning olika. Utifrån detta är det intressant att fråga sig vad som händer med utbildningen sett ur ett likvärdighetsperspektiv? I Läroplan för förskolan (Lpfö 18) står det skrivet att utbildningen inte kan se likadan ut överallt då den ska anpassas efter barns enskilda behov. Det kan finnas en risk i att pedagoger brister i sin profession om de låter sitt förhållningssätt färgas av sina egna åsikter. Med diskussioner i arbetslagen kan ett mer likvärdigt förhållningssätt nås då pedagogers likheter och olikheter får komma fram och det kan bli tydligt hur dessa kompletterar varandra. En aspekt att ta hänsyn till som kan vara en risk är att pedagoger influeras av varandras åsikter och att deras förhållningssätt blir likadant vilket i sin tur kan göra det svårare att möta varje enskilt barn.
Slutsatsen vi drar efter att ha genomfört vår studie är att pedagoger ser olika på undervisning och omsorg och därför ser också deras relationer till begreppen olika ut. Detta i sin tur resulterar i varierande förhållningssätt till omsorg och undervisning. Vi kan se likheter och skillnader mellan vår studie och den tidigare forskningen vi har presenterat men vi anser att vår studie bidrar med ny kunskap och förståelse för hur pedagoger ser på
37
undervisning och omsorg efter inskrivandet av undervisning i Läroplan för förskolan (Lpfö 18).
6.2 Relevans för förskolläraryrket
Resultatet av vår studie visar hur betydelsefull och komplex omsorgen är i förskolan och att det är av största vikt att vi i våra framtida yrkesroller kommer sträva efter att skapa goda relationer med barnen. Dessa relationer kommer i sin tur förhoppningsvis leda till ett mer meningsfullt lärande för barnen. Vi har under vår utbildning erhållit kunskap och förståelse om omsorg men efter att ha fördjupat oss inom detta i denna studie kommer vi gå ut i yrkeslivet med en annan förståelse för vikten av relationsbyggande. En kritisk aspekt som synliggjordes i vårt resultat var uppfattningen om pedagoger inte lyckas bygga meningsfulla relationer med barnet kan inte heller barnet tillgodogöra sig ett lärande.
Ett resultat av vår studie visar att undervisning alltid genomförts i de två aktuella förskolorna men att pedagogerna tidigare inte satt ord på denna typ av aktivitet vilket har gjort det osynligt. Detta kan stärka oss i att se undervisning i mer än bara den planerade undervisningen utan att den även kan ske spontant.
6.3 Metoddiskussion
Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har fokuserat på innehållet i respondenternas svar och då det i rådande pandemi inte gick att genomföra observationer föll det sig naturligt för oss att välja att genomföra en enkätundersökning. Vi anser dock att vi gått miste om ett bredare och mer nyanserat material som hade kunnat framträda genom observationer.
Vi ville ha ett så brett material som möjligt för att få syn på hur pedagogernas beskrivningar kring omsorg och undervisning kunde skilja sig. Vi tror att vi hade kunnat få ett mer beskrivande material om vi genomfört intervjuer via exempelvis zoom men då vi känner till förskolorna där studien genomförts misstänkte vi att det inte blivit lika stort deltagande då intervjuer kräver att pedagogerna avsätter tid till det. Med
38
enkätundersökningen gav vi pedagogerna möjligheten att svara när de ansåg att de hade tid. När vi mailade ut enkätundersökningen till respektive förskola bifogade vi ett detaljerat informationsbrev där vi beskrev vårt syfte med studien. Genom ett informationsbrev kan respondenterna få förståelse för vad som förväntas av dem vilket kan bidra till ett större deltagande (Bryman 2011). Vid formuleringen av frågorna i enkäten valde vi att begränsa antalet samt formulera dem specifikt och tydligt. Bryman (2011) menar att det finns en risk att enkäten inte blir besvarad om det ställs för många, svåra och öppna frågor. En kritisk aspekt som blev tydlig vid genomgången av det insamlade materialet var att vi kunde varit ännu mer specifika i frågeformuleringen, till exempel hade vi kunnat förtydliga att vi syftade till undervisning i förskolan. Vi kan inte veta om svaren hade varit annorlunda med andra frågeformuleringar men vi förhåller oss öppna för möjligheten. En möjlighet som går förlorad i en enkätundersökning är att kunna ställa följdfrågor i direkt anslutning till respondenternas svar. En annan positiv aspekt i arbetet med enkäterna var att vi tog beslutet att behålla enkäterna anonyma. Vi ansåg inte att det var relevant för vår studie att veta pedagogernas befattning men vetskapen om det hade kunnat visa oss om barnskötare och förskollärare tänker olika när det gäller omsorg och undervisning. Vidare tror vi att vi fått mer genuina och ärliga svar genom anonyma enkäter.
Vi upplever det som positivt att vi har en relation till respektive förskola då vi tror att det har resulterat i ett större deltagande. Risken med att ha kännedom om förskolorna kan vara att vi omedvetet har påverkat sorteringen och reduceringen av materialet. När vi sorterade materialet markerade vi respektive enkät med “pedagog X” men när vi kategorisera och reducera materialet la vi in det anonymt i ett dokument. Detta medförde att vi kunde välja svar utifrån innehåll och inte påverkas av vilken respondent som skrivit det. En fråga vi kan ställa oss är om vi blivit påverkade i vårt urval om vi haft vetskap om vilka respondenter som skrivit vad.
6.4 Framtida forskning
Vi anser att vår studie är relevant för pedagoger i förskolan och vi tycker att det vore intressant att vidare studera pedagogers förhållningssätt genom observationer. Genom att ha samma utgångspunkt som vi haft i vår studie skulle resultatet vid en observationsstudie
39
visa hur pedagoger gör verklighet av det som visat sig i vår studie. Den omsorg som sker på automatik skulle kunna bli synlig.
Vi ser även att det finns behov av att studera hur pedagoger samtalar kring omsorg och undervisning i sina arbetslag. Genom att studera de kollegiala diskussionerna kan det framträda mer utförliga och nyanserade beskrivningar av begreppet.
40