hjälpmedel tillsammans med arbetsterapeuternas expertis. Det hade kunnat bli ett gott underlag för att ta fram nya typer och prototyper av tekniska hjälpmedel för gruppen 75 år eller äldre och mer ingående undersöka på vilket sätt det kan bidra till ett hälsosamt åldrande och en god livskvalitet.
Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning inom området för tekniska hjälpmedel i relation till hälsosamt åldrande och livskvalitet är om det finns skillnader mellan män och kvinnors användning av och syn på tekniska hjälpmedel. På vilket sätt yttrar det sig i så fall? Skiljer sig deras uppfattning om sin nuvarande situation eller synen på sitt eget liv och det som varit?
43
Referenser
Andrich, R., Mathiassen, N-E., Hoogerwerf, E-J., & Gelderblom, G.J. (2013). Service delivery systems for assistive technology in Europe: An AAATE/EASTIN position paper. Technology and Disability 25, 127-146.
Bailey, C., & Sheehan, C. (2009). Technology, older persons' perspectives and the anthropological ethnographic lens. European Journal of Disability, Research 3, 96-109.
Boulos. M.N.K., Anastasiou, A., Bekiaris, E., & Panou, M. (2011). Geo-enabled technologies for independent living: Examples from four European projects. Technology and Disability 23, 7-17.
Bowling, A., & Gabriel, Z. (2007). Lay theories of quality of life in older age. Ageing & Society, 27, 827-848.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Malmö: Liber.
Cahill, S., Begley, E., Faulkner, J.P., & Hagen, I. (2007). ”It gives me a sense of independence”
- Finding from Ireland on the use and usefulness of assistive technology for people with dementia. Technology and Disability 19, 133-142.
Creswell, J.W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, & mixed methods approaches.
Fourth Edition (International Student Edition). London: SAGE Publications Inc.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkkil, T., Utriainen, K., & Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. London: SAGE Publications Inc.
44
Folkhälsomyndigheten. (2013). Hälsosamt åldrande. Hämtad 27 maj, 2018, frånhttp://folkhalsomyndigheten.se/seniorguiden/halsosamt-aldrande/halsosamt- aldrande-en- livslang-process/
Folkhälsomyndigheten. (2010). Äldres hälsa. Hämtad 27 maj, 2018, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c99946b1c8d34e5bbdbf59e4b79d0547/r2 011-12-aldres-halsa.pdf
From, I., Johansson, I., & Athlin, E. (2007). Experiences of health and well-being, a question of adjustment and compensation – views of older people dependant on community care.
International Journal of Older People Nursing, 2, 278-287.
Gadamer, H-G. (1997/1960). Truth and Method. 2:a rev. uppl. New York: The Continuum Publishing Company.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, s 105-112.
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Harrefors, C., Sävenstedt, S., & Axelsson, K. (2009). Elderly people’s perceptions of how they want to be cared for: an interview study with healthy elderly couples in northern Sweden.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23, 353-360.
Hjälpmedelsinstitutet. (2012). Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – en kartläggning av samtliga Sveriges kommuner. Hämtad 27 maj, 2018, från
http://www.fsa.se/Global/Nyheter/2012/Maj/HI-varldfardsteknologi-aldreomsorgen.pdf
45
Iliffe, S., Kharicha, K., Harari, D., Swift, C., Goodman, C., & Manthorpe, J. (2010) Userinvolvement in the development of a health promotion technology for older people: finding from the SWISH project. Health and Social Care in the Community 18 (2), 147-159.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Long, C. R., & Averill, J.R. (2003). Solitude: An Exploration of Benefits of Being Alone. Journal of the Theory of Social Behaviour, 33(1), 21-44.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. &
Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. s. 159-171.
Lund: Studentlitteratur AB.
Löfqvist, C., Nygren C., Széman, Z., & Iwarsson, S. (2005). Assistive devices among very old people in five European countries. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 181-192.
Malterud, K. (2011). Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Mitseva, A., Peterson, C. B., Karamberi, C., Oikonomou, L. C., Ballis, A. V., Giannakakos, C.,
& Dafoulas, G. E. (2012). Gerontechnology: Providing a Helping Hand When Caring for Cognitively Impaired Older Adults-Intermediate Results from a Controlled Study on the Satisfaction and Acceptance of Informal Caregivers. Current Gerontology and Geriatrics Research, vol. 2012, 19 pages.
Naess, S., Mastekassa, A., Moum, T., & Sörensen, T. (2001). Livskvalitet som psykisk velvaere.
Oslo: Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring.
Niemelä. R., Huotari, M-L., & Kortelainen, T. (2012). Enactment and use of information and the media among older adults. Library and Information Science Research (39): 212-219.
46
Nordic Centre for Welfare and Social Issues. (2010). Focus on Welfare technology. Hämtad 27 maj, 2018, frånhttp://nvc.brandfactory.se/Files/sv-SE/9047/RelatedFiles/Velferdsteknologi_eng.pdf
Nyström, M. (2012). Hermeneutik. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 1 uppl. s. 125-142. Lund: Studentlitteratur AB.
Ouwehand, C., de Ridder, D.T.D., & Bensing, J.M. (2007). A review of successful ageing models: proposing proactive coping as an important additional strategy. Clinical Psychology Review, Volume 27, 873-884.
Páez, D. G., Aparicio, F., Buenaga, M. d., & Padrón, V. (2012). Personalized Health Care System with Virtual Reality Rehabilitation and Approriate Information for Seniors. Sensors, 12, 5502-5516.
Rechel. B., Grundy, E., Robine, J-N., Cylus, J., Mackenback, J.P., Knai, C., McKee, M. (2013).
Ageing in the European Union. The Lancet, Volume 381, Issue 9874, 1312-1322.
Rocha, A., Martins, A., Freire Junior, J. C., Kamel Boulos, M. N., Vicente, M. E., Feld R., van de Ven, P., Nelson, J., Bourke, A., Ólaighin, G., Sdogati, C., Jobes, A., Nervaiza, L., &
Rodríguez-Molinero, A. (2011). Innovations in health care services: The CAALYX system.
International Journal of Medical Informatics 82, e307-e320.
Tartarisco, G., Billeci, L., Ricci, G., Volpi, L., Pioggia, G., & Siciliano, G. (2012). A personal monitoring architecture to detect muscular fatigue in elderly. Neuromuscular Disorders 22, S192-S197.
Tornstam, L (2011). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Norstedts.
47
Wadensten, B. (2005). Introducing older people to the theory of gerotranscendence. Journal of Advanced Nursing, 4(52), 381-388.World Health Organization. (2015). World report on ageing and health. Hämtad 27 maj, 2018, från http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/186463/1/9789240694811_eng.pdf?ua=1