Arbetslösheten ökar i länet
Arbetslösheten i länet började öka under tredje kvartalet 2011. Det berodde på en intensifierad oro kring vissa europeiska länders statsfinansiella situation. Det har lett till att utvecklingen av världshandeln har dämpats och att hushållen blivit försiktiga.
Sammantaget har detta lett till att arbetslösheten har börjat stiga i en del län, däribland Västmanlands län. Andelen arbetslösa i riket som helhet har sedan september 2011 varit i stort sett oförändrat medan den har ökat i Västmanlands län med 0,3 procentenheter för att i april 2012 uppgå till 9,9 procent, jämfört med 8,3 procent i riket. Det innebär att skillnaden i den relativa arbetslösheten mellan Västmanlands län och riket som helhet är större än på mycket länge, omkring 1,5 procentenheter under de senaste månaderna.
Västmanland är ett av de län där arbetslösheten har ökat mest under senare tid. Bland de län med en snabbare ökning av arbetslösheten återfinns andra industrilän som Kalmar, Kronoberg och Gävleborgs län.13
Diagram 7: Den relativa arbetslösheten i Västmanlands län, andel av registerbaserad arbetskraft, 1995-01 – 2012-04
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Procent Västmanland Riket
Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensad och trendad serie
Fler nyinskrivna arbetslösa och färre till arbete
Ett tecken på en försämrad arbetsmarknad är att inflödet av nya arbetslösa på senare tid har ökat. Denna ökning påbörjades under kvartal 4 2011 då totalt 2 400 personer skrev in sig på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, 100 fler än kvartal 4 2010. Utvecklingen med fler nyinskrivna arbetslösa fortsatte under första kvartalet innevarande år då nästan 2 500 skrev in sig som arbetslösa, cirka 200 fler än kvartal 1 2011.
Antalet personer som varje månad lämnat Arbetsförmedlingen för någon form av arbete har sedan slutet av 2009 visat en uppåtgående trend med fler till arbete. Den trenden bröts dock under andra kvartalet 2011 då antalet sökande som gick till arbete var färre jämfört med antalet för ett år sedan, en utveckling som sedan har fortskridit. Utvecklingen på senare tid med färre som lämnar Arbetsförmedlingen till arbete tillsammans med ett ökat inflöde av nya arbetslösa indikerar att arbetsmarknaden fortsätter att försvagas.
13 Jämförelsen är gjord i en säsongrensad och trendad serie på arbetslösheten per län under 2011-09 – 2012-04
Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd
En tydlig utveckling under de senaste åren är den stora ökningen av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. Denna utveckling blir mycket tydlig när man ställer antalet deltagare i ett program med aktivitetsstöd mot den registerbaserade arbetskraften.
År 2007 befann sig i genomsnitt 1,7 procent av arbetskraften i ett program med aktivitetsstöd. Fyra år senare, år 2011, hade andelen ökat till 4,7 procent. Såväl antalet som andelen deltagare i arbetsmarkandspolitiska program bedöms fortsätta öka under 2012 för att börja minska i slutet av 2013.
Diagram 8: Andel av registerbaserad arbetskraft i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd i Västmanlands län, 1995-01 - 2012-04
0 1 2 3 4 5 6 7
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Procent
Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensad och trendad serie
Särskilt fokus på garantierna
Vid analys av utvecklingen av antalet deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program riktas ett särskilt fokus mot jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Det är nämligen dessa två program som rymmer merparten av alla programdeltagare. Dessa två program syftar till att hjälpa arbetslösa med långa tider i arbetslöshet. Sedan mitten av 2008 har dessa två program omfattat cirka tre fjärdedelar av samtliga programdeltagare.
Jobb- och utvecklingsgarantin
Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin har ökat mycket kraftigt sedan programmets start, även om det på senare tid finns tendenser till att ökningen har planat ut. Programmet syftar till att ge stöd och hjälp till dem som har varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre tid. Programmets första fas omfattar kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser och andra fasen innehåller arbetspraktik och arbetsträning. Dessa två faser omfattar totalt 450 dagar. Tredje fasen, sysselsättningsfasen, i programmet är till för dem som har passerat fas 1 och 2 och ännu inte löst sin arbetslöshetsproblematik. Sysselsättningsfasen innefattar sysselsättning hos anordnare.
Diagram 9: Utveckling av antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 samt sysselsättningsfas i Västmanlands län, 2008-01 – 2012-04
0 500 1000 1500 2000 2500
2008 2009 2010 2011 2012
Antal Fas 1 och 2 Sysselsättningsfasen
Källa: Arbetsförmedlingen
I diagram 9 visas utvecklingen av antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins olika faser. Antalet deltagare i programmet uppgick i april 2012 till 3 100 personer, ett antal som har varit i stort sett oförändrat under inledningen av 2012. Antalet deltagare i programmets sysselsättningsfas har emellertid ökat oavbrutet sedan mitten av 2009 och innefattade i april drygt 1 000 personer. Det innebär att över en tredjedel av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin har nått programmets sysselsättningsfas. Av dem som befinner sig i sysselsättningsfasen är ungefär 40 procent i åldersspannet 55-64 år och ungefär 30 procent har högst förgymnasial utbildning. Den kraftiga ökningen av deltagare i programmets olika faser under de senaste två åren visar att flertalet av deltagarna i programmet har mycket svårt att hävda sig i konkurrensen om jobben, även i tider med gynnsam utveckling på arbetsmarknaden.
En mycket oroande utveckling är att gruppen ungdomar i åldrarna 18-24 år utgör en växande andel av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin. Ungdomar anvisas till programmet efter att ha deltagit i jobbgarantin för ungdomar i 15 månader. Antalet ungdomar i jobb- och utvecklingsgarantin har mer än fördubblats sedan början av 2010. I april uppgick antalet till 500 personer. Det motsvarar 16 procent av samtliga deltagare i programmet. Även antalet deltagare i åldersspannet 25-34 år har ökat mycket kraftigt de senaste åren och uppgick i april till nästan 500 personer. Det innebär att över 30 procent av samtliga deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin i april 2012 var i åldrarna 18-35 år.
Jobbgarantin för ungdomar
Jobbgarantin för ungdomar är en aktivitet för ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år, och under en ramtid av fyra månader har varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i 90 kalenderdagar. Programmet syftar inte bara till att bryta långa tider i arbetslöshet genom att få fler i arbete utan även till att uppmana deltagarna att påbörja en reguljär utbildning.
Diagram 10: Utveckling av antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar i Västmanlands län, 2008-01 - 22008-012-04
Källa: Arbetsförmedlingen 0
500 1000 1500 2000 2500
2008 2009 2010 2011 2012
Antal
Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar började öka mycket kraftigt under andra halvan av 2008. En stor del av denna ökning förklaras av nedgången på arbetsmarknaden under 2008 och 2009. Under perioden januari 2009 – mars 2010 ökade antalet med knappt 1 500 till 2 250 deltagare. Under första halvan av 2011 minskade antalet vilket främst berodde på återhämtningen på arbetsmarknaden som gynnade yngre arbetssökande, men också till viss del på överföring av deltagare till jobb- och utvecklingsgarantin. Ungdomar är den grupp på arbetsmarknaden som är mest konjunkturkänslig. Detta märktes under andra halvan av 2011 då en försämrad arbetsmarknad ledde till en ökning av antalet deltagare i jobbgarantin. Sedan augusti 2011 har antalet ökat med nästan 600 för att i april 2012 summera till knappt 1 500 personer.
Arbetslösheten fortsätter att öka
Arbetslösheten har sedan hösten 2011 fortsatt att öka i länet, vilket även förutspåddes i höstens prognos. Antalet arbetslösa bedöms fortsätta att öka under 2012 och första halvan av 2013 för att därefter gradvis minska under andra halvan av 2013. Västmanland är ett av de län som bedöms påverkas i störst utsträckning av konjunkturförsvagningen. Det förklaras av att skuldkrisen i Europa främst väntas hämma svensk export, vilket framför allt påverkar län med stor industrinäring.
Arbetsförmedlingen bedömer således att arbetsmarknaden i länet försvagas i år.
Arbetslösheten är dock hög i utgångsläget och Sveriges tillväxt beräknas i år, trots den svaga utvecklingen i omvärlden, vara svagt positiv. Detta talar för en förhållandevis måttlig ökning av arbetslösheten. Arbetslösheten beräknas kvartal 4 2012 uppgå till 12 650 personer, motsvarande 10,3 procent av den registerbaserade arbetskraften. Det är en ökning med nästan 900 personer eller 0,6 procentenheter jämfört med arbetslösheten kvartal 4 2011. Under loppet av 2013 väntas arbetsmarknaden successivt förbättras. Det sammanhänger med att oroligheterna i Europa sakta avtar. Detta väntas ge avtryck på svensk arbetsmarknad, och då i synnerhet under andra halvan av året. Arbetslösheten i Västmanland bedöms således minska under 2013 för att i slutet av året summera till 12 350 personer, motsvarande 10,0 procent av arbetskraften.
Tabell 5: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd
I det här avsnittet görs en analys av arbetslöshetens struktur. Syftet med avsnittet är att belysa hur arbetslöshetens sammansättning ser ut i ett regionalt och lokalt perspektiv.
Arbetslösheten för de olika grupperna avser det totala antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen kvartal 1 2012, som andel av den registerbaserade arbetskraften.14 Hög arbetslöshet i länet
Den relativa arbetslösheten i Västmanlands län är högre än i riket som helhet. Kvartal 1 2012 uppgick arbetslösheten i länet till 10,2 procent, att jämföra med 8,6 procent i riket.
Det innebär att var tionde person i arbetskraften är arbetslös. Arbetslösheten är hög även vid jämförelse med andra län, där fyra län uppvisade en högre och resterande en lägre arbetslöshet än Västmanland under första kvartalet 2012.15
Ingen förbättring för utrikesfödda
Utrikesfödda utgör ett allt större inslag av dem som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i länet. Från att i början av 2004 ha utgjort ungefär var femte inskriven arbetslös till att nu utgöra mer än var tredje. Det är en betydligt större andel än deras andel av den yrkesaktiva befolkningen. Arbetsmarknadssituationen för utrikesfödda har inte heller förbättrats under det senaste året. Den relativa arbetslösheten första kvartalet i år summerade till 23,0 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter sedan ett år tillbaka. Att den relativa arbetslösheten har ökat under det senaste året förklaras av att många i denna grupp under året sökt sig till arbetsmarknaden, men det beror också på att många utrikesfödda fortsätter att möta en tuff arbetsmarknad. Sammantaget är arbetslösheten bland utrikesfödda högre i länet än i riket som helhet.
Var fjärde korttidsutbildad arbetslös
Korttidsutbildade (högst grundskoleutbildning) är tillsammans med utrikesfödda de två grupper i länet som har en utmärkande hög arbetslöshet. Det är mycket tydligt att de med kort utbildning har fortsatt svårt att hävda sig i konkurrensen om jobben. De korttidsutbildade fick inte heller någon större del av återhämtningen på arbetsmarknaden under 2010 och första halvan av 2011. Under det senaste året har arbetslösheten ökat med 0,9 procentenheter för att uppgå till 24,0 procent kvartal 1 2012. Vid jämförelse med övriga län är det bara Gävleborg och Södermanlands län som uppvisar en högre arbetslöshet bland korttidsutbildade. Bland sökande med gymnasial eller eftergymnasial utbildning har emellertid andelen arbetslösa minskat. Den relativa arbetslösheten för dessa två grupper är betydligt lägre än bland de med förgymnasial utbildning, nivåer som dessutom har sjunkit under det senaste året.
14 Det totala antalet inskrivna arbetslösa är summan av öppet arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd
15 Beskrivningen avser utvecklingen i en tidsserie som inte är säsongsrensad. Länen med högre relativ arbetslöshet än Västmanland, kvartal 1 2012: Gävleborg (12,3%), Blekinge (11,3 %), Västernorrland (11,2%), Södermanland (11,1 %).
Tabell 6: Arbetslöshetens struktur, kvartal 1 2012
Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp.
Utbildning
Fortsatt hög ungdomsarbetslöshet
Den grupp som har fått störst del av förbättringen på arbetsmarknaden under det senaste året är ungdomar (18-24 år). Nivån på arbetslösheten bland ungdomar i länet är dock fortsatt hög och uppgick under första kvartalet till 22,6 procent, vilket visserligen är 0,8 procentenheter lägre jämfört med motsvarande kvartal 2011. I riket som helhet har ungdomsarbetslösheten under samma period minskat med 0,9 procentenheter för att uppgå till 17,6 procent.
Ett sätt att belysa nivån på ungdomsarbetslöshen är att dividera den med arbetslösheten bland 25-64 åringar på länets arbetsmarknad. Gör man denna beräkning framkommer det att ungdomsarbetslösheten är 2,5 gånger högre än arbetslösheten bland vuxna i åldern 25-64 år i Västmanland. Högst är kvoten i Norberg kommun där ungdomsarbetslösheten är 4 gånger högre än den bland vuxna. Lägst är kvoten i Arboga kommun på 1,9 (se diagram 11).
Diagram 11: Arbetslöshet bland ungdomar (18-24 år) relativt arbetslöshet bland åldersgruppen 25-64 år, kommuner i Västmanlands län april 2012
0,0
Ett högt inflöde en förklarande faktor
En stor del av ungdomsarbetslösheten förklaras av ett betydligt högre inflöde till arbetslöshet i denna grupp än i övriga åldersgrupper. Det sammanhänger med att det är vanligare att ungdomar har tidsbegränsade jobb och att det är vanligare att ungdomar varvar arbete med studier. Vidare träder de allra flesta ungdomar in på arbetsmarknaden som arbetslösa i ett initialt skede, medan de äldre i regel måste förlora sitt arbete för att bli arbetslösa. Sammantaget leder dessa faktorer till att inflödet av ungdomar till arbetslöshet är högre än bland äldre, vilket håller uppe nivån på ungdomsarbetslösheten. Detta bekräftas även av Arbetsförmedlingens statistik. Under 2011 var det i genomsnitt 1,5 procent av alla ungdomar i länet som varje månad skrev in sig som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Bland befolkningen i åldrarna 25-64 år var det månatliga genomsnittet 0,3 procent (se diagram 12).
Diagram 12: Inflöde till arbetslöshet och utflöde till arbete bland ungdomar och äldre, 2008-01 – 2012-04
Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, egna beräkningar 0,0%
0,5%
1,0%
1,5%
2,0%
2,5%
2008 2009 2010 2011 2012
Inflöde till arbetslöshet 18-24 år Inflöde till arbetslöhet 25-64 år
Anm. Beräknat med ett 12-månaders glidande medelvärde
Ungdomar vanligtvis arbetslösa i korta perioder
Förutom ett högre inflöde till arbetslöshet så finns det en annan viktig skillnad mellan unga och äldre arbetslösa. Unga är i regel arbetslösa i kortare perioder än äldre arbetslösa. Av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa i april i åldrarna 18-24 år var det 80 procent som hade varit arbetslösa kortare tid än tolv månader jämfört med 55 procent i åldersgruppen 25-64 år. Ännu större skillnader återfinns bland dem som har varit arbetslösa i mer än 24 månader. Bland arbetslösa i åldrarna 25-64 år är det 25 procent som har varit arbetslösa i mer än 24 månader sedan senast inskrivning. Motsvarande andel bland ungdomar är drygt 5 procent.
Talen visar att de flesta ungdomar uppvisar relativt korta arbetslöshetsperioder vilket tyder på att ungdomsarbetslösheten har karaktären av en friktionsarbetslöshet snarare än strukturarbetslöshet. Men det är viktigt att poängtera att bakom den höga nivån på
ungdomsarbetslösheten finns det en grupp ungdomar som riskerar att fastna i långvarig arbetslöshet. Den gemensamma nämnaren för denna grupp är oftast kort utbildning.
Diagram 13: Tid i öppen arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd sedan senast inskrivning, andel av respektive åldersgrupp, april 2012 i Västmanlands län
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
> 24 mån 12-24 mån
< 12 mån
18-24 år 25-64 år
Källa: Arbetsförmedlingen, egna beräkningar