Stora utmaningar
Arbetsmarknadspolitiken står inför stora utmaningar. Återhämtningen på arbetsmarknaden under 2010 och första halvan av 2011 gynnade i stor utsträckning arbetslösa med kortare tider i arbetslöshet. Det innebär att det på länets arbetsmarknad finns ett stort antal arbetslösa med omfattande arbetslöshetshistorik, sökande som får ännu svårare att finna ett arbete när arbetsmarknaden fortsätter att försvagas under innevarande år.
Hälften arbetslösa mer än två år
I diagram 14 redovisas den sammanlagda tiden i arbetslöshet för arbetslösa (inkl.
programdeltagare med aktivitetsstöd) som vid det aktuella mättillfället var inskrivna på Arbetsförmedlingen i Västmanlands län. Denna redovisningsmetodik skiljer sig från annan liknande statistik, då den summerar den arbetslöses sammanlagda tid i arbetslöshet under de senaste tio åren. Fördelen med denna metodik är att man fångar upp arbetslösa som varvar kortare tider i sysselsättning med återkommande tider i arbetslöshet.
Antalet arbetslösa med långa sammanlagda tider i arbetslöshet har ökat mycket kraftigt sedan våren 2008. Det sammanhänger med de svaga åren 2008 och 2009 som ledde till fler arbetslösa med långa tider i arbetslöshet. Antalet inskrivna arbetslösa som under de senaste tio åren har varit arbetslösa i en sammanlagd tid på mer än två år har sedan våren 2008 ökat med över 2 600 personer för att våren 2012 summera till 5 700, varav 3 700 av dessa har varit arbetslösa i minst tre år. Det innebär att nästan hälften, eller 47 procent, av dem som var inskrivna som arbetslösa våren 2012 hade varit arbetslösa i en sammanlagd tid om minst två år under det senaste decenniet.
Diagram 14: Öppet arbetslösa och sökande i program (16-64 år) fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren, Västmanlands län
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000
06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V
<12 månader 12-24 månader 24-36 månader >36 månader
Källa: Arbetsförmedlingen
Stort antal i utsatta grupper
Många av dem som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen tillhör grupper som har svårt att finna ett arbete. Antalet i dessa grupper, hädanefter benämnd utsatta grupper, har nästan oavbrutet ökat sedan mitten av 2008 för att nu utgöra merparten av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen.
Följande grupper har identifierats som utsatta grupper i länet och många individer i dessa grupper bedöms således ha svårt att finna en sysselsättning under prognosperioden:
- Arbetssökande med högst förgymnasial utbildning - Arbetssökande med någon form av funktionsnedsättning - Äldre arbetssökande, 55-64 år
- Personer födda utanför Europa
Den gemensamma nämnaren för dessa grupper är att en stor andel av de arbetssökande uppvisar långa tider i arbetslöshet och även i goda tider har svårt att finna en sysselsättning. För att minska strukturarbetslösheten och skapa förutsättningar för att möta företagens efterfrågan på arbetskraft är det avgörande att arbetsmarknadspolitiken fortsätter att prioritera dessa grupper.
Antalet personer i utsatta grupper har sedan våren 2008 ökat med 3 800 för att våren 2012 uppgå till drygt 7 700 personer. Det innebär att drygt 60 procent av de inskrivna arbetslösa kan härledas till någon av de utsatta grupperna, en ökning med 4 procentenheter sedan våren 2008. Skillnaden mellan antalet i utsatta respektive ej utsatta grupper har aldrig tidigare varit så stort som våren 2012 (se diagram 15). Antalet sökande i utsatta grupper bedöms fortsätta att öka för att i slutet av 2012 uppgå till 8 000.
Diagram 15: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper i Västmanlands län, 2004-01 – 2012-04 (Ej dubbelräkning mellan grupperna).
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Utsatta Ej utsatta
Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga
Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensad och trendad serie
Arbetslösa med förgymnasial utbildning
En grupp som har mycket svårt att etablera sig i arbetslivet är de med kort utbildning, det vill säga högst förgymnasial utbildning. Utvecklingen av antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen med kort utbildning har ökat mycket kraftigt sedan våren 2008. Det totala antalet inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial utbildning uppgick våren 2012 till 3 900 personer, vilket är 2 000 fler än våren 2008. Det innebär att antalet arbetslösa med kort utbildning har mer än fördubblats under de senaste fyra åren. Enbart två andra län uppvisar en större procentuell ökning av antalet inskrivna arbetslösa med kort utbildning under samma period.16 Våren 2012 hade nästan var tredje inskriven arbetslös i länet en utbildning motsvarande högst grundskoleutbildning.
Ett par faktorer kan anges som förklaring till den kraftiga ökningen av antalet inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial utbildning under de senaste åren:
- Nedgången på arbetsmarknaden under 2009 drabbade de korttidsutbildade hårt
- Genom att en relativt stor andel av de utomeuropeiska invandrarna till riket som helhet under de senaste åren har haft högst förgymnasial utbildning.
- Genom att omkring 25-30 procent av varje gymnasiekull i länet under de senaste åren inte erhållit slutbetyg från sin gymnasieutbildning inom loppet av fyra år (enligt Skolverkets statistik).
- Genom att en stor andel av dem som överförts från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen i länet har haft högst förgymnasial utbildning.
Låg sysselsättningsgrad bland korttidsutbildade
En central variabel i arbetsmarknadsstatistiken är måttet på den så kallade sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen. Måttet kan användas för att belysa skillnader mellan olika grupper på arbetsmarknaden.
Sysselsättningsgraden bland förgymnasialt utbildade är låg och utvecklingen under de senaste åren visar att förgymnasialt utbildade tappar mark relativt gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Sedan 2007 har sysselsättningsgraden i Västmanland bland förgymnasialt utbildade minskat med 4 procentenheter till 53 procent år 2010. Det innebär
16 Dessa län är: Kronoberg och Jönköpings län
att bara lite fler än hälften av dem med förgymnasial utbildning befinner sig i sysselsättning. Motsvarande tal bland gymnasialt och eftergymnasialt utbildade är 78 respektive 83 procent. Talen illustrerar de svårigheter många utan gymnasieutbildning möter på arbetsmarknaden. Utan fullgjord gymnasieutbildning är det betydligt svårare att etablera sig i arbetslivet och den pågående nedgången på arbetsmarknaden kommer att ytterligare försvåra arbetsmarknadssituationen för denna grupp.
Diagram 16: Sysselsättningsgrad fördelat på utbildningsnivå, län i Mälardalsregionen år 2010
0 10 20 30 40 50 60 70 80 9
Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län
Sysselsättningsgrad 20-0 64 år Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning
Källa: SCB, RAMS
Anm. Sysselsättningsgraden avser åldersgruppen 20-64 år
Förlängda tider i arbetslöshet
En tydlig utveckling under senare år är att allt fler korttidsutbildade uppvisar allt längre tider i arbetslöshet. Av de 3 900 inskrivna arbetslösa med förgymnasial utbildning våren 2012 var det knappt 1 200 personer, motsvarande 33 procent, som hade varit arbetslösa i en sammanlagd tid på mer än 3 år under den senaste tioårsperioden. Sedan våren 2008 har antalet arbetslösa med tider i arbetslöshet på mer än 3 år ökat med nästan 600 personer, och ingen förbättring för denna grupp har noterats under de senaste åren. Även personer med sammanlagda tider i arbetslöshet på 2-3 år fortsätter att öka i antal och var drygt 700 personer våren 2012. Under de senaste tre åren har antalet i denna grupp mer än fördubblats.
De senaste åren har även allt fler yngre arbetslösa med högst förgymnasial utbildning börjat uppvisa allt längre tider i arbetslöshet.17 Av de yngre arbetslösa med högst förgymnasial utbildning som var inskrivna våren 2012 hade drygt 600 varit arbetslösa i en sammanlagd tid på mer än två år sedan deras inträde på arbetsmarknaden. Det är mer än en fördubbling sedan våren 2008. Talen illustrerar att flertalet av de yngre som inte har gymnasieutbildning har svårt att etablera sig i arbetslivet och löper stor risk att fastna i långa perioder i arbetslöshet.
17 Yngre arbetslösa avser i den här redovisningen arbetslösa i åldrarna 16-34 år.
Diagram 17: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, förgymnasialt utbildade i Västmanlands län
0 200 400 600 800 1000 1200 1400
06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12-24 månader 24-36 månader >36 månader
Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetslösa med funktionsnedsättning
Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har under de senaste fyra åren ökat med 1 100 personer för att våren 2012 uppgå till cirka 2 500. Det är ett resultat av det försämrade läget på arbetsmarknaden under 2008-2009, men det är också ett resultat av överföringen av personer med uppnådd tidsgräns i sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen.
Det svåra arbetsmarknadsläget för dem med funktionsnedsättning återspeglas i tider utan arbete. Våren 2012 hade 1 300 av de inskrivna arbetslösa, eller cirka 50 procent, varit utan arbete i mer än 3 år under det senaste decenniet, en andel som har varit oförändrat hög de senaste åren. Antalet som varit arbetslösa i sammanlagda tider på 1-3 år fortsätter att öka och uppgick till 900 personer våren 2012, vilket är närmast en fördubbling av antalet sedan 2008. Arbetsmarknadsläget försvåras ytterligare för denna grupp genom att en stor andel har kort utbildning. Våren 2012 hade cirka 35 procent av de inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning högst förgymnasial utbildning.
Under hösten 2011 inledde Arbetsförmedlingen kampanjen ”Se kraften”. Kampanjen syftar till att få fler av landets arbetsgivare att anställa personer med en funktionsnedsättning. Att fler arbetsgivare vågar rekrytera personer med funktionsnedsättning är avgörande för att påtagligt underlätta arbetsmarknadssituationen för arbetssökande i denna grupp.
Diagram 18: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i Västmanlands län
0 200 400 600 800 1000 1200 1400
06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12-24 månader 24-36 månader >36 månader
Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetslösa äldre 55-64 år
Befolkningen i åldrarna 55-64 år har under de senaste åren visat upp en trendmässig ökning av sysselsättningsgrad i länet. Ungefär 70 procent av befolkningen i åldrarna 55-64 år var i slutet av 2010 sysselsatta i länet. Men många äldre som blir arbetslösa får problem att snabbt finna ett arbete och en stor andel blir långtidsarbetslösa. En försvårande faktor är att många äldre arbetslösa har kort utbildning, cirka 36 procent av de äldre arbetslösa i länet har högst förgymnasial utbildning.
Antalet inskrivna äldre arbetslösa ökade till följd av den senaste nedgången på arbetsmarknaden, från cirka 1 000 personer våren 2008 till 1 900 våren 2010. Från våren 2010 till hösten 2011 minskade antalet äldre arbetslösa med 250 personer till 1 650. Under det senaste halvåret har dock antalet åter börjat öka för att våren 2012 uppgå till drygt 1 700. Av de cirka 1 700 äldre som var arbetslösa våren 2012 hade drygt 800, eller knappt 50 procent, varit arbetslösa i mer än 3 år under det senaste decenniet. Gruppen med tider i arbetslöshet på mer än 3 år har fortsatt att öka i antal sedan hösten 2010, vilket även antalet personer med sammanlagda tider utan arbete på 2-3 år har gjort. Utvecklingen belyser problematiken många äldre har att åter finna ett arbete och under prognosperioden kommer antalet äldre med långa tider i arbetslöshet att fortsätta öka.
Diagram 19: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, äldre 55-64 år i Västmanlands län
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900
06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12-24 månader 24-36 månader >36 månader
Källa: Arbetsförmedlingen
Utomeuropeiskt födda
Invandringen till Sverige har varit stor under de senaste åren. En stor del av denna invandring har utgjorts av personer födda utanför Europa. Arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda är hög och sysselsättningsgraden låg. Ett särskilt fokus bör därför riktas mot gruppen utomeuropeiskt födda. Det är också denna grupp som har utgjort merparten av befolkningstillväxten i länet under senare år. Antalet utomeuropeiskt födda i befolkningen i åldrarna 16-64 år i Västmanlands län har sedan 2007 ökat med cirka 3 700 personer för att 2011 summera till 15 600 personer, motsvarande 10 procent av befolkningen (16-64 år) i länet.
Låg sysselsättningsgrad bland kvinnor födda utanför Europa
Sysselsättningsgraden bland utomeuropeiskt födda är låg, i synnerhet bland kvinnor. En faktor som har hållit tillbaka sysselsättningsgraden är den kraftiga befolkningstillväxten under senare år. Under det gynnsamma året 2010 så ökade dock sysselsättningsgraden bland personer födda utanför Europa efter att ha minskat året innan. Det innebär att sysselsättningstillväxten var starkare än befolkningstillväxten under 2010. Mest ökade sysselsättningsgraden bland kvinnor från 41,5 till 44,1 procent. För männen ökade sysselsättningsgraden från 50,1 till 52,9 procent.18 Trots detta så är nivåerna fortsatt låga och illustrerar de problem många utomeuropeiskt födda har att etablera sig i arbetslivet.
18 Som jämförelse var sysselsättningsgraden bland inrikesfödda män och kvinnor i länet 81,8 respektive 77,8 procent.
Diagram 20: Sysselsättningsgrad bland utomeuropeiskt födda i Västmanlands län, 2008-2010
Källa: SCB, RAMS
2010 2009 2008
0 10 20 30 40 50 60
kvinnor m än Totalt
Sysselsättningsgrad 20-64 år
Anm. Sysselsättningsgraden avser åldersgruppen 20-64 år
Personer födda utanför Europa utgör en större andel av arbetskraften
Den kraftiga befolkningsökningen av personer födda utanför Europa under de senaste åren syns även i arbetsmarknadsstatistiken. Ett sätt att belysa detta är att beräkna andelen utomeuropeiskt födda av totalt antal inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen i länet.
Beräkningen visar att de utomeuropeiskt födda utgör en allt större andel av dem som finns inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. I april 2012 var ungefär var fjärde inskriven arbetslös född i ett land utanför Europa, vilket kan jämföras med drygt var tionde i början av 2006. Utvecklingen visar att arbetskraftens sammansättning har förändrats under de senaste åren, de utomeuropeiskt födda utgör en allt större andel av dem som står till arbetsmarknadens förfogande.
Diagram 21: Andelen utomeuropeiskt födda av totalt inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Västmanlands län, 2006-01 – 2012-04
0 5 10 15 20 25 30
2006 2007 2008 2009 2010 2011 201
Procent
2
Källa: Arbetsförmedlingen, egna beräkningar
Ett växande antal med långa tider i arbetslöshet
Sedan våren 2008 har antalet utomeuropeiskt födda inskrivna som arbetslösa (inklusive programdeltagare med aktivitetsstöd) ökat med nästan 2 000 för att nu uppgå till knappt 3 200 personer. Av dessa har 750 personer, eller 25 procent, varit arbetslösa i minst tre år
under den senaste tioårsperioden. Även antalet med tider i arbetslöshet på 2-3 år fortsätter att öka och utgör nu nästan 20 procent av samtliga utomeuropeiskt födda inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Utvecklingen med ett växande antal med allt längre tider i arbetslöshet bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Tidigare erfarenheter visar att utomeuropeiskt födda är en av de grupper som drabbas hårdast på arbetsmarknaden när konjunkturen viker.
Diagram 22: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, utomeuropeiskt födda i Västmanlands län
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12-24 månader 24-36 månader >36 månader
Källa: Arbetsförmedlingen
Yrkesbarometer
Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval av yrken.
Bristyrken Överskottsyrken
CIVILINGENJÖRER, ELEKTRONIK OCH
TELETEKNIK TRUCKFÖRARE
FÖRSKOLLÄRARE FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL
ELINGENJÖRER OCH ELTEKNIKER MONTÖRER, EL- OCH TELEUTRUSTNING CIVILINGENJÖRER, MASKIN PERSONLIGA ASSISTENTER
BYGGNADSPLÅTSLAGARE BARNSKÖTARE CNC-OPERATÖRER VÅRDBITRÄDEN
LÄKARE KÖKS- OCH RESTAURANGBITRÄDEN DISTRIKTSSKÖTERSKOR FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR MASKININGENJÖRER OCH
MASKINTEKNIKER RECEPTIONISTER BARNMORSKOR ELEVASSISTENTER
Om prognosen
Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna.
Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Västmanlands län ingick 472 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 79 procent i vårens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom primärkommuner och landsting samt ett antal statliga verk.
Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 80 procent i vårens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd.
Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer.
För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på www.arbetsformedlingen.se/prognoser.
Källor
Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material)
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd)
Konjunkturinstitutet
Statistiska Centralbyrån (SCB), AKU, RAMS, KS.
Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.
Diagrambilaga
Rekryteringsproblem
Andelen arbetsställen som upplevt brist på kompetent arbetskraft vid rekrytering senaste sex månaderna. Tidsperiod: Hösten 2007 – Våren 2012
Industrin
113 99 stockholm telefon 0771-60 00 00 w w w.arbetsformedlingen.se Fakta om prognosen
Arbetsmarknadsutsikterna för Västmanlands län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats www.ar-betsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för alla län samt landet som helhet.
de slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prog-nosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning.
Ansvarig utredare marwin nilsson tel: 010-487 49 25
om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkes-kompassen, som uppdateras två gånger per år. se www.arbets-formedlingen.se/yrkeskompassen. Här beskriver vi jobbmöjlig-heterna det närmaste året för nära 200 yrken. dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden. för drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjlighetern de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde.
nästa arbetsmarknadsprognos presenteras i december 2012.
omslagsbild: J