Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

(1)

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Prognos för ArbetsmArknAden 2012-2013

Västmanlands län

(2)

marwin nilsson, Analysavdelningen

(3)

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser ...1

Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...4

Näringsgrenar och yrken...7

Utbudet av arbetskraft ...18

Öppet arbetslösa och sökande i program...20

Arbetsmarknadspolitiska utmaningar ...27

Om prognosen...37

Källor ...37

Diagrambilaga...38

(4)

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser

I Arbetsmarknadsutsikterna för Västmanlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor.

Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför.

Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

Definitioner

Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år.

Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa.

Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning.

Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.

Registerbaserad arbetskraft: Används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av:

1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november.

2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen).

3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen).

Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen.

Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare.

Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

(5)

Sammanfattning

Svagare omvärldskonjunktur påverkar Sverige

Efter en god återhämtning på svensk arbetsmarknad med en fallande arbetslöshet och stigande sysselsättning under 2010 och första halvan av 2011 så dämpades återhämtningen tydligt under tredje kvartalet 2011. Det var en följd av en intensifierad oro kring många skuldsatta EMU-länders förmåga att bringa ner sina budgetunderskott och statsskuldsnivåer. Denna oro ledde till kraftigt stigande marknadsräntor i dessa länder och en avmattning i den ekonomiska aktiviteten, både inom och utanför eurozonen. Den ekonomiska aktiviteten i Europa väntas vara fortsatt svag i år, vilket väntas fortsätta påverka en exportberoende ekonomi som Sverige. I år beräknas svensk ekonomi uppvisa en svag ekonomisk tillväxt och antalet arbetslösa kommer att öka, i synnerhet i de regioner med stor industri.

Antalet sysselsatta minskar 2012 – men ökar nästa år

Antalet sysselsatta i Västmanlands län kommer att minska i år. Västmanland är ett av de län som beräknas drabbas hårdast av den svaga konjunkturutvecklingen. Gynnsammast sysselsättningsutveckling i år beräknas storstadslänen Stockholm och Västra Götaland få, medan flertalet av de övriga länen väntas få en minskad sysselsättning. I Västmanlands län beräknas sysselsättningen minska med 800 personer.

Under andra halvan av 2013 bedöms en sakta återhämtning ske på länets arbetsmarknad.

Det väntas ske i samklang med en successivt stigande ekonomisk aktivitet i Europa under andra halvan av året. Det kommer att leda till att svensk arbetsmarknad stärks och antalet sysselsatta i Västmanlands län bedöms öka med 500 personer år 2013.

Arbetslösheten fortsätter att öka

Arbetslösheten minskade i en relativt snabb takt under första halvan av 2011. Mätt som andel av den registerbaserade arbetskraften minskade arbetslösheten från 10,1 procent i januari till 9,6 procent i juni. Under andra halvan av året bröts utvecklingen och arbetslösheten började stiga. Det totala antalet inskrivna arbetslösa uppgick kvartal 4 2011 till 11 780 personer, motsvarande 9,7 procent av den registerbaserade arbetskraften.

Inledningen på 2012 visar att arbetslösheten i länet fortsätter att stiga, en utveckling som väntas fortgå under året. Under det fjärde kvartalet i år beräknas antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen i länet summera till 12 650 personer, motsvarande 10,3 procent av arbetskraften. Det innebär att antalet arbetslösa i länet fjärde kvartalet 2012 väntas vara 850 personer fler jämfört med samma kvartal 2011. Under loppet av 2013 beräknas arbetslösheten börja minska under andra halvan av året. Antalet arbetslösa väntas kvartal 4 2013 uppgå till 12 350 personer, motsvarande 10,0 procent av arbetskraften.

Hälften arbetslösa i mer än två år

Återhämtningen på arbetsmarknaden under 2010 och första halvan av 2011 gynnade i stor utsträckning arbetslösa med korta tider i arbetslöshet. Det innebär att det på länets arbetsmarknad finns ett stort antal arbetslösa med långa tider i arbetslöshet. Våren 2012 hade 5 700, eller 47 procent, av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen varit arbetslösa i en sammanlagd tid på mer än två år under den senaste tioårsperioden, ett antal som ökat med 2 600 personer sedan våren 2008. Talen illustrerar att det finns många

(6)

arbetslösa i länet som behöver mycket stöd i sitt arbetssökande och även i goda tider har svårt att etablera sig i arbetslivet.

Den svagare arbetsmarknaden kommer att leda till att antalet arbetslösa med långa tider i arbetslöshet växer i antal under 2012 och 2013. I synnerhet bedöms många individer i följande grupper av arbetssökande ha svårt att finna ett arbete under prognosperioden:

Arbetssökande utan gymnasieutbildning, funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga, utomeuropeiskt födda samt äldre arbetslösa (55-64 år). Antalet arbetslösa i dessa grupper utgör nu mer än 60 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen i länet, en andel som har ökat under de senaste åren.

(7)

Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling

Något positivare stämningsläge bland företagen

Framtidsoptimismen bland länets företag har återhämtat sig något sedan hösten 2011 för att nu ligga kring det historiska genomsnittet. Optimismen är något starkare vad gäller utvecklingen under det kommande halvåret än under de därpå följande sex månaderna.

Oaktat de två olika tidsperioderna indikerar stämningsläget att företagen väntas stå emot den svagare omvärldskonjunkturen relativt väl och att de negativa effekterna på arbetsmarknaden kommer bli betydligt mer begränsade jämfört med nedgången under 2009.

Jämfört med företagens svar hösten 2011 så har framtidsoptimismen framför allt stärkts inom byggnadsverksamheten, men även inom industrin samt privata tjänster. Uppgången inom bygg förklaras till stor del av återkommande säsongmönster då byggföretagen i regel brukar vara mer positiva i vårens intervjuer än i höstens. Inom industrin skymtas åter en viss optimism om framtiden efter industriföretagens återhållsamma framtidsförväntningar hösten 2011. Företagen är lite mer positiva om utvecklingen på 6-12 månaders sikt än vad man är om de kommande sex månaderna. Det tyder på att många industriföretag ser slutet på konjunkturförsvagningen och väntar sig att konjunkturen successivt stärks under året.

Diagram 1: Stämningsläget bland företag i Västmanlands län, hösten 2004 – våren 2012 Stämningsläget bland företag i Västmanlands län

50 60 70 80 90 100 110 120 130

Hösten 2004

Våren 2005

Hösten 2005

Våren 2006

Hösten 2006

Våren 2007

Hösten 2007

Våren 2008

Hösten 2008

Våren 2009

Hösten 2009

Våren 2010

Hösten 2010

Våren 2011

Hösten 2011

Våren 2012 Samtliga data är normaliserade så att de får samma medelvärde och standardavvikelse

Tolkning: >110 mycket starkare stämningsläge än normalt 100-110 starkare stämningsläge än normalt

90-100 svagare stämningsläge än normalt

<90 mycket svagare stämningsläge Kommande 6 månader Kommande 6-12 månader

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Lediga platser

Utvecklingen av nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen har visat sig ha ett relativt starkt samband med utvecklingen av sysselsättningen. Det verkar således som att inflödet av nya lediga platser är en god indikator på efterfrågan på arbetskraft och den framtida utvecklingen av sysselsättningen.

(8)

Inflödet av lediga platser började öka under tredje kvartalet 2009, efter att ha minskat under hela 2008 och första halvan av 2009. De inkomna lediga platserna fortsatte att öka under 2010 och 2011. I synnerhet var platsinflödet starkt under 2011 och totalt anmäldes 18 500 platser till Arbetsförmedlingen. Under inledningen av innevarande år visar dock utvecklingen på en försvagning av nya lediga platser till Arbetsförmedlingen. Nedgången är bred och omfattar flertalet branscher. Sammantaget indikerar utvecklingen en svagare efterfrågan på arbetskraft.

Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden

Kapacitetsutnyttjande

Nivån på kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Kapacitetsutnyttjandet kan således vara en viktig framåtblickande indikator på företagens efterfrågan på arbetskraft.

I vårens dialog med arbetsgivarna i länet är det 20 procent av företagen som anger att produktionen inte kan öka ytterligare utan att personalstyrkan måste utökas. Denna andel är något högre jämfört med hösten 2011, vilket framför allt beror på ett högre kapacitetsutnyttjande i industrin. Kapacitetsutnyttjandet i industrin och den arbetskraftsintensiva byggindustrin är i dagsläget i linje med det historiska genomsnittet.

46 procent av företagen bedömer att produktionen kan öka med 1-10 procent, en marginellt högre andel än hösten 2011. Sammantaget visar vårens undersökning att kapacitetsutnyttjandet är i nivå med det historiska genomsnittet och att en stor andel av företagen kan öka produktionen relativt mycket innan rekrytering av arbetskraft måste tillgripas.

Tabell 1: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn

Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv.

utan att behöva anställa mer personal.

0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30

procent

Jord- och skogsbruk 33 22 33 12

Byggnadsverksamhet 39 32 27 2

Industri 19 50 25 6

Privata tjänster 14 49 31 6

Totalt 20 46 29 5

(9)

Rekryteringsproblem

Andelen arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret har minskat sedan hösten 2011 och ligger nu i nivå med det historiska genomsnittet i länet. I vårens intervjuer är det var fjärde arbetsgivare som upplevt brist på den kompetens de sökt vid rekrytering under det senaste halvåret. Det kan jämföras med hösten 2011 då andelen var 36 procent. Bristen på arbetskraft har således minskat under det senaste halvåret, vilket delvis borde kunna förklaras av ett svagare rekryteringsbehov.

Rekryteringsproblemen har minskat inom den privata tjänstesektorn medan de är oförändrat höga inom byggindustrin. Offentliga sektorn är den näringsgren som rapporterar om stigande rekryteringsproblem. I vårens intervjuer är det 40 procent av företrädarna för den offentliga sektorn som upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret. Det är den högsta nivå som noterats under de senaste åtta åren.

Tabell 2: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent)

Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Genomsnittligt bristtal, våren 2007-våren 2012

Jord- och skogsbruk 10 17 11 21

Byggnadsverksamhet 32 44 43 30

Industri 27 30 30 27

Privata tjänster 28 27 19 22

Offentliga tjänster 25 25 40 30

Totalt 30 36 25 26

Varsel

Antalet personer som varslas om uppsägning är en indikator på företagens efterfrågan på arbetskraft. I tider med god aktivitet i ekonomin och hög efterfrågan på företagens varor och tjänster är det i regel färre som varslas om uppsägning. Efter den stora varselvågen i slutet av 2008 och i början av 2009 har antalet varslade personer i länet varit litet. Under 2011 varslades drygt 1 000 personer om uppsägning, vilket är lägre än det årliga genomsnittet på 1 900 personer under de senaste 20 åren. Under årets fyra första månader har drygt 300 personer varslats om uppsägning. Ett stort antal varslades i februari medan antalet varslade i mars och april var få. Inledningen av 2012 indikerar således att antalet personer varslade om uppsägning under 2012 kommer att hamna i nivå med året innan.

Tabell 3: Antal varslade personer per år

År Antal varslade

2002 1 794

2003 2 846

2004 1 687

2005 1 988

2006 1 168

2007 835

2008 2 713

(10)

2009 3 308

2010 670

2011 1 054

2012 (tom. april) 329

Källa: Arbetsförmedlingen

Näringsgrenar och yrken

Sysselsättningen minskar 2012

Den allt svagare konjunkturen i Europa leder till att sysselsättningen minskar i år i Västmanlands län. I riket som helhet väntas emellertid antalet sysselsatta öka med drygt 9000.¹ Men sysselsättningsökningen är starkt koncentrerad till storstadsregionerna medan den i de flesta övriga län beräknas minska. I Västmanlands län beräknas sysselsättningen minska med drygt 800 personer under 2012. Det sammanhänger med en svag global efterfrågan på svenska varor som i första hand påverkar svensk industri. Ett industritungt län som Västmanland kommer således att vara ett av de län där sysselsättningen beräknas minska mest.

Under nästa år väntas en viss återhämtning ske på länets arbetsmarknad, vilket förklaras av en successivt starkare konjunktur i Europa. Återhämtningen bedöms ske under andra halvan av året och leda till att antalet sysselsatta under 2013 ökar med 500 personer.

Tabell 4: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan.

Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013

Jord- och skogsbruk  

Byggnadsverksamhet  

Industri  

Privata tjänster  

Offentliga tjänster  

Totalt - 800 500

Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning.

Jord- och skogsbruk

Jord- och skogsbruk är sett till antalet sysselsatta en liten näring som sysselsätter cirka 1 800 personer, motsvarande 1,6 procent av samtliga sysselsatta i länet.² Andelen sysselsatta inom jord- och skogsbruk i länet har trendmässigt ökat något under de senaste åren. Medelåldern på de sysselsatta är hög och under de närmaste åren kommer en stor andel av de sysselsatta i näringen gå i ålderspension.

Det senaste halvåret har varit relativt gynnsamt för jord- och skogsbruk. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning är det 33 procent av arbetsgivarna som rapporterar om en ökad efterfrågan på deras varor och tjänster under det senaste halvåret.

Det råder även tillförsikt inför utvecklingen under det kommande året. Både för

1 Förändring av sysselsatt dagbefolkning kvartal 4 2012 jämfört med kvartal 4 2011

2 Statistiska centralbyrån, RAMS 2010 dagbefolkning

(11)

utvecklingen för de kommande 6 månaderna och för de därpå följande 6 månaderna råder det optimism om en fortsatt god utveckling. Den goda utvecklingen under det senaste halvåret visar sig även i företagens kapacitetsutnyttjande. Vart tredje företag uppger att produktionen inte kan öka utan att rekrytering av arbetskraft är nödvändig.

Rekryteringsproblemen är fortsatt ringa jämfört med situationen i andra näringar. Enligt företagen råder det brist på erfarna skogsmaskinförare. Antalet sysselsatta inom näringen väntas vara oförändrat under prognosperioden.

Industri

I Västmanland är industrin en stor näring som år 2010 sysselsatte drygt 23 000, motsvarande 21 procent av samtliga sysselsatta i länet.³ Industrin i länet drabbades mycket hårt av den senaste globala lågkonjunkturen och antalet sysselsatta minskade med 3 000 personer mellan 2008 och 2009. Efter 2009 återhämtade sig industrikonjunkturen, vilket sammanhängde med en god återhämtning i världsekonomin som gynnade svensk industri.

Återhämtningen gav till viss del avtryck i antalet sysselsatta i industrin som ökade med 1,1 procent eller knappt 300 personer under 2010. Antalet anställda i industrin fortsatte att öka enligt företagen under inledningen av 2011 för att sedan öka i en svagare takt under andra halvan av året då industrikonjunkturen gick in i en svagare fas. Avmattningen i industrin under andra halvan av 2011 visade sig även i Arbetsförmedlingens platsstatistik som visade på en dämpning av nya lediga industriplatser.

Mer optimistisk framtidsbild

Under inledningen av 2012 har en viss återhämtning i industrin skett jämfört med andra halvåret 2011. Företagen är mer optimistiska om efterfrågeutvecklingen under det kommande året. Drygt 45 procent av företagen bedömer att efterfrågan ökar under de kommande 6 månaderna och lika många gör även den bedömningen för de därpå följande 6 månaderna. Företagens mer optimistiska framtidsbild sammanfaller även med ett ökat inflöde av lediga industriplatser till Arbetsförmedlingen. Under första kvartalet 2012 anmäldes 400 lediga platser till Arbetsförmedlingen, vilket är 23 procent fler jämfört med motsvarande kvartal året innan.

3 RAMS 2010, dagbefolkning

(12)

Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin.

-30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70

07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Nettotal

Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna

Kapacitetsutnyttjandet i linje med historiskt genomsnitt

I vårens intervjuer är det 19 procent av industriföretagen som uppger att produktionen inte kan öka ytterligare utan att personalstyrkan måste utökas. Denna andel är något högre än hösten 2011. Hälften av företagen bedömer att produktionen kan öka med 1-10 procent innan personalstyrkan måste utökas. Jämfört med industriföretagens kapacitetsutnyttjande hösten 2011 är det en något högre andel som inte kan öka produktionen ytterligare utan att behöva anställa mer personal. Sammantaget är kapacitetsutnyttjande i linje med det historiska genomsnittet.

Fortsatta rekryteringsproblem

Totalt 30 procent av arbetsgivarna i Arbetsförmedlingens intervjuer har upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret. Industriföretagens rekryteringsproblem har i Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar ökat sedan hösten 2009 för att nu befinna sig på nivåer som är högre än det historiska genomsnittet för näringen. De stigande rekryteringsproblemen har framför allt sin grund i ett svagt intresse bland blivande gymnasister att söka sig till industriprogrammet på gymnasiet och bland blivande högskolestudenter att läsa en längre teknikutbildning. Att få fler att intressera sig för att jobba i svensk industri är avgörande för näringens konkurrenskraft på lite längre sikt. Ett ökat intresse för att jobba i industrin är också viktigt då det för närvarande pågår en generationsväxling i näringen. Under åren fram till och med 2025 beräknas drygt 10 000 anställda i industrin gå i pension i länet. Det finns således en risk att rekryteringsproblemen ytterligare förstärks under de kommande åren.

Oron i Europa hämmar industrin

Den europeiska statsskuldskrisen väntas enligt vårt scenario i den här prognosen fortsätta att hämma svensk industri under 2012. Redan under kvartal 3 2011 redovisade tillverkningsindustrin i Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer en minskad orderingång från både hemma- och exportmarknaden. Denna utveckling fortsatte under kvartal 4 och även inledningen på 2012 visar på en fortsatt svag orderingång från i synnerhet exportmarknaden. Osäkerheten om eurokrisens utveckling väntas fortsätta

(13)

påverka svensk industri under prognosperioden. Trots företagens stigande framtidsoptimism (dock från låga nivåer) så ligger i vår prognos ett svagt 2012 med en minskning av antalet sysselsatta i industrin i länet. Minskningen av antalet sysselsatta kommer dock inte vara närheten av den minskning som skedde under 2009 då antalet minskade med 3 000. Under nästa år väntas en gradvis återhämtning ske med något fler sysselsatta under andra halvan av året. Sammantaget bedöms både 2012 och 2013 bli två relativt tuffa år för industrin.

Byggnadsverksamhet

Byggnadsverksamheten drabbades hårt av den finansiella krisen. Detta återspeglades inte minst i Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar under 2009 som visade på en tydlig nedgång i efterfrågan på byggtjänster. Trots den kraftiga nedgången i efterfrågan så minskade bara antalet sysselsatta i näringen marginellt i länet, med 200 personer mellan 2008 och 2009. Det tyder på att företagen såg krisen och efterfrågefallet som kortvarigt och därför valde att övervintra personal. Efter 2009 stärktes byggkonjunkturen och antalet sysselsatta ökade med 300 personer under 2010 för att uppgå till 7 800 personer, motsvarande 7 procent av samtliga sysselsatta i länet. Näringen har under senare tid gynnats av låga räntor, statliga stimulanser och renoveringsbenägna hushåll. Den goda efterfrågeutvecklingen fortsatte enligt byggföretagen under inledningen av 2011 för att därefter mattas något under andra halvan av året. Företagen har i Arbetsförmedlingens intervjuenkäter rapporterat att de har fortsatt att öka antalet sysselsatta under 2011.

Optimistiska framtidsförväntningar

Byggföretagens förväntningar på den framtida efterfrågeutvecklingen har stärkts under våren 2012 jämfört med deras svar hösten 2011. Vid en analys av företagens förväntningar om efterfrågan för de kommande 6 månaderna är det 60 procent av företagen som bedömer att efterfrågan ökar medan 2 procent bedömer att den minskar. För de därpå följande 6 månaderna, d v s kommande 6-12 månader, är förväntningarna något mer dämpade då 34 procent tror på en ökad efterfrågan medan 5 procent tror på en minskad. De mer optimistiska framtidsförväntningarna avspeglas även i företagens rekryteringsplaner.

Antalet anställda kommer enligt företagen att öka under innevarande år, om än måttligt.

(14)

Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet.

-40 -20 0 20 40 60 80 100

Ansträngt utnyttjande av personal

I vårens intervjuer är det 40 procent av företagen som bedömer att produktionen inte kan öka ytterligare utan att det är nödvändigt att rekrytera arbetskraft. Denna andel är i stort sett oförändrad jämfört med hösten 2011. Andelen företag som anger att produktionen kan öka i intervallet 1-10 procent uppgår till drygt 30 procent, visserligen lägre än hösten 2011 men fortsatt högt i ett historiskt perspektiv. Kapacitetsutnyttjandet i byggindustrin har varit högt sedan hösten 2010 och resultaten från vårens undersökning visar på ett fortsatt högt kapacitetsutnyttjande.

Fortsatta rekryteringsproblem

I takt med en starkare byggkonjunktur har även rekryteringsproblemen tilltagit. Sedan hösten 2010 har andelen företag som angett svårigheter att finna kompetent arbetskraft legat högt över det historiska genomsnittet. I vårens intervjuer uppger 43 procent av företagen att de har haft problem att finna den kompetens de sökt vid rekrytering under det senaste halvåret. Det är en betydligt högre andel än det historiska genomsnittet. I Arbetsförmedlingens dialog med arbetsgivarna förefaller arbetskraftsbristen vara koncentrerad till yrken som platsledare, i viss mån byggingenjörer men framförallt hantverksyrken som exempelvis VVS-montörer, betongarbetare och murare.

I Västmanlands län är volymen av påbörjade bygginvesteringar under januari-april i år högre jämfört med samma period året innan. Ökningen förklaras helt och hållet av en kraftig ökning av anläggningsinvesteringar till följd av nybyggnad av en förbränningsanläggning i Västerås. Såväl igångsättandet av bostäder och lokaler ligger emellertid något under förra årets nivå. Sammantaget tyder såväl företagens framtidsoptimism som nivån på bygginvesteringarna att byggnadsverksamheten ändå kommer att kunna stå emot konjunkturavmattningen relativt väl och att antalet sysselsatta kommer att vara i stort sett oförändrat under 2012 och 2013

(15)

Privata tjänster

Den privata tjänstesektorn sysselsätter flest i länet. Drygt 40 000 var sysselsatta i näringen år 2010. Det motsvarar 37 procent av samtliga sysselsatta i Västmanland. Utvecklingen under de senaste åren visar att en allt större andel av de sysselsatta i länet arbetar i den privata tjänstesektorn. Flera branscher i den privata tjänstesektorn är konjunkturkänsliga och beroende av köpstarka och konsumtionsvilliga hushåll. Vidare lever delar av den privata tjänstesektorn i viss symbios med utvecklingen i andra näringar som industrin och byggnadsverksamheten.

Antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn minskade mellan 2008 och 2009 med cirka 1 200 personer. Under det gynnsamma arbetsmarknadsåret 2010 vändes dock nedgången till en uppgång och antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn i länet ökade med 1 500 personer, motsvarande en ökning på 4,0 procent. Det innebär att den privata tjänstesektorn stod för 60 procent av sysselsättningsökningen i länet under 2010.

Fortsatt försiktiga företag

I vårens intervjuer är företagen precis som hösten 2011 fortsatt något försiktiga i sina framtidsbedömningar. Vad gäller efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna tror 45 procent på en ökad efterfrågan medan 10 procent tror på en minskad. För de därpå följande sex månaderna är det 38 procent som tror på en fortsatt ökad efterfrågan medan 9 procent tror på en minskad.

Sammantaget bedöms antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn vara oförändrat under innevarande år för att öka något under nästa år. I likhet med den senaste nedgången på arbetsmarknaden väntas även denna gång transportbranschen samt delar av handeln påverkas mest medan finansiell verksamhet bedöms klara sig utan att behöva genomföra några större nedskärningar i personalstyrkan.

Diagram 5: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster.

0 10 20 30 40 50 60 70

(16)

Handel

Utvecklingen i handeln (inklusive reparation av motorfordon och motorcyklar) styrs i hög grad av hushållens framtidsoptimism och köpkraft. Handeln är således en bransch som är starkt känslig för svängningar i konjunkturen. Detta märktes inte minst under lågkonjunkturen mellan 2008 och 2009 då antalet sysselsatta i handeln minskade med nästan 600 personer för att året därpå vara i stort sett oförändrat. Inledningen av 2011 började bra för handeln men därefter motsvarade inte försäljningsutfallen handelns förväntningar. Det fick handeln att skruva ner sina framtidsförväntningar i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2011.

I vårens intervjuundersökning är handeln, precis som hösten 2011, fortsatt återhållsamma i sina bedömningar om den framtida utvecklingen. Man är visserligen lite mer optimistiska än hösten 2011 och företagen är lite mer positiva om försäljningsutvecklingen under kommande sex månader än om utvecklingen på 6-12 månaders sikt.

Handeln rapporterar om fortsatt lediga personalresurser. I vårens undersökning är det 10 procent som bedömer att efterfrågan på deras varor inte kan öka utan att personalstyrkan måste utökas. Vidare är det 50 procent som bedömer att försäljningen kan öka i intervallet 1-10 procent innan personalstyrkan måste utökas. Talen illustrerar att aktiviteten i handeln kan öka relativt mycket innan det generar någon nämnvärd ökning av antalet sysselsatta.

Finansiell verksamhet och företagstjänster

Branschen finansiell verksamhet och företagstjänster är en heterogen bransch som innefattar verksamheter inom bland annat finans- och försäkringsverksamhet, konsultverksamhet och reklambyråer. Det är i denna bransch som antalet sysselsatta har ökat mest under senare år.

Sett till förändringen av antalet sysselsatta är finansiell verksamhet och företagstjänster den sektor som klarade de svaga åren 2008 och 2009 bäst. Mellan 2008 och 2009 var antalet sysselsatta i finansiell verksamhet och företagstjänster i stort sett oförändrat. När återhämtningen tog fart på arbetsmarknaden under 2010 ökade antalet sysselsatta i branschen med över 800 personer. Företagen har i Arbetsförmedlingens intervjuer uppgett att de har fortsatt att öka antalet anställda under 2011, dock i en mindre omfattning än 2010.

Företagen är överlag fortsatt positiva om utvecklingen under det kommande året. Vårens intervjuer indikerar dock en något dämpad framtidsoptimism jämfört med hösten 2011.

Mest positiva om framtiden är företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.⁴ Det är också denna bransch som har mest expansiva rekryteringsplaner under det kommande året.

Andelen företag som anger rekryteringsproblem i samband med rekrytering under de senaste sex månaderna har minskat sedan hösten 2011. I vårens intervjuer är det 28 procent som har haft problem med att finna den kompetens de söker, att jämföra med 30 procent hösten 2011.

4 Här ryms bland annat juridisk verksamhet, redovisning och bokföring, konsulttjänster till företag, reklamverksamhet m.m.

(17)

Hotell och restaurang

Branschen hotell och restaurang genomled en svagare period som startade i slutet av 2008 och varade hela 2009. Detta framkom i bland annat Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. En större andel än vanligt rapporterade om en minskad efterfrågan under det senaste halvåret. Detta påverkade även deras svar om den framtida utvecklingen. Den annars så framtidsoptimistiska branschen var märkbart mer dämpad i sina framåtblickande svar både våren och hösten 2009. Utvecklingen vände dock i takt med att hushållens konsumtion ökade under 2010 och branschen rapporterade om en ökad aktivitet samtidigt som deras optimism om utvecklingen för det kommande året stärktes.

Den stigande aktiviteten i branschen under 2010 avspeglades även i antalet sysselsatta som ökade med 200 personer till 2 600. Även inledningen av 2011 var gynnsamt för hotell och restaurang och företagen fortsatte att rapportera om god efterfrågan, men i takt med att hushållen blev mer återhållsamma under andra halvan av året blev även branschens bedömningar om framtiden mer försiktiga.

Företagen har delvis repat mod efter att hösten 2011 varit mer försiktiga i sina bedömningar om den framtida efterfrågeutvecklingen. I vårens undersökning är det 40 procent av företagen som räknar med en ökad efterfrågan under det kommande halvåret.

Bedömningen om utvecklingen på 6-12 månaders sikt är lite mer försiktig då 25 procent tror att efterfrågan fortsätter att öka, medan 50 procent tror att den är oförändrad. Talen illustrerar att många av företagen väntar sig en ökad efterfrågan under andra och tredje kvartalet i år för att därefter möta en oförändrad efterfrågan.

Arbetsgivarna rapporterar i vårens intervjuer om förhållandevis positiva rekryteringsplaner under det kommande året. Samtidigt indikerar vårens undersökning att rekryteringsproblemen minskat något sedan hösten 2011. I vårens undersökning är det 24 procent av företagen som upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret. Det är en nedgång sedan hösten 2011 då andelen var 30 procent. De rekryteringsproblem som finns utmynnar, precis som tidigare, främst i svårigheter att få tag i kockar med rätt kompetens och även till viss del erfaren serveringspersonal.

Transport

Transport är en konjunkturkänslig bransch som är beroende av en god aktivitet i ekonomin.

Godstransporterna är starkt beroende av en god utveckling i främst byggnadsverksamheten, industrin och handeln. Persontransporterna i sin tur gynnas av en god utveckling i ekonomin som helhet som medför ett ökat resande.

Transportnäringen (inklusive magasinering) sysselsatte 2010 cirka 4 800 personer. Jämfört med antalet sysselsatta 2009 var det en ökning med 500 personer. Transport var således den bransch som uppvisade störst ökning av antalet sysselsatta under 2010, vilket var en följd av god ekonomisk tillväxt i svensk ekonomi som gynnade transportnäringen.

Branschen rapporterade om en svagare utveckling under 2008. Under 2009 noterades dock en successivt mer positiv ton i deras framåtblickande svar och optimismen om framtiden höll i sig under hela 2010 och första halvan av 2011. I samklang med konjunkturavmattningen under andra halvan av 2011 dämpades även företagens framtidsoptimism, vilket på ett tydligt sätt framkom i intervjuundersökningen hösten 2011.

Företagen i tranportbranschen andas åter lite framtidsoptimism och en relativt stor andel (40 %) av arbetsgivarna rapporterar i vårens intervjuer att man räknar med en god

(18)

efterfrågeutveckling under de kommande sex månaderna. Vändningen sker visserligen från låga nivåer från slutet av 2011 men indikerar att företagen väntar sig en starkare efterfrågan under de kommande sex månaderna. Vad gäller deras bedömning om utvecklingen på 6-12 månaders sikt är det en lägre andel (20 %) som tror att efterfrågan fortsätter att öka medan något fler tror att den minskar eller är oförändrad.

Offentliga tjänster

Både kommunala och landstingsdrivna verksamheter står inför stora utmaningar. Dels bedöms arbetsmarknaden fortsätta att utvecklas svagt vilket kan leda till en svagare tillväxt av skatteintäkter, dels kommer den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre i befolkningen på sikt ställa stora krav på vård- och omsorgsverksamheten. Även den pågående generationsväxlingen påverkar de offentliga verksamheterna, då en stor andel av de yrkesverksamma väntas gå i ålderspension under de kommande åren.

Antalet sysselsatta i offentliga tjänster uppgick 2011 till 31 800 enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik, vilket är 200 färre än året innan. Inledningen på 2012 visar också att antalet anställda i offentlig sektor fortsatte att minska under kvartal 1 2012. Det föreligger dock skillnader mellan sektorns olika huvudmän. I såväl statlig som landstingsdriven sektor ökade antalet anställda under 2011 medan den minskade i kommunal sektor. Det innebär att antalet anställda i kommunal verksamhet fortsätter att minska, en utveckling som pågått under de senaste åren vilket främst borde bero på en fortsatt överföring av offentliga tjänster till privat huvudman.

Diagram 6: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna.

Verksamheter inom kommun, landsting och stat.

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25

Ökning på kort sikt

Vårens intervjuer med företrädare för de offentliga verksamheterna visar på en utökning av verksamheterna under det kommande året. Vi får gå tillbaka till hösten 2007 för att finna lika starka förväntningar om verksamhetsutvecklingen under det kommande året. Bakom denna positiva framtidsbedömning ligger företrädarna i barnomsorgen som väntar sig ökad verksamhetsaktivitet under året. Även en del företrädare i kommunal vård och omsorg väntar sig en ökad aktivitet under året.

(19)

Barnomsorgen fortsätter att befinna sig i en expansiv fas. Det sammanhänger med växande barnkullar i länet. Barnkullarna i åldrarna 1-5 år i länet har under de senaste åren årligen ökat. Växande barnkullar har satt tydlig prägel på barnomsorgen och man räknar med att expandera verksamheten under det kommande året. Barnkullarna i åldrarna 7-15 år har minskat något i antal under 2010 och 2011. Det påverkar företrädarna för den kommunala grundskolan som överlag inte räknar med att expandera verksamheten under det kommande året. Den kommunala gymnasieskolan fortsätter att rapportera om svag verksamhetsaktivitet. Förklaringen beror till stor del på den demografiska utvecklingen med ett fortsatt krympande elevunderlag. Vidare så fortsätter gymnasieutbildningar med privat huvudman att konkurrera om det vikande elevunderlaget. En majoritet av företrädarna för den kommunala gymnasieskolan rapporterar om en oförändrad verksamhetsutveckling under det senaste halvåret, vilket visar på en svag verksamhetsutveckling eftersom en majoritet rapporterade om minskad efterfrågan hösten 2011. Man är överlag lite mer optimistiska om utvecklingen under det kommande året då 50 procent av företrädarna bedömer att verksamheten ska expandera medan 33 procent väntar sig att den krymper.

Den kommunala vård och omsorgen står inför framtida utmaningar kopplat till den demografiska utvecklingen med en växande andel äldre befolkning. På kort sikt verkar detta dock inte överlag ha någon nämnvärd påverkan på verksamheterna i länet, även om det jämfört med hösten 2011 är något fler företrädare som räknar med en expansion av verksamheterna under året. På såväl 6 månader som 6-12 månaders sikt räknar en majoritet av företrädarna med en oförändrad verksamhet. Mellan landstingens verksamheter lasarett och slutenvård, primärvård samt tandvård skiljer sig framtidsbedömningarna åt. Tandvården signalerar om att verksamheten kommer att vara oförändrad under det kommande året. Primärvården bedömer att verksamheten kommer att krympa medan lasarett och slutenvård bedömer att verksamheten är oförändrad de närmaste 6 månaderna för att sedan minska på 6-12 månaders sikt.

Tilltagande rekryteringsproblem

Rekryteringsproblemen inom offentliga tjänster har tilltagit sedan höstens intervjuer. I vårens intervjuundersökning angav 40 procent av företrädarna för de olika verksamhetsområdena att de har haft svårt att finna rätt kompetens vid rekrytering under det senaste halvåret. Hösten 2011 uppgick andelen till 36 procent. Det innebär att rekryteringsproblemen fortsätter att förvärras i offentlig sektor. Störst svårigheter att finna den kompetens som efterfrågas har den kommunala barnomsorgen samt den kommunala vård och omsorgen.

De stigande rekryteringsproblemen inom offentliga tjänster är oroande. Det finns en överhängande risk att rekryteringsproblemen i de offentliga verksamheterna över tid blir allt mer bekymmersamma. Det sammanhänger med den pågående generationsväxlingen med stora åldersavgångar inom de offentliga verksamheterna. Under åren fram till och med 2014 beräknas 4 500 pensionsavgångar ske i de offentliga verksamheterna i länet.⁵ Stora åldersavgångar väntas ske bland högskoleutbildad hälso- och sjukvårdspersonal och inom lärarkåren. Det är yrken som också är vanligt förekommande bland de yrken som enligt arbetsgivarna har varit svårast att rekrytera det senaste halvåret. Ett ytterligare vanligt

5 Se vidare Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen på svensk arbetsmarknad – i riket och i ett regionalt perspektiv (Ura 2010:5)

(20)

förekommande bristyrke är förskollärare vilket sammanhänger med en expanderande barnomsorg.

Företrädarna för de offentliga verksamheterna har i Arbetsförmedlingens intervjuer angett att de har minskat antalet anställda under det senaste året. Denna utveckling kommer enligt företrädarna även att fortgå under prognosperioden. Mest kommer antalet anställda att minska hos landstingens primärvårdverksamhet. Även den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen planerar för färre anställda under prognosperioden medan barnomsorgen planerar för fler anställda. Det är troligt att utvecklingen med något färre sysselsatta i offentlig sektor fortgår under 2012.

(21)

Utbudet av arbetskraft

På lång sikt är det utbudet av arbetskraft som avgör hur mycket sysselsättningen kan öka.

För en god utveckling av sysselsättningen är det avgörande med ett högt arbetskraftsdeltagande, det vill säga andelen av den yrkesaktiva befolkningen som befinner sig i arbetskraften vid en viss tidpunkt. Ett högt arbetskraftsdeltagande skapar förutsättningar för en ökning av sysselsättningen över tid. Det är därför positivt att arbetskraftsdeltagandet i länet har ökat under de senaste åren. År 2006 låg arbetskraftsdeltagandet på 78,2 procent och 2011 på 80,9 procent.⁶

Det finns ett par faktorer som styr arbetskraftens storlek varav de främsta är befolkningsutvecklingen, storleken på nybörjare respektive avgångskullar vid landets utbildningsinstitutioner, möjlighet till pendling samt sannolikheten att finna ett arbete.

Befolkningsutveckling

Den faktor som har den enskilt största påverkan på arbetskraftens storlek och framtida tillväxtpotential är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Sedan 2007 har befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) i länet ökat med drygt 300 personer för att år 2011 uppgå till 158 200 personer. Mellan länets kommuner är tillväxten av den arbetsföra befolkningen emellertid ojämnt fördelad. Västerås kommun har under de senaste åren haft en tillväxt av arbetsför befolkning, medan de övriga kommunerna har haft en minskning.

Mest har den arbetsföra befolkningen minskat i Skinnskattebergs kommun, med 9 procent sedan 2007, därefter följt av Surahammar kommun med en minskning på 6 procent.

Trots en tillväxt av befolkning i arbetsför ålder i länet under senare år så har dess andel av den totala befolkningen i länet minskat under samma tidsperiod. Det förklaras av en betydligt starkare befolkningsökning bland invånare som är 65 år eller äldre. År 2010 var 21 procent av länets invånare 65 år eller äldre, en andel som har ökat med 1,7 procentenheter sedan 2007.⁷

Enligt SCB:s befolkningsprognos så beräknas den arbetsföra befolkningen minska med 1,6 procent fram till och med 2025.⁸ Det innebär att arbetskraftens underliggande tillväxtpotential (via tillväxten av arbetsför befolkning) blir allt svagare under de kommande åren. För att få en ökning av antalet personer i arbetskraften är det avgörande att öka deltagandet i arbetslivet bland den befintliga befolkningen. Här finns det inte minst utrymme bland den utrikesfödda befolkningen, i synnerhet utrikesfödda kvinnor.

Utbildning

Antalet personer i åldrarna 20-64 år som befinner sig i utbildning uppgick till 13 000 personer hösten 2010. Antalet har sedan 2008 ökat med 2 000 och höstterminen 2010 var nio procent av befolkningen i åldrarna 20-64 år inskrivna på antingen, högskolan, komvux

6 AKU 16-64 år

7 SCB:s befolkningsstatistik

8 Se vidare Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen – arbetskraftens förändring per län (Ura 2010:6)

(22)

eller vid annan studieinstitution. Ungefär 6 600 var inskrivna på högskolan, 3 800 på komvux, 2 700 i någon övrig studieform och nästan 60 procent var yngre än 30 år.⁹

Pendling

Västmanland är ett län där pendlingen mellan regionala och lokala arbetsmarknader är viktig. Av länets kommuner är det Västerås, Fagersta och Köping kommun som redovisar en nettoinpendling. Övriga kommuner redovisar en nettoutpendling.¹⁰ Statistik över den regionala arbetspendlingen, det vill säga arbetspendling från Västmanland till andra län, visar sammantaget på en nettoutpendling från länet. År 2010 uppgick nettoutpendlingen till drygt 3 000 personer, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2009. Utvecklingen sedan 2006 visar att nettoutpendlingen årligen har minskat.¹¹

Stor grupp utanför arbetskraften

Trots ett högre arbetskraftsdeltagande under de senaste åren så finns det en stor grupp i arbetsför ålder som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Denna grupp utgörs av personer som är studerande, sjuka, hemarbetande, pensionärer. Under 2011 uppgick gruppen utanför arbetskraften till drygt 30 000 personer, eller 20 procent, av den arbetsföra befolkningen i länet. Det är fler kvinnor än män som står utanför arbetsmarknaden. Av det totala antalet personer som befann sig utanför arbetskraften år 2010 var cirka 60 procent kvinnor, en andel som har varit relativt oförändrad de senaste åren i länet.¹²

9 Statistik från SCB på befolkningens studiedeltagande

10 Enligt RAMS år 2010

11 Vid jämförelse mellan förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning i länet, RAMS

12 Enligt AKU 16-64 år

(23)

Öppet arbetslösa och sökande i program

Arbetslösheten ökar i länet

Arbetslösheten i länet började öka under tredje kvartalet 2011. Det berodde på en intensifierad oro kring vissa europeiska länders statsfinansiella situation. Det har lett till att utvecklingen av världshandeln har dämpats och att hushållen blivit försiktiga.

Sammantaget har detta lett till att arbetslösheten har börjat stiga i en del län, däribland Västmanlands län. Andelen arbetslösa i riket som helhet har sedan september 2011 varit i stort sett oförändrat medan den har ökat i Västmanlands län med 0,3 procentenheter för att i april 2012 uppgå till 9,9 procent, jämfört med 8,3 procent i riket. Det innebär att skillnaden i den relativa arbetslösheten mellan Västmanlands län och riket som helhet är större än på mycket länge, omkring 1,5 procentenheter under de senaste månaderna.

Västmanland är ett av de län där arbetslösheten har ökat mest under senare tid. Bland de län med en snabbare ökning av arbetslösheten återfinns andra industrilän som Kalmar, Kronoberg och Gävleborgs län.¹³

Diagram 7: Den relativa arbetslösheten i Västmanlands län, andel av registerbaserad arbetskraft, 1995-01 – 2012-04

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Procent Västmanland Riket

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensad och trendad serie

Fler nyinskrivna arbetslösa och färre till arbete

Ett tecken på en försämrad arbetsmarknad är att inflödet av nya arbetslösa på senare tid har ökat. Denna ökning påbörjades under kvartal 4 2011 då totalt 2 400 personer skrev in sig på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, 100 fler än kvartal 4 2010. Utvecklingen med fler nyinskrivna arbetslösa fortsatte under första kvartalet innevarande år då nästan 2 500 skrev in sig som arbetslösa, cirka 200 fler än kvartal 1 2011.

Antalet personer som varje månad lämnat Arbetsförmedlingen för någon form av arbete har sedan slutet av 2009 visat en uppåtgående trend med fler till arbete. Den trenden bröts dock under andra kvartalet 2011 då antalet sökande som gick till arbete var färre jämfört med antalet för ett år sedan, en utveckling som sedan har fortskridit. Utvecklingen på senare tid med färre som lämnar Arbetsförmedlingen till arbete tillsammans med ett ökat inflöde av nya arbetslösa indikerar att arbetsmarknaden fortsätter att försvagas.

13 Jämförelsen är gjord i en säsongrensad och trendad serie på arbetslösheten per län under 2011-09 – 2012-04

(24)

Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd

En tydlig utveckling under de senaste åren är den stora ökningen av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. Denna utveckling blir mycket tydlig när man ställer antalet deltagare i ett program med aktivitetsstöd mot den registerbaserade arbetskraften.

År 2007 befann sig i genomsnitt 1,7 procent av arbetskraften i ett program med aktivitetsstöd. Fyra år senare, år 2011, hade andelen ökat till 4,7 procent. Såväl antalet som andelen deltagare i arbetsmarkandspolitiska program bedöms fortsätta öka under 2012 för att börja minska i slutet av 2013.

Diagram 8: Andel av registerbaserad arbetskraft i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd i Västmanlands län, 1995-01 - 2012-04

0 1 2 3 4 5 6 7

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Procent

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensad och trendad serie

Särskilt fokus på garantierna

Vid analys av utvecklingen av antalet deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program riktas ett särskilt fokus mot jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Det är nämligen dessa två program som rymmer merparten av alla programdeltagare. Dessa två program syftar till att hjälpa arbetslösa med långa tider i arbetslöshet. Sedan mitten av 2008 har dessa två program omfattat cirka tre fjärdedelar av samtliga programdeltagare.

Jobb- och utvecklingsgarantin

Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin har ökat mycket kraftigt sedan programmets start, även om det på senare tid finns tendenser till att ökningen har planat ut. Programmet syftar till att ge stöd och hjälp till dem som har varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre tid. Programmets första fas omfattar kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser och andra fasen innehåller arbetspraktik och arbetsträning. Dessa två faser omfattar totalt 450 dagar. Tredje fasen, sysselsättningsfasen, i programmet är till för dem som har passerat fas 1 och 2 och ännu inte löst sin arbetslöshetsproblematik. Sysselsättningsfasen innefattar sysselsättning hos anordnare.

(25)

Diagram 9: Utveckling av antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 samt sysselsättningsfas i Västmanlands län, 2008-01 – 2012-04

0 500 1000 1500 2000 2500

2008 2009 2010 2011 2012

Antal Fas 1 och 2 Sysselsättningsfasen

I diagram 9 visas utvecklingen av antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins olika faser. Antalet deltagare i programmet uppgick i april 2012 till 3 100 personer, ett antal som har varit i stort sett oförändrat under inledningen av 2012. Antalet deltagare i programmets sysselsättningsfas har emellertid ökat oavbrutet sedan mitten av 2009 och innefattade i april drygt 1 000 personer. Det innebär att över en tredjedel av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin har nått programmets sysselsättningsfas. Av dem som befinner sig i sysselsättningsfasen är ungefär 40 procent i åldersspannet 55-64 år och ungefär 30 procent har högst förgymnasial utbildning. Den kraftiga ökningen av deltagare i programmets olika faser under de senaste två åren visar att flertalet av deltagarna i programmet har mycket svårt att hävda sig i konkurrensen om jobben, även i tider med gynnsam utveckling på arbetsmarknaden.

En mycket oroande utveckling är att gruppen ungdomar i åldrarna 18-24 år utgör en växande andel av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin. Ungdomar anvisas till programmet efter att ha deltagit i jobbgarantin för ungdomar i 15 månader. Antalet ungdomar i jobb- och utvecklingsgarantin har mer än fördubblats sedan början av 2010. I april uppgick antalet till 500 personer. Det motsvarar 16 procent av samtliga deltagare i programmet. Även antalet deltagare i åldersspannet 25-34 år har ökat mycket kraftigt de senaste åren och uppgick i april till nästan 500 personer. Det innebär att över 30 procent av samtliga deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin i april 2012 var i åldrarna 18-35 år.

Jobbgarantin för ungdomar

Jobbgarantin för ungdomar är en aktivitet för ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år, och under en ramtid av fyra månader har varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i 90 kalenderdagar. Programmet syftar inte bara till att bryta långa tider i arbetslöshet genom att få fler i arbete utan även till att uppmana deltagarna att påbörja en reguljär utbildning.

(26)

Diagram 10: Utveckling av antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar i Västmanlands län, 2008- 01 - 2012-04

Källa: Arbetsförmedlingen 0

500 1000 1500 2000 2500

2008 2009 2010 2011 2012

Antal

Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar började öka mycket kraftigt under andra halvan av 2008. En stor del av denna ökning förklaras av nedgången på arbetsmarknaden under 2008 och 2009. Under perioden januari 2009 – mars 2010 ökade antalet med knappt 1 500 till 2 250 deltagare. Under första halvan av 2011 minskade antalet vilket främst berodde på återhämtningen på arbetsmarknaden som gynnade yngre arbetssökande, men också till viss del på överföring av deltagare till jobb- och utvecklingsgarantin. Ungdomar är den grupp på arbetsmarknaden som är mest konjunkturkänslig. Detta märktes under andra halvan av 2011 då en försämrad arbetsmarknad ledde till en ökning av antalet deltagare i jobbgarantin. Sedan augusti 2011 har antalet ökat med nästan 600 för att i april 2012 summera till knappt 1 500 personer.

Arbetslösheten fortsätter att öka

Arbetslösheten har sedan hösten 2011 fortsatt att öka i länet, vilket även förutspåddes i höstens prognos. Antalet arbetslösa bedöms fortsätta att öka under 2012 och första halvan av 2013 för att därefter gradvis minska under andra halvan av 2013. Västmanland är ett av de län som bedöms påverkas i störst utsträckning av konjunkturförsvagningen. Det förklaras av att skuldkrisen i Europa främst väntas hämma svensk export, vilket framför allt påverkar län med stor industrinäring.

Arbetsförmedlingen bedömer således att arbetsmarknaden i länet försvagas i år.

Arbetslösheten är dock hög i utgångsläget och Sveriges tillväxt beräknas i år, trots den svaga utvecklingen i omvärlden, vara svagt positiv. Detta talar för en förhållandevis måttlig ökning av arbetslösheten. Arbetslösheten beräknas kvartal 4 2012 uppgå till 12 650 personer, motsvarande 10,3 procent av den registerbaserade arbetskraften. Det är en ökning med nästan 900 personer eller 0,6 procentenheter jämfört med arbetslösheten kvartal 4 2011. Under loppet av 2013 väntas arbetsmarknaden successivt förbättras. Det sammanhänger med att oroligheterna i Europa sakta avtar. Detta väntas ge avtryck på svensk arbetsmarknad, och då i synnerhet under andra halvan av året. Arbetslösheten i Västmanland bedöms således minska under 2013 för att i slutet av året summera till 12 350 personer, motsvarande 10,0 procent av arbetskraften.

(27)

Tabell 5: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd

Antal Förändring mot

motsvarande kvartal året innan

2011 kvartal 4 11783

2012 kvartal 4 12650 867

2013 kvartal 4 12350 -300

Arbetslöshetens struktur

I det här avsnittet görs en analys av arbetslöshetens struktur. Syftet med avsnittet är att belysa hur arbetslöshetens sammansättning ser ut i ett regionalt och lokalt perspektiv.

Arbetslösheten för de olika grupperna avser det totala antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen kvartal 1 2012, som andel av den registerbaserade arbetskraften.¹⁴ Hög arbetslöshet i länet

Den relativa arbetslösheten i Västmanlands län är högre än i riket som helhet. Kvartal 1 2012 uppgick arbetslösheten i länet till 10,2 procent, att jämföra med 8,6 procent i riket.

Det innebär att var tionde person i arbetskraften är arbetslös. Arbetslösheten är hög även vid jämförelse med andra län, där fyra län uppvisade en högre och resterande en lägre arbetslöshet än Västmanland under första kvartalet 2012.¹⁵

Ingen förbättring för utrikesfödda

Utrikesfödda utgör ett allt större inslag av dem som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i länet. Från att i början av 2004 ha utgjort ungefär var femte inskriven arbetslös till att nu utgöra mer än var tredje. Det är en betydligt större andel än deras andel av den yrkesaktiva befolkningen. Arbetsmarknadssituationen för utrikesfödda har inte heller förbättrats under det senaste året. Den relativa arbetslösheten första kvartalet i år summerade till 23,0 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter sedan ett år tillbaka. Att den relativa arbetslösheten har ökat under det senaste året förklaras av att många i denna grupp under året sökt sig till arbetsmarknaden, men det beror också på att många utrikesfödda fortsätter att möta en tuff arbetsmarknad. Sammantaget är arbetslösheten bland utrikesfödda högre i länet än i riket som helhet.

Var fjärde korttidsutbildad arbetslös

Korttidsutbildade (högst grundskoleutbildning) är tillsammans med utrikesfödda de två grupper i länet som har en utmärkande hög arbetslöshet. Det är mycket tydligt att de med kort utbildning har fortsatt svårt att hävda sig i konkurrensen om jobben. De korttidsutbildade fick inte heller någon större del av återhämtningen på arbetsmarknaden under 2010 och första halvan av 2011. Under det senaste året har arbetslösheten ökat med 0,9 procentenheter för att uppgå till 24,0 procent kvartal 1 2012. Vid jämförelse med övriga län är det bara Gävleborg och Södermanlands län som uppvisar en högre arbetslöshet bland korttidsutbildade. Bland sökande med gymnasial eller eftergymnasial utbildning har emellertid andelen arbetslösa minskat. Den relativa arbetslösheten för dessa två grupper är betydligt lägre än bland de med förgymnasial utbildning, nivåer som dessutom har sjunkit under det senaste året.

14 Det totala antalet inskrivna arbetslösa är summan av öppet arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd

15 Beskrivningen avser utvecklingen i en tidsserie som inte är säsongsrensad. Länen med högre relativ arbetslöshet än Västmanland, kvartal 1 2012: Gävleborg (12,3%), Blekinge (11,3 %), Västernorrland (11,2%), Södermanland (11,1 %).

(28)

Tabell 6: Arbetslöshetens struktur, kvartal 1 2012

Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp.

Utbildning Kommun Totalt

16-64

år Kvinnor Män Unga 18-24 år

Äldre 55-64

år

Inrikes-

födda Utrikes-

födda Grund-skola Gym-

nasial Efter- gymnasial Skinnskatteberg 7,0% 6,8% 7,3% 21,4% 3,7% 6,5% 10,5% 11,7% 6,1% 5,5%

Surahammar 10,0% 11,4% 8,8% 28,3% 6,3% 8,6% 16,7% 17,7% 8,8% 6,7%

Kungsör 8,8% 8,2% 9,4% 18,6% 7,0% 7,6% 17,7% 22,0% 7,1% 4,5%

Hallstahammar 11,2% 11,9% 10,5% 28,5% 6,7% 8,5% 26,3% 25,8% 9,2% 6,5%

Norberg 8,6% 8,7% 8,5% 25,4% 5,1% 7,7% 18,0% 18,1% 7,4% 4,3%

Västerås 10,3% 10,1% 10,4% 21,0% 7,7% 7,5% 23,2% 26,0% 10,6% 5,1%

Sala 8,8% 9,9% 7,8% 22,0% 5,3% 7,4% 23,8% 17,8% 8,4% 4,9%

Fagersta 11,5% 11,4% 11,7% 30,1% 6,3% 8,2% 26,8% 27,7% 8,7% 7,2%

Köping 11,5% 11,8% 11,3% 25,6% 7,9% 9,4% 23,7% 26,2% 10,2% 5,7%

Arboga 9,4% 9,7% 9,2% 17,5% 7,9% 8,0% 24,0% 21,1% 8,9% 4,8%

Länet 10,2% 10,3% 10,1% 22,6% 7,1% 7,8% 23,0% 24,0% 9,7% 5,3%

Länet ifjol 10,3% 10,5% 10,0% 23,4% 7,3% 8,1% 22,6% 23,1% 9,8% 5,6%

Riket 8,6% 8,2% 8,9% 17,6% 6,7% 6,5% 20,2% 18,3% 8,5% 5,1%

Källa: Arbetsförmedlingen, SCB

Fortsatt hög ungdomsarbetslöshet

Den grupp som har fått störst del av förbättringen på arbetsmarknaden under det senaste året är ungdomar (18-24 år). Nivån på arbetslösheten bland ungdomar i länet är dock fortsatt hög och uppgick under första kvartalet till 22,6 procent, vilket visserligen är 0,8 procentenheter lägre jämfört med motsvarande kvartal 2011. I riket som helhet har ungdomsarbetslösheten under samma period minskat med 0,9 procentenheter för att uppgå till 17,6 procent.

Ett sätt att belysa nivån på ungdomsarbetslöshen är att dividera den med arbetslösheten bland 25-64 åringar på länets arbetsmarknad. Gör man denna beräkning framkommer det att ungdomsarbetslösheten är 2,5 gånger högre än arbetslösheten bland vuxna i åldern 25- 64 år i Västmanland. Högst är kvoten i Norberg kommun där ungdomsarbetslösheten är 4 gånger högre än den bland vuxna. Lägst är kvoten i Arboga kommun på 1,9 (se diagram 11).

Diagram 11: Arbetslöshet bland ungdomar (18-24 år) relativt arbetslöshet bland åldersgruppen 25- 64 år, kommuner i Västmanlands län april 2012

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

Norberg Surahammar

Skinnskatteb erg

Fage rsta

Hallstahammar Sala Köping

Kung sör

Västerås Arboga Horisontell linje=Västmanlands län

(29)

Ett högt inflöde en förklarande faktor

En stor del av ungdomsarbetslösheten förklaras av ett betydligt högre inflöde till arbetslöshet i denna grupp än i övriga åldersgrupper. Det sammanhänger med att det är vanligare att ungdomar har tidsbegränsade jobb och att det är vanligare att ungdomar varvar arbete med studier. Vidare träder de allra flesta ungdomar in på arbetsmarknaden som arbetslösa i ett initialt skede, medan de äldre i regel måste förlora sitt arbete för att bli arbetslösa. Sammantaget leder dessa faktorer till att inflödet av ungdomar till arbetslöshet är högre än bland äldre, vilket håller uppe nivån på ungdomsarbetslösheten. Detta bekräftas även av Arbetsförmedlingens statistik. Under 2011 var det i genomsnitt 1,5 procent av alla ungdomar i länet som varje månad skrev in sig som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Bland befolkningen i åldrarna 25-64 år var det månatliga genomsnittet 0,3 procent (se diagram 12).

Diagram 12: Inflöde till arbetslöshet och utflöde till arbete bland ungdomar och äldre, 2008-01 – 2012-04

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, egna beräkningar 0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

2008 2009 2010 2011 2012

Inflöde till arbetslöshet 18-24 år Inflöde till arbetslöhet 25-64 år

Anm. Beräknat med ett 12-månaders glidande medelvärde

Ungdomar vanligtvis arbetslösa i korta perioder

Förutom ett högre inflöde till arbetslöshet så finns det en annan viktig skillnad mellan unga och äldre arbetslösa. Unga är i regel arbetslösa i kortare perioder än äldre arbetslösa. Av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa i april i åldrarna 18-24 år var det 80 procent som hade varit arbetslösa kortare tid än tolv månader jämfört med 55 procent i åldersgruppen 25-64 år. Ännu större skillnader återfinns bland dem som har varit arbetslösa i mer än 24 månader. Bland arbetslösa i åldrarna 25-64 år är det 25 procent som har varit arbetslösa i mer än 24 månader sedan senast inskrivning. Motsvarande andel bland ungdomar är drygt 5 procent.

Talen visar att de flesta ungdomar uppvisar relativt korta arbetslöshetsperioder vilket tyder på att ungdomsarbetslösheten har karaktären av en friktionsarbetslöshet snarare än strukturarbetslöshet. Men det är viktigt att poängtera att bakom den höga nivån på