Örebro län

Inom Örebro län anlitas fyra avfallsentreprenörer av NCC. De redovisas nedan.

3.2.4.1 Örebro

Ragn-Sells tar hand om avfallet i Örebro stad. De är de enda av avfallsentreprenörerna i NCCs region Öst som separerar hus- och anläggningsprojekt i statistiken. (se bilaga 5) Fraktionerna är olika beroende på vilken typ av projekt det är. För husprojekt är fraktionerna: kontorspapper, wellpapp, blandskrot, rostfritt, aluminium, ren betong, oren betong, blandad betong, schaktmassor, obehandlat trä, behandlat trä, impregnerat trä, brännbara restprodukter, osorterade restprodukter, asbest, krymp- och sträckfilm, mjuk plast, hård plast,

elektronikskrot i tre fraktioner, taktegel, kyl och frys, ytong, och kabel. För

anläggningsprojekt däremot är fraktionerna uppdelade i: osorterade restprodukter, brännbara restprodukter, wellpapp, kontorspapper, krymp- och sträckfilm, mjuk plast, hård plast, obehandlat trä, behandlat trä, impregnerat trä, blandskrot, rostfritt, aluminium, schaktmassor, elektronikskrot, taktegel, fyllning och asfalt.

I tabellerna finns fem kolumner. Det är fyra kvartal och en summakolumn. Där redovisas mängderna avfall av varje fraktion. Det flesta av fraktionerna används inte, vilket gör att många rutor är tomma. Under tabellen finns information om hur mycket av det utsorterade som går till deponi.

3.2.4.2 Nora-Lindesberg

Nora-Lindefrakt AB tar hand om en del av NCCs avfall. Statistiken redovisas inte i någon tabell, utan bara i ett textdokument. (se bilaga 6) Det finns totalt åtta siffror redovisade. Raderna utgör byggprojekttyp; byggservice, hus och anläggning. För hus och byggservice finns osorterat byggavfall och osorterat avfall. För anläggning finns det trä, asfalt, betong och schaktmassor.

3.2.4.3 Askersund – Laxå

Askersund – Laxå LBC AB i Askersund redovisar endast osorterat avfall. Detta på uppmaning i form av en textrad i ett telefax.

De skickar med en orderstatistik.(se bilaga 7) Där redovisas alla kostnader i en tabell. Varje kostnad blir en rad. Kostnaderna kan motsvara containerhyra, tippavgift, tömning och utplacering av container. Här finns även kostnader som maskinarbete, krantillägg, och eldningsolja.

3.2.4.4 Karlskoga

Karlskoga LBC redovisar avfallsstatistiken i osorterat avfall, schaktmassor och deponirest. I tabellen från dem motsvarar varje rad en hämtning. Det står var de hämtar avfallet, antal ton, var det ska behandlas, och vad det innehåller, det vill säga vilken fraktion det tillhör. (se bilaga 8)

Det finns en liten sammanställning längst ner på bladet som visar antal ton och procent för osorterat, deponi och brännbart.

3.2.5 Skaraborgs län

Skaraborgs miljöhantering i Skövde redovisar NCCs avfallsstatistik i följande fraktioner: well/papper, slam, metallskrot, isolering och gips, betong, täckmassor, fyllnadsmassor, rent trä, flisbart trä, brännbart, osorterat till deponi, osorterat till återvinning, sorterad deponirest, asbest och farligt avfall. I kolumner finns följande redovisat: mängd avfall till deponi av total, total mängd och total kostnad. I den totala kostnaden är hyror och transport inkluderat. (se bilaga 9)

Platscheferna i Skövde vill inte ha något diagram kopplat till statistiken. De tycker att procentsatserna gör statistiken tydlig. De är medvetna om hur mycket behandlingen för de olika fraktionerna kostar.

3.2.6 Eskilstuna

I Eskilstuna har Energi & miljö anlitats som avfallshanterare. Inköparen där är missnöjd med entreprenören och överväger att ersätta den med en annan. Missnöjet grundar sig bland annat i direkt felaktig statistik.

Energi & miljö redovisar statistiken varje kvartal. I tabellen finns kolumner som redovisar kund, kundnummer, adress, avfallstyp, vikt i kilo och antal tömningar. (se bilaga 10) De avfallstyper som förekommer är metallskrot, blandat avfall, brännbart och rent trä. Ibland kan papper och tegel förekomma.

Statistiken kompletteras med en sammanställning av alla projekt. Där redovisas avfallsmängderna i kilo och hur stor del de utgör av den totala mängden. Tabellen kompletteras med ett cirkeldiagram.

3.2.7 Nyköping

Sita i Vagnhärad har hand om NCCs avfall i Nyköping med omnejd. De tio fraktionerna är följande: wellpapp, järn- och metallskrot, betong, fyllnadsmassa, berg, trä, brännbart, sorterbart, asbest och plast.

I tabellen finns förutom vikterna av fraktionerna i ton ett antal procentsatser. (se bilaga 11) Dessa visar återvinningsgrad, andel till deponi, andel till brännbart och andel till

eftersortering.

Ett blad visar fraktionerna och andelarna för varje projekt. Den totala mängden för varje projekt finns med. En sammanställning för alla projekt för året finns med.

Platscheferna tycker att procentsatserna gör statistiken tydlig. Någon vill ha ett diagram relaterat till dessa. Alla vet inte hur mycket behandlingen kostar för de olika fraktionerna.

3.2.8 Sammanfattning

Statistikens utseende inom NCCs region Öst är mycket varierande. Detta beror delvis på att hanteringen ser olika ut på de olika platserna. Det sorteras i olika fraktioner, och framför allt i olika antal fraktioner.

Alla avfallsentreprenörer utom en redovisar fraktionerna osorterat och trä. Det som skiljer är beteckningarna för det. De flesta har även med brännbart, metall, papper och fyllnadsmassor. Det finns också skillnader i statistiken beroende på vem den är riktad till. Vissa av

avfallsentreprenörerna har sammanställt statistiken så att den ska vara lättillgänglig för NCC, medan andra har redovisat den på det sätt som gör det enklast för dem i sin fakturabehandling. Vissa entreprenörer redovisar fraktioner som inte är aktuella för NCCs sortering. De

fraktioner som är aktuella och uppgår till minst en procent av den totala avfallsmängden är metall, fyllnadsmassor, osorterat, deponi, brännbart, rent trä, asbest och gips.

Enligt statistiken har man på arbetsplatserna som mest sorterat avfallet under ett projekt i åtta fraktioner och minst i en. Medelvärdet för antalet utsorterade fraktioner är drygt tre stycken.

3.2.9 Platschefernas åsikter

Platschefernas åsikter är baserade på enkätundersökningen.

Beträffande hur ofta platscheferna tycker att statistiken ska sammanställas råder delade meningar. Lika många vill ha statistiken varje månad som varje kvartal. Någon tycker att det räcker med varje halvår.

Alla tillfrågade platscheferna är nöjda med indelningen av fraktioner från sina

avfallsleverantörer. Nästan alla tycker att de är tydligt vad som ingår i dessa. Alla anser att de lätt kan ta reda på hur mycket avfall som går till deponering i varje projekt.

Ganska många uppger att har lämnat någon fraktion som inte kommit med i statistiken. Det rör sig om miljöavfall, fogmassa och elrör. De uppger även att de själva har transporterat bort trä och betong, vilket därför inte redovisas i statistiken.

Åsikterna är olika angående ett diagram kopplat till procentsatserna. Alla som har detta är nöjda, medan de flesta som inte har det, heller inte vill ha det.

De flesta tycker att det är bra om det finns information om hur avfaller behandlas i statistiken. Alla önskar en sammanställning av hela projektets avfallsstatistik, men alla får den inte i dagsläget. Många tycker även att man bör skilja på nybyggnad och ombyggnad/rivning i statistiken.

3.3 Planering av avfallshantering

Informationen i kapitel 3.3, 3.4 och 3.5 är hämtad från intervjuerna med platschefer och arbetsledare. Frågorna finns i bilaga 12.

Enligt NCCs miljöarbete ska platscheferna styra mot minskad miljöbelastning i sina projekt. Detta är ett ganska stort begrepp, som betyder olika saker för olika platschefer. De delar som tagits upp av platscheferna och arbetsledarna är att minska emballage, tömma tuber med lim och dylikt ordentligt, påverka lastbilschaufförerna att stänga av motorerna, köpa måttanpassat virke och källsortera avfall.

I planeringen av avfallshanteringen följer man de eventuella direktiv man fått från beställare. Krav från beställaren angående källsortering är vanligt förekommande. Vid någorlunda stora projekt görs även en miljö- och riskanalys. Det finns en mall för analysen på NCCs interna datanät. Även då mallen inte följs, planerar platschefen hur många fraktioner avfallet ska sorteras i och ungefärliga mängder som kommer att uppkomma. De kontrollerar vilken fysisk plats som finns för containrarna.

Uppgifter som de tillfrågade anser att de behöver i sin planering är en lista över vad som ingår i varje fraktion.

Vid frågan om hur mycket materialspill det blir har siffror mellan fem och tio procent nämnts. De flesta av de tillfrågade har ansett det väldigt svårt att uppskatta detta, då det är mycket varierande från projekt till projekt.

Flera nämner att man försöker minska spillet generellt, utan att fokusera på något särskilt material. Vissa försöker undvika spill av material som är dyrt att köpa in. Man undviker även att få för mycket tungt avfall, som betong och tegel, även detta med hänsyn till ekonomin. Någon nämner att de försöker minska materialspill av sådant som går till deponi.

Avfallsstatistiken används inte på byggarbetsplatserna i Norrköping. Några av de tillfrågade har sett den på platschefsmöten på kontoret.