Motivation

De flesta platschefer upplever källsorteringen som miljömässigt motiverad, eftersom det finns en del material att ta vara på. Alla upplever sorteringen som ekonomisk motiverad. Det enda undantaget är vid väldigt små projekt, där det inte blir så mycket avfall.

Kostnaden för avfallshanteringen är svår att uppskatta innan projektet är klar. Det rör sig om någon eller några procent.

I de flesta fall använder underentreprenörerna NCCs avfallscontainrar. I vissa fall upplevs det att de är sämre på att sortera än byggarbetarna. Deras avfall upplevs utgöra ungefär hälften av volymen. Vikten på deras avfall däremot är inte så stor.

Det uppkommer inte mycket farligt avfall på byggarbetsplatserna. Detta beror på att man inte längre använder så många miljöfarliga produkter som förr. NCC har en avvecklingslista för skadliga ämnen som de följer vid inköp.

4. Avfallsentreprenörerna

Grundförutsättningen för källsortering är att avfallsentreprenören har möjlighet att ta emot de utsorterade fraktionerna. 69 _{Eftersortering sker hos avfallsentreprenören.}70

4.1 Sita Sverige AB

Det här kapitlet är baserat på samtal med NCCs kontakt på Sita Sverige AB i Norrköping, Johnny Lindström, och avtalet mellan företagen.

4.1.1 Avtalet

Enligt avtalet med Sita Sverige AB åtar sig de att omhänderta alla NCCs restprodukter i Norrköping. Material som av vissa skäl inte ska tillföras deponi eller förbränningsanläggning ska utvinnas.

Det står även att Sita bör delta i starten av varje objekt för att gå igenom särskilda

förutsättningar och sorteringsnivå. Sita har gett NCC en lista på förslag till sortering i olika fraktioner. Dessa anpassas till det aktuella objektet. Listan omfattar:

· Trä för energiutvinning

· Brännbara restprodukter för energiutvinning · Metallskrot för materialåtervinning

· El-avfall för miljöriktig behandling · Kyl- och frysar för miljöriktig behandling · Farligt avfall, enligt särskilda föreskrifter · Utsorterade ej brännbara restprodukter till deponi · Orena schaktmassor till deponi

· Rena schaktmassor till täckmaterial

Behandlingskostnader för olika restprodukter är varierande. Dyrast är behandlingen av tryckimpregnerat trä. Nästan lika dyrt är avfall till deponering , osorterat avfall och asbest. Brännbart avfall kostar ungefär hälften så mycket som tryckimpregnerat trä per ton. Returträ kostar bara en fjärdedel av vad tryckimpregnerat trä kostar. Det som inte kostar något alls i

69 _{Sigfrid, Lotta (1997), Byggherren i kretsloppet. Svensk byggtjänst}

behandlingskostnad är wellpapp, kartong, krymp- och sträckfilm, metall och rena naturmaterial. Då krävs det att fraktionerna ska vara rena.

För farligt avfall finns en separat prislista. Priserna varierar mycket och det finns olika tillägg beroende på transport och hantering. Sita har tillstånd för sina transporter och sin hantering av farligt avfall.71

Enligt avtalet ska statistikuppgifter lämnas enligt mall utformad av NCC.

4.1.2 Byggsektorns miljöprogram 2003

NCCs kontakt på Sita Sverige i Norrköping, Johnny Lindström, känner till byggsektorns miljöprogram för 2003.Programmet har han läst eftersom byggbranschen är en stor kund i avfallsbranschen.Han tycker ni att målet:”Mängden byggavfall som deponeras ska fram till år 2010 ha minskat till hälften jämfört med år 2003”är bra. Kraven på deponianläggningarna och de ekonomiska avgifterna blir högre och högre. Sita försöker sortera ut så mycket som möjligt, för att minska deponi.

I dagsläget kan Sita ta emot brännbart avfall, osorterat avfall som sorteras på egen anläggning, rent trä, skrot, el-avfall och asbest. De kan även ta emot gips, papper och plast, men dessa brukar det inte bli så stora mängder av att det lönar sig att sortera ut dem. De brukar istället gå som brännbart avfall. Man anser sig redan kunna ta hand om allt avfall i miljöprogrammet och planerar därför inte att utöka antalet fraktioner. Det de satsar på är istället att öka sin egen sorteringsgrad.

4.1.3 Statistik

Statistiken sammanställs varje halvår av Johnny Lindström. Han anser sig ha möjlighet att redovisa hur stor del av det osorterade avfallet som går till deponi eftersom containrarna vägs före och efter utsorteringen.

Om NCC tycker att det vore lämpligt att skilja på bygg- och rivningsavfall i statisktiken, så är det möjligt. Enligt avtalet så är det NCC som bestämmer hur statistiken ska se ut.

Byggarna har blivit mycket bättre på att frambringa rena fraktioner. I vissa fall går det inte att hindra att främmande avfall hamnar i containrarna, då andra än de på arbetsplatsen slänger avfall i NCCs behållare. Ett flak måste inte vara 100% rent för att klassas som rent. Det får finnas med små bitar av till exempel metall. Om en container skulle omklassas meddelas NCC. I avtalet står det att man har 24 timmar på sig att rapportera detta till platschefen eller arbetsledaren. Platschefernas arbetsplatser och telefonnummer skickas till Sita varje kvartal. Om omklassningen inte meddelas kan Sita heller inte kräva betalt för omklassningen.

4.1.4 Återvinning

Gips kan inte återvinnas lokalt, men det lönar sig ofta att skicka iväg det till återvinning. I den brännbara fraktionen ingår hushållssopor, papp, well, trä, mjuk plast, hård plast. Fraktionen rent trä flisas i vissa fall och blir returpapper, i andra fall förbränning träet. Rena schaktmassor används som täckmaterial och bärlager i vägar på tippen. Det har hittills inte funnits mer täckmaterial än vad som går åt.

Anledningen till att Sita tar betalt för rent trä är att de inte själva styr alla avgifter. Sita får betala för att bränna trä. Pga alla de förbränningsanläggningar som byggts nu tror man att det inom 5 år kommer att förändras. Snart kommer brännbart material att efterfrågas för att hålla igång förbränningsanläggningarna. Då kanske anläggningarna får betala för soporna igen. Det känns även för Johnny konstigt att först betala för att lämna sopor och sedan för att få tillbaka energin.

Man kan få pengar tillbaka för mjukplast och wellpapp. Viss del av återvinningen sker lokalt. Wellpapp skickas till Skärblacka och mjukplast till någon i Norrköping. Annars är det Oxelösund som gäller.

4.1.5 Avfallsplaneringen

Sita poängterar att de för att kunna hjälpa NCC med avfallshanteringen måste få vara med i projektens olika skeden. De måste få chans att lämna sina synpunkter på hur

avfallshanteringen ska skötas. Det står i det senaste avtalet för 2003 att avfallsentreprenören bör delta i starten av varje objekt för att gå igenom särskilda förutsättningar och

sorteringsnivå. Sita försökte trycka på att det skulle stå skall. De har nästan aldrig hänt att de får vara med i planeringsstadiet, trots att de själva är mycket angelägna om detta.

i t.ex. Norrköping har det varit möjligt hela 2002

4.2 Ragn-Sells

Det här kapitlet grundar sig i samtal med Reinhard Wagner som är NCCs kontakt på Ragn- Sells i Linköping.

Ragn-Sells har hanterat avfall sedan 1881. Det finns idag många olika grenar inom företaget, den som NCC är i kontakt med heter industri och näringsliv. Ragn-Sells erbjuder sina tjänster i Linköping, men har inte egna bilar inom ”industri och näringsliv”. Transporttjänsten hyrs in.

4.2.1 Miljömål

På Ragn-Sells i Linköping känner man till Byggkretsloppsrådets miljöprogram, men påstår sig inte behärska det.

NCCs kontakt på Ragn-Sells ifrågasätter NCCs mål att minska mängden avfall till deponi. Som han ser det grundar sig målet i att deponi är detsamma som osorterat avfall. Eftersom det inte är så i Linköping borde målet i stället vara att minska andelen osorterat avfall.

4.2.2 Statistik

Wagner sammanställer statistiken åt NCC utan extra kostnad. Det är ett omfattande arbete att få med ekonomiska uppgifter i statistiken. Han får gå in och titta på varje hämtning i datorn. Alla hämtningar registreras av chaufförerna.

Det finns möjlighet för platscheferna att få ut statistik för sitt projekt via mail om de hör av sig till Wagner. En del har gjort det, oftast i slutet av projektet. Att ta reda på hur mycket av det osorterade avfallet som går till deponi har de inte möjlighet till. Orsaken till det är att de inte sorterar varje container för sig. I deponicontainerna blandas avfall från olika företag.

4.2.3 Återvinning

Ragn-Sells arbetar utifrån EUs kretsloppstrappa. Det innebär att de i första hand försöker återanvända eller återvinna avfallet.

Företaget tar inte emot gips till återvinning. I Linköping återanvänds det, genom att företaget Leca fyller sina leruttag med deponimaterial. Schaktmassor som tas emot av Ragn-Sells får inte innehålla annat än sten, jord och tegel.

4.2.4 Avfallshantering

På containrarna finns en förklaring vad som hör till respektive fraktion. När ett nytt stort projekt startas är Ragn-Sells med på NCCs byggstartmöte, för att planera den framtida avfallshanteringen.

Vad det gäller deponiförbudet för brännbart avfall, tror Wagner det har kommit till för en osorterad fraktion inte längre ska kunna läggas på deponi. I Linköping har de inte gjort det på många år. Ragn-Sells uppmanar sina kunder att sortera i minst en brännbar respektive en ej brännbar fraktion. Fraktionen osorterat avfall uppstår då kunderna blandar brännbart med ej brännbart avfall.

Målsättningen är att alla restprodukter sorteras på arbetsplatsen. Sorteringen gör att kunden uppfyller lagkravet samt får lägsta möjliga behandlingskostnad för respektive fraktion. Om en fraktion är felsorterad eller blandad, sorteras den på anläggning i ett antal fraktioner innan vidaretransport till respektive behandlingsanläggning sker. Sorteringsarbetet kostar naturligtvis en del extra, vilket kunden i slutändan får betala.

4.2.5 Rent bygge

I NCCs största projekt i Kista, där man bland annat byggde ett torn på cirka 40 våningar, var Ragn-Sells med som en av underentreprenörerna. De hade sopstationer på alla våningar och såg till att dessa tömdes. Ingen annan än Ragn-Sells anställde fick lägga något i de slutliga containrarna. Resultatet blev ett renare, säkrare bygge med mycket rena fraktioner.

Denna tjänst kommer Ragn-Sells fortsätta att erbjuda. Den är bara möjlig då arbetsplatsen är tillräckligt stor för att arbetet med sophanteringen motsvarar nästan en tjänst. Systemet kallas ”rent bygge”. Det ska göra det möjligt för NCC att öka fokus på kärnverksamheten. Ragn- Sells tar hand om avfallet där det uppstår. Man tar betalt i ett tonpris där transport ingår. Detta för att undvika bråk om att åka med halvfulla containrar. I systemet utlovas

5. Resultat

5.1 Slutsatser

Idag används inte avfallsstatistiken på alla byggarbetsplatser. Att styra mot minskad

miljöbelastning anser platscheferna vara att minska mängden emballage, minska materialspill, tömma tuber med lim och dylikt ordentligt, påverka lastbilschaufförerna att stänga av

motorerna, köpa måttanpassat virke samt källsortera avfall.

Det platscheferna kan påverka vad det gäller avfallshanteringen är att minska materialspill och se till att avfallet källsorters när det uppkommer. Dessa återgärder verkar fungera bra. Alla NCCs byggarbetsplatser källsorterar avfallet. Attityden till sorteringen är generellt positiv.

Inköp och planering inför byggstart spelar stor roll ur avfallshanteringssynpunkt. Under inköpsskedet kan man påverka mängden emballage och vilka produkter som köps in. Byggsektorns miljöprogram är baserat på de lagar som finns att följa angående

avfallshanteringen. Det finns tydliga krav från både beställare och myndigheter angående byggavfallet. Förutom kraven är det av ekonomiska skäl man sorterar avfallet på arbetsplatsen.

Enligt den kretsloppsprincip som finns i svensk miljölagstiftning ska mängden avfall till deponi minskas. Att både NCC och Byggsektorn har detta som mål verkar därför rimligt. För byggentreprenörerna är det dock bara möjligt att påverka mängden avfall som går till deponi från nybyggnadsprojekt.

Enligt kretsloppsprincipen ska restprodukter återvinnas. Det finns ett allmänt intresse att ta hand om avfallet på ett riktigt sätt. Inom byggsektorn blir man bättre och bättre på det. För att marknaden för återvunna material ska fungera behöver vissa system utvecklas. Kvaliteten på det återvunna materialet måste kunna mätas och insamlings- och hanteringssystem måste fungera.

Idag finns det internetbaserade marknadsplatser för återanvändning av byggprodukter. På vissa platser kan transportavståndet dock vara för långt för att det skulle vara miljömässigt motiverat att använda dessa.

Byggsektorns kretsloppsråd ska arbeta för tydliga incitament inom branschens angående dess miljöarbete. Bristen på sådana incitament hindrar idag den nationella statistiken för bygg- och rivningsavfall.

Statistiken från avfallsentreprenörerna ser väldigt olika ut och är därför svåra att

sammanställa. Statistiken visar endast i något fall hur stor del av det osorterade avfallet som går vidare till deponeringsanläggningar.

Tilliten till avfallsentreprenören är inte självklar. Det finns en önskan från

avfallsentreprenörernas sida att samråda med byggentreprenörerna i hela byggprocessen. Detta samarbete är även en del i NCCs arbete med att uppnå sina miljömål. I dag finns det möjlighet att på vissa ställen i landet överlåta all avfallshantering och planering åt en avfallsentreprenör, som då anlitas som underentreprenör.

Enkätundersökningen visar att åsikterna angående avfallsstatistiken är skilda. Det som man är överens om är att de fraktioner som används idag är bra och tydliga. Alla anser sig lätt kunna ta reda på hur stor mängd avfall som går till deponi. Procentsatser eller diagram för att tydliggöra siffrorna, uppfattar de flesta som bra. Önskemålen om hur ofta statistiken skulle sammanställas varierar mellan varje månad och varje kvartal. Medvetenheten om vad behandling av avfall samt transport och containerhyra kostar är varierande. Alla är överens om att det är viktigt att få statistik för hela projektet när det är klart. De flesta har redann tillgång till denna. Vissa vill ha statistik enbart från sitt eget projekt, medan andra inte vill det. Många tycker att man ska skilja på nybyggnad och rivning i statistiken.

Ett problem som finns i byggbranschens avfallshanteringen är lagkravet att brännbart avfall ska transporteras skilt från annat avfall och att det inte får läggas på deponi. Det förekommer fortfarande att brännbart avfall läggs bland osorterat avfall. I dessa fall råder brist på utrymme, eller så utgör det brännbara avfallet en liten del av det totala. Så länge sorteringen kan bli förstörd av att utomstående kastar sitt avfall i NCCs containrar, kan man inte helt efterleva lagen.

I nuläget köper NCC miljökompetensen av sina avfallsentreprenörer. Ett exempel är i Norrköping där Sita erbjuder sig att ta hand om avfallet ur kretsloppssyn. De ser till att lagkrav efterlevs.

Lagen kan tolkas som ett sätt att motverka att osorterat avfall läggs på deponianläggningar. Det avfall som kan energiutvinnas även ska utnyttjas till detta. Då det brännbara avfallet ofta sorteras ut på avfallsentreprenörernas egna sortergårdar, lever man fortfarande upp till syftet med lagen.