Tankar som kommit till oss under arbetets gång är om pedagogerna själva reflekterar över vad som serveras till barnen? Äter pedagogerna annan kost tillsammans med barnen och vad sänder det i så fall för signaler? Gör pedagogerna något för att få inflytande över vad som serveras i förskolan? Ja, funderingarna är många, men har inte behandlats i vår undersökning, utan vi ville i den här undersökningen ta reda på om pedagogerna ansåg sig undervisa kring kostens betydelse för hälsa i förskolan över huvud taget, och i så fall hur ofta. Vi tycker därför att det hade varit spännande med vidare forskning kring själva maten inom förskolan, alltså forskning som bidrar till att det i förskolan serveras den näringstäta kost som en liten kropp under utveckling behöver. Det skulle därmed inte vara en studie riktad till pedagogerna utan snarare till de som har hand om matfrågan i förskolan.
En annan intressant och relevant studie att utföra i förskolan hade varit att undersöka ifall ytterligare fortbildning för pedagogerna, kring exempelvis måltidspedagogik, hade bidragit till att undervisning kring kost och dess betydelse för hälsa görs i större utsträckning. Vidare hade det varit intressant att därför jämföra två kommuner med varandra, där den ena kommunen har gett de anställda fortbildning, medan den andra kommunen inte har gjort det.
På så vis skulle vi kunna se om det är kompetens inom ämnet som är den huvudsakliga anledningen till att undervisning kring kostens betydelse för hälsa sker.
45
8 REFERENSER
Addessi, E., Galloway, A. T., Visalberghi, E. & Birch, L. L. (2005). Specific social influences on the acceptance of novel foods in 2–5-year-old children, Appetite, Volume 45 (3), 2005, 264–271.
https://doi.org/10.1016/j.appet.2005.07.007
Anzman-Frasca, S., Savage, J.S., Marini, M.E., Fisher, J.O. & Birch, L.L.
(2012). Repeated exposure and associative conditioning promote preschool children’s liking of vegetables, Appetite, Volume 58 (2), 543-553. https://doi.org/10.1016/j.appet.2011.11.012
Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 4 (1). 1999. 111–121.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.
Dazeley, P. & Houston-Price, C. (2015). Exposure to foods' non-taste sensory properties. A nursery intervention to increase children's willingness to try fruit and vegetables, Appetite, Volume 84, 2015, 1–6,
https://doi.org/10.1016/j.appet.2014.08.040
Folkhälsomyndigheten. (2020). Hämtad: 2021-11-28. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-
levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och- fetma/insatser-for-att-bromsa-okningen-av-overvikt-och-fetma-hos-barn/
Hjalmarsson, M. Enkäter till förskollärare. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K.
Franzén, (red.). (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
(s 157–165). Liber.
Kim, J., Kim, G., Park, J., Wang, Y. & Lim, H. (2019) Effectiveness of Teacher-Led Nutritional Lessons in Altering Dietary Habits and Nutritional Status in Preschool Children: Adoption of a NASA
46
Mission X-Based Program. Nutrients 2019 11(1590).
https://doi.org/10.3390/nu11071590
Livsmedelsverket. (2015). Mat för alla sinnen - sensorisk träning enligt SAPERE-metoden. Livsmedelsverket. Hämtad: 2021-12-06.
Tillgänglig:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/br oschyrer-foldrar/sapere_livsmedelsverket_a4-mindre.pdf
Livsmedelsverket. (2021) Måltider i förskolan. Hämtad: 2021-12-27.
Tillgänglig: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/forskola
Livsmedelsverket. (u.å.a) Barn och ungdomar 2-17 år Hämtad: 2021-12-01 Tillgänglig: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/barn-2-17-ar
Livsmedelsverket. (u.å.b) Vegetarisk mat till barn. Hämtad: 2021-12-09 Tillgänglig: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/vegetarisk-mat-till-barn
Livsmedelsverket. (u.å.c) Näringsrekommendationer. Hämtad 2021-12-13.
Tillgänglig: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/naringsrekommendationer
Lundgren, U. P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering.
Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), s 31-41. Hämtad från:
https://web.archive.org/web/20160305003413/http://www.ped.gu.se/
pedfo/pdf-filer/lundgren.pdf
47
Melker, K. & Pramling Samuelsson, I. Exempel på undervisning i förskolan. I I. Pramling Samuelsson & N. Pramling, (red.). Förskollärares egen forskning - praktiska exempel (s 79–93). Studentlitteratur.
Nekitsing, C., Blundell-Birtill, P., Cockroft, J.E., Fildes, A., Hetherington, M.M. (2019a). Increasing Intake of an Unfamiliar Vegetable in Preschool Children Through Learning Using Storybooks and Sensory Play: A Cluster Randomized Trial, Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 119(12), 2014-2027.
https://doi.org/10.1016/j.jand.2019.05.017.
Nekitsing, C., Blundell-Birtill, P., Cockroft, J.E., Hetherington, M.M. (2019b).
Taste Exposure Increases Intake and Nutrition Education Increases Willingness to Try an Unfamiliar Vegetable in Preschool Children: A Cluster Randomized Trial. Journal of the Academy of Nutrition and
Dietetics, 119(12), 2004-2013.
https://doi.org/10.1016/j.jand.2019.05.012.
Persson, A. (2014). Inramad skola – ramfaktorer, frames och analys av sociala interaktionsdynamiker i skolan. I A. Persson & R. Johansson. (red.).
(2014). Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – Utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet.
Institutionen för utbildningsvetenskap: Lunds universitet. Hämtad:
2021-12-02. Tillgänglig:
http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/5935424/4437905.pdf
Rapson, J., Conlon, C. & Ali, A. (2020) Nutrition Knowledge and Perspectives of Physical Activity for Pre-Schoolers amongst Early Childhood Education and Care Teachers. Nutrients. Volume 12(7).
https://doi.org/10.3390/nu12071984
Roos, C. Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I A.
Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén, (red.). (2014).
Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Liber
48
Sepp, H. & Höijer, K. (2016). Food as a tool for learning in everyday activities at preschool - an exploratory study from Sweden. Food & Nutrition Research, 60. https://doi.org/10.3402/fnr.v60.32603
SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Sirasa, F., Mitchell, L. J., Rigby, R. & Harris, N. (2019). Family and community factors shaping the eating behaviour of preschool-aged children in low and middle-income countries: A systematic review of interventions. Preventive Medicine, 129 (105827).
doi:10.1016/j.ypmed.2019.105827
Skolverket. (2018a). Läroplan för förskolan Lpfö18. Skolverket.
Skolverket. (2018b). Undervisning i förskolan. Skolverket.
World Health Organization. (2020). Hämtad: 2021-12-02. Tillgänglig:
https://apps.who.int/gb/bd/pdf_files/BD_49th-en.pdf#page=6
49
9 BILAGOR
Bilaga 1 Enkätfrågor
1. Vilken yrkeskategori tillhör du?
* Förskollärare
* Barnskötare
* Annat; vad?
2. Hur många år har du arbetat inom förskolans verksamhet?
* Mindre än 1 år
* 1–5 år
* 6–10 år
* 11–15 år
* 16–20 år
* 21–25 år
* 26–30 år
* Fler än 30 år
3. Hur många avdelningar är det på förskolan som du jobbar på?
* 1
* 2
* 3
* 4
* 5
* 6
50
* 7
* 8 eller fler
4. Hur undervisar du barnen i förskolan kring matens näringsinnehåll?
Med hjälp av:
* tallriksmodellen
* kostcirkeln
* matpyramiden
* samtal
* böcker
* videos/filmer
* annat; vad?
* Jag undervisar inte om detta
5. Hur ofta undervisar du barnen i förskolan kring matens näringsinnehåll?
* Ofta
* Ibland
* Sällan
* Aldrig
6. Hur undervisar du barnen i förskolan kring matens betydelse för kroppens funktioner? (välj ett eller fler alternativ)
Med hjälp av:
* metaforer (ex. att kroppen behöver mat precis som bilen behöver bensin)
* anatomimodeller
* sånger
* samtal
51
* videos och filmer
* böcker
* bilder
* annat; vad?
* Jag undervisar inte om detta
7. Hur ofta undervisar du barnen i förskolan kring matens betydelse för kroppens funktioner?
* Ofta
* Ibland
* Sällan
* Aldrig
8. Hur stimulerar du barnen i förskolan till att våga prova nya livsmedel? (välj ett eller fler alternativ)
* Uppmanar barnen att smaka under matsituationerna
* Role-modeling: pedagogen smakar först själv
* Lägger upp ny mat/dryck på barnets tallrik/glas
* Involverar livsmedlet i leken
* Genom en sensorisk aktivitet där barnet kan titta, känna, lukta och smaka på livsmedlet
* Genom matberedelse/matlagning
* Genom att läsa en bok om livsmedlet
* Annat; vad?
* Inte alls
9. Har du fått någon fortbildning inom kost och hälsa i förskolan?
52
* Ja
* Nej
10. Vilka faktorer anser du har en hämmande påverkan på hur du arbetar med kostens betydelse för hälsa i förskolan? (välj ett eller flera alternativ)
* Tid
* Läroplan/Styrdokument
* Rektor/Kommun (ex. stöd från rektor, bestämmelser inom kommunen)
* Kompetens inom ämnet
* Vårdnadshavare
* Material/Läromedel
* Ekonomi
* Matdistribution (ex. maten lagas på plats, maten kommer från kommunalt kök)
* Annat; vad?
* Jag ser inga hämmande faktorer
Utveckla gärna ditt/dina ovan valda svar:
11. Välj de tre (3) faktorer som du anser är viktigast för att främja arbetet kring kostens betydelse för hälsa
* Tid
* Läroplan/Styrdokument
* Rektor/Kommun (ex. stöd från rektor, bestämmelser inom kommunen)
* Kompetens inom ämnet
53
* Vårdnadshavare
* Material/Läromedel
* Ekonomi
* Matdistribution (ex. maten lagas på plats, maten kommer från kommunalt kök)
* Annat; vad?
12. Finns det något annat som du vill dela med dig av som kan vara relevant för vårt fortsatta arbete?
Tack för ditt deltagande!
54
Bilaga 2
Informationsbrev
Hej!
Våra namn är Hanna Berg och Madeleine Jofur och vi läser sista terminen på förskollärarprogrammet vid Karlstads Universitet. Vi skriver just nu på vårt examensarbete som handlar om hur pedagoger i förskolan undervisar kring kost och dess betydelse för hälsa.
Vi vore väldigt tacksamma om du skulle vilja hjälpa oss genom att fylla i den bifogade enkäten. Du svarar på frågorna genom att välja svaret som stämmer in bäst på dig. Det är helt frivilligt att delta och du som deltagare kommer att förbli anonym, men du bidrar till en större kvalitet genom att delta. Enkäten beräknas att ta ca 5 minuter att genomföra.
Vi tackar på förhand för att du deltog i vår enkät. Hör gärna av dig om du har några frågor! Med vänliga hälsningar Hanna Berg och Madeleine Jofur Hanna Berg tel.nr: 0768431964, e-post: hannberg119@student.kau.se Madeleine Jofur tel.nr: 0705917204, e-post: madejofu100@student.kau.se Handledare Johan Högman e-post: johan.hogman@kau.se