F ÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

Vi har i denna studie valt en ansats där syftet har varit öka förståelsen för faktorer som påverkar flickor med utländsk bakgrund att vara aktiva inom fotbollen och hur föreningar arbetar för att öka och bibehålla flickor med utländsk bakgrund inom idrotten.

I vår studie påvisas faktorer som påverkar valet att flickor väljer att fortsätta spela fotboll. Det skulle vara intressant att studera de specifikt påvisade faktorerna (emotionella och relationella) som är av stor betydelse för flickorna, samt den signifikanta personens centrala betydelse. Det skulle också vara intressant att fördjupa sig mer om SvFF:s tränarutbildningar och dess material.

Samt hur man i framtiden skulle kunna utforma sina utbildningar med mer fokus på det emotionella och relationella.

Referenser

Arnoldsson, J. (2019). Idrott för nyanlända 2015–2018. En rapport om verksamhet, uppföljning och forskning inom satsningen. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Centrum för idrottsforskning (2016). Barn och ungdomar. Hämtad 2020.05.08 från https://idrottsstatistik.se/foreningsidrott/barn-och-ungdomar/#barn-r-mest-idrottsaktiva Centrum för idrottsforskning (2017). De aktiva och de inaktiva: om ungas rörelse i skola och på fritid. Stockholm: Centrum för idrottsforskning.

Côté, J. (1999). The influence of the family in the development of talent in sport. The sport psychologist, 13, 395–417. doi: https://doi.org/10.1123/tsp.13.4.395

Craike, M., Symons, C., & Zimmermann, J.A. (2009. Why do young women drop out of sport and physical activity? A social ecological approach, Annals of Leisure Research, 12(2), 148–172.

doi: 10.1080/11745398.2009.9686816

Eliasson, I. (2009). I skilda idrottsvärldar - Barn, ledare och föräldrar i flick- och pojkfotboll.

[Doktorsavhandling]. Umeå: Umeå universitet.

Erickson, K. (2017). Understanding Minnesota Muslim Girls’ Experiences with Current Sports Uniforms and Their Preferences for the Design of Culturally Sensitive Sports Uniforms.

(Doktorsavhandling). Minnesota: Minnesota university.

Eriksen, T. H. (2004). Rötter och fötter. Identitet i en föränderlig tid. Nora: Nya Doxa.

Fahlström, PG., Gerrevall, P., Glemne, M. & Linnér, S. (2015). Vägarna till landslaget. Om svenska elitidrottarens idrottsval och specialisering. Stockholm: Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2015:1, 2015.

Frisby, W. (2011). Promising Physical Activity Inclusion Practices for Chinese Immigrant Women in Vancouver, Canada. Quest, 63(1), 135–147. doi: 10.1080/00336297.2011.10483671 Fundberg, J., & Lagergren, L. (2015). Varför är det tjejer som spelar damfotboll? Om formande, genus och (re-)produktion av ojämställd idrott. Scandinavian sport studies forum, 6, 65–83.

Hedenborg S., & Hellborg, A. M, (2017) En ridsport för alla: En rapport om ridsport och integration i samarbete med Malmö högskola. Malmö: Malmö högskola

Hertting, K., & Karlefors, I. (2011). Upptäck idrottens mångkulturella bilder. Svensk Idrottsforskning, 20, 21–25. Hämtad 2020.03.20 från

https://www.idrottsforskning.se/upptack-idrottens-mangkulturella-bilder/

Hertting, K., & Karlefors, I. (2012). Idrott för alla - Ur nyanlända barns perspektiv. Svensk Idrottsforskning, 21, 10–13. Hämtad 2020.03.20 från https://www.idrottsforskning.se/idrott-alla-ur-nyanlanda-barns-perspektiv

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Molinero, O., Salguero, A., Álvarez, E. & Márquez, S. (2009) Reasons for dropout in youth

Movement, 22, 21–30. Hämtad 2020.03.27 från https://www.redalyc.org/pdf/2742/274219861002.pdf

Riksidrottsförbundet (2009). Idrotten Vill. Hämtad 2020-03-11 från http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/detta-ar-svenskidrott/idrottenvill_2009_webbversion2.pdf

Rizvi, F. (2009). Towards cosmopolitan learning. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 30, 253–268. doi: 10.1080/01596300903036863

Storm, L.K. (2015). Coloured by Culture. Talent Development in Scandinavian Elite Sport as seen from a Cultural Perspective. [Doktorsavhandling]. Denmark: University of Southern Denmark. doi: 10.13140/RG.2.1.2465.4240

Strategi för svensk fotboll 2018–2022 (2018). Hämtad 2020-02-20 från

https://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_165602/scope_0/ImageVaultHan dler.aspx180326090622-uq

Svenska Fotbollförbundet (2014). Fotbollens spela, lek och lär: svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning. [Ny utg.] (2014). Solna: Svenska fotbollförlaget.

Svenska fotbollförbundet (2016). Tränarutbildning C. (2016). Johanneshov: MTM.

Svenska fotbollförbundet (2018). Tränarutbildning UEFA B. (2018). Johanneshov: MTM.

Svensk fotboll: Alla är olika-olika är bra (2018). Hämtad 2020-02-20 https://www.svenskfotboll.se/svff/alla-olika/om/

Thedin Jakobsson, B. (2014). What makes teenagers continue? A salutogenic approach to understanding youth participation in Swedish club sports. Physical Education and Sport Pedagogy, 19, 239–252, doi: 10.1080/17408989.2012.754003

Turnnidge, J., & Côté, J. (2016). Applying transformational leadership theory to coaching research in youth sport: A systematic literature review. International Journal of Sport and Exercise Psychology, 16, 327–342.

Umeå Universitet. (2020). Idrottspedagogiska perspektiv på utmaningar inom idrottens område, 7,5 hp. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Hämtad 2020-02-21, från http://www.pedag.umu.se

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Widding, U. (2015). Parenting ideals and (un-)troubled parent positions. Pedagogy, Culture &

Society, 23, 45–64. doi: 10.1080/14681366.2014.919955

Bilagor

Bilaga 1 Kodningsmall

1

Faktorer som påverkar att flickor väljer att fortsätta med fotboll

Familjens och andra närståendes inflytande Kompisar och vikten av att ha roligt

Tränarens kunskap och kompetens

2

Fotbollsföreningars strategiska arbete med att över tid attrahera flickor med

utländsk bakgrund

Föreningarnas insatser Föreningarnas behov Hinder och begränsningar

Bilaga 2

Informationsbrev

Vi är två studenter som studerar den sista terminen vid det idrottsvetenskapliga programmet vid Umeå universitet. Vi arbetar just nu med vårt examensarbete tillsammans med Svenska fotbollförbundet (SvFF).

Syftet med vår studie är att söka svar på varför flickor med utländsk bakgrund fortsätter att vara aktiva inom fotbollen, samt beskriva hur föreningar kan förhålla sig till bakomliggande kulturella olikheter. Frågor som ställs handlar om vad som får flickorna att fortsätta spela fotboll och vilka strategier föreningar har för att proaktivt arbeta för att flickor med utländsk bakgrund vill stanna inom fotbollen.

Allt deltagande är frivilligt och du som deltagare kan när som helst utan förklaring avbryta studiedeltagandet. Intervjuerna kommer att ske över telefon där de spelas in, och beräknas ta ca 30 minuter. Alla svar från intervjuerna kommer efter transkriberingen att raderas och kommer därmed inte kunna härledas till den person som svarat. Allt material kommer endast att behandlas av oss och till denna enskilda studie. Alla resultat kommer att behandlas konfidentiellt.

Resultatet kommer att publiceras i en slutgiltig rapport och på så sätt kommer ingen enskild deltagare kunna identifieras.

Ansvariga för denna studie är den pedagogiska institutionen vid Umeå universitet och kursansvarig Inger Eliasson. För vidare information och frågor kontakta oss studenter.

Kontaktinformation finns nedan. Det kan vara så att vi kan behöva komplettera intervjun i efterhand, och då hör vi av oss. Om du vill kommer du även kunna ta del av studien i sin helhet när den är färdig.

Bilaga 3

Intervjuguide för frågeställning 1 - intervju (flickor med utländsk bakgrund)

Tema 1 - Vilka faktorer påverkar flickor med utländsk bakgrund att de fortsätter spela fotboll?

●Känner du att du har stöd hemifrån gällande ditt fotbollsspelande?

➔ Har dina föräldrar möjligheter att skjutsa dig till olika lagaktiviteter?

➔ Är de beredda att hjälpa till i föreningen, med att t ex stå i kiosken,

Tema 2 - Hur upplever du deltagandet inom fotbollen för flickor med utländsk bakgrund?

● Vilka hinder och begränsningar tror du flickor med utländsk bakgrund har, när det gäller att börja spela fotboll?

Bilaga 4

Intervjuguide för frågeställning 2 - intervju (Föreningsrepresentant)

● Anser du att ni har tillräckligt med ekonomiska och personella resurser, tillgång till hallar/lokaler och träningstider för att genomföra olika aktiviteter för att attrahera fler?

● Vad skulle ni behöva hjälp med, från t ex SDF eller SvFF?

Ledare

● Rekryteras tränare/ledare medvetet från andra kulturer?

➔ Vilka utmaningar finns det? det gäller att ta emot målgruppen flickor med utländsk bakgrund, och att få dem att stanna kvar inom fotbollen?

Hinder och utmaningar

● Vilka hinder och begränsningar tror du flickor med utländsk bakgrund har,

när det gäller att börja spela fotboll?

➔ Tror du att språk, kost och kläder kan vara ett hinder för tjejer med utländsk bakgrund?

➔ Finns det speciella riktlinjer inom er förening?

Pedagogiska institutionen S- 901 87 Umeå

www.umu.se