F ÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER - Kemi i förskolans fysiska miljö: En kvalitativ intervjustudie om f

I vår studie koncentrerade vi oss på förskollärare som arbetar med kemi i förskolan, oavsett hur kort eller lång period de arbetat som verksam förskollärare. Det skulle vara intressant att jämföra förskollärare som arbetat under en längre period och förskollärare som är nyexaminerade. Dels då förskolans läroplan inte tillkom förrän 1998. Under åren har förskolans läroplan reviderades 2010, 2016 och 2018. Det är under senare år som kemi har lyfts fram och fått en större betydelse i utbildningen. Det vore intressant att jämföra om utbildningsår har betydelse för hur förskollärare väljer att integrera kemi i den fysiska miljön. Det hade även varit intressant att

komplettera studien med observationer för att få en närmare inblick i den fysiska miljön.

REFERENSER

Alnervik, K. (2013). "Men så kan man ju också tänka!": Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan.

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:659182/FULLTEXT01.pdf Barr, A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola: lärande för

hållbar utveckling. Lärarförbundets förlag.

Back, C. & Berterö, C. (2019). Interpretativ och analogisk analys. I A, Fejes, & R, Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl., ss. 165–178). Liber.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Studentlitteratur.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.

Dahlberg, G. & Åsén, G. (2011). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I A, Forssell (Red.), Boken om pedagogerna (6 uppl., ss. 238–266). Liber

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola.

(2 uppl.). Liber.

Fridberg. M, Jonsson, A. Redfors, A. & Thulin, S. (2019). Teaching chemistry and physics in preschool: a matter of establishing intersubjectivity. International journal of science education, 41 (17), 2542–2556, https://doi

org.bibproxy.kau.se/10.1080/09500693.2019.1689585 Golubović-Ilić, I. & Ćirković-Miladinović, I. (2020). Learning science in

preschool by using research approach. Acta Didactica Napocensia, 13(1), 77-

86, https://doi.org/10.24193/adn.13.1.8

Hansson, L., Löfgren, L. & Pendrill, A. (2014). Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: Vilket naturvetenskapligt

innehåll kan det leda till? Nordic Studies in Science Education, 10 (1), 77–89, https://doi.org/10.5617/nordina.634

Lanphear, J. & Vandermaas-Peeler, M. (2017). Inquiry and Intersubjectivity in a Reggio Emilia–Inspired Preschool. Journal of Research in Childhood Education, 31 (4), 597–614,

https://doi.org/10.1080/02568543.2017.1348412 Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent:

introduktion till intra-aktiv pedagogik. (1 uppl.) Gleerups utbildning.

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt.

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red.),

Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (ss. 32–45). Liber.

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Liber.

Omidvar, N., Wright, T., Beazley, K. & Seguin, D. (2019). Examining Children’s Indoor and Outdoor Nature Exposures and Nature-related Pedagogic Approaches of Teachers at Two Reggio-Emilia Preschools in Halifax, Canada. Sage Publication, 13, 215–241,

http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1177/0973408219872 066

Ornit Spektor, L, Yael, K. & Mevarech, S. (2011). Science and Scientific Curiosity in Pre-school—The teacher's point of view, International Journal of Science Education, 35(13), 2226–

2253. https://DOI:10.1080/09500693.2011.631608 Sjöström, J. (2012). Barn och kemi – vad säger den kemididaktiska

forskningen? I M. Ideland & C. Malmberg (red.)

Naturvetenskap och yngre barn – om att forskningsanknyta utbildning för förskollärare och grundlärare (s. 35–53), Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö̈ högskola.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Skolverket.

Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ottander, C., & Tellgren, B. (2016).

Förskolans naturvetenskap i praktiken. Gleerup.

Thulin, S. (2011). Teacher talk and children’s queries: Communication about natural science in early childhood education.

Doktorsavhandling. Göteborgs universitet.

Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan.

Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet

https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och- utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html

Wehner Godée, C. (2013). Lyssnandets och seendets villkor: pedagogisk dokumentation - DVD, bok. (2 uppl.) Liber.

Westerberg, L. & Vandermaas-Peeler, M. (2021). How teachers, peers, and classroom materials support children’s inquiry in a Reggio Emilia-inspired preschool. Early child development and care ,1–18. https://doi-

org.bibproxy.kau.se/10.1080/03004430.2021.1881075

Åkerblom, A., Soucková, D. & Pramling, N. (2018). Preschool children´s conceptions of water, molecule, and chemistry before and after participating in a playfully dramatized early childhood education activity. Cultural Studies of Science Education, 14, 879–895, https://doi.org/10.1007/s11422-018-9894-9

BILAGOR

Bilaga 1-Intervjuguide

1. Hur definierar du kemi i förskolan?

2. Vilken roll har du som pedagog i arbetet med kemi?

3. Var i förskolans fysiska miljö anser du att det är möjligt att upptäcka kemi och kemiska processer?

4. Hur gör du för att utmana barnens lärande i kemi?

5. Har ni någon gång gjort en medveten förändring av miljön för att lyfta fram kemi i miljön? Vad gjordes? resultat?

6. Anser du att barnen själva kan ta initiativ till kemibaserade aktiviteter i förskolans dagliga miljö eller är det oftast ni pedagoger som tar initiativet?

7. Hur använder ni er av dokumentation i förskolans fysiska miljö?

8. Övriga synpunkter?

Bilaga 2-Informationsbrev

Informationsbrev till deltagare i studie

Hej! Vi heter Jessica Karlsson och Julia Forslund. Vi läser

förskollärarprogrammet via Karlstads universitet. Just nu läser vi termin 7 och ska göra vårt självständiga arbete som handlar om kemi i förskolan.

Syfte med studien

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi.

Behandling av personuppgifter

Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan

återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få

eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till

dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.”

Jessica Karlsson Julia Forslund Handledare Torodd Lunde

In document Kemi i förskolans fysiska miljö: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares tankar kring att utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi (Page 40-46)