RUP: Östgötaregionen 2020. Regionalt utvecklingsprogram.
(Slutversionen blev klar 2006-04-07 och har beslutats av fullmäktige; insatspro- gram för att förverkliga intentionerna i programmet beslutades i november 2007)
Allmänt upplägg
Programmet är gediget, informationsrikt och på hela 105 sidor. Det är fråga om en traditionell rapport, och det utgår ifrån en analys av läget i Östergötland. Styrkor respektive svagheter gås igenom på 5 nyckelområden (befolkning och tätorter; arbetsmarknad och näringsliv; infrastruktur och kommunikationer; kultur; utbild- ning). Utifrån denna formuleras visioner och mål, vilket i sin tur leder vidare till 6 strategier och, mer åtgärdsorienterat, behandlas 6 insatsområden. De är: infrastruk- tur och kommunikationer, livslångt lärande, kultur, näringslivsutveckling, utveck- ling av Östergötlands landsbygd, samt utveckling av storstadsalternativen i Öster- götland. Rapporten pekar avslutningsvis på ett antal indikatorer som ska användas för att följa utvecklingen.
Sammanfattande bedömning av miljöaspekterna av programmet
Miljöaspekterna tas upp på flera håll i programmet. När indikatorer för att följa utvecklingen i regionen diskuteras finns emellertid inga miljöindikatorer med. Detta till trots finns en utförlig diskussion om nationella och regionala miljömål och tre miljöfrågor pekas ut som särskilt angelägna under de kommande tio åren. De är: övergödningsfrågorna, kulturlandskapsfrågorna samt energi- och transport-
frågorna.
Fem regionala teman
Kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning
Dessa områden förekommer redan i inventeringen av svagheter och styrkor ”ar- betsmarknad och näringsliv” respektive ”utbildning”. Programmet pekar bland annat på en risk för brist på arbetskraft inom en nära framtid och att det är en hög medelålder bland företagare/företagsledare; det finns ett generationsskiftesproblem. På utbildningssidan ser man en stor tillgång i Linköpings universitet, medan man säger att utbildningsnivån generellt i Östergötland är lägre än genomsnittligt. I strategi 5 (stärka invånarnas möjligheter till hög livskvalitet och personlig utveck-
East Sweden www.eastsweden.org (EU-kontor för regionförbundets räkning)
Landstinget i Östergötland www.lio.se
Länsstyrelsen i Östergötlands län www.e.lst.se Regionförbundet Östsam www.ostsam.se
ling) finns tankar om hur dessa områden ska kunna stärkas genom differentierad arbetsmarknad och studiemöjligheter. Härtill kopplas ett insatsområde (nr 2) kallat livslångt lärande.
Entreprenörskap, företagande och företagsklimat
Även detta är viktigt för Östergötland. Den fjärde strategin (stärka Östergötland som innovationsmiljö och som region för uppbyggnad och utveckling av företag) tar upp frågorna. ”Viljan att starta och utveckla företag påverkas av de attityder som finns i samhället kring utbildning, entreprenörskap och företagande. Det är viktigt att länets ´institutioner´ och individer genomsyras av en positiv syn på före- tag, företagare och blivande företagare. Ett positivt företags- och utbildningsklimat ger förutsättningar, inte bara för växande företag, utan också för ett dynamiskt och förtroendefullt utbyte mellan företag, samhälle och offentliga kunskapsresurser”. Programmet talar därför om kunskapsbaserat företagande, företagsmiljöer som underlättar affärsdrivande nätverk, utnyttjande av produktionsmöjligheterna och den industriella kompetensen, robust branschstruktur samt nya former för företa- gande. Insatsområde fyra om näringslivsutveckling berör sedan dessa frågor. Två av områdena är ökad dynamik genom kompetensförsörjning samt uthållig entre- prenörsförsörjning. Det talas också om att underlätta samverkan och ökade syner- gier mellan offentlig sektor, näringsliv och universitet. Inför 2020 ska Östergötland arbeta för en situation där (tio punkter finns) ”Östergötland präglas av ett företags- klimat som ständigt utvecklas, och som av medborgare och företagare bedöms som bäst i Sverige”.
Innovationssystem och kluster
Detta ingår till stor del i det som behandlas på frågan före. Programmet säger ock- så: ”Det är viktigt att omgivningen understödjer större satsningar av olika slag. Detta kan handla om uppbyggnad av så kallade kompetenscentra mellan akademin, näringslivet och det offentliga samhället eller liknande. Grunden för samarbetet bör vara att specialiseringsfördelar finns inom något av de tre aktörsgruppernas områ- den, gärna flera. Det kan exempelvis handla om unika forskningskvaliteter med starka beröringspunkter till det regionala näringslivet som kan leda till ytterligare komparativa fördelar”.
Infrastruktur och regionförstoring
Ett av insatsområdena handlar om infrastruktur och kommunikationer (nr 1). Regi- onförstoring berörs inom ramen för diskussionen om infrastruktur. ”Denna region- förstoring /förbättrade förbindelser till Stockholm och Mälardalen/ har skett utan att totala utsläppen av miljöfarliga ämnen ökat till följd av att järnvägen har tagit marknadsandelar av biltrafiken”. I övrigt talar man om en förbättrad kollektivtrafik, utbyggd IT-infrastruktur, Norrköpings hamn och att hela regionen 2020 har en säker elförsörjning med låg sårbarhet”.
91
Attraktivitet
Flera av strategierna och insatsområden har bäring på Östergötlands attraktivitet, särskilt den första strategin (stärka Östergötlands attraktivitet, konkurrenskraft och position). Strategin börjar med att konstatera att det finns ett konkurrensförhållande mellan regionerna. En konkurrensfördel är Östergötlands miljömässiga kvaliteter. ”Samtidigt som Östergötland har en täthet och koncentration som närmar sig stor- stadsregionernas har här bevarats många positiva värden som ofta förknippas med mindre orter och som starkt ökar regionens attraktivitet. Östergötland kan erbjuda en mångfald av möjliga boendemiljöer som, med de tidsavstånd som gäller i regio- nen, kan kombineras med ett stort antal arbetstillfällen”. ”Något klichéartat brukar sägas att Östergötland inrymmer alla svenska landskaps- och naturtyper utom fjäll”.
Nio frågor om miljöaspekter på programmet
Tas natur- och kulturvärden upp som grund för regionens utveckling och i så fall hur?
Ja, de stärker regionens attraktivitet i konkurrensen med övriga regioner; se punk- ten före.
Tas begreppet hållbar utveckling upp? Diskuteras innebörden av detta i den aktu- ella regionen?
Programmet använder begreppet ”långsiktig hållbar tillväxt och utveckling” (se under rubriken mål för Östgötaregionen 2020; sidorna efter förordet). ”Östergöt- land ska bli en av landets främsta tillväxtregioner. Med ´tillväxt´ menar vi här ut- vecklingen av ekonomi, näringsliv och sysselsättning. Begreppet omfattar också utveckling av kunskap och kompetens, kultur, natur- och miljövärden samt välfärd i vid mening. Begreppet hållbar utveckling definieras också på vanligt sätt, och nämns då i förbifarten.
Beskrivs de regionala miljömålen? Kopplas de till mål och insatsområden/åtgärder i programmet? Ses de som utvecklingsfaktorer eller begränsning?
Ja, de regionala miljömålen beskrivs. De ska också ”behandlas som integrerade delar av de program för olika insatsområden som kommer att arbetas fram av regi- onförbundet”. Under de kommande tio åren är övergödningsfrågorna, kulturland- skapsfrågorna samt energi- och transportfrågorna prioriterade. Koppling till pro- grammet gäller främst landskapsutveckling och energi- och transportfrågorna.
Behandlas klimatproblematiken i programmet? Kopplas den till mål, insatser och åtgärder?
Ingår mål, insatser eller åtgärder för satsning på förnyelsebar energi eller energi- effektiviseringar i programmet?
Nej, men man har som mål inför 2020 att ”miljömässig hållbarhet är en viktig aspekt vid all planering”.
Ingår mål, insatser eller åtgärder för miljöteknik som utvecklingsfaktorer för regi- onen?
Nej
Finns mål, insatser eller åtgärder för hållbara transportsystem till exempel kollek- tivtrafik med i programmet?
Nej, men man har som mål inför 2020 att ”kollektivtrafiken vinner marknadsande- lar genom att trafikslagen görs konkurrensneutrala”.
Diskuteras regionförstoring i programmet? Diskuteras konflikter mellan regionför- storing och miljömål (och sociala mål)? Föreslås lösningar på konflikten?
Nej, inte direkt men inför 2020 finns ett mål att ”den regionala och interregionala tågtrafiken har börjat utvecklas så att vi når flera målpunkter i omgivande regio- ner”.
Finns mål, insatser, åtgärder för turism baserad på naturvärden med i programmet (allmänt, upplevelseorienterat, ekoturism)?
Nej, men inför 2020 ska man arbeta för en situation där ”i gränslandet mellan kul- turnäringen och turismnäringen utvecklas tjänster med hög kvalitet och med kultu- ren som en viktig del, vilka erbjuds besökare i regionen”.
Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14.106 48106 48 Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: registrator@naturvardsverket.se Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40,
orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln