RUP: Vision Västra Götaland – det goda livet.
(Programmet har antagits av regionfullmäktige 2005-04-05)
Allmänt upplägg
Programmet är på 20 sidor och presenteras i en illustrerad publik rapport. Det utgår från en vision om ”hållbar utveckling och det goda livet”. För detta krävs fyra ge- nerella perspektiv som ska genomsyra allt: ”Den gemensamma regionen, jäm- ställdhet, integration och internationalisering”. Därefter identifieras fem fokusom- råden som regionala aktörer ska arbeta med: ”ett livskraftigt näringsliv, ledande i kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, en ledan- de kulturregion och en god hälsa”. Till detta kommer en modell för genomförande (med ansvar och roller för olika aktörer) samt en modell för löpande uppföljning och utvärdering.
Sammanfattande bedömning av miljöaspekterna av programmet
Miljöaspekterna kommer med på ett bra sätt. Det saknas dock tydliga kopplingar till det regionala miljömålsarbetet och mer konkreta åtgärder.
Fyrbodals kommunalförbund www.fyrbodal.se
Göteborgsregionens kommunalförbund www.grkom.se
Göteborgsregionens kommunalförbund GR www.gr.to (samarbetsorganisation för 13 kommuner)
Länsstyrelsen i Västra Götalands län www.o.lst.se
Sjuhärads kommunalförbund www.sjuharad.se
Skaraborgs kommunalförbund www.r.komforb.se
West Sweden www.westsweden.se
(Regionkontor för EU)
VästKom www.vastkom.se
(samverkansorgan för de olika kommunalförbunden)
Västra Götaland.se www.vastragotaland.se (informationssida från regionen och länsstyrelsen)
83
Fem regionala teman
Kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning
Man konstaterar att ”regioner med välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och utvecklas snabbare”. Tre punkter är då särskilt viktiga: ”en grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning med hög kvalitet”, ”högre utbild- ning och forskning av hög internationell klass” samt ”det livslånga lärandet – för ständig kompetensutveckling”. Gemensamt för dessa är att: ”alla medborgare ska ha en kompetens som bidrar till en utveckling som möter dagens behov utan att äventyra framtida generationers behov av att tillgodose sina. Könstraditionella utbildnings- och yrkesval är brutna och det finns inte utbildningsskillnader föran- ledda av människors kön och ursprung”.
Entreprenörskap, företagande och företagsklimat
Ett av fem fokusområden är ”ett livskraftigt och hållbart näringsliv”. Viktiga inslag i denna vision är bland annat: ”positivt klimat för entreprenörskap och nyföreta- gande”. Övriga punkter passar bättre under nästa rubrik.
Innovationssystem och kluster
”Ett näringsliv präglat av utvecklingskraft och nyskapande och förmåga att ta fram nya produkter och tjänster som kan konkurrera på en global marknad” samt ”högt utvecklad samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle för att stärka inno- vationer och kluster”.
Infrastruktur och regionförstoring
Regionförstoring behandlas inte, men man konstaterar att ”Västra Götaland är Nordens främsta transportregion och en motor för svensk ekonomi” samt att ”Gö- teborgsregionen är norra Europas logistikcentrum”. Infrastrukturen är således redan av hög kvalitet. Men man ska verka för att infrastrukturen är fortsatt ”hållbar och konkurrenskraftig” till exempel genom investeringar i infrastrukturen som främjar hållbar tillväxt, god tillgänglighet, hög säkerhet och en positiv utveckling i regio- nens olika delar. Utbyggnaden ska ta hänsyn till natur- och kulturmiljöer. Vidare önskar man också verka för att bli en ”IT-region i internationell tätposition”.
Attraktivitet
Diskuteras inte explicit, men valet av undertitel - ”det goda livet” – ’andas’ attrak- tivitet. Och det är många av de konkretare mål som förs fram kring arbetstillfällen, natur- och kulturmiljöer, hälsa med mera som har bäring på detta.
Nio frågor om miljöaspekter på programmet
Tas natur- och kulturvärden upp som grund för regionens utveckling och i så fall hur?
Ja, man vill vara en ”ledande kulturregion”. Viktiga inslag i denna vision är: att ”kultur med kvalitet och bredd blomstrar i hela regionen”, att ”kulturen är en öppen dörr till världen” och att ”kulturen är en tillgång för tillväxt och utveckling”.
Tas begreppet hållbar utveckling upp? Diskuteras innebörden av detta i den aktu- ella regionen?
Ja, det är den centrala förutsättningen för ”det goda livet”. Man pekar på att respek- tive dimension av begreppet består av flera viktiga variabler: ekonomiska dimen- sionen (ekonomisk utveckling, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande och infrastruktur), sociala dimensionen (utbildning, arbetsliv, hälsa, inkomster, delaktighet, kultur och kreativitet) och miljödimensionen (klimat, bio- logisk mångfald, ekosystem, luft, mark och vatten). Alla tre dimensionerna är grundläggande för en hållbar utveckling och, påpekar man i programmet, bör den absoluta merparten av variablerna utvecklas i rätt riktning för att utvecklingen ska betecknas som hållbar.
Beskrivs de regionala miljömålen? Kopplas de till mål och insatsområden/åtgärder i programmet? Ses de som utvecklingsfaktorer eller begränsning?
Nej
Behandlas klimatproblematiken i programmet? Kopplas den till mål, insatser och åtgärder?
Nej
Ingår mål, insatser eller åtgärder för satsning på förnyelsebar energi eller energi- effektiviseringar i programmet?
Nej
Ingår mål, insatser eller åtgärder för miljöteknik som utvecklingsfaktorer för regi- onen?
Nej
Finns mål, insatser eller åtgärder för hållbara transportsystem till exempel kollek- tivtrafik med i programmet?
Ett viktigt inslag i visionen om infrastruktur med hög standard är att ”transportsy- stemet förändras i hållbar riktning, bland annat genom att oljeberoendet minskar genom ökad användning av alternativa bränslen”.
Diskuteras regionförstoring i programmet? Diskuteras konflikter mellan regionför- storing och miljömål (och sociala mål)? Föreslås lösningar på konflikten?
Nej, endast implicit när man konstaterar att ”Västra Götaland är Nordens främsta transportregion och en motor för svensk ekonomi” samt att ”Göteborgsregionen är norra Europas logistikcentrum”.
Finns mål, insatser, åtgärder för turism baserad på naturvärden med i programmet (allmänt, upplevelseorienterat, ekoturism)?
Nej, men i och med det viktiga inslaget att ”kulturen är en öppen dörr till världen” kommer turism med indirekt.
85
Örebro
RUP: Regionalt utvecklingsprogram Örebro län. Ett gränslöst län där alla kan växa. (Nu gällande program är antaget av länsstyrelsens styrelse i december 2005. Under hösten 2007 startades arbetet med en regional utvecklingsstrategi av regionförbun- det. Det gamla programmet gäller tills det nya är klart).
Allmänt upplägg
Programmet är en illustrerad publik rapport på 55 sidor. Det utgår från en vision för länet: ”Ett gränslöst län där alla kan växa”. ”Tillsammans ska vi med djärvhet och öppenhet bygga ett väl fungerande samhälle, där alla människor och företag kan växa och ge möjlighet till en hållbar livssituation för framtida generationer”. Länets styrkor och svagheter gås igenom. Därefter identifieras nio olika program som utvecklingsprogrammet består av: ”Regionalt tillväxtprogram”, ”Landsbygds- program”, ”Jämställdhetsprogram”, ”Integrationsprogram”, ”Strukturfonder”, ”Folkhälsoprogram”, ”Kulturprogram”, ”Miljömålsprogram samt ”Länsöversikt”. Respektive program presenteras. Presentationerna är av strategisk natur men även mer konkreta resonemang förekommer för vissa program.
Sammanfattande bedömning av miljöaspekterna av programmet
Programmet har som utgångspunkt att verka för en hållbar utveckling i regionen. Det regionala miljömålsarbetet presenteras och det förekommer ett exempel på att målkonflikter diskuteras (den mellan utbyggd trafik och påfrestningar för klimatet). Men denna sorts resonemang saknas på andra punkter.
Fem regionala teman
Kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning
När länets styrkor och svagheter analyseras framhålls två svagheter med bäring på denna punkt. Dels pekar man på de låga utbildningsnivåerna jämfört med riket som helhet. Dels pekar man på problem med arbetskraftsförsörjningen på grund av en ökad andel äldre bland befolkningen i flera av länets kommuner. Den låga utbild- ningsnivån tas sedan upp som en aspekt av social hållbarhet. ”En del av den sociala hållbarheten är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att utbilda sig, försörja sig och känna sig trygga och delaktiga i samhällsutvecklingen. Eftersom länet har
Länsstyrelsen i Örebro län www.t.lst.se Örebro läns landsting www.orebroll.se
Regionförbundet Örebro län www.regionorebro.se
(består av landstinget och de tolv kommunerna)
Mälardalsrådet www.malardalsradet.se
(ideell intresseförening för Stockholms, Uppsalas, Örebros, Västmanlands och Södermanlands län).
en lägre utbildningsnivå än riket är det viktigt att uppmuntra till studier och att förlägga dessa nära människor och företag i hela länet”.
Entreprenörskap, företagande och företagsklimat
Det nämns två svagheter för länet i analysen som passar in under denna rubrik: dels svag entreprenörsanda, dels strukturomvandlingsproblem. Det sistnämnda gäller främst en svag tillväxt i tillverkningsindustrin, som dominerar på många orter. Vad gäller entreprenörsandan anses den av tradition vara svag i länet. Detta måste änd- ras, menar man, och arbetar på bred front med att ”ändra attityder till företagande och att få fler att starta företag”. Det regional tillväxtprogrammet ”har till uppgift att samla länets aktörer för att samordna och koncentrera insatser inom områden som anses viktiga för främst länets små och medelstora företag”.
Innovationssystem och kluster
Örebro universitet och sjukhuset, som numera har status som universitetssjukhus, nämns som expanderande och viktiga i sammanhanget. Framåtblickande vill man inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet verka för framväxten av ”nya dynamiska miljöer”. Formens hus i Hällefors nämns som exempel och beskrivs som en ”dynamisk miljö för kunskapsspridning och inspiration inom traditionell och framtidsinriktad design”.
Infrastruktur och regionförstoring
Programmet talar om samarbete över länets gränser. ”Vi har tidigare visat på Öre- bros läns fördelaktiga läge i mitten av tillväxtstråket Oslo-Karlstad-Örebro- Stockholm-Helsingfors-Sankt Petersburg. I länet samarbetar vi längs stråket både västerut och österut. Om vi blickar österut finner vi Stockholm-Mälarregionen. Inom denna region finns samarbete inom ett stort antal grupperingar för att till- sammans skapa tillväxt och utveckla regionen”. För att utveckla mälarregionen finns intresseorganisationen Mälardalsrådet och det ”främjar utvecklingen av Stockholm-Mälarregionen som en attraktiv framtidsregion i ett integrerat Europa”. Man konstaterar bland annat att stora och täta regioner behöver en regionspecifik nationell politik och samarbetar om infrastrukturfrågor.
Attraktivitet
Länet diskuteras inte explicit i termer av attraktivitet, men sådana tankegångar återfinns ändå i bakgrunden : ”Tillsammans ska vi skapa ett väl fungerande sam- hälle med ökad sysselsättning och bättre livskvalitet för alla, utan att tära på mil- jön”.
Nio frågor om miljöaspekter på programmet
Tas natur- och kulturvärden upp som grund för regionens utveckling och i så fall hur?
”En ökad ekoturism där vi i högre grad värnar, vårdar och visar länets natur och kulturmiljö kan bidra till en hållbar utveckling av landsbygden”
87
Tas begreppet hållbar utveckling upp? Diskuteras innebörden av detta i den aktu- ella regionen?
Att bidra till en hållbar utveckling är själva utgångspunkten för programmet. Be- greppet får en egen rubrik och man konstaterar: ”En hållbar utveckling ger ett sam- hälle som kan tillfredställa sina nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov”.
Beskrivs de regionala miljömålen? Kopplas de till mål och insatsområden/åtgärder i programmet? Ses de som utvecklingsfaktorer eller begränsning?
Ja, det regionala miljömålsarbetet beskrivs på två sidor. Det är ett av nio program som anses vara en del av arbetet med regional utveckling. På dessa sidor beskrivs miljömålsarbetet rakt på sak utan kopplingar till utvecklingsarbetet i övrigt.
Behandlas klimatproblematiken i programmet? Kopplas den till mål, insatser och åtgärder?
Klimatmålet nämns när de regionala miljömålen behandlas. Man konstaterar också under rubriken transporter: ”Men samtidigt är trafiken länets största källa till ut- släpp av koldioxid och kväveoxider, som bidrar till klimatpåverkan, försurning och övergödning”.
Ingår mål, insatser eller åtgärder för satsning på förnyelsebar energi eller energi- effektiviseringar i programmet?
Man konstaterar att: ”i länet finns en potential för ökad produktion och förädling av förnybara bränslen och närproducerade livsmedel”.
Ingår mål, insatser eller åtgärder för miljöteknik som utvecklingsfaktorer för regi- onen?
Förekomsten av företag som sysslar med miljöteknik lyfts fram som en av länets styrkor. ”Länet har, med en historia av järn- och gruvindustri, utvecklat kompetens inom sanering av miljöskadade mark- och vattenområden. Vid Örebro universitet finns forskningscentret MTM, Människa, Teknik och Miljö som arbetar tillsam- mans med näringslivet”.
Finns mål, insatser eller åtgärder för hållbara transportsystem till exempel kollek- tivtrafik med i programmet?
Man konstaterar behovet och skriver: ”Som vägledning i arbetet med att minska trafikens miljöeffekter ska ett program för miljöanpassade transporter tas fram genom ett brett samarbete i länet”.
Diskuteras regionförstoring i programmet? Diskuteras konflikter mellan regionför- storing och miljömål (och sociala mål)? Föreslås lösningar på konflikten?
Finns mål, insatser, åtgärder för turism baserad på naturvärden med i programmet (allmänt, upplevelseorienterat, ekoturism)?
”En ökad ekoturism där vi i högre grad värnar, vårdar och visar länets natur och kulturmiljö kan bidra till en hållbar utveckling av landsbygden".
89