Miljöfrågor i de regionala utvecklingsprogrammen

(1)

Miljöfrågor i de regionala

utvecklingsprogrammen

En sammanfattande analys

(2)

1

Miljöfrågor i de regionala

utvecklingsprogrammen

En sammanfattande analys

(3)

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-5869-2.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB Elektronisk publikation

(4)

3

Förord

Regeringen har gett Naturvårdsverket och andra centrala myndigheter i uppdrag att stärka det tvärsektoriella samarbetet vad gäller hållbar regional tillväxt. De myn-dighetsgrupper som bildas för arbetet ska bland annat tydliggöra statens gemen-samma roll för prioriteringarna i den nationella strategin för regional konkurrens-kraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013.

Naturvårdsverket kontakter med den regionala nivån har ökat i omfattning som en följd av detta uppdrag och andra regionala åtaganden. Mer konkret har till exempel Naturvårdsverket i samarbete med NUTEK tagit fram några rapporter för att bidra till det regionala arbetet för hållbar utveckling. De är: Miljömålen i det regionala

utvecklingsarbetet. Synergier och målkonflikter (Rapport 5645, 2006), Sju råd för regional hållbarhet – erfarenheter från hållbarhetsarbetet på regional nivå.

(Rap-port 5756, 2007) samt Uppdrag: Hållbar utveckling. Verktygsguide för hållbar

regional utveckling. (enbart publicerad på webben).

Den här rapporten är baserad på ett behov av fördjupad kunskap om den regionala nivåns arbete med utvecklings- och tillväxtarbete med tonvikt på behandlingen av miljöaspekterna. Vi har valt att öka vår kunskap genom att analysera de regionala utvecklingsprogrammen (RUP). Statliga myndigheter är skyldiga att ta hänsyn till dessa i sin verksamhetsplanering. RUP är ett övergripande verktyg som ska ligga till grund för det långsiktiga regionala utvecklingsarbetet i respektive län. Tanken är att programmet ska fungera som ett paraply för, och röd tråd genom, andra mer specifika planer och program som regionala tillväxtprogram, länsplaner för regio-nal transportinfrastruktur och kommuregio-nala översiktsplaner.

Genomgången gäller de 17 regionala utvecklingsprogrammen som var klara senast i april 2008. Ansvarig för framtagandet av rapporten har varit Martin Bennulf på Naturvårdsverket samt Sven Arvidsson. Varje län/region är skyldig att ta fram en RUP. För närvarande saknas det sådana i fyra län. Enligt en sammanställning som NUTEK gjort är dock dessa under framtagande. För respektive RUP gås i samman-ställningen fem teman och nio miljöfrågor igenom. I möjligaste mån har resultatet sammanfattats genom direkta citat från programtexterna och vi har försökt undvika att göra normativa bedömningar av olika vägval med mera. Sammanfattningarna är avsedda som en snabbpresentation av främst miljöaspekterna i respektive RUP. Är man intresserad av hela bilden får man gå till respektive RUP. I bilagan återfinns de 17 sammanfattningarna. I själva rapporten redovisas en analys baserad på sam-manfattningarna.

Vi hoppas att sammanställningen ger en överblick över innehållet i RUP i allmän-het och över miljöaspekterna i synnerallmän-het. Därmed hoppas vi också att samman-ställningen kan vara av värde för aktörer på nationell, regional och lokal nivå som kommer i beröring med det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet.

(5)

(6)

5

Innehåll

FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 8 INLEDNING 10 UPPLÄGG 14 INNEHÅLLET I RUP 16

SAMMANSTÄLLNING AV NIO MILJÖASPEKTER I RUP 17

BILAGA: SAMMANFATTNINGAR AV 17 REGIONALA

UTVECKLINGSPROGRAM 26 Introduktion 26 Upplägg av genomgången 26 Blekinge 28 Dalarna 31 Halland 34 Jämtland 37 Jönköping 41 Kalmar 46 Kronoberg 50 Norrbotten 53 Skåne 56 Södermanland 60 Uppsala 64 Västerbotten 68 Västernorrland 73 Västmanland 77 Västra Götaland 82 Örebro 85 Östergötland 89

(7)

Sammanfattning

Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) är ett övergripande verktyg som ska ligga till grund för det långsiktiga regionala utvecklingsarbetet i respektive län. Tanken är att programmet ska fungera som ett paraply för, och röd tråd genom, andra mer specifika planer och program som regionala tillväxtprogram, länsplaner för regional transportinfrastruktur och kommunala översiktsplaner.

Genomgången gäller de 17 RUP som var klara senast i april 2008. I skrivande stund saknas således sådana program i fyra län. Enligt en sammanställning som NUTEK gjort är dock dessa under framtagande. Fem teman har identifierats som brukar förekomma i dem, och i denna genomgång har RUP sammanfattats enligt dessa teman. För att kunna bedöma miljöaspekterna av programmen har genom-gången skett med utgångspunkt från nio frågor kring viktiga miljöaspekter i regio-nala sammanhang. För respektive RUP gås de fem temana och de nio miljöfrågor-na igenom. I möjligaste mån har resultatet sammanfattats genom direkta citat från programtexterna.

En stor del av RUP används ofta till att tala om det livslånga lärandet. Nya företag har behov av kompetent personal och de boende har behov av arbetsplatser på rimligt pendlingsavstånd. Många av de strategiska övervägande som görs gäller att matcha arbetstagare och arbetsgivare kompetensmässigt. Den närmaste högskolan betraktas då som en resurs i utvecklingspolitiken, likaså utbyggnaden av kommu-nala lärcentra. Sådana är viktiga eftersom de kan anpassa yrkesinriktade utbild-ningar efter det lokala näringslivets behov. De regionala aktörerna ska möjliggöra det livslånga lärandet. Regionförstoring tas upp som ett viktigt instrument. Om resemöjlighetena förbättras för de boende kan arbetstillfällen och studier utföras på annat håll. Förbättrad infrastruktur, kollektiv-, tåg- och flygtrafik berörs i pro-grammen.

Den ökade miljöbelastning som det expanderande resandet kan medföra berörs oftast ytligt eller inte alls. Regionförstoring betonas som särskilt viktigt för regio-ner med en smal arbetsmarknad. Utmärkande för samtliga regioregio-ner är att det attrak-tiva boendet betonas. Den egna regionen bedöms erbjuda de bästa boendemöjlighe-terna. Här kan familjernas livsplaner förverkligas. Det är redan bra att bo i regio-nen, men det kan bli ännu bättre. I detta sammanhang brukar bland annat regionens unika natur- och kulturvärden beröras. De är inte bara en drivkraft till att männi-skor vill bosätta sig i regionen utan också en möjlighet för expanderande småföre-tag. Satsningar på turism, till exempel ekoturism, kan bidra till en levande lands-bygd. På många håll ser man också tillväxtmöjligheter i framtida investeringar i miljöteknik som kan behövas när energiomställning ska ske och regionen i allt högre grad ska minska sitt beroende av fossila bränslen. Man kan bli ett föredöme för övriga regioner i Sverige och till och med i EU. Ett innovativt småföretagande,

(8)

7

som är unikt för bygden i fråga, framförs ofta som den långsiktiga lösningen för den regionala utvecklingspolitiken.

RUP handlar mest om tillväxtfrågor. Det är inte konstigt. Om en region ska kunna fortleva, utvecklas och vara attraktiv för boende anser man sig behöva en större funktionell region samt goda förutsättningar för studier, innovativa miljöer, yrkes-arbete och en rik fritid. Och det är här miljöfrågorna främst kommer in i RUP. Regionens unika natur- och kulturvärden framhålls i nästan alla program, oftast som en konkurrensfördel i dragkampen med andra regioner om medborgare. I en äldre förordning från 2003 (SFS 2003:595) anges att RUP ska ange inriktning och prioritering av arbetet med hållbar regional utveckling. I en nyare förordning (SFS 2007:713) anges att det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra en sam-lad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete. Med regionalt tillväxtar-bete avses enligt sistnämnda förordning insatser för att skapa hållbar regional till-växt och utveckling. Mot denna bakgrund är det aningen förvånansvärt att begrep-pet hållbar utveckling inte förekommer i flera av de analyserade programmen. De regionala miljömålen är avsedda att vara viktiga styrmedel för att bidra till den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Det är därför anmärkningsvärt att så få RUP analyserar kopplingar mellan regionalt utvecklingsarbete i stort och de regionala miljömålen. De tydliga målkonflikter som finns mellan ekonomiska till-växtmål, som till exempel en ökad trafikvolym via vägnät och flygtrafik, och mil-jömål som minskad klimatpåverkan förtjänar att lyftas fram och diskuteras. Att detta görs regionalt och lokalt är nog en förutsättning för att de nationella miljömå-len ska ha en chans att nås.

På motsvarande sätt är det förvånande att så få program berör viktiga miljöområden som till exempel förnyelsebar energi och klimatfrågan. Miljöfrågorna är inte osyn-liga i RUP; långt ifrån. Men bedömningen är att de borde fått större genomslag. Och att det borde föras mer fördjupade diskussioner om de målkonflikter som exi-sterar mellan miljömålen och andra, främst tillväxtorienterade, mål. Att miljömål och tillväxtmål ibland kan samverka, till exempel vid utveckling av miljöteknik, betyder inte att de inte kan stå i konflikt med varandra i andra sammanhang. Vår genomgång av miljöfrågorna i RUP leder till slutsatsen att de regionala aktörerna behöver identifiera och analysera sådana målkonflikter och föreslå avvägningar mellan olika intressen.

(9)

Summary

This report concerns an analysis of environmental issues in regional development programs. First a few words about the administrative setup of Sweden. The central government is mainly placed in the capital, Stockholm, but its administrative branches are also the counties (län) and the local authorities: the municipalities. By tradition, the local authorities of Sweden have a relatively strong position. The constitution states that Swedish democracy is implemented by a parliamentary system of government and through local self-government. Popular elections are held simultaneously at national, county and municipal level every fourth year. The average number of inhabitants of a municipality are 26.200 persons, but the num-bers vary from some 700.000 (Stockholm) to a few thousand.

The current 290 municipalities are in some aspects sub-divisions of the 21 coun-ties. However in other aspects the municipalities are autonomic with a high degree of self-government. The municipal bodies of government have the rights to decide local rates of taxation and to charge for certain services. The Local Government Act from 1991 specifies the responsibilities and action-space for the municipal assemblies and other local authorities. The compulsory responsibilities stated by national law are for example social service, care of elderly, disabled persons, child-care and pre-school, public schools, health and environment, sanitation and waste disposal, water and drainage. Voluntary responsibilities vary a great deal between municipalities, but could for example include leisure activities, culture, housing, energy and industrial policies.

All responsible administrative bodies for the 21 counties are obliged by law to have a regional development program. The programmes are a strategically oriented um-brella for other regional and local programmes and plans such as structural funds programmes. Until April 2008 17 of the 21 counties have completed their pro-grammes respectively. The 4 that still are missing are supposed to be completed within the next couple of years.

In this report an analysis has been conducted by summarizing the 17 regional pro-grams. A description of the programmes based on the summaries are published in the appendix (only in Swedish). The summaries are built on five themes: develop-ment of skills and supply of competence, entrepreneurship and business climate, innovation systems and cluster, infrastructure and regional enlargement, and attrac-tiveness. Also the programmes have been summarised according to the treatment of nine environmental issues.

Some of the programmes are concerned with sustainable development in the re-gions respectively. Therefore the environmental issues are very relevant. The analysis summaries whether the specific environmental issues are present in the programmes. In this report the main findings from the analysis are presented.

(10)

9

Detail accounts of the occurrence of environmental issues in each county are pre-sented only in the appendix.

The 16 Swedish national environmental objectives have their regional counterparts in all 21 counties. However these regional objectives are rarely mentioned in the programmes. In fact it could have been an opportunity to discuss the conflict of goals when environmental objectives are to be fulfilled at the same time as eco-nomic development are called for in the regional development. The concept of sustainable development are mentioned in about half of the analysed programs. The existence of nature- and cultural values are mentioned in almost all programs. In fact nature values are viewed as important when an ideal way of life is set up for the citizens. Thus the unique nature of the region is viewed as an asset when com-peting with other region about citizens choice on residence. Generally environ-mental concerns are the junior part in these program. In fact economic issues like development of road traffic and growth related issues are present to a higher de-gree.

(11)

Inledning

Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) är ett övergripande verktyg som ska ligga till grund för det långsiktiga regionala utvecklingsarbetet i respektive län. Tanken är att programmet ska fungera som ett paraply för, och röd tråd genom, andra mer specifika planer och program som regionala tillväxtprogram, länsplaner för regional transportinfrastruktur och kommunala översiktsplaner.

Arbetet med att utforma RUP ska ske i samråd med kommuner, landsting, närings-liv, organisationer och berörda myndigheter. En RUP ska, enligt förordning 2003:595 om regionalt utvecklingsarbete som var gällande när flertalet av de RUP som här analyseras togs fram, innehålla följande:

Denna förordning är från och med 1 januari 208 ersatt av förordning 2007:713 om regionalt tillväxtarbete. Enligt denna ska RUP utgöra en samlad strategi för ett eller flera läns tillväxtarbete. Även om texten i denna är annorlunda formulerad jämfört med den äldre förordningen så täcks ovan angivna punkter i huvudsak in.

Det är 17 av 21 regioner som i skrivande stund tagit fram RUP för sina respektive regioner. De fyra som ännu inte har färdiga program är enligt en sammanställning som NUTEK gjort på väg i denna process och samtliga regioner beräknas ha en RUP inom de närmaste åren. Det är också värt att notera att RUP är en process i ständig förändring. Därför är kanske några av de saker som konstateras i denna rapport inte längre aktuella. I skrivande stund går det att hitta aktuella uppgifter om samtliga läns arbete med RUP via en kartbild på NUTEK:s hemsida.

Utgå från en analys av regionens särskilda utvecklingsförutsättningar Uppmärksamma möjligheter till samverkan över länsgränserna

Redovisa mål för programmet i linje med det av riksdagen fastställda målet för den regionala utvecklingspolitiken samt övriga nationella mål

Ange inriktningar och prioriteringar i arbetet

Redovisa vilka åtgärder som vidtas inom programmet eller genom delprogram Innehålla en plan för uppföljning och utvärdering av programmet

(12)

11

Förteckning över RUP i samtliga 21 regioner (2008-01-31)

REGION/LÄN RUP (ev datum) NAMN

1) Region Blekinge JA (2006-04-19) Blekingestrategin 2) Region Dalarna JA (2006-04-26) Dalastrategin – Med

för-enade krafter mot 2016 3) Gotlands kom-mun EJ KLAR 4) Region Gävle-borg EJ KLAR

5) Region Halland JA (2005-02) Regional utvecklingsstra-tegi 2005-2020. Halland bästa livsplatsen 6) Länsstyrelsen i

Jämtland

JA (2006-04-10) Jämtlands län – en region att längta till och växa i 7) Regionförbundet

Jönköpings län

JA (2008-04-17) Ett snabbare, öppnare och smartare Jönköpings län. Regionalt utveck-lingsprogram (RUP) med sikte på 2020 8) Regionförbundet i Kalmar län JA (2006-05-03) RUPEN IV (2006-2013) 9) Regionförbundet Södra Småland JA (2006-05-12) Mötesplats Södra Små-land 10) Länsstyrelsen i Norrbotten JA (2007-02-16) Regionalt utvecklingspro-gram för hållbar framtid i Norrbotten

11) Region Skåne JA (2004) Ett livskraftigt Skåne 12) Stockholms län EJ KLAR

13) Regionförbun-det Sörmland

JA (december 2007)

Sörmland – helt enkelt! En strategi för hållbar till-växt och utveckling i Sörmland.

14) Regionförbun-det i Uppsala län

JA (2006 våren) Uppländsk drivkraft (2006-2020) 15) Region Värm-land EJ KLAR 16) Länsstyrelsen Västerbotten JA Regionalt utvecklingspro-gram i Västerbottens län (2007-2013) 17) Länsstyrelsen Västernorrland JA (2005-05-01) Vision Västernorrland 2010 18) Länsstyrelsen i Västmanland JA (2007-06-18) RUP Västmanlands län 2007-2020 19) Västra Göta-landsregionen

JA (2005-04-05) Vision Västra Götaland – Det goda livet

20) Regionförbun-det Örebro län

JA (som antagits av Länsstyrelsen och gäller till en annan tas fram)

Ett gränslöst län där alla kan växa

21) Regionförbun-det Östsam

(13)

Ansvarig huvudman för det regionala utvecklingsprogrammet skiftar mellan länen. De två självstyrande regionerna (Skåne och Västra Götaland) har regionfullmäktige som beslutande organ (RSO). I andra fall kan det vara fråga om kommunala sam-verkansorgan (KSO), som är ett kommunalförbund bildat av samtliga kommuner i ett län där också landstinget kan ingå. Om KSO eller RSO saknas, som det gör på vissa håll, ligger uppdraget på länsstyrelsen. I den länsvisa sammanfattningen, som utarbetats som underlag för denna rapport, förtecknas de förekommande regionala offentliga aktörerna med internetadresser i respektive län. Den aktör som avser att samarbeta med landets regioner har en grannlaga arbetsuppgift framför sig efter-som det inte är alldeles självklart vilken efter-som är den regionalt ansvarige aktören i olika frågor. Det skiftar från region till region, åtminstone när det gäller utveck-lingsfrågor.

De flesta regioner har bemödat sig om att göra RUP tilltalande genom att presente-ra progpresente-rammet som en illustrepresente-rad publik presente-rapport. Det är stor spridning på antalet sidor (min 6; max 105; medelvärde runt 40). Informationstätheten varierar också mellan skrifterna.

I den äldre förordningen, från 2003, anges att RUP ska ange inriktning och priorite-ring av arbetet med hållbar regional utveckling. I den nyare förordningen anges att det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete. Med regionalt tillväxtarbete avses enligt sist-nämnda förordning insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Mot denna bakgrund är det aningen förvånansvärt att begreppet hållbar utveckling inte förekommer i flera av de analyserade programmen.

Planer och program som krävs i lag eller annan författning och upprättas av en myndighet eller kommun ska miljöbedömas om genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan (11 § miljöbalken). En bedömning av om genomförandet av programmet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska således göras för varje enskilt program. Denna så kallade behovsbedömning ska redovisas i pro-gramärendet och göras tillgänglig för allmänheten. Inget av programmen som har gåtts igenom innehåller en sådan bedömning. Det är tänkbart att respektive region har redovisat denna bedömning på annat sätt, men i programmen har de inte tagits med.

Genomgången gäller samtliga RUP som var klara senast i april 2008. Fem teman har identifierats som brukar förekomma i dem, och RUP har sammanfattats enligt dessa teman. För att kunna bedöma miljöaspekterna av programmen har utgångs-punkt från nio frågor kring viktiga miljöaspekter i regionala sammanhang tagits. För respektive RUP gås de fem temana och de nio miljöfrågorna igenom. I möjli-gaste mån har resultatet sammanfattats genom direkta citat från programtexterna och att göra normativa bedömningar av olika vägval med mera har i möjligaste mån undvikits. Men en sådan här sammanfattning blir per definition normativ ef-tersom urvalet av citat alltid kan ifrågasättas och behovet av att tolka det som är

(14)

13

skrivet finns med i bilden. Sammanfattningarna är avsedda som en snabbpresenta-tion av främst miljöaspekterna i respektive RUP. Är man intresserad av hela bilden får man gå till respektive RUP. I en särskild rapport återfinns de 17 sammanfatt-ningarna. I denna rapport redovisas en analys baserad på sammanfattsammanfatt-ningarna.

Det typiska regionala utvecklingsprogrammet är ganska kort och presenteras som en illustrerad publik rapport. Den diskuterar varför man vill bo i just denna region och formulerar en vision om en ljusare framtid. Detta kräver tillväxt och innovativt småföretagande. Definitionen av hållbar utveckling, om den finns med, tar sin ut-gångspunkt i Bruntlandrapporten, men konkreta miljöåtgärder som ska genomfö-ras under programtiden lyser nästan helt med sin frånvaro. De regionala miljömå-len tas till exempel upp i mindre än hälften av programmen.

(15)

Upplägg

Med ledning av en genomgång av RUP-arbetet (Miljömålen i det regionala

utveck-lingsarbetet. Synergier och målkonflikter. Rapport 5646, 2006, Naturvårdsverket &

NUTEK, sid 12) identifierades fem regionala teman som brukar förekomma i pro-grammen. Därefter togs nio frågor om miljöaspekter av programmet fram. Dessa frågor gås igenom nedan. Förutom svaren på dessa frågor, som de presenteras, i respektive program finns en faktaruta per län där relevanta offentliga regionala aktörer listas. Dessutom presenteras det allmänna upplägget på programmet och en samlad bedömning av miljöaspekter på programmet.

Varje sammanfattning startas med en faktaruta om relevanta aktörer i respektive län, en presentation av det allmänna upplägget på rapporten samt en sammanfat-tande bedömning av miljöaspekterna på programmet. Denna bedömning blir med nödvändighet normativ. I RUP är tillväxtfrågorna och frågor kring boende och utbildning oftast de som dominerar. Detta kan läsaren få klart för sig när man går igenom de fem temana för respektive region. Ur vårt perspektiv är det dock av intresse hur miljöfrågorna uppmärksammas ur ett regionalt utvecklingsperspektiv.

FEM REGIONALA TEMAN

1) Kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning 2) Entreprenörskap, företagande och företagsklimat 3) Innovationssystem och kluster

4) Infrastruktur och regionförstoring 5) Attraktivitet

NIO FRÅGOR OM MILJÖASPEKTER PÅ PROGRAMMET

1) Tas natur- och kulturvärden upp som grund för regionens utveckling och i så fall hur?

2) Tas begreppet hållbar utveckling upp? Diskuteras innebörden av detta i den aktuella regionen?

3) Beskrivs de regionala miljömålen? Kopplas de till mål och insatsområ-den/åtgärder i programmet? Ses de som utvecklingsfaktorer eller begränsning? 4) Behandlas klimatproblematiken i programmet? Kopplas den till mål, insatser och åtgärder?

5) Ingår mål, insatser eller åtgärder för satsning på förnyelsebar energi eller energieffektiviseringar i programmet?

6) Ingår mål, insatser eller åtgärder för miljöteknik som utvecklingsfaktorer för regionen?

7) Finns mål, insatser eller åtgärder för hållbara transportsystem t ex kollektivtra-fik med i programmet?

8) Diskuteras regionförstoring i programmet? Diskuteras konflikter mellan region-förstoring och miljömål (och sociala mål)? Föreslås lösningar på konflikten? 9) Finns mål, insatser, åtgärder för turism baserad på naturvärden med i pro-grammet (allmänt, upplevelse orienterat, ekoturism)?

(16)

15

Den som vill ta del av sammanfattningarna för respektive region hänvisas till sam-manställningen i bilagan. Först presenteras en analys av sammanfattningarna. Den startar med en kortfattad sammanfattande bild som är baserad på de fem utvalda temana. Den bild som presenteras är baserad på samtliga program och kan betrak-tas som en typisk RUP:s innehåll. Vill man fundera kring de regionala skillnaderna i något av dessa avseenden får man gå till respektive sammanfattning. Därefter följer en något mer noggrann genomgång av vad som skrivits om de nio miljö-aspekterna i programmen. Efter det att samtliga nio aspekter är genomgånga åter-finns en samlad bedömning av miljöaspekterna i RUP.

(17)

Innehållet i RUP

Det är fem regionala temana som identifierats som särskilt vanliga. Vår genomgång bekräftar den bilden. En stor del av programtexten används ofta till att tala om det livslånga lärandet. Nya företag har behov av kompetent personal och de boende har behov av arbetsplatser på rimligt pendlingsavstånd. Många av de strategiska över-väganden som görs gäller att matcha arbetstagare och arbetsgivare kompetensmäs-sigt. Den närmaste högskolan betraktas då som en resurs i utvecklingspolitiken, likaså utbyggnaden av kommunala lärcentra. Särskilt sådana är viktiga eftersom de kan anpassa yrkesinriktade utbildningar efter det lokala näringslivets behov. De regionala aktörerna ska möjliggöra det livslånga lärandet. Regionförstoring tas upp som ett viktigt instrument. Om resemöjligheterna förbättras för de boende kan arbetstillfällen och studier utföras på annat håll. Förbättrad infrastruktur, kollektiv-, tåg- och flygtrafik berörs i programmen.

Den ökade miljöbelastning som det expanderande resandet kan medföra berörs oftast ytligt eller inte alls. Regionförstoring betonas som särskilt viktigt för regio-ner med en smal arbetsmarknad. Utmärkande för samtliga regioregio-ner är att det attrak-tiva boendet betonas. Den egna regionen bedöms erbjuda de bästa boendemöjlighe-terna. Här kan familjernas livsplaner förverkligas. Det är redan bra att bo i regio-nen, men det kan bli ännu bättre. I detta sammanhang brukar regionens unika na-tur- och kulturvärden beröras. De är inte bara en drivkraft till att människor vill bosätta sig i regionen utan också en möjlighet för expanderande småföretag. Sats-ningar på turism, till exempel ekoturism, kan bidra till en levande landsbygd. På många håll ser man också tillväxtmöjligheter i framtida investeringar i miljöteknik som kan behövas när energiomställning ska ske och regionen i allt högre grad ska minska sitt beroende av fossila bränslen. Man kan bli ett föredöme för övriga regi-oner i Sverige och till och med i EU. Ett innovativt småföretagande, som är unikt för bygden i fråga, framförs ofta som den långsiktiga lösningen för det regionala tillväxtarbetet.

(18)

17

Sammanställning av nio

miljöaspekter i RUP

Nedan behandlas de nio frågor om miljöaspekter som vi ställt vid genomgången av 17 analyserade RUP: Först finns en samlad genomgång fråga för fråga med en överblick om dess förekomst i RUP. Därefter avslutas denna genomgång med en samlad bedömning av miljöaspekterna i RUP. Den läsare som är intresserad av hur det ser ut i någon specifik region hänvisas till sammanställningen av respektive RUP. Här presenteras den översiktliga bilden.

MILJÖFRÅGA nr 1:

Tas natur- och kulturvärden upp som grund för regionens utveckling och i så fall hur?

JA 16 Ja, ur ett tillväxtperspektiv 4 Ja, ur ett attraktivitetsperspektiv 5 Ja, ur attraktivitets/tillväxtperspektiv 6 Ja, ur bevarandeperspektiv 1 NEJ 1 0 1 2 3 4 5 6 Ja, tillväxt Ja, attraktivitet Ja, attr/tillv Ja, bevarande Nej

De allra flesta RUP tar upp regionens natur- och kulturvärden. Det är fråga om samtliga regioner utom en. Programmet pekar på att de värden som man har är unika på något sätt. Ett alternativ är att peka på tillväxtpotentialen i de unika natur-värden regionen har. Det kan vara fråga om olika former av satsningar på turism, vilket kan bidra till en ökad förmåga för även landsbygdens befolkning att försörja sig. Det förekommer också att programmen pekar på attraktionsvärdet av regionens unika natur- och kulturvärden som en konkurrensfördel vad gäller att attrahera arbetskraft. Man talar sig varm för att det är bäst att bo i denna regionen. Det före-kommer också RUP som hänvisar till tillväxtpotentialen och attraktionskraften som natur- och kulturvärden i övrigt ger. En RUP tar upp natur- och kulturvärden enbart ur ett bevarandeperspektiv och talar om vikten att säkra värdefulla naturmiljöer. I övriga program förekommer sällan sådana resonemang explicit. Men de torde i de

(19)

flesta fall vara underförstådda. Eftersom regionerna vill använda dessa värden som konkurrensfördelar är det ju också viktigt att de finns kvar.

Tas begreppet hållbar utveckling upp? Diskuteras innebörden av detta i den aktuella regi-onen?

JA 10

Ja, med gängse definition 3 Ja, med gängse definition och lokal anpassning 6 Ja, men definieras ej 1

NEJ 7

Nej, men annat begrepp används 5 Nej, men finns med implicit 2

0 1 2 3 4 5 6

Ja, med def Ja, lokalt Ja, utan def Nej, annat Nej, implicit

Begreppet hållbar utveckling är viktigt i samtliga RUP. Men om det förekommer eller hur det används varierar, även om samtliga program på något sätt berör den problematik det står för. I två program är det inte möjligt att finna begreppet över-huvudtaget, men det är trots det tydligt att begreppet funnits med i bakgrunden när RUP utarbetats. I några fall har man använt något annat begrepp som ”hållbar tillväxt och utveckling” alternativt omkastat ”hållbar utveckling och tillväxt”. Till-växten är i något fall utbytt till att vara ”ny tillväxt” Det är oklart om detta kan tas till intäkt för att man menar något annat än hållbar utveckling eller om det ska betraktas som synonymt. Det kan snarare tolkas som en markering av tillväxtfrå-gornas stora betydelse i svensk regionalpolitik.

Ett program berör begreppet utan någon som helst definition. Men skiljer sig i övrigt inte från de andra programmen. Det finns också tre program som definierar begreppet, men som inte konkretiserar och preciserar vad begreppet betyder i sin region. Den högsta stapeln markeras för de program som inte bara använder be-greppet utan också för en diskussion om vad det innebär i regionen. Jämtlands förtjänstfulla diskussion om målkonflikter mellan miljö- och tillväxtvärden vid

(20)

19

infrastruktursatsningar kan lyftas fram. Programmen uppvisar generellt en samsyn på vad hållbar utveckling är och de definitioner som är explicita ansluter i de allra flesta fall till begreppet som det framställs i Bruntlandrapporten. Men det är också tydligt att den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling , till exempel att säkra tillgången på arbetsplatser och förmåga att locka turister till regionen, i de flesta fall upplevs som den viktigaste när det gäller regional utveckling.

Beskrivs de regionala miljömålen? Kopplas de till mål och insatsområden/åtgärder i pro-grammet? Ses de som utvecklingsfaktorer eller begränsningar?

JA 5

Ja, delvis 1 Ja, förtecknas 2 Ja, utförligt 2

NEJ 12 Nej, men nämns i förbigående 5 Nej, inte alls 7

0 1 2 3 4 5 6 7 Ja, delvis Ja, förtecknas Ja, utförligt Nej, i förbigående Nej, inte alls

Ibland beskrivs inte de regionala miljömålen i RUP, ibland nämns de i förbigåen-de. Bedömningen är att de oftast ändå finns med i bakgrunden. Det är underförstått att de regionala miljömålen är viktiga att arbeta med. Men de regionala aktörerna har inte funnit det angeläget och har inte tagit chansen att peka på kopplingar mel-lan de regionala miljömålen och utvecklingsarbetet i stort. De regionala miljömålen förekommer uttryckligen i ganska få RUP. I ett fall enbart nämns de, i några andra fall finns de även förtecknade, men de diskuteras inte. Endast i få fall förekommer det utförliga resonemang om hur de regionala miljömålen kommer in i det regiona-la miljömålsarbetet. Det framtida arbetet för en hållbar utveckling skulle kunna vinna på att de regionala miljömålen lyfts fram tydligare i utvecklingssammanhang i samtliga regioner. Några resonemang om huruvida de regionala miljömålen är hämmande eller främjande för de regionala utvecklingen finns inte i någon RUP.

(21)

Behandlas klimatproblematiken i programmet? Kopplas den till mål, insatser och åtgär-der?

JA 10 Ja, ska verka för att bli en fossilbränslefri region 2 Endast mycket kortfattat 8

NEJ 7 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Ja, fossilbränslefri mycket lite Nej

Att nämna klimatproblematiken är inte någon självklarhet i RUP. En del program gör det; andra inte. I de mer ambitiösa programmen utgår man från hotbilder som innebär att växthuseffekten är en av de stora utmaningarna som regionen har att ta tag i. I två av de analyserade programmen har man en långsiktig ambition att verka för att bli en fossilbränslefri region. Det är fråga om Kalmar respektive Kronobergs län.

Ingår mål, insatser eller åtgärder för satsning på förnyelsebar energi eller energieffektivi-seringar i programmet? JA 8 NEJ 9 0 2 4 6 8 10 Ja

(22)

21

Två regioner har uttalat att verka för att bli en fossilbränslefri region. Men det är fler som har med åtgärder och satsningar på förnyelsebar energi i någon mening. Den relativt höga stapeln står för förslag av ganska skiftande ambitionsnivå i re-spektive regionen. För detaljer hänvisa till sammanfattningarna. Det kan dock kon-stateras att flera regioner pekar på olika former av framtida användningar av förny-elsebar energi som en framtidsbransch i just den egna regionen.

Ingår mål, insatser eller åtgärder för miljöteknik som utvecklingsfaktorer för regionen?

JA 7 NEJ 10 0 2 4 6 8 10 Ja

Nej, inte alls

I några regioner framhålls olika miljötekniska satsningar som en del av tillväxt- och utvecklingspolitiken. I en del regioner betraktas miljötekniska landvinningar som en möjlighet för regional tillväxt i form av arbetstillfällen och som ett bidrag till en bättre miljö. Det är sällsynt att konkreta åtgärder diskuteras i RUP; istället pekar man på att det håller på att växa fram ett kluster av aktörer såsom forskare vid regionens högskola, på en del av de större företagen och på ett antal nystartade företag med tydlig inriktning på miljöteknik. Man ser ett embryo till en tillväxtsek-tor växa fram i regionen. Men det gäller som framgår inte i samtliga regioner.

(23)

Finns mål, insatser eller åtgärder för hållbara transportsystem till exempel kollektivtrafik med i programmet?

JA 11 Ja, med åtgärdsförslag 3 Ja, i strategiska termer 8

NEJ 6 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Ja, åtgärder Ja, strategi Nej, inte alls

Flertalet av RUP pekar på behoven av hållbara transportsystem. När detta görs uttrycks behoven i strategiska termer. Men det finns också exempel på att konkreta åtgärder diskuteras. Det är då fråga om utbyggd kollektiv- eller tågtrafik. Alternativ till bilresor måste enligt dessa RUP finnas. Det är vanligt att utbyggnad av vägnätet i övrigt och flygtrafiken framhålls som viktigt. I programmen diskuteras dock som regel inte om förslagen i programmen skapar förutsättningar för en balans mellan de olika satsningar som kan bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem i re-spektive region.

(24)

23 MILJÖFRÅGA nr 8:

Diskuteras regionförstoring i programmet? Diskuteras konflikter mellan regionförstoring och miljömål (sociala mål)? Föreslås lösningar på konflikten?

JA 10 NEJ 7 0 2 4 6 8 10 Ja

Nej, inte alls

(Kommentar: Då fråga 8 innehåller tre olika frågor återspeglar staplarna svaret på den första om regionförstoringsproblematiken alls diskuteras. I de få fall där svaret är ja även på någon av de andra frågorna är svaret också ja på den förstnämnda frågan. Frågeformuleringen i rubriken återspeglar tillfullo vårt ursprungliga analysschema).

För många regioner är regionförstoring i meningen att man vill verka för en större funktionell region ett vanligt förekommande tema. I så fall framhålls tillgänglighe-ten till arbete, studier och kulturutbud på andra orter som centralt. Men det ses också som viktigt att boende från annat håll ska kunna ta sig till regionen. På många håll framförs en ambition att öka antalet övernattningar från besökande till regionen. På så sätt ökas bärkraften för lokala näringsidkare i flera branscher. En-dast sällan diskuteras några konflikter med miljömålen eller föreslås några lösning-ar på sådana konflikter. I vissa fall finns kortfattade reflektioner i problemlösande riktning. Vi vill framhålla Jämtlands diskussion om den större miljöbelastning som den ökade flygtrafiken, som är en följd av regionförstoringssträvande, medför som ett förtjänstfullt exempel.

(25)

Finns mål, insatser åtgärder för turism baserad på naturvärden med i programmet (allmänt, upplevelseorienterat, ekoturism)? JA 10 NEJ 7 0 2 4 6 8 10 Ja

Nej, inte alls

Som framgått redan av ”miljöfråga nr 1” lyfts de regionala unika natur- och kultur-värdena fram som något särskilt för respektive region. I en del regioner ser man möjligheter till hållbar utveckling baserade på dessa naturvärden. Genom satsning-ar i landsbygden på exempelvis ekoturism ges den där boende befolkningen fler utkomstmöjligheter. Om naturvärden inte enbart exploateras utan utnyttjas på ett ansvarsfullt sätt kan bidrag även göras till de ekonomiska och sociala dimensioner-na av den hållbara utvecklingen.

Sammanfattning av miljöfrågor i de regionala utvecklingsprogrammen april 2008. Andel av programmen som tar upp respektive områden. Områdena är rangord-nade från det minst vanliga till det mest vanliga.

0 50 100 Regionala miljömål Miljöteknik Förnyelsebar energi Klimatfrågan Regionförstoring Lokal turism Begreppet hållbar utveckling Hållbara transporter Natur-/kulturvärden

RUP handlar mest om tillväxtfrågor. Det är inte konstigt. Om en region ska kunna fortleva, utvecklas och vara attraktiv för boende anser man sig behöva en större

(26)

25

funktionell region samt goda förutsättningar för studier, innovativa miljöer, yrkes-arbete och en rik fritid. Och det är här miljöfrågorna främst kommer in i RUP. Regionens unika natur- och kulturvärden framhålls i nästan alla program, oftast som en konkurrensfördel i dragkampen med andra regioner om medborgare. De regionala miljömålen är avsedda att vara viktiga styrmedel för att bidra till den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Det är därför anmärkningsvärt att så få RUP analyserar kopplingar mellan regionalt utvecklingsarbete i stort och de regionala miljömålen. De tydliga målkonflikter som finns mellan ekonomiska till-växtmål, som till exempel en ökad trafikvolym via vägnät och flygtrafik, och mil-jömål som minskad klimatpåverkan förtjänar att lyftas fram och diskuteras. Att detta görs regionalt och lokalt är nog en förutsättning för att de nationella miljömå-len ska ha en chans att nås.

På motsvarande sätt är det förvånande att så få program berör viktiga miljöområden som till exempel förnyelsebar energi och klimatfrågan. Miljöfrågorna är inte osyn-liga i RUP; långt ifrån. Men bedömningen är att de borde fått större genomslag. Och att det borde föras mer fördjupade diskussioner om de målkonflikter som exi-sterar mellan miljömålen och andra, främst tillväxtorienterade, mål. Att miljömål och tillväxtmål ibland kan samverka till exempel vid utveckling av miljöteknik, betyder inte att de inte kan stå i konflikt med varandra i andra sammanhang. Genomgången av miljöfrågorna i RUP leder till slutsatsen att de regionala aktörer-na i större utsträckning behöver identifiera och aaktörer-nalysera sådaaktörer-na målkonflikter och föreslå avvägningar mellan olika intressen.

(27)

Bilaga: Sammanfattningar av

17 regionala utvecklingsprogram

(En genomgång av miljöfrågorna).

Introduktion

Regionala utvecklingsprogram (RUP) är ett övergripande verktyg för planering i respektive län och ska ligga till grund för det långsiktiga regionala utvecklingsarbe-tet. Tanken är att programmet ska fungera som ett paraply för, och röd tråd genom, andra mer specifika utvecklingsarbeten som regionala tillväxtprogram, länsplaner för regional transportinfrastruktur och kommunala översiktsplaner.

I denna rapport har 17 RUP sammanfattats. I denna bilaga återfinns sammanfatt-ningar av respektive regions RUP.

Genomgången är baserad på samtliga RUP som var klara senast i april 2008. Fem teman som brukar förekommande i RUP har identifierats, och här följer samman-fattningar av de 17 RUP enligt dessa teman. För att kunna bedöma miljöaspekterna av programmen har vi utgått ifrån nio frågor kring viktiga miljöaspekter i regionala sammanhang. För respektive RUP gås de fem temana och de nio frågorna igenom. I möjligaste mån är sammanfattningarna gjorda genom direkta citat från program-texterna och genomgångarna ska ses som försök till objektiva beskrivningar genom att undvika normativa bedömningar av olika vägval med mera. Men en sådan här sammanfattning blir per definition potentiellt normativ eftersom urvalet av citat alltid kan ifrågasättas och behovet av att tolka det som är skrivet finns med i bilden. Sammanfattningarna är avsedda som en snabbpresentation av, främst miljöaspek-terna, i respektive RUP. Är man intresserad av hela bilden får man gå till respekti-ve RUP.

Upplägg av genomgången

Fem regionala teman som brukar förekomma i dem har identifierats. Därefter togs nio frågor om miljöaspekter av programmet fram. Svaren på dessa frågor gås ige-nom nedan. Förutom svaren på dessa frågor, som de presenteras, i respektive pro-gram finns en faktaruta per län där relevanta offentliga regionala aktörer listas. Dessutom presenteras programmets upplägg och en samlad bedömning av miljö-aspekter av programmet.

I RUP är tillväxtfrågorna och frågor kring boende och utbildning oftast de som dominerar. Detta kan läsaren få klart för sig när man går igenom de fem temana för respektive region. Ur vårt perspektiv är det dock intressant hur miljöfrågorna upp-märksammas ur ett regionalt utvecklingsperspektiv.

(28)

27 FEM REGIONALA TEMAN

Kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning Entreprenörskap, företagande och företagsklimat Innovationssystem och kluster

Infrastruktur och regionförstoring Attraktivitet

NIO FRÅGOR OM MILJÖASPEKTER PÅ PROGRAMMET

Tas natur- och kulturvärden upp som grund för regionens utveckling och i så fall hur?

Tas begreppet hållbar utveckling upp? Diskuteras innebörden av detta i den aktu-ella regionen?

Beskrivs de regionala miljömålen? Kopplas de till mål och

insatsområ-den/åtgärder i programmet? Ses de som utvecklingsfaktorer eller begränsning? Behandlas klimatproblematiken i programmet? Kopplas den till mål, insatser och åtgärder?

Ingår mål, insatser eller åtgärder för satsning på förnyelsebar energi eller energi-effektiviseringar i programmet?

Ingår mål, insatser eller åtgärder för miljöteknik som utvecklingsfaktorer för regio-nen?

Finns mål, insatser eller åtgärder för hållbara transportsystem t ex kollektivtrafik med i programmet?

Diskuteras regionförstoring i programmet? Diskuteras konflikter mellan regionför-storing och miljömål (och sociala mål)? Föreslås lösningar på konflikten? Finns mål, insatser, åtgärder för turism baserad på naturvärden med i program-met (allmänt, upplevelseorienterat, ekoturism)?

(29)

Blekinge

RUP: Så här möter Blekinge framtiden. En strategi. (Antogs av regionfullmäktige 2006-04-19)

Allmänt upplägg

Regionens utvecklingsprogram presenteras i en kortfattad illustrerad publik rapport på 11 sidor. ”Blekinge har genom den nya politiska situationen i östra Europa fått en strategisk position i södra Östersjön”. För att bättre kunna möta de framtida utmaningar som härrör ur bland annat detta har man tagit fram en vision – Blekinge blomstrar. ”Visionen tar fasta på ett lärande som grund för innovation. Fundamen-tet för utveckling är näringslivet…”. Resultat av arbeFundamen-tet med den nya strategin är att fem nya kartbilder växer fram: Det hållbara, samverkande, innovativa,

tillgäng-liga, attraktiva Blekinge. Beskrivningar av dessa kartbilder i strategiska termer

upptar huvuddelen av programmet.

Sammanfattande bedömning av miljöaspekterna av programmet

I programmet finns ingen koppling till de regionala miljömålen och det är spar-smakat med konkreta diskussioner om miljöåtgärder eller om eventuella målkon-flikter med övriga mål. Men regionen visar på en kännedom om att sådant är vik-tigt att tänka på i mer konkretare handlingsplaner: ”Ekonomisk utveckling som leder till förstörd natur, ohälsa och segregation är inte hållbar. För att uppnå en hållbar utveckling krävs samsyn och samplanering mellan de tre dimensionerna”. För att få en bild av hur detta artar sig i det praktiska arbetet i regionen får man gå vidare till andra dokument.

Fem regionala teman

Kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning

Kartbilden ”det innovativa Blekinge” innehåller något om detta. Där står bland annat: ”Region Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola har initierat ett arbete med att utveckla Blekinge till en kunskapsregion. Inom både regionens näringsliv och den offentliga sektorn uttrycks oro över att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft.

Blekinge.se www.blekinge.se

(ett samarbete mellan länsstyrelsen, region Blekinge samt BTH)

Landstinget Blekinge www.ltblekinge.se

Länsstyrelsen i Blekinge län www.k.lst.se

Region Blekinge www.regionblekinge.se

SydSam www.sydsam.se

(samarbetsorganisation för regionerna Jönköping, södra Småland, Kalmar, Blekinge, Halland och Skåne)

(30)

29

Därför måst också den kvalificerade yrkesutbildningen och den yrkestekniska hög-skoleutbildningen utvecklas”.

Entreprenörskap, företagande och företagsklimat

Kartbilden ”det innovativa Blekinge” har bäring också på denna rubrik. Kartbilden kännetecknas av devisen Spana - Lära - Skapa. Man vill skapa förutsättningar för det livslånga lärandet det vill säga lärandet i arbetet. ”Lärande som uppmuntrar till kreativitet och entreprenöriellt tänkande och lärande som lägger grunden till ett innovativt företagsklimat.”.

Innovationssystem och kluster

Samarbeten mellan näringsliv, Region Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola nämns på många håll i programmet. ”Regionen ställer sig bakom att Blekinge Tek-niska Högskola ges universitetsstatus”.

Infrastruktur och regionförstoring

”Blekinges infrastruktur måste förbättras avsevärt”. ”Effektiva infrastruktur- och transportsystem stimulerar tillväxten genom förbättrad konkurrenskraft och regio-nal utjämning. Därmed ökar livskraften i företagen och ger oss resurser till den gemensamma välfärden och ökad rättvisa”. Regionförstoring nämns inte, men kan anas i startresonemangen om Blekinges plats i Europa på grund av de politiska förändringarna i östra Europa.

Attraktivitet

En av kartbilderna är ”det attraktiva Blekinge”. ”Blekinge har redan en god livs-miljö: Här finns varierande natur, korta avstånd och en småskalighet som erbjuder både invånare och besökare unika fördelar”. ”Den sociala ekonomin ger förutsätt-ningar till sysselsättning på landsbygden, men det krävs nya och djärva initiativ. Blekings attraktivitet bygger på att välfärden är utbyggd med en väl fungerande service inom barnomsorg, skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Den tillväxt som skapas genom regional utveckling och genom att näringslivet stärks utgör grunden för välfärden”.

Nio frågor om miljöaspekter på programmet

Tas natur- och kulturvärden upp som grund för regionens utveckling och i så fall hur?

Inom ”det attraktiva Blekinge” står det ”den naturnära turismen från skog till skär-gård, ett varierande kulturutbud och unika upplevelser är framgångsfaktorer för Blekinge”.

Tas begreppet hållbar utveckling upp? Diskuteras innebörden av detta i den aktu-ella regionen?

Ja inom kartbilden ”det hållbara Blekinge” definieras begreppet på gängse vis, och man konstaterar: ”Ekonomisk utveckling som leder till förstörd natur, ohälsa och

(31)

segregation är inte hållbar". För att uppnå en hållbar utveckling krävs samsyn och samplanering mellan de tre dimensionerna”.

Beskrivs de regionala miljömålen? Kopplas de till mål och insatsområden/åtgärder i programmet? Ses de som utvecklingsfaktorer eller begränsning?

Nej

Behandlas klimatproblematiken i programmet? Kopplas den till mål, insatser och åtgärder?

Nej

Ingår mål, insatser eller åtgärder för satsning på förnyelsebar energi eller energi-effektiviseringar i programmet?

Nej

Ingår mål, insatser eller åtgärder för miljöteknik som utvecklingsfaktorer för regi-onen?

Nej

Finns mål, insatser eller åtgärder för hållbara transportsystem till exempel kollek-tivtrafik med i programmet?

Inga konkretare åtgärder men man konstaterar inom ”det tillgängliga Blekinge” att: ”Ett grönare och miljövänligare Blekinge är inte möjligt att uppnå utan en långsik-tigt hållbar transportpolitik”.

Diskuteras regionförstoring i programmet? Diskuteras konflikter mellan regionför-storing och miljömål (och sociala mål)? Föreslås lösningar på konflikten?

Nej

Finns mål, insatser, åtgärder för turism baserad på naturvärden med i programmet (allmänt, upplevelseorienterat, ekoturism)?

Inom ”det attraktiva Blekinge” står det ”den naturnära turismen från skog till skär-gård, ett varierande kulturutbud och unika upplevelser är framgångsfaktorer för Blekinge".

(32)

31

Dalarna

RUP: Dalastrategin. Med förenade krafter mot 2016. (antogs 2006-04-26)

Dalastrategin är ett kortfattat strategidokument på 6 sidor som ger inriktningar för arbetet med Dalarnas utveckling. Det är en illustrerad publik rapport och det finns ett tillhörande fördjupat underlag om 28 sidor. Man utgår från 4 utmaningar (kom-petensförsörjningen, miljöomställningen, globaliseringen och Dalarnas särskildhet) och formulerar en vision. Den består av tio målbilder om tillståndet i Dalarna 2016. Därefter diskuteras viktiga vägval under fem rubriker ”det (samspelta, gränslösa, attraktiva, bärkraftiga, välkomnande) Dalarna”.

Genom Dalarnas val att ta fram ett renodlat strategidokument nämns inga konkreta åtgärdsförslag på något område. Därför är detta dokument följdriktigt helt utan konkreta miljöåtgärder. Det vilar på insikten om att miljöomställningen är en ut-maning som måste kunna lösas samtidigt som man tar itu med arbetsmarknaden och andra ”hårda” frågor. Visionerna finns där, även på miljöområdet, men åtgär-derna återfinns i andra dokument. ”Uppfyllelsen av Dalastrategin bygger på att olika konkreta insatser genomförs för att möta de framtidsutmaningar som Dala-strategin lyfter fram”. "Region Dalarna kommer att ta årliga beslut om verksam-hetsprioriteringar och aktiviteter som ska bidra till strategins stegvisa förverkligan-de … Ansvaret för uppföljning och utvärförverkligan-dering av förverkligan-de direkta insatserna ligger hos den aktör som tilldelats eller tagit på sig ansvaret för en viss verksamhet”.

Dalarna.se www.dalarna.se (informationsplats för dalarna)

Landstinget Dalarna www.ltdalarna.se

Länsstyrelsen i Dalarnas län www.w.lst.se

Region Dalarna www.regiondalarna.se

(bildat av landstinget och samtliga kommuner)

Region Siljan www.regionsiljan.se (kommunalförbund för Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen)

(33)

Detta är en av Dalarnas fyra utmaningar ”Den kompetensbrist som finns i Dalarna redan nu blir allt större". Fler behöver därför meningsfullt arbete – de arbetslösa behöver få jobb, sjuka och förtidspensionerade behöver rehabilitering och männi-skor från andra länder behöver skapa sin tillvaro i Dalarna. Arbetskraftens kompe-tens behöver anpassas till näringslivets och den offentliga sektorns behov, och de jobb som erbjuds måste göras mer attraktiva”.

Detta nämns som några av vägvalen, och under rubriken ”Det bärkraftiga Dalarna” återfinns ”Stimulera växande företag, entreprenörskap och nyföretagande” samt ”utveckla och stärk innovativa miljöer för hållbar tillväxt”.

Förutom de punkter som nämndes under förra rubriken återfinns också under be-nämningen ”Det gränslösa Dalarna” vägvalet ”stärk relationen med omvärlden genom strategiska allianser”.

En av målbilderna lyder ”Dalarna 2016 lever i ett aktivt och vardagligt utbyte med omvärlden – ett utbyte som underlättas av ständigt förbättrande kommunikationer”. Detta förstärks också som ett vägval; rubrik ”Det gränslösa Dalarna”, med vägvalet ”Förbättra och effektivisera transportsystem och infrastruktur för kommunikation och informationsutbyte”.

Attraktivitet

Att vara attraktivt är ett viktigt vägval. Man ska vara ”Det välkomnande Dalarna” och ”välkomna inflyttaren” samt ”använd det starka varumärket Dalarna”. De fles-ta av de tio målbilder som nämns andas också attraktivitet till exempel ”Dalarna 2016 är en region som präglas av socialt välbefinnande och god hälsa – inte minst för barnen – och där människors vilja och kunskap som drivkraft för utveckling och tillväxt tas tillvara” och ”Dalarna 2016 är en välkomnande, nydanande och dynamisk region som gör att många söker sig till just Dalarna för att leva här men också för att etablera och driva verksamheter av olika slag”.

Att ta hand om dessa ingår i en målbild ”Dalarna 2016 är en region som tar vara på alla delars attraktionsvärden och tillväxtpotential och som ser sina natur- och kul-turmiljöer som en unik tillgång för både lokal och regional utveckling”.

(34)

33

I strategitexten som sådan nämns inte begreppet även om det finns med i bakgrun-den när man skriver ”utmaningen att möta arbetslivets behov ska gå hand i hand med utmaning nummer två – att nå miljömålen och till nästkommande generationer överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är under kontroll”. Man citerar Kofi Annan i en faktaruta ”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett ab-strakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för männi-skorna över världen”. Det gör inte regionen självt i denna text. Men det berörs utförligare i det fördjupade underlaget.

Nej, de regionala miljömålen beskrivs inte men de nämns i citatet på föregående punkt. Man har också som en målbild att ”Dalarna 2016 är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att använda energi- och miljöomställningen till utveckling och tillväxt”.

Nej, på båda frågorna.

Under utmaningen miljöomställningen står det ” energianvändningen och transpor-terna måste effektiviseras för stora industrier och enskilda hushåll”. Under vägvalet ”Det bärkraftiga Dalarna” sägs det att man ska ”utveckla smarta energilösningar”.

Nej

Nej, på samtliga frågor.

(35)

Halland

RUP: Halland - bästa livsplatsen. Regional utvecklingsstrategi 2005-2020. (antagen av Regionfullmäktige)

Region Halland skriver i förordet till programmet att den viktigaste uppgift man tagit över från Länsstyrelsen är att utarbeta en regional utvecklingsstrategi för Halland. Den presenteras i en skrift om 36 sidor som innehåller många färgbilder och illustrationer. Visionen för regionen (Halland – Bästa livsplatsen) består av tre huvuddelar: här förverkligar vi bodrömmar, här bygger vi företag med kunskap och här skapar vi fördelar av läget. Dessa tre områden består sedan av ”mindre” strate-gier, totalt 15 stycken. Man presenteras också en genomgång av förutsättningar. Därefter presenteras tre strategier; en för var och en av delarna av visionen, Halland – bästa livsplatsen.

Regionen har insikten att den framtida belastningen på miljön i Halland kan bli stor. Programmet pekar ut försurning och övergödning som angelägna framtidsfrå-gor på miljöområdet. De finns förstås fler. Programmet kunde därför ha innehållit mer om det regionala miljömålsarbetet, konkreta miljöåtgärder och hur miljöfrå-gorna betraktas ur ett regionalt utvecklingsperspektiv.

”Visionerna handlar också om utbildning och kunskap. Det ska finnas ett kreativt klimat och goda möjligheter att som företagare eller anställd kunna använda sin kunskap och kompetens”. Inom strategin ”här bygger vi företag med kunskap” finns en ”strategi för att skapa balans mellan näringsliv och utbildning”. ”Närings-livet i Halland har en ganska låg utbildningsnivå, särskilt inom industrin och bland de mindre företagen. Bristen på rätt utbildad arbetskraft är det största hindret för tillväxt i de halländska företagen”. ”För att företagen ska kunna växa arbetar vi för att de ska ha tillgång till rätt utbildad och kompetent arbetskraft. Det krävs ett

kon-Landstinget i Halland www.lthalland.se

Länsstyrelsen i Hallands län www.n.lst.se

Region Halland www.regionhalland.se

(kommunalförbund för samtliga kommuner och landstinget)

SydSam www.sydsam.se

(samarbetsorganisation för regionerna Jönköping, södra Småland, Kalmar, Blekinge, Halland och Skåne)

(36)

35

tinuerligt samspel mellan utbildning och företag för att utveckla vår arbetsmarknad och göra den mer attraktiv”.

Inom strategin ”här bygger vi företag med kunskap” finns en ”strategi för att stimu-lera entreprenörskap, innovationer och tillväxtområden”. ”Hallands näringsliv domineras av småföretag. Dessa är framgångsrika och har i allmänhet god lönsam-het.” ”Vi ska stimulera entreprenörskap och nyföretagande. I skolan och arbetslivet ska vi främja kreativiteten – att både finna nya idéer och få dem förverkligade. Tillsammans med en högklassig rådgivning och effektiv kapitalförsörjning skapar vi fler och växande företag”.

Ovan nämnda ”strategi för att stimulera entreprenörskap, innovationer och till-växtområden” innehåller även några ord om detta. ”Ett ökat kunskapsinnehåll och innovationer är våra viktigaste konkurrensmedel. Därför stimulerar vi samverkan mellan företag, kunskapsproducenter och aktörer som driver utveckling. För att få bästa möjliga resultat fokuserar vi på tillväxtområden där Halland har naturliga förutsättningar, samverkande företag, kontakter med universitet/högskolor och ett engagemang från offentliga organisationer. Våra tillväxtområden är hälsoteknik, upplevelsenäring, livsmedel, miljö/energi, logistik, handel och

pap-per/tryck/media”.

Inom strategin ”här skapar vi fördelar av läget” ingår ”skapa strategiska allianser”. Visionen lyder då: ”Halland är en stark region som aktivt samspelar med andra regioner, nationellt och internationellt". ”Den mentala bilden hos hallänningarna år 2020 är att vi är en del i en stor region som omfattar storstadsområden i sydvästra Sverige, Danmark och delar av kontinenten”. ”Vi ska dra nytta av vårt läge genom att samarbeta över gränser och öppna oss mer mot omvärlden”. ”Genom ett gynn-samt geografiskt läge och bra kommunikationer har Halland en tillgänglighet som är unik för Sverige. Halland har som del av det tätbefolkade sydvästra Sverige stor möjlighet att skapa trafiksystem med hög kvalitet. Med bra vägar, järnvägar, ham-nar, modern flygplats och bra kollektivtrafik ska vi öka utbytet mellan de halländs-ka kommunerna och omvärlden”.

Attraktivitet

Hela programmet har ett tydligt fokus, som andas attraktivitet, nämligen ”Halland – bästa Livsplatsen”. ”Det är redan bra att bo i Halland och det ska vi bygga vidare på. Oavsett om man bor på landsbygden eller i staden, vid kusten eller i inlandet ska det finnas tillgång till affärer, service, kultur och upplevelser. En bra vård, skola och omsorg är naturligtvis också viktigt. Det ska vara tryggt att bo i Halland. Det ska finnas möjlighet till upplevelser som berikar livet. Kort sagt: Det ska finnas förutsättningar för en god livskvalitet”. Samtliga tre huvudstrategier (totalt 15

(37)

”mindre” strategier”) som nämns har som mål att bidra till ”Halland – Bästa Livs-platsen”.

Nej

”Miljöbelastningen på Halland är stor. Följderna av försurning och övergödning kan på sikt bli ett hot mot Hallands goda livskvalitet och attraktionsvärde. Vi ska genom ett bra miljöarbete lägga grunden för en långsiktigt positiv utveckling. Halland ska vara en föregångare i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling”. Men begreppet diskuteras inte utförligare än så.

Nej

Nej, men miljö/energi nämns som ett tillväxtområde.

Nej

Ja, regionförstoring diskuteras i programmet (se ovan), men inga målkonflikter behandlas.

(38)

37

Jämtland

RUP: Regional utvecklingsstrategi för Jämtlands län.

(Programmet antogs av Rådet för regional utveckling 2006-03-20 och av Länssty-relsen 2006-04-10)

Programmet är på 32 sidor och det presenteras som en illustrerad publik rapport och präglas av en omfattande information. Det startar med att placera in program-met i förhållande till andra planer och program samt EU:s och den nationella poli-tikens önskemål. Därefter följer en vision: ”Jämtlands län år 2020 är en region där många vill bo och verka och dit många vill resa. Regionen präglas av drivkraft och en attraktiv miljö”. Visionen leder fram till ett övergripande mål: Att många ska kunna bo och leva ett bra liv. Programmet räknar sedan upp 11 konkretare mål för att uppnå det övergripande. Dessa ambitioner leder fram till fyra utvecklingsområ-den: ”Livsmiljö och attraktionskraft”, ”näringsliv och företagande”, ”infrastruktur och tillgänglighet” samt ”kompetens- och kunskapsutveckling”. Sedan diskuteras fyra grundläggande förhållningssätt som ska till för att möjliggöra en positiv ut-veckling. Därefter diskuteras de allvarligaste målkonflikter som uppstår i och med arbetet med den regionala utvecklingen. Programmet avslutas med diskussioner kring ”genomförande, uppföljning och utvärdering” samt ”länets utgångsläge och utmaningar”.

Miljöaspekterna behandlas på ett bra sätt. De målkonflikter som finns mellan ökad tillväxt och miljöhänsyn diskuteras på ett ingående sätt och utgår från de viktigaste konflikterna som identifierats i länet. Länet har behov av att stärka sin attraktions-kraft för att hålla det ekonomiska och sociala livet igång. Länets, som man själv säger, unika miljö respektive natur- och kulturvärden blir då en tillgång. Målkon-flikter lyfts fram mellan den hållbara utvecklingens olika dimensioner på ett för-tjänstfullt sätt. Men det regionala miljömålsarbetet förekommer mycket sparsamt.

Jämtland.se www.jamtland.se (länsportal; landstinget/länsstyrelsen/kommunerna)

Jämtlands läns landsting www.jll.se

Kommunförbundet Jämtlands län www.kfz.se

(kommunförbundets regionala organisation)