Övergripande diskussion

Övertemana som har producerats i den här studien har en inbördes ordning med tanke på att det första temat Vad som finns hemma förklarar vilken beredskap som människor har för tillfället. Nästkommande teman som heter När krisen är framme och När betalkorten inte fungerar förklarar vad kunderna förväntar sig att de själva och andra kommer att göra ifall det skulle bli en störning i betalsystemen. Sista övertemat som heter Vem som har ansvar handlar om vem kunderna tycker det är som har ansvaret att lösa problemet med längre störningar i betalsystemen.

Övertemat När betalkorten inte fungerar är ett tema som kanske inte helhjärtat passar in i den här studiens frågeställningar, men som ändå visar vilka förväntningar och förutfattade

meningar som människor har om samhället. Temat handlar om att vissa människor känner en viss oro för vad som kommer hända när betalsystemen inte fungerar och tror då att

kontanterna i samhället kommer att ta slut. Andra tror att kontanterna kommer att ta slut men att det inte nödvändigtvis kommer vara någonting dåligt, utan att det kommer skapa en mer sammanhållen kultur där människor hjälper varandra. Vad som kan tolkas av det här temat är att det finns ett antagande om att kontanterna inte kommer att räcka till för alla vardagliga bestyr när betalkorten inte fungerar. Det krävs således mer kreativa lösningar för att både företag och privatpersoner ska klara sig utan hjälp ovanifrån. Ifall kontanterna inte skulle räcka till kan det krävas striktare övervakning och regler eftersom det annars kan uppstå en ökad kriminalitet, vilket tolkas vara källan till oron. Liksom vad MSB (2009) skriver tyder även det här resultatet på att det kan uppstå misstro till det finansiella systemet som kan få skadliga effekter av en långvarig störning i betalsystemen.

I Sverige är vi mycket beroende av elektroniska betalningar, vilket inte alls är detsamma i många andra länder. Både Japan och Tyskland använder kontanter i mycket större

utsträckning och dessa länder är ändå i framkant vad gäller teknisk utveckling. Vad kan denna skillnad bero på? Är det tilltro till staten som påverkar? Är det en minimalistisk kultur som ligger bakom? Svaret är svårt att veta men lätt att spekulera i. Något som verkar tydligt är dock att kunskapen om säkerhet och hur saker hänger ihop och är säkert inte är vedertagen information och något som många saknar. Vad händer när man inte kan betala? Vilka

41

backuper används då? Många människor är i princip helt omedvetna om mekaniska metoder. Det är också svårt att tänka sig en situation där endast betalsystemen går ner. Många

intervjudeltagare kunde tänka sig att elen eller internet försvann samtidigt. De hade också svårt att tänka sig alternativa anledningar till varför systemet lade av och där av också alternativa lösningar på problemet, eftersom de inte vet vad felet beror på. Som avsnitt 4.2.2 nämner finns det en brist på kunskap gällande betalsystemen och människor har därför svårt att veta hur de ska hantera en situation där saker inte fungerar som de brukar. Information om reserver och hur säkerhetssystemen är uppbyggda kan därför vara värd att sprida till

allmänheten. Om det inte är för att lugna människor kan det istället skapa en samhällsdebatt där människor motiveras till att lösa problemet med osäkra betalsystem.

För att koppla till vad MSB (2009) skrev om hur olika sektorer kopplas samman och är beroende av varandra kan vi se att kunder är starkt beroende av livsmedelssektorn, men också bränsle- och finanssektorn. Många kunder har sällan en stor backup vad gäller mat och vatten hemma, varför de behöver pengar att handla med och många behöver även bränsle för att ta sig till affären. Utifrån vad deltagarna i studien har sagt kan vi se att människor som bor lite utanför stadskärnan och bor längre ifrån affären också har en bättre resiliens då de har byggt upp ett större lager av matvaror hemma och därför skulle klara sig längre utan att handla. Å andra sidan behöver de bränsle för att ta sig till affären, vilket gör att de kan fastna utan att kunna transportera sig dit de behöver. Resultatet i avsnitt 4.1.2 visar däremot att dessa

personer ibland har reserver av bränsle hemma och därför skulle klara sig längre ändå, och de skulle även kunna samarbeta med sina grannar genom att dela med sig av varandras

matförråd.

Övertemat Vem som har ansvar pekar på att kunder har olika förväntningar på affärerna och bankerna i en situation där betalsystemen inte fungerar. Många tycker också att ett sådant problem ligger utanför individen och små samhällens ansvar, utan att det är regeringen som borde gå in och förklara hur befolkningen bör hantera situationen och på så vis lösa

problemet. Vissa kunder tror att det finns en beredskap som kan starta upp system och räddningsinsatser för att lösa problematiken när den uppstår. Andra tror att det saknas en sådan plan för vad som bör hända när betalsystem inte fungerar och att det därför kan uppstå en del kaos ifall det skulle hända.

Det är viktigt att fånga upp den oro som många människor känner gällande betalsystemen, då ekonomi är något som alla är beroende av på ett eller annat sätt. Eftersom många kunder

42

dessutom anser att information behövs, är det därför också ett viktigt steg i syftet att minska den oron.