Vidare forskning

Eftersom resultatet i den här studien endast är generaliserbar hos kunder i medelstora städer, likt Linköping, kan det vara bra att även utföra nya studier i andra kommuner och andra storlekar på städer. Deltagarna i vidare studier bör bestå av fler kundgrupper, exempelvis människor med icke-svensk bakgrund, arbetslösa och personer med lägre utbildning, eftersom majoriteten av deltagarna i den här studien hade högskoleutbildning och helsvensk bakgrund, vilket inte är fullt representativt för Sveriges befolkning. Ett alternativ är att utföra en

43

enkätstudie för att nå ut till fler människor på kortare tid, även om det kanske skulle ge lägre kvalitet på svaren.

Framtida forskning skulle kunna titta mer på sambandet mellan olika kunders resiliens och andra faktorer så som ålder, yrke och storlek på hushåll, det vill säga undersöka frågan om hur olika kundgrupper skiljer sig åt ännu mer. Ett intressant perspektiv för att titta vidare på individers resiliens vore även att intervjua personer som faktiskt varit med om en kris

relaterad till tidspress och betalsystem. På så vis skulle man kunna få en insikt i hur individer hanterar och prioriterar i en krissituation.

Det är alltid viktigt att fortsätta forskningen på resiliens för att samhället ska kunna vara bättre förberedd på kriser, både genom att förhindra dem och kunna hantera dem ifall de skulle inträffa.

45

6. Slutsats

Syftet med den här studien var att kunna förstå kunders perspektiv i en situation där betalsystemen sluta fungera, för att på så sätt förbättra CCRAAAFFFTING-projektets simuleringar och vidare förbättra samhällets resiliens.

Studiens resultat visar att människor skulle behöva mer information, både för att skapa bättre resiliens men också för att stilla en oro om vad som skulle kunna hända i en situation där betalsystemen slutar fungera. I nuläget har personer som bor på landsbygden eller utanför en medelstor stad i Sverige bättre resiliens än de som bor mer centralt. Detta kan implementeras i CCRAAAFFFTING-projektets simulationer genom att introducera olika kundtyper, varav dessa förslagsvis kan vara stadsbor och landsbygdsbor eftersom de handlar i olika mönster. Vidare dras slutsatsen att det krävs fortsatt forskning som undersöker sambandet mellan olika kundgrupper och resiliens för att gå vidare med arbetet som innebär att förbereda samhället för en eventuell framtida kris gällande betalsystemen.

47

7. Referenser

Braun, V., & Clarke, V. (2015). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa

Bressler, P. (den 3 april 2018). Kalmarbutik första Coop-affären utan kontanter. Hämtat från Sveriges Radio:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6923136 den 6 juni 2018

Datainspektionen. (den 4 maj 2016). Dataskyddsreformen. Hämtat från Datainspektionen: https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/ den 9 april 2018

Hollnagel, E. (2006). Resilience - the Challenge of the Unstable. I D. Woods, N. Leveson, & E. Hollnagel, Resilience Engineering - Concepts and Precepts (ss. 9-17). Burlington: Ashgate Publishing Ltd.

Hollnagel, E. (2013). Resilience Engineering Approach to Assess Major Accident Risks. I D. Besnard, & E. Albrechtsen, Oil and gas, technology and humans: assesing the human factors of technological change (ss. 217-235). Burlington: Ashgate Publishing Ltd.

Howitt, D. (2013). Introduction to Qualitative Methods in Psychology (Second Edition uppl.). Gosport: Pearson Education Limited.

Jaber, A. (2017). Hur störningar hanteras i betalsystemen hos livsmedel- bränsle- och bankbranscher. Att utveckla gemensam resiliens när betalsystemet slås ut. Linköping: Linköping University Electronic Press.

Johansson, B., van Laere, J., & Berggren, P. (2017). Using Simulation Games to assess Critical Using simulation games to assess critical infrastructure resilience in case of payment disruptions. Resilience Engingeering Association (REA) (ss. 1-7). Liege: DiVA.

Karlsson, S., Suni, A., & Nilsson, K.-A. (den 6 april 2017). Bankomater över hela landet slogs plötsligt ut. Hämtat från DinaPengar.se:

https://www.expressen.se/dinapengar/bankomater-ur-funktion-i-hela-landet/ den 12 april 2018

Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: Teori och praktik. Linköping: TEMA Kommunikation.

48

Linköpings Kommun. (den 5 maj 2017). Klara dig i 72 timmar vid kris. Hämtat från Linköpings kommun: http://www.linkoping.se/72timmar den 27 februari 2018 Lundberg, J., & Johansson, B. J. (2015). Systemic resilience model. Reliability Engineering

and System Safety, 141, 22-32. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.ress.2015.03.013

MSB. (2009). Faller en - faller då alla? En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden. MSB. Hämtat från MSB:

https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/24573.pdf den 7 juni 2018

MSB. (2013). Resiliens - Begreppets olika betydelser och användningsområden. Karlstad: MSB.

MSB. (den 4 april 2018). FAQ om Krisberedskapsveckan och broschyr till hushållen. Hämtat från MSB Myndigheten för Samhälle och Beredskap:

https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/MSBs-

krisberedskapsvecka/Fragor-och-svar-om-krisberedskapsveckan/ den 29 maj 2018 Rose, A., & Krausmann, E. (2013). An economic framework for the development of a

resilience index for business recovery. International Journal of Disaster Risk Reduction, 73-83.

Ryan, G. W., & Bernard, R. H. (2003). Techniques to Identify Themes. Field Methods, 85- 109. doi:10.1177/1525822X02239569

Statistiska centralbyrån. (den 22 februari 2018). Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2017. Hämtat från Statistiska centralbyrån:

https://www.scb.se/contentassets/b0f63202a034408eb79d9616f767d84a/am0401_201 7a01_sm_am12sm1801.pdf den 29 mars 2018

TT. (den 14 maj 2018). Swish åter igång efter stopp. Hämtat från Svenska Dagbladet: https://www.svd.se/tekniska-problem-stoppar-betalning-med-swish den 3 juni 2018 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

49

8. Bilagor

8.1 Bilaga 1: Medgivandeblankett

Medgivandeblankett för inspelning av intervju

Intervjun används som i en del av projektet CCRAAAFFFTING (Creating collaborative resilience awareness, analysis and action for the finance, food and fuel system in interactive games) som görs på uppdrag av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Studien syftar till att förbereda samhället för en situation där betalsystemen slutar att fungera. Jag samtycker till att ljudinspelningen som utförs av Molly Lundberg den ________________ kan användas som data för analys. Namn på individer kommer att anonymiseras på så vis att de inte kan knytas till verkliga personer. Genom att skriva på godkänner jag att:

 Inspelningen kan användas som data till uppsatser och andra vetenskapliga arbeten.

 Transkriptionen från inspelningen kan presenteras för studenter och forskare vid universitet.

 Transkriptionen kan presenteras för andra än studenter och forskare.  Transkriptionen kommer inte att innehålla verkliga personnamn.

 Transkriberade utdrag kan publiceras i vetenskapliga texter endast om de bearbetas på så sätt att personer inte går att känna igen.

Jag har förstått att mitt deltagande är frivilligt och att jag får avbryta när som helst utan att förklara orsak. Om jag har några frågor om studien eller har något att tillägga, hör jag av mig till försöksledaren Molly och om jag har några generella frågor om CCRAAAFFFTING- projektet frågar jag handledaren Björn.

Namn: _____________________________________________________________________ Datum och Ort: ______________________________________________________________ Signatur: ___________________________________________________________________

Försöksledare: Handledare:

Molly Lundberg Björn Johansson

mollu341@student.liu.se bjorn.j.johansson@liu.se

Kognitionsvetenskap Institutionen för datavetenskap

50

8.2 Bilaga 2: Frågeformulär

 Ålder  Kön

 Sysselsättning

 Var bor du? I centrum eller utanför? På landet?  Inkomst?

 Hur ser ditt hushåll ut? Har du ansvar för fler än dig själv? Delad ekonomi?  Är du primär inköpare för ditt hushåll?

 Var brukar du handla? (ex. mataffär, restaurang, café, bensinstation)  Har du bil? Använder du bil för att ta dig till affären?

 Hur ofta brukar du handla?  Hur brukar du betala?

 Handlar du med kredit? Har du kreditkort?

 Har du kontanter med dig när du handlar? Har du kontanter hemma?  Klarar du dig i 72 timmar utan att handla?

 Hur länge skulle du klara dig utan att behöva handla någonting?  Vilka andra betalningssätt har du möjlighet att använda dig av?

 Ifall affärernas/bankernas/bensinstationernas/restaurangernas betalsystem inte skulle fungera när du ska handla, vad skulle du göra då?

 Vad tror du att affärerna/företagen skulle göra i en sådan situation?

 Ifall affärens betalsystem inte fungerar efter 3 dygn (72 timmar), vad gör du då? Vilka tjänster förväntar du dig att du får tillgång till?

 Vilken respons/information/vilka tjänster önskar du att företagen ger dig? När då?  Hur vill du få information om hur situationen ser ut?

 Efter hur lång tid förväntar du dig att allt ska fungera normalt igen?

 Föreställ dig att betalsystemen inte fungerat på 3 dagar, varken i Linköping eller resten av Sverige, men du kan fortfarande ta ut kontanter. Du har inte fått information om när systemet kommer fungera igen. Hur hanterar du situationen?

51

 Om du fick tillgång till att handla under en kort period innan systemet skulle lägga av igen, vad skulle du köpa?

 Ifall affärens betalsystem inte fungerar efter 10 dygn, vad gör du då? Vilka tjänster förväntar du dig att du får tillgång till?

 Vem tycker du är ansvarig för att få saker och ting att fungera igen?

 Vilket ansvar ligger på affärerna/bankerna/bensinstationerna/restaurangerna?