Övergripande granskning - Bilder av islam

Här presenterar vi en övergripande granskning av hur bilderna relaterar till texten och bildtexten i respektive kapitel om islam.

4.2.1 Religion och liv (2003)

Tecknade bilder

I boken ”Religion och liv” finns, förutom två kartor, tre stycken tecknade bilder och alla är kopplade till texter om Muhammed och hans liv. Den första bilden visar en scen från en marknad och av bildtexten kan man utläsa att det är i Mekka. Bildtexten lyder:

”Så här kan det ha sett ut i Mekka när Muhammed växte upp. Kring det gamla templet Kaba vandrade pilgrimer i processioner och offrade till gudar och gudinnor. I staden fanns också en del judar och kristna” (s.430).

Bildtexten tar upp templet Kaba, men det finns ingen hänvisning i vare sig bilden eller bildtexten om vilken byggnad på bilden som är Kaba. Det är inte förrän på nästa sida som texten beskriver att Kaba är en fyrkantig byggnad med en svart sten. Bilden fungerar som en illustration av texten för att ge läsaren en bild av hur det kunde se ut i Mekka på den tiden Muhammed växte upp där.

På sidan bredvid finns en gammal målning föreställandes ängeln Gabriel och Muhammed. Bilden finns i samband med texten som beskriver hur Muhammed blev profet. Bilden fungerar som komplement och illustration till texten, men tillsammans med bildtexten utgör den också en egen informationskälla. Bildtexten förklarar dels vilka personerna på bilden är, men också att islam egentligen inte tillåter avbildningar på Muhammed eller ängeln Gabriel, men att i det gamla Persien fick konstnärer måla sådana motiv. Dock missar bildtexten i detta sammanhang att förklara varför man inte får avbilda dem och för hur längesen gamla Persien fanns.

I samma avsnitt finns den sista tecknade bilden och det är enligt bildtexten en: ”Gammal miniatyrmålning, som visar hur Muhammed rider in i Mecka och tas emot som befriare och hjälte” (s.433). Vid en första anblick verkar det som att bilden tillsammans med bildtexten är en illustration av texten nedanför bilden, men så är inte fallet. Bilden har ingen relation med texten på samma sida, utan Muhammeds infärd i Mecka nämns inte förrän på nästkommande sida. Dock nämns det inget där om att Muhammed togs emot som en ”befriare och hjälte”, vilket bildtexten säger.

Bilder med bildtext

Den första sidan i kapitlet av islam består, förutom rubriken, endast av en stor bild med tillhörande text. Denna sida är det första intrycket läsaren får av islam, om läsaren börjar från kapitlets första sida vill säga. Bilden visar en svart och gul fyrkantig byggnad med människor, klädda i vit kläddräkt, i rörelse runt byggnaden. Bildtexten lyder:

”Mekka i Saudiarabien är muslimernas heliga stad. Dit kommer miljoner pilgrimer årligen för att bland annat vandra sju varv runt den fyrkantiga tempelbyggnaden Kaba. Men den här bilden är från Malaysia, där man byggt en kopia av

Kabatemplet. Att besöka kopian är förstås inte en godkänd pilgrimsfärd. Det är bara Mekka som gäller” (s.425).

Bilden och bildtexten fungerar som en självständig informationskälla då det inte finns någon text i relation till bilden.

Sida 429 består till mer av hälften av en stor bild, resten av sidan består av bildtexten, arbetsuppgifter och en liten faktaruta som heter ”Kort om islam”. Bilden visar en byggnad inifrån där rummet är fullt av män sittandes i rader på golvet. Några män har huvudbonad och andra inte. Bildtexten lyder:

”Moskén i Malmö är ett viktigt centrum för muslimerna i Malmöområdet. På fredagarna går de troende muslimerna till moskén för att be. Många kommer också dit andra dagar. Kvinnor och flickor har sin plats uppe på läktaren. Till moskén hör också en skola och andra byggnader, men de förstördes av en brand i april 2003” (s.429)

Det är svårt att utan förkunskaper förstå att bilden är tagen i en moské, att männen är muslimer och att de ber, men det förklarar bildtexten på ett bra sätt. Bilden fungerar som en självständig informationskälla och den har koppling till förgående text som handlar om en muslimsk tjej som bor i Malmö, där också bilden är tagen.

På sidan 432 finns en bild på en hamn i Indonesien där, enligt bildtexten, tusentals muslimer sitter på förtöjningsplatsen och är vända mot Mekka. Bildtexten lyder: ”Hamn i Jakarta, Indonesiens huvudstad. Tusentals muslimer är vända mot Mekka i bön. Indonesien har mer än 200 miljoner invånare. Det är världens största muslimska land” (s.432). Bilden är ganska stor och tar upp ca en tredjedel av sidan. Bilden ger läsaren en bild av att detta fenomen, att tusentals muslimer samlas i en hamn för bön, är vanligt förekommande. Den kringliggande texten på samma sida nämner inget om varken Indonesien eller bön, bön tas inte upp förrän på nästa sida. Bilden fungerar därför inte som komplement till texten, och är i sig är ingen självständig informationsbärare, men blir det tillsammans med bildtexten.

Precis som förgående bild finns det på sida 434 en liten bild utan samband till texten på sidan. Bilden visar en innegård till en byggnad och bildtexten lyder: ”Den berömda lejongården i det väldiga, arabiska palatset Alhambra i Spanien” (s.434). Bildtexten förklarar bra vad bilden föreställer men ingenstans i texten nämns något om palatset eller varför det är berömt och viktigt för islam (vilket det borde vara eftersom det finns med på bild i kapitlet ”Islam”). Den enda kopplingen bilden har till texten är att texten

nämner att Muhammed var härskare över hela Arabiska halvön och att islam kom till Spanien kring år 732. Texten tar som sagt inte upp palatset eller dess funktion.

Sidan 436 består till största delen av två stora bilder med lite text emellan. Den första bilden föreställer en man med byggnader i bakgrunden och bildtexten berättar att det är en ”Böneutropare i Kairo kallar människor till bön i moskén” (s.436). Bildtexten förklarar här vem mannen på bilden är och vad han gör, men texten på samma sida tar varken upp begreppet böneutropare eller har någon koppling till Kairo. Det är först på sida 445, alltså nio sidor efter bilden, som texten behandlar bönen och förklarar vad en böneutropare är. Bilden är till viss del informativ, men har alltså inget samband med kringliggande text. Den andra bilden på samma sida visar män klädda i vita skynken som befinner sig på ett berg. Bildtexten lyder: ”Pilgrimer på Barmhärtighetens berg” (s.436) och förklarar då vad det är för berg männen sitter på. Tillskillnad från förgående bild har denna en tydlig koppling till texten då texten beskiver vad Barmhärtighetens berg är och vad männen gör där. Bilden fungerar som komplement till texten då den ger en bild av hur det kan se ut vid berget, dock står detta i texten på sidan efter bilden, och alltså inte på samma sida som bilden.

Sidan bredvid ovanstående bilder finns på, visas en bild av boxaren Muhammed Ali. Bildtexten lyder: ”Cassius Clay var känd som världens bäste boxare när han övergick till islam och bytte namn till Muhammed Ali. Här kysser han den svarta, heliga sten som är inmurad i Kabas vägg” (s.437). Bilden tillsammans med bildtexten är informativ på så sätt att läsaren får reda på vem mannen på bilden är och vad han gör. Men bilden och informationen har ingen koppling till texten då detta är enda stället boxaren Muhammed Ali nämns i hela kapitlet. I texten under bilden framgår vem som byggde Kaba, men någon koppling till bilden syns inte, därför är den inget komplement till eller en förklaring av texten.

På nästkommande sida, där texten fortfarande berör Muhammed och hans liv, finns en stor bild inifrån en byggnad och bilden tar upp mer än halva sidan. Bilden är tagen i Klippmoskén och bildtexten är: ”Klippan inne i Klippmoskén. Härifrån sägs Muhammed ha lyfts upp när han skulle göra sin himmelsfärd. I klippan finns en fördjupning som påstås vara avtryck av hans fot” (s.438). I texten på samma sida nämns ingen information om Klippmoskén, vad är det, var ligger den? På nästa sida finns endast en stor bild där en kvinna står framför en byggnad med händerna sträckta i luften. I bildtexten får man reda på att hon står framför Klippmoskén och ber en bön

tillsammans med andra kvinnor, bildtexten förklarar också mer om Klippmoskén och de frågor som var obesvarade från förgående bild, blir här besvarade. Bildtexten till den första bilden, den inifrån Klippmoskén, berättar också om himmelsfärden. Texten på samma sida nämner aldrig begreppet himmelsfärd, utan det krävs att man ”läser mellan raderna” för att förstå att det är himmelsfärden texten syftar på. Bilden och bildtexten tillsammans med texten kan därför bli svårtolkad för läsaren och bilden hade varit mer kompletterande och informativ med en annorlunda bildtext och kringliggande text. I avsnittet ”Koranen – boken från Gud” finns bl.a. två bilder där den ena visar, enligt bildtexten, kvinnor i Indonesien som samlats för att läsa Koranen, och den andra visar flickor från Nigeria som läser texten av Koranen, vilket läsaren också får reda på av bildtexten. Var människorna på bilderna kommer ifrån har ingen koppling till texten, däremot fungerar de som ett komplement till texten då båda bilderna visar människor som läser den bok som texten på sidorna berör.

Under samma avsnitt som ovan visas en liten bild på en gata med människor i rörelse. Biltexten lyder:

”Gatan Via Dolorosa går genom en muslimsk-arabisk del av Jerusalem. Här gick Jesus fram mot döden på korset på Golgota, som låg strax utanför dåvarande statsmuren. I bakgrunden syns ett kapell med en relief, som visar hur Jesus dignade under det tunga korset. Muslimer känner väl till Jesus. Men tror de på honom?” (s.443).

Texten berör den komplexa relationen mellan Koranen och Bibeln och bilden fungerar som ett komplement till texten. Bildtexten förutsätter dock att läsaren har tidigare kunskap om Jesus och korsfästelsen.

Nästa avsnitt i boken heter ”Att leva som muslim” och den första bilden läsaren får ta del av där är en bild på en marknad i Oman. Bildtexten säger att: ”Många invånare i Oman lever på ett sätt som påminner om förhållandet på Muhammeds tid. De flesta följer noga Koranens bud och lever enligt islams regler” (s.445). Bilden ger en fattig och främmande bild av islam och om man inte läser bildtexten kan läsaren få uppfattningen om att många muslimer idag lever under liknande förhållanden. Bildtexten förtydligar dock att det är i Oman många väljer att leva på detta sätt, men bildtexten kan också ge en uppfattning om att de muslimer som noga följer Koranens bud och lever enligt islams regler, lever under fattiga och primitiva förhållanden. Bilden fungerar som en egen informationskälla och har koppling till texten på så sätt att den

visar ett exempel på hur en del muslimer lever i just det samhället, däremot nämns inte Oman i texten.

Samma avsnitt som ovan tar upp islams fem pelare. I samband med den sista pelaren, pilgrimsfärden, beskrivs även moskén och gudstjänsten. På ett uppslag (s.446-447) där detta behandlas, visas tre olika bilder på tre olika moskéer. Den första bilden tar upp nästan halva sidan och visar tusentals muslimer i den stora moskén i Mekka under pilgrimsperioden. Bilden kompletterar både texten om pilgrimsfärden samt texten som berör moskéer och gudstjänster då den visar dels hur moskén ser ut men också hur många människor som vallfärdar dit. De två andra bilderna visar en moské i Karbala, Irak och en i Casablanca, Marocko. Båda bilderna är informativa då de visar exempel på olika moskéer.

På sidan efter fortsätts moskéer och gudstjänster beröras och en bild tagen inifrån en moské under en gudstjänst visas. Bildtexten lyder:

”Den nybyggda moskén i Fuengirola i Spanien är fullsatt under fredagsbönen. Muslimerna jagade ut från Spanien 1492, men i vår tid har muslimska invandrare kommit från olika arabländer. Idag har den här moskén sjutusen medlemmar” (s.448).

Bilden är informativ och ger läsaren en bild av hur en gudstjänst kan se ut i en moské, den kompletterar texten. Däremot kan bildtexten skapa förvirring hos läsaren då den tar upp att muslimerna jagades ur Spanien, men texten runt omkring tar inte upp detta ämne.

I avsnittet som tar upp kvinnans roll i islam visas en bild på tre unga tjejer med slöja som tittar i ett mikroskop. Biltexten förklarar att det är ”Kvinnliga gymnasieelever i Saudiarabien” (s.450). Texten under bilden tar varken upp Saudiarabien eller muslimer i skolan och bildens syfte och koppling till texten blir därför oklart för läsaren.

På sida 453 tar texten upp olika inriktningar inom islam. Längst ner i högra hörnet finns en bild på två män som piskar sig själva och andra män står som åskådare. Bildtexten lyder: ”Shiamuslimer piskar sig själva blodiga under det årliga firandet av den store shialedaren Husseins död på 800-talet” (s.453). Bilden framställer shiamuslimer som våldsamma och självplågande och den uppvisar ett konstigt beteende. I texten står inget om deras ledare Hussein eller varför de firar genom att piska sig själv

blodiga. Bilden tillsammans med bildtexten är informativ, men den har svag koppling till kringliggande text och ger en missvisande bild om shiamuslimer.

Den sista bilden kan, precis som ovan, också ge en felaktig bild av islam och muslimer. Bilden visar en samling män där en av dem håller en bild på en man, och av bildtexten framgår det att mannen på bilden är al Qaida-ledaren Usama bin Laden och att männen hyllar honom i Pakistan. Det framgår dock inte huruvida männen på bilden är muslimer eller ej, men eftersom som den presenteras i kapitlet ”Islam” så förutsätts det av läsaren. Texten runt bilden berör ”islam och politiken” och bilden har stor koppling till texten. Däremot kan bilden och texten ge läsaren en uppfattning om att alla muslimer stödjer Usama bin Laden, framförallt de muslimer som bor i Pakistan. Bilden och bildtexten är i sig inte någon större informationskälla utan det krävs att läsaren tar del av texten för att förstå sammanhanget. det

Bilder utan bildtext

På sida 440 möts läsaren först av en bild som är ett fotografi av ett par händer hållandes i en grön liten bok. Bilden har ingen bildtext som förklarar men läsaren kan förstå ganska snabbt att det är Koranen händerna håller i då rubriken på det avsnittet är ”Koranen – boken från Gud”. Bilden fungerar som en illustration av texten för att visa hur Koranen ser ut. Texten på Koranen på bilden är på engelska, och texten runt om kring säger att Koranen på arabiska anses vara den enda riktigt.

Under avsnittet ”Män och kvinnor i islams värld” (s.449) finns det på den första sidan, två små bilder utan bildtext. På den ena, högts upp i vänstra hörnet, syns en, vad vi antar, kvinna med heltäckande slöja, endast ögonen är synliga. På den andra bilden, nere i högra hörnet, syns en kvinna utan slöja. Av texten får man reda på att en kvinna från Egypten vid namn Nasra vägrar bära slöja annat än i moskén, eftersom den andra bilden står i relation till den texten, antar vi som läsare att det är Nasra på bilden, även om det inte framgår tydligt någonstans i texten. Den första bilden på en kvinna i slöja fungerar som en illustration till texten för att visa hur en slöja kan se ut. Det finns ingen beskrivning av kvinnan i texten, vem hon är och var hon kommer ifrån.

Sidan 452 består till hälften av en stor bild och till hälften av text. Bilden är ett fotografi på en familj som sitter på golvet inomhus och äter. Bilden ger först ett intryck av att familjen är fattig eftersom de sitter på golvet och äter och inte vid ett bord. Men deras kläder, maten och omgivningen ger inte intryck av en fattig familj. Texten runt om

beskriver bl.a. högtiden Ramadan och fastan. Men ingenstans finns en förklaring till bilden, det enda bilden har genensamt med texten är att det finns mat på bilden och texten nämner mat i samband med fastan. Eftersom bilden finns tillsammans med texten om Ramadan, borde familjen rimligtvis fira ramadan, men det kan lika gärna vara en helt annan situation. Frågor som ”Är det Ramadan de firar?” och ”Varför sitter de på golvet och äter?” blir obesvarade. Bilden är därför varken en självständig informationsbärare eller ett komplement till texten.

Den sista bilden i hela kapitlet är en liten bild på några barn som öppnar presenter. Texten runt omkring behandlar olika högtider inom islam, men det framgår inte vilken högtid barnen på bilden firar.

Sammanfattning

Många av de bilder som finns i boken ”Religion och Liv” under kapitlet ”Islam” har svag eller ingen koppling till texten på samma sida. En del av dem kan kopplas samman med text på andra sidor än den bilden finns på, men några av bilderna har ingen koppling till någon text i kapitlet alls.

De flesta bildtexter är väldigt informativa, men i många fall ger bildtexterna information som inte tas upp i texten kring bilden, vilket gör att boken ofta uppfattas som rörig och ostrukturerad.

4.2.2 SOs Religion (2009)

Tecknade bilder

Det första avsnittet i kapitlet om islam är en presentation av Muhammed och händelser i hans liv som anses vara viktiga för islam. Avsnittet är sju sidor långt och alla bilder som presenteras, 13 stycken, är tecknade, förutom en bild som är en illustration från 800- talet föreställandes en karavan. Detta är den enda bild i avsnitten som har bildtext, övriga bilder saknar detta. De tecknade bilderna fungerar inte som självständiga informationsbärare i detta avsnitt, utan är endast där för att lätta upp texten. Bilderna behövs inte för att kunna förstå texten, men de hjälper till att skapa en bild av hur det kan ha sett ut på den tiden då Muhammed levde. Något man som läsare lägger märke till är att Muhammeds ansikte på alla bilder är täckt, men det ges ingen förklaring av detta förrän fyra sidor längre fram från den sista bilden.

Under avsnittet ”Islams lära” som tar upp de fem pelarna, visas en tecknad bildserie på en pojke som tvättar sig vid en vask, den finns under texten som tar upp bönen. Bildtexten lyder: ”Mun, händer, öron, armar och fötter är delar av kroppen som tvättas före varje bön” (s.243). Bildserien är informativ. Det går inte att urskilja pojkens ursprung eller andra egenskaper utifrån bilderna, vilket betyder att människor från olika kulturer kan relatera till bilden och den ger ingen exotisk bild utav islam. Endast bilden utan text visar att en pojke tvättar sina händer, fötter, huvud, mun och armar. Men det krävs att man läser texten för att förstå att det är en muslimsk pojke som tvättar sig innan bön, då det inte finns något i själva bilden som visar detta.

Sida 245 i läroboken innehåller två bilder så stora att de nästan tar upp hela sidan. Bilderna här är väldigt informationsrika och de tillsammans med bildtexterna fungerar som självständiga informationskällor. Båda bilderna är tecknade och den ena visar en bild på en moské där olika delar (som beskrivits i tidigare texter) anges med pilar och text, t.ex. minaret. Den andra bilden är en avbildning inifrån en moské där man med hjälp av biltexterna kan tyda att männen ligger på golvet och ber medan kvinnorna står på läktaren. Detta är ett bra exempel på informationsrika bilder som fungerar dels som självständiga informationsbärare, men också som ett väldigt bra komplement till texten.

Bilder med bildtext

I avsnittet som kallas ”Islams skrift” finns det på högra sidan ett fotografi på en hand hållandes i ett radband men ca 30 kulor. Bildtexten lyder:

”På ett radband är kulor uppträdda efter en viss ordning. Under bönen föser man iväg en kula eller pärla. En kula för varje bön. Den som ber vet då exakt hur många böner hon eller han har bett. Radband används inom islam, men också inom andra religioner” (s.293).

Bilden och bildtexten lämnar fler frågor än den besvarar. Det framgår inte hur många gånger en muslim ska be och varför det är viktigt att hålla reda på hur många gånger man har bett. Inte någonstans i texten på uppslaget där bilden ligger, finns information om bön, det tas inte upp förrän fyra sidor efter bilden,

In document Bilder av islam - en läroboksgranskning (Page 31-42)