Konnotation av bild 1 (Religion och liv, 2003, s.425)

På det konnotativa planet kan man läsa av att människorna på bilden är i rörelse medan några få sitter ner och andra står i riktning mot den kubformade byggnaden. Några människor har huvudbonad i form av slöja och andra visa huvud och ena axeln. Kläderna är stora tygstycken som ger ett fall och inte intillsittande kläder. Människorna i rörelse ger en skuggad ofokuserad linje som går i en cirkelrörelse runt den kubformade byggnaden. Den kubformade byggnaden ser ut att ha något mjukt, formbart och följsamt på utsidan som skapar en oregelbundenhet i den gula linjen. Det ger även ett intryck av att vara rynkigt. I centrum av bilden kan man avläsa en gul metallställning som reser sig en meter över människorna. Ställningen pryds längst upp av en måne.

4.4 Bildanalys

Här presenterar vi vår analys av de åtta bilder vi gjort en denotativ- och konnotativ tolkning av bilderna.

Bild 1 (Religion och liv, 2003, s.425)

Den första bilden som introducerar avsnittet om Islam i boken Religion och Liv tar upp större delen av siduppslaget.

Vi har genom en denotativ och konnotativ bildtolkning arbetat på en preikonografiska nivån, där vi från bilden kan utläsa en folkmassa, med vita klädnader

44

som har sitt huvud riktat mot en svart kub med gula detaljer. När vi ser på bilden utifrån en ikonografisk nivå, måste vi sätta bilden i relation till texten då vi inte kan ge något på bilden en bestämd form utan förkunskaper. Istället går vi till den ikonologiska nivån där vi sätter bilden i sitt sammanhang, som i detta fall bildtexten, som lyder:

Mekka i Saudiarabien är muslimernas heliga stad. Dit kommer miljoner pilgrimer årligen för att bland annat vandra sju varv runt den fyrkantiga tempelbyggnaden Kaba. Men den här bilden är från Malaysia, där man byggt en kopia av Kabatemplet. Att besöka kopian är förstås inte en godkänd pilgrimsfärd. Det är bara Mekka som gäller (Religion och liv, 2003, s.425).

Utifrån bildtexten kan man avläsa att det är en kopia av Kabatemplet som reser sig upp som en svart kub och texten klargör varför människorna är i rörelse, men för att få detta måste man även veta vad en pilgrimsfärd är. Människorna på bilden kan man nu även tolka som om de är muslimer och att de befinner sig i ett annat land.

Bilden har ett ansvar då den sätts som en första bild i kapitlet. Den bör introducera, inspirera och väcka ett intresse samt förståelse för vad stycket kommer att handla om. Denna bild är en relevant bild i kunskapssyfte för Islam, men genom att inte ha ett tydligt fokus som visar vad människorna gör måste det kompletteras med en text. Texten om pilgrimsfärden kommer först på sidan 446. Några indexikala tecken eller symboler gör det svårt för elever att tolka vad som har hänt och vad som görs i bilden. Att människorna inte visar sina ansikten utan har huvudet vänt mot Kabatemplet gör även det att man som mottagare inte kan avläsa något känslomässigt kroppsligt budskap i meddelandet/bilden. Detta kan göra att den här bilden inte riktigt fyller sin funktion då den inte sätts i ett sammanhang utan används som en estetisk vacker bild. Det vi ser i bilden förtydligas, men förklaras inte med hjälp utav bildtexten. Därför kan bilden vara missvisande om man inte tidigare vet något om Islam. Bilden i förhållande till texten kan ge eleverna fel uppfattning då bilden är suddig, inte innehåller ikonografiska tecken eller symboler som ger eleverna något som de kan basera eventuella förkunskaper på. Texten är även den tvetydig då det tyder på att bilden visar på en ”Inte godkänd” pilgrimsfärd. Det står ingen vidare förklaring senare i texten varför kopian av Kabatemplet inte är godkänt eller varför det upprättats en kopia. Detta gör då att bilden i sig inte har någon mening då den inte kan komplettera en text, utan istället väcker den frågor som inte läromedlet kan besvara. Det är därför ingen informativbild, utan istället

45

en estetiskt sett vacker bild med olika tekniker och element som gör den intressant. Fråga vi ställer oss är varför läroboksförfattarna valt att sätta en bild på en kopia av Kaba som inte är godkänd, som introduktionsbild och inte en bild av den riktiga byggnaden.

En bild kan väcka tankar och frågor, men det är också viktigt att man kan få svar på sina frågor i ett informativt läromedel, baserat på granskningen av texten kan denna bild inte lyfta läromedlet och göra det mer informativt

Bild 2 (Religion och liv, 2003, s.430)

Den tecknande bilden som börjar det nya kapitlet ”Profeten som förvandlade Arabien” är en bild med många detaljer och informativa händelser. Den är placerad överst på sidan och har en bildtext kopplad till bilden.

”Så här kan det ha sett ut i Mekka när Muhammed växte upp. Kring det gamla templet Kaba vandrade pilgrimer i processioner och offrade till gudar och gudinnor. I staden fanns också en del judar och kristna.” (s 430)

Bilden visar hur det kunde har sett ut innan, en informativ bild som ger en bild av att det fanns kristna (kvinnan med korset runt halsen) judar (Davidsstjärnan på den vita byggnaden till vänster) och muslimer som gjorde pilgrimsfärden och vandrade runt Kabatemplet. Marknaden där det såldes kryddor, tyger och hantverk utgör en stor del av bilden och det ligger i förgrunden. En del av det väsentliga, att det fanns judar, kristna och muslimer döljer sig i små tecken så som ett kors, en judestjärna och Kabatemplet. Dessa tre symboler är det som borde vara tydligare och framförallt om det är det som man vill att eleverna ska se i bilden. Symbolerna har även dem en betydelse när man på en ikonografisk nivå fastställer vem och vad det är för bestämda människor/föremål man kan avläsa från bilden.

När det är bilder i tecknad form kan de vara väldigt informativa men samtidigt är det sändaren som valt ut vad som skall visas och även själv gissat sig till hur det såg ut under Muhammeds uppväxt.

Det som bildtexten belyser mest är pilgrimsfärden kring Kaba, men på bilden har sändaren placerat byggnaden i bakgrunden och den är väldigt svårt att upptäcka. Om man inte gjort en denotation och konnotation av bilden hade den svarta kuben varit svår att avläsa, detta är även baserat på de förkunskaper som eleverna ha kring Kaba.

46

Bild 3 (Religion och liv, 2003, s.446)

Denna bild tar nästan upp en halv sida och genom det belyser betydelsen för pilgrimsfärden för Islam. Bildtexten som är skriven under bilden ger en konkret beskrivning av bilden. ”Stora moskén i Mekka. Under pilgrimsperioden trängs här miljoner hänförda muslimer.” (s 446). Texten förstärks även utav bilden, som handlar om de miljoner människor som vallfärdar dit, men den ger även en bild på hur en moské ser ut. Men bilden i sig talar inte för sig själv, bilden förstärker texten genom att öka förståelse om hur det ser ut men texten ökar inte förståelsen för bilden på samma sätt. Hur pilgrimsfärden går till är något denna bild inte kan förklara, bilden kan inte heller tala för sig själv utan förförståelse inom islam.

Bild 4 (Religion och liv, 2003, s.452)

Denna bild täcker en halv sida av läroboken och är placerad under två stycken. ”Har människan fri vilja” samt ”Ramadan - fasta och fest”. Eftersom bilden inte har någon bildtext öppnar det upp för större tolkning. När en bild inte har någon bildtext gör det att man tolkar den mer, men vad kan man tolka utifrån styckena ovan bilden? Bilden har ingen bildtext men texten runt om handlar om ramadan. Detta är en bild som väcker många frågor, frågor som texten inte kan ge konkreta svar på utan istället får man tolka. Om denna bild är tagen under festen under ramadan, varför sitter dem på golvet? I en lärobok från norden, där vi vanligtvis inte äter våra måltider på golvet kan detta, utan någon förklaring ge en missvisande bild om hur elever i andra kulturer tolkar bilden. Det samma vad det gäller antalet bestick, att dem sitter barfota eller att man inte kan avläsa några större föremål i rummet. Bilden är därför varken en självständig informationsbärare eller ett komplement till texten. Med en förklarande bildtext till hade bilden kunnat användas som komplement till och illustration av texten.

Bild 5 (SOs Religion, 2009, s.232)

Bilden utgör en tredjedel av sidan i läroboken och är placerad högst upp över stycket ”munkens spådom till Muhammed”. Bilden är tecknad och har en skuggad övertoningskant som gör att bilden inte har några tydliga kantlinjer. Detta utgör även hela bilden, som inte har tydliga kantlinjer. En bild utan tydliga kantlinjer gör det svårare för mottagaren att avläsa, då det är svårare att avläsa ljus, djup och konturer.

47

Denna bild har ingen bildtext och fungerar inte som självständig informationsbärare då bilden i sig är svårt att avläsa på en ikonografisk nivå. En gissning om att en av männen är Mohammed kan man genom förkunskap tolka sig till, eftersom man inte får avbilda hans ansikte. Men eftersom det inte finns någon avbildning av Muhammed kan man inte heller ta det som en självklarhet. Att han inte får avbildas tar inte upp förrän i slutet av kapitlet och kan därför inte stärka bilden.

Bilden hjälper inte till att förklara texten då den på en ikonografisk nivå inte framhäver vem eller vad det är på bilden. Bilden skapar istället en illusion som komplement till texten om hur det kan ha sett ut under tiden Muhammed levde. Istället växer det fram fler frågor som texten i boken inte kan besvara, varför de säljer/köper varor, eller handlar med spådom? Det tydligaste framhävande på bilden är kamelen som är placerad i centrum och har även de tydliga kantlinjer i ansiktet, är detta något som sändaren medvetet har gjort för att framhäva något dolt budskap i texten, eller är det en miss som istället påvisar fler frågor för eleverna? Genom att läsa kringliggande text kan man som läsare tolka sig fram till att en av männen på bilden är Muhammed och att bilden utspelar sig på en marknad i Mecka. Men eftersom bilden är så pass otydlig i sitt framställande ger den ingen vidare information till läsaren.

Bild 6 (SOs Religion, 2009, s.245)

På en ikonografisk nivå ger denna bild en vag bild om att det är en Moské då det inte framkommer några tydliga tecken eller symboler som påvisar detta. Eftersom bilden är i mitten av stycket har det dock visats och belysts innan hur de kan se ut, vilket då gör det möjligt att utläsa vad bilden föreställer med hjälp av förkunskaper.

Till denna bild kan vi se beskrivande texter med tydliga sträck som förklarar att tornet är en minaret, var bönsalen ligger, att det finns en plats för rening samt en röd pil som visar riktningen mot Mekka. Detta ökar förståelsen på ett helt annat sätt och gör den informativa bilden som ett komplement och förtydligande till texten. Bilden och bildtexten utgörs som en självständig informationskälla, men väger även upp den mer informativa texten i sin helhet då bilden i sig inte är tillräckligt informativ för att svara på vad en minaret, bönsal, Mekka och en plats för rening är.

Bilden är tecknad och gör det därför möjligt för författaren att få fram exat det som är menat, vilken är en stor bidragande faktor till varför bilden är så informationsrik.

48

Frågan är om det hade fungerat lika bra med ett fotografi av en moské eller om en tecknad bild i detta fall ger bäst information.

Bild 7 (SOs Religion, 2009, s.247)

Utifrån ett konnotativt plan kan vi tydligt utläsa höghus i bakgrunden, en byggnad med ”innergård” men på ett ikonografiskt plan är det även här svårt att avläsa något i bestämd form. Men även detta handlar om förkunskap. Det kan även utan några förkunskaper vara svårt att avläsa vad denna bild visar, detta beror på de annorlunda formerna på byggnaderna. Bilden är dock till stor del suddig och otydlig. Att det är en byggnad avgör mycket på att man kan avläsa byggnader i bakgrunden och de lodräta väggarna som stäcker sig upp. Men eftersom det är under något som vi kan se som bar himmel kan detta öppna upp för fler frågor.

Bildtexten lyder: ”Före Muhammeds tid var Kaba fullt med olika gudabilder, men alla slängdes ut och idag är det tomt invändigt” (s.247). Bildtexten är till för att komplettera och skapa större förståelse för bilden men i detta fall ges ingen förklaring vad Kaba är och texten förklara hur det såg ut invändes men bilden visar Kaba utvändigt. När bilden inte talar för sig själv, som i detta fall visar en suddig bild som för många i kulturellt sammanhang inte ger någon erfarenhetsreferenser skapas istället en otydlighet. Den kringliggande texten tar inte upp vad Kaba är eller vad folket gör runtomkring, utan det krävs att man som läsare läst tidigare avsnitt i kapitlet för att ha den kunskapen med sig. Bilder generellt kan skapa många frågor, därför är det viktigt att sätta den i rätt kontext i läromedel som gör att den stärker texten eller är informationsbringande.

Bild 8 (SOs Religion, 2009, s.255)

Den tydliga bilden som man ur ett denotativ och konnotativt plan kan avläsa vitklädda män som står och tittar upp mot himmeln är en bild där budskapet är svårtolkat. Det är en bild som inte visar några ikoner eller symboler som visar vad handlingen är. Vi kan däremot genom männens kläder och huvudbonader gissa oss till att det är muslimer, men utan att känna till deras religion är det svårt att veta vad deras syfte med att titta upp i himlen är. Bildtexten förtydligar genom att berätta vad som sker på himmeln. ”När den allra första strimman av nymånen visar sig på himlen bryts fastemånaden Ramadan” (s.255). Utan bildtexten går det inte att avläsa vad som sker på bilden då det

49

inte finns några symboler som avslöjar vad människorna på bilden befinner sig, vad de pekar på eller vem de är.

När man ser på bilden och läser bildtexten visar detta på en tydlighet där bilden framhävs med hjälp av texten. Dock har bilden inget tungt vägande budskap utan författarna hade kunnat välja andra bilder tagna från andra sammanhang som också har koppling till texten. Bilden är där mest för att ”lätta upp” texten.

Sammanfattning

Genom att göra en denotativ och konnotativ bildtolkning har vi kommit fram till hur viktigt det är att sätta bilden i relation till texten då vi utan förkunskaper inte kan tolka bilderna på det sätt som läroboksförfattarna avser. Detta visar sig tydligt då alla bilder inte stod som enskilda informationsbärare utan kompletterade och vägde upp informativ text. En del bilder hade en mer estetisk funktion i boken då bilden framställdes utan en kompletterande bildtext eller större relation till innehållet.

Pettersson (1991) och Selander (1998) påpekar att vi tolkar bilder på annorlunda sätt beroende på bildens kontext, vilket blir tydligt i vår undersökning då bildtexten och den kringliggande informationstexten är viktig för att kunna förstå bilden i sitt sammanhang.

50

5. Diskussion

Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att många av bilderna inte har den tydliga kopplingen till texten vi hade förväntat oss. Precis som Selander (1988) kom fram till, fyller de bilder vi tittat på olika funktioner i böckerna. En del är väldigt informationsrika och kommer med egen information, t.ex. kartorna. Bilden på en moské med de olika delarna namngivna och utsatta är också ett väldigt bra exempel på detta (jmf. med Erikssons,, 2009, skelett). Många av bilderna i böckerna kan tros vara där av den anledningen att ”lätta upp” texten, t.ex. de tecknade bilderna. De innehåller i sig inte så mycket information utan är där för att komplettera texten och göra den mer lättförståelig. Vi stötte också på en hel del bilder, speciellt i boken ”Religion och liv”, som inte hade någon större koppling eller ingen alls till den kringliggande texten. Detta stödjer Petterssons (1991) slutsatser om att bilderna i läroböckerna idag har dålig koppling till texten och fungerar många gånger endast som utfyllnad, och han anser att det finns för många bilder i läroböckerna. Utifrån vårt resultat kan vi hålla med. Intressant att ta hänsyn till är att Pettersson kom fram till detta för 20 år sedan och vår undersökning gjort på läroböcker som används i skolan idag, visar samma resultat. Hur kan detta komma sig? Kanske kan det ha koppling till att det inte längre finns någon central granskning av läroböcker, då SIL (se avsnitt 2.2) lades ner 1992, precis efter Pettersson publicerade sin studie. Frågan blir huruvida läroböckerna idag hade varit ”bättre” om det fortfarande hade funnits en central granskningsnämnd som kontrollerade alla läroböcker som används i skolan. Idag är det upp till läsaren (elev, lärare m.fl.) att vara kritiska till läromedlen och anmäla om ett fel upptäcks.

Bildindexet i de läroböcker vi undersökt visar att båda har mer än en bild per sida. Detta behöver inte vara något dåligt, men utifrån det resultat vi fått fram anser vi att det är för många av bilderna som har lite eller ingen koppling till texten. Frågan vi ställer oss är om det inte är bättre med få, men informationsrika bilder, än många bilder där ett antal av dessa inte har någon relation till texten. Bilder utan en klar koppling till texten kan ge ett osammanhängande och missvisande intryck.

51

Vi har utfört en bildtolkning på ett denotativt och konnotativt plan för att visa på vad bilden innehåller men vi ser även till bilden i förhållande till texten. Vi måste trots detta belysa det Pettersson (1991) såväl som Hansson, Karlsson och Z Nordström (2006) tar upp, vikten i att erfarenheter, förkunskaper och olika personliga associationer påverkar hur vi ser på en bild. Hur mottagarens kontext till slut ändå bestämmer hur bildens tecken och teckenkombinationer skall tolkas.

Vi kan genom att jobba ämnesövergripande öka förståelsen för bilder i en viss kontext genom att dels jobba med tolkning och analys av bilder. Genom olika analysmetoder; intentionsanalys, receptionsanalys, näranalys kan eleverna öka förståelsen så väl för bilder och vilket sammanhang bilder förekommer i. Inom religionsundervisningen ses bilder som en viktig del, där återskapande och ikoner framställs ofta. Detta har väckt vårt intresse och vill därför belysa vikten av att jobba ämnesövergripande.