Övergripande iakttagelser

En intressant iakttagelse som gjordes var att de barn som deltog i vår undersökning fastnade för symboler. Detta avspeglades bland annat genom att de kände igen GB- glassgubben och visste att denna signalerade att det fanns glass att köpa i lokalen men att de inte kunde benämningen på själva varumärket. Detta är sammankopplat med det som DeLoache m.fl. (1999) benämner som representativ funktion nämligen att barn kopplar samman symboler med erfarenheter. En annan förklaring kan också vara relaterat till det faktum att GB egentligen inte betonar just GB i sin reklam, utan att de istället fokuserar på att deras produkter exempelvis Magnum och Piggelin skall vara det som efterfrågas. Efter intervjuerna fick vi en känsla av att barnen endast kunde urskilja de varumärken som de är intresserade av med hjälp av förpackningar och logotyper. En genomgående trend för de placeringar som visades var att varumärkeskategorier så som glass, läsk, godis samt leksaker fångade mest uppmärksamhet. Detta styrks av de teorier som Acuff (1997) förespråkar nämligen att barn i denna fas lägger stort fokus vid leksaker och roliga produkter samt att de är mycket lättpåverkade.

Vi fann även att uppbyggnaden av en produktplacering har lika stor betydelse som själva varumärket som placeras. Även om respondenten känner till varumärket är det inte säkert att denne uppmärksammar produktplaceringen, vilket kan bero på brus (Jandt, 2010) eller utformningen av själva produktplaceringen (Gupta & Lord, 1998). Alternativt att produktplaceringen är mycket bra utformad och budskapet är tydligt men att respondenten inte känner till varumärket och därför inte uppmärksammar placeringen, det vill säga att budskapet aldrig når mottagaren (Jandt, 2010). Vid sammanställningen av data fann vi att de produktplaceringar som anspelade på humor, var de som barnen uppmärksammade främst. Denna teori är i enlighet med vad Acuff (1997) förespråkar, nämligen att barn ofta

efterfrågar det som marknadsförs på ett underhållande sätt. Vilket innebär indirekt att barnen kommer ihåg dessa tydligast.

Ytterligare en iakttagelse var att de produktplaceringar som barnen uppmärksammade var sådana som var familjära eller kända av dem sedan tidigare. Detta grundas på barnens uttalanden i samband med intervjuerna. Majoriteten av barnen kunde berätta någonting relaterat till produkten som exempelvis jag får alltid en läsk i kiosken efter träningen eller jag har

sett sådana skyltar på badhuset, vilket tyder på att de har en relation till varumärket eller

varumärkessymbolen. Ett rimligt antagande är då att om respondenten talar passionerat kring detta varumärke finns det då också med i evoked set som McNeal (1999) förespråkar. Att ett varumärke befinner sig i evoked set tyder på att företaget har lyckats med att skapa några nya varumärkeslojala kunder. Enligt McNeal (1999) är sannolikheten stor att varumärken som hamnar i evoked set stannar där för resten av livet och Acuff (1997) uppger att upp till 80 procent av alla konsumenter är varumärkeslojala från barndomen till och med att de blir tonåringar och unga vuxna. Dessa författare bevisar att marknadsföring till barn är mycket viktig för företagen, då målgruppen har en stor potential både som nuvarande och framtida konsumenter. Dock är avsikten med produktplaceringar inte att bygga ett varumärke utan kanske främst att skapa varumärkespreferenser och positiva associeringar.Detta innebär alltså att det inte är rimligt för ett barn som inte tidigare har en relation till varumärket att kunna erinra sig om att de förekom i en produktplacering. Visuell produktplacering visade sig vara effektiv för både pojkar och flickor, vi fann ingen skillnad i denna aspekt. Visuella produktplaceringar är också enligt Gupta och Lord (1998) den vanligast förekommande formen. Dock förekom vissa skillnader vilket bland annat var uppmärksammandet av Hello Kitty vid filmklippet. Det var fler flickor än pojkar som mindes denna produktplacering trots att resultaten från bildvisningen visade att varumärkeskännedomen kring detta varumärke var lika för både pojkar och flickor. I vår undersökning fann vi inga tecken på att pojkar och flickor uppfattar produktplaceringar olika. Ingen av de skillnader som Acuff (1997) beskrev verkar ha spelat en avgörande roll vid förmågan att uppfatta en produktplacering. Dock tror vi att de marginella skillnader som vi faktiskt fann är relaterade till den teori som Acuff (1997) förespråkar nämligen att marknadsföring som är riktat till dem är underhållande. De produktplaceringar som barnen fann riktade till dem var således också sådana som de kom ihåg efter filmvisningen. Vårt främsta exempel på detta var M & Ms placering i filmen Smurfarna.

Avsaknaden av verbala produktplaceringar leder oss till slutsatsen att denna typ av produktplacering inte är så effektiv vad det gäller just barn. Denna slutsats är såldes endast baserad på det faktum att vi saknar undersökningsmaterial till detta. Dock förekom någon placering som var både visuell och auditiv vilket vi anser att denna låga frekvens är relaterat till det faktum som Willebrand (2007) beskriver nämligen att det är den dyraste formen. Detta är således en mycket riskabel investering för företagen dels på grund av att effekterna av dessa är relativt outforskade samt att skillnaden i effekt mellan en visuell eller auditiv och en kombinerad placering är diffusa. Vi anser att forskningen inom detta område kan utvecklas. Informationen rörande vilka stadier där barn är mottagliga för information och budskap är relativt väl utvecklad. Dock känner vi att informationen kring hur dessa är sammankopplade med utformningen av produktplaceringen är bristfällig.