Under vår studie av barnfilmer har vi funnit att produktplaceringar faktiskt förekommer i svensk barnfilm. Detta är alltså inte alls i enlighet med vad Magnus Ericsson (personlig kommunikation, 2013-03-19) påstår då han menar att produktplacering inte förekommer i svenskproducerade barnfilmer. Det förekommer alltså en konflikt mellan de resultat som framkom ur filmstudien och intervjun med experten. Enligt Magnus är anledningen till att produkter och varumärken förekommer i barnfilmer att filmen ska verklighetstrogen vilket innebär att karaktärer och miljöer skall vara trovärdiga. Några av de produktplaceringar som vi fann i vår filmstudie kan vara relaterat till detta faktum, dock har vi funnit exempel på placeringar som i vår mening inte alls förekommer för detta ändamål. Vidare finns det en mängd amerikanskproducerade filmer med produktplaceringar som distribueras på den svenska marknaden. Regleringar för att förhindra barn från att se filmer med alltför våldsamt innehåll finns idag. Dessa kan bland annat synas i form av varningstext innan filmer sänds på tv samt som åldersbegränsningar på biografer. Vi tycker att detta är någonting som även skall implementeras på barnfilmer som innehåller produktplacering som är riktat till barn under tolv år, vilket är förbjudet i Sverige. Vi anser att det är lika självklart att en förälder ska kunna låta sitt barn gå på bio utan att utsättas för dolda reklambudskap utan förvarning som våldsamma scener. Om produktionsbolagen skriver ut när filmerna innehåller produktplacering ges föräldrarna åtminstone en valmöjlighet att avgöra huruvida deras barn får se filmen eller inte. Våra undersökningar gav inget direkt svar på frågan varför produktplacering förekommer i barnfilm. Detta för att Magnus Ericsson tydligt tog avstånd från detta ämne och att detta var den undersökning som vi hoppades skulle kunna hjälpa oss att besvara denna fråga. Anledningen till varför vi tror att produktplacering förekommer har vi baserat på den information vi fann under vår litteraturstudie. Den största anledningen som vi ser till varför produktplacering förekommer i barnfilm är att det finns stora potentiella vinster för företagen. Lindström (2011) hävdar att marknadsföring till barn utgör en stor potentiell marknad för företagen. Detta främst för att de varumärken och produkter han använde och älskade som barn än idag påverkar hans smak och inköp (Lindstrom, 2011). Det är därför mycket bra för företagen att bygga en varumärkeskännedom hos barn, eftersom chansen är stor att de senare kommer att vara lojala kunder. Detta bekräftas även av Acuff (1997) som förklarar att upp till 80 procent av alla konsumenter är varumärkeslojala från barndomen till och med att de blir tonåringar och unga vuxna.
Merchandisefilmer är en industri där det finns mycket pengar att tjäna, enligt Soter (1992) tjänade filmen Batman in 251,1 miljoner dollar under sin release. Denna siffra lyckades Warner Brothers sedan dubbla genom försäljning av licensierade varor som exempelvis t- shirts, muggar och album med filmmusiken. Vidare var Disney en av de första och främsta på att arbeta med filmskapande synergieffekter (Soter, 1992). The Economist (1998b) anger att Disney skapade 186 olika merchandiseprodukter som var associerade med filmen Lejonkungen inför releasen av filmen i hela 51 olika länder. Vidare berättade The
Economist (1998b) att Disney tjänade 3 miljarder på leksaker utöver de 1,2 miljarder som de tjänade på filmen. Detta påvisar den enorma marknad som de amerikanska barnfilmerna har. En annan anledning som vi ser till detta är att många filmproduktioner idag är beroende av intäkter från produktplacering, vilket bekräftas av Sveriges konsumenter (2013b), att många filmproduktioner idag är beroende av intäkter från produktplacering. Det finns säkerligen flertalet andra anledningar till varför produktplacering i barnfilmer förekommer, men dessa var de främsta som vi fann utifrån våra undersökningar.
Vår undersökning visade att barn har förmågan att uppmärksamma produktplaceringar. Förekomsten av visuella produktplaceringar var stor, dock förekom auditiva placeringar i en hög utsträckning i de merchandisefilmer som vi studerade. De auditiva placeringar som förekom i merchandisefilmerna består främst av att de olika karaktärerna i filmen tilltalar varandra då deras namn är det samma som namnet på produkten eller varumärket. Vilket i och för sig är produktplacering dock tror vi inte att barnen upplever dessa som varumärket utan som namnet på karaktären i filmen. Detta tyder på att visuella produktplaceringar är de mest effektiva vad det gäller barn samt att auditiva placeringar inte alls är effektiva. Denna slutsats kan dock inte göras vad det gäller kombinationen mellan visuell och auditiv då dessa är den dyraste formen och att denna faktor kan vara avgörande för dess icke existens. En annan orsak till att visuella placeringar är de vanligast förekommande kan beror på det faktum att marknadsföring riktad mot barn är förbjudet. Visuella produktplaceringar är då lättare att få med i en produktion än auditiva som kräver mer integrering i handlingen medan visuella enkelt går att smyga in i bakgrunden. Vidare visade utfallet av undersökningarna att barn minns de placeringar som har en central del i handlingen.
Merchandisefilmer tillade en ytterligare faktor i denna diskussion. Vi anser inte att produktplaceringar i merchandisefilmer är tydligare eller mer effektiva än övriga placeringar. Den rådande efterfrågan på merchandiseprodukter kan däremot härleddas till att barn efterfrågar det som deras kompisar har. Behovet väcks när barnen får kännedom kring tillgängliga merchandisevaror och inte endast efter att ha sett en film. Barn identifierar sig med idoler och sin omgivning och vi anser att dessa är de faktorer som påverkar barnens behov och efterfrågan i störst utsträckning och att endast en film inte ökar barns efterfrågan av produkterna.
Vår studie visade inte några stora tecken på att barn efterfrågar specifika produktplaceringar som de uppmärksammat i filmer. Att de inte efterfrågar produkter tyder på det faktum att produktplacering precis som Ericsson (M, Ericsson, personlig kommunikation, 2013-03-19) påstår inte har för avsikt att leda till köp. Ericsson hävdar att produktplaceringar ökar konsumentens medvetenhet kring varumärket som placeras i dennes undermedvetna. Russel (1998) delar Ericssons syn på detta då han anger att produktplaceringar syftar till att skapa positiva associationer till varumärket. De föräldrar som deltog i fokusgruppen upplevde istället att merparten av den produktplacering som finns i filmer är riktat mot dem och alltså inte barnen. Detta kan vara relaterat till det förbud som råder inom marknadsföring till barn eller också det faktum att de inte är rätt
målgrupp för den marknadsföring som faktiskt förekommer riktad mot barnen. Föräldrarna upplevde att den största orsaken till efterfrågan av produkter och varumärken kan härledas till barnens miljö, det vill säga vänner och förebilder. Barnen är idag mer medvetna kring varumärken och dess äkthet och nöjer sig inte alltid med en fager kopia. Vidare är efterfrågan av merchandise inte heller relaterat till filmen utan som tidigare nämnts miljöfaktorer och omgivningen. Efter att ha studerat detta fenomen kan vi se att merchandise på ett tydligare sätt leder till en direkt efterfrågan hos barnen som deras föräldrar också uppmärksammar genom att de tjatar om produkterna. Medan produktplaceringar i barnfilmer av andra varumärken eller produkter har en mer långsiktig effekt på barnen.