Omsorgs- och socialnämndens verksamhetsmål 2017
Här nedan redovisas de mål som i delar är möjliga att anpassa utifrån ett hälso- och sjukvårds- samt patientsäkerhetsperspektiv.
1. Lidingöborna gör aktiva val
2.1 Förtroendefulla relationer finns mellan Lidingöborna och personalen i våra verksamheter.
2.2 Den enskildes behov och önskemål formar måltidssituationerna inom äldreomsorgen
2.3 Lidingöbons behov av stöd och omsorg samordnas med berörda aktörer.
2.4 Lidingöbor inom våra verksamheter har en god hälsa 4.1 Ständiga förbättringar genomsyrar verksamheten.
5.1 Omsorgs-och socialnämndens ekonomi är i balans
Nämndens mål fritt tolkade till patientsäkerhet/hälso- och sjukvårdsperspektiv 1. Lidingöborna gör aktiva val
Valfrihet för vård- och omsorgsboenden samt läkarinsatser enligt Vårdval Stockholm 2.1 Förtroendefulla relationer finns mellan Lidingöborna och personalen i våra verksamheter.
Närstående kan efter samtycke från den enskilde göras delaktig i vården.
Vid vård i livets slut ska anhöriga informeras och efter dödsfall ska efterlevandesamtal erbjudas.
Teamarbete och handledning av legitimerad personal till övrig vårdpersonal samt ett strukturerat delegeringsförfarande medför förutsättningar till ökad kompetens hos övrig vårdpersonal.
36
2.2 Den enskildes behov och önskemål formar måltidssituationerna inom äldreomsorgen
Riskbedömning nutrition ska göras för alla där kommunen har ett hälso- och
sjukvårdsansvar och åtgärder ska vidtas för alla personer som har risk och samtycker till åtgärder,( se även 2.4)
2.3 Lidingöbons behov av stöd och omsorg samordnas med berörda aktörer.
I verksamheter där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar är det företrädesvis omvårdnadsansvarig sjuksköterska och i förekommande fall legitimerad
rehabiliteringspersonal som ansvarar för att samordna insatser med berörda externa vårdgivare. En samordning som efter samtycke från den enskilde även kan involvera anhöriga/närstående/företrädare.
2.4 Lidingöbor inom våra verksamheter har en god hälsa
Riskbedömningar ska göras och åtgärder ska vidtas för alla personer där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar, inom områdena fall, trycksår, munhälsa och inkontinens m.m.
Under 2017 kommer samtliga verksamheter där kommunen har ett hälso- och
sjukvårdsansvar fokusera på hälsan- där definitionerna av hälsa är vägledande. Trots att samtliga personer inom alla verksamhetsinriktningar (boenden, korttid, dag/daglig verksamhet) har någon form av diagnostiserad sjukdom, om än i olika omfattning Definitioner
Utifrån ett naturvetenskapligt synsätt är hälsa lika med frånvaro av sjukdom.
Ur ett humanistiskt perspektiv handlar hälsa snarare om individens upplevelse av sitt välbefinnande.
Mål: Den enskilde ska utifrån var och ens förutsättningar och behov, oavsett ålder, sjukdom, fysiska, psykiska och psykosociala aspekter ges en förbättrad eller bibehållen hälsa och välbefinnande, samt känna trygghet i att de åtgärder som vidtas om möjligt kan förhindra/begränsa ett försämrat hälsotillstånd.
Hur: Utifrån verksamhetsinriktning använda evidensbaserade skattningsskalor och bedömningsinstrument kunna uppmärksamma den enskildes ohälsa/risk för ohälsa och därmed kunna bedöma och vidta åtgärder/ förebyggande åtgärder och därmed ge förutsättningar till en ökad känsla av välbefinnande.
När: Enligt gällande rutiner- vid inflyttning, två gånger per år och/eller vid förändrat status
Vem: Legitimerad personal i samverkan med övrig berörd personal (teamet), den enskilde samt efter dennes samtycke med anhörig/företrädare.
37
Skattningsskalor och bedömningsinstrument Risk för undernäring
Äldreomsorg
Mini Nutritional Assessment (MNA®)
är ett screening- och bedömningsverktyg som kan användas för att identifiera äldre patienter som löper risk för undernäring.
Funktionsnedsatta (SoL och LSS)
MEONF-II (Minimal Eating Observation and Nutrition Form – Version II) Är ett bedömningsinstrument och ska användas som en del av hälsofrämjande arbetssättet.
Fall
Downton Fall Risk Index (DFRI)
Är ett instrument för att göra fallriskbedömning Trycksår
Modiferad Nortonskala
Är ett instrument för riskbedömning om en patient löper risk att utveckla trycksår.
Munhälsa
Revised oral assessment guide (ROAG)
Är det riskbedömningsinstrument som används i Senior alert för att undersöka hälsan i munhålan.
Äldreomsorg
Beteendestörningar vid demenssjukdom NPI NeuroPsykiatricInventori
är en symptomskattningskala som är utvecklad för att mäta beteendesymptom (BPSD) vid olika demenssjukdomar.
Socialpsykiatri
EQ-5D (EuroQoL Group)Livskvalitetsskattning (självskattning för upplevt hälsa och livskvalitet)
MADRS (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale) (skattningsskala för bedömning av nedstämdhet och depression). Görs tillsammans med den enskilde där behov föreligger.
Smärta
Abbey Pain Scale-är ett skattningsinstrument för smärta hos personer med nedsatta kognitiva funktioner eller som inte kan verbalisera sin smärta.
Visuell analog skala (VAS) Patienter som kan, får själv gradera sin smärta.
38
Äldreomsorg Symptomskattning
PHASE-20 (PHArmacotherapeutical Symptom Evaluation, 20 frågor) används för att identifiera symptom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling, till exempel biverkningar eller interaktionseffekter. Tillsammans med läkemedelslista och diagnosuppgifter utgör PHASE-20 ett underlag för optimal läkemedelsbehandling.
PHASE-20 kan också användas för att utvärdera effekten av för ändringar i läkemedelsbehandlingen
4.1 Ständiga förbättringar genomsyrar verksamheten.
Avvikelsehantering, uppföljningar och uppmärksammade åtgärdsbehov, utbildningsinsatser samt medverkan och resultat från kvalitetsregister ger förutsättningar till verksamhetsförbättringar och kvalitetsutveckling.
ICF - utbildningen för legitimerad personal fortgår enligt plan.
Löpande Treserva - utbildningar för nyanställda och utifrån individuella behov.
Se över möjligheterna till digital struktur för att årligen kunna redovisa resultat av journalgranskning och egenkontroller.
Ledningssystemet
Integrera och anpassa hälso- och sjukvårdsrutinerna som en del i egenregis ledningssystem
Rutin för egenkontroll HSL -Implementera befintlig rutin.
Datasäkerhet- it
Ta fram struktur för att kunna redovisa uppföljning av informationssäkerheten
Loggkontroller-Tydliggöra ansvar för och implementera och följa rutinen för loggkontroller.
Tydliggöra ansvar och upprätta rutin för loggkontroll för nyckelhantering
Fortsätta det påbörjade arbetet med att se över möjligheterna till elektronisk signering till att kunna övergå från signeringslistor på papper (som ska bevaras) till elektronisk signering för att minska avvikelser och öka patientsäkerheten.
Härutöver är elektronisk signering dessutom tidsbesparande Övrigt
Apoteksgranskning av farmaceut är inplanerad våren 2017 inom äldreomsorgens verksamheter. Området funktionsnedsatta får avvakta till våren 2018 efter ikraftträdandet av nya föreskrifter, inom området Läkemedel.
Samverkan inom hälso- och sjukvården ska intensifieras hos enhetschefer och legitimerad personal för en bättre följsamhet i arbetsmetoderna för hälso- och sjukvården.
5.1 Omsorgs-och socialnämndens ekonomi är i balans
Hälso- och sjukvården ska bedrivas kostnadseffektiv utan att det görs avkall på kvalitet.
Inkontinenshjälpmedel ska hanteras som förskrivaren ordinerat.
Under våren 2017 se över möjligheterna att använda sig av webbaserade förskrivningsstödet ”Guide” som tillhandahålls av avtalad leverantör av
39
sjukvård- och förbrukningsartiklar för att säkerställa en god och kvalitativ inkontinensvård.
Hanteringen av läkemedel ska minimera behovet av kassation.
Verksamhetsspecifika mål för 2017 Äldreomsorgen
Säkerställa att dietisttillgänglighet finns i den omfattning som den överenskommelse som omsorgs- och socialnämnden tecknat mellan Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms läns landsting fullgörs fortsättningsvis
Se över möjligheten till att digitalt föra och följa infektionsregistrering (egenkontroll)
Distansutbildning- Handledare 7,5 hp (högskolepoäng) för legitimerad sjuksköterskor
Vård- och omsorgsboenden
Utveckla användandet av BPSD – registret
Utveckla ADL-bedömningar för alla vid inflyttning och för ändrat status. En ADL-bedömning som ska vara ett underlag för personalens arbetssätt.
Korttidsboenden
Utveckla arbetet med vårdplaner
Säkerställa spårbarheten vid riskbedömningar Servicehusen
Utbilda all personal i lagstiftning som styr hälso- och sjukvården.
Tillse att sjuksköterskorna får ett digitalt stöd för att utbilda personalen i nödvändig lagstiftning inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Funktionsnedsättning LSS och socialpsykiatrin SoL Samverkan
Fortsätta och utveckla samarbetet med PRIMA..
Förskrivningsrätt
Tillse att distriktssköterskan inom verksamhetsområdet ges behörighet att utöva förskrivningsrätten till att förskriva de sjukvårdsprodukter som
specialistkompetensen möjliggör.
HLR Hjärt-lungräddning
Utreda till möjligheten till att utbilda all personal inom verksamhetsområdet i hjärtlungräddning
Socialpsykiatrin särskilda boenden och biståndsbedömd sysselsättnings-verksamhet inklusive neuropsykiatri LSS
Fortsätta att löpande erbjuda hälsosamtal som ex. att kartlägga matvanor, fysisk aktivitet, fysisk och psykisk hälsa, och i arbetet utifrån individuella behov använda evidensbaserade skattningsskalor. Hälsosamtal är en viktig
40
kartläggning och utgångspunkt för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Initiera och planera SIP-möten (Samordnade individuella planeringar) Verksamhetens sjuksköterska och arbetsterapeut kommer under året att tillsammans leda projekten:
”Lugna rummet”
Syftet med Lugna rummet är att erbjuda de boende en plats för avslappning och avkoppling, att minska stress och att stödja patienter att utveckla egna strategier för återhämtning och symptomlindring
IMR-programmet (Illness Management and Recovery) utbildning och handledning för personalen inom socialpsykiatrin. Det riktar sig till personer med psykisk ohälsa och har till syfte att minska risken för återfall i svåra symptom, täta inläggningar på slutenvården samt främja återhämtningen.
Arbetsterapeuten ska fortsätta arbetet med att:
Kartlägga de boendes resurser och begränsningar i aktiviteter i det dagliga livet.
Detta ska göras efter arbetsterapeutiskt instrument genom skattning, observation och bedömning. Resultatet ska användas för utforma och rekommendera
åtgärder, utifrån individuella förutsättningar och behov. I detta ingår även att på individnivå träna och utbilda enskilda och utbilda i social färdighetsträning.
LSS bostad med särskild service och daglig verksamhet Läkemedelshantering
Färdigställa Lokal rutin för läkemedelshantering.
Genomföra egenkontroller läkemedelshantering enligt mall från MAS Kognitiva hjälpmedel
Identifiera behovet och tydliggöra förskrivningsansvar och kostnadsansvar för enkla och mer avancerade kognitiva hjälpmedel utifrån verksamhetsinriktning funktionsnedsatta SoL/LSS
Inkontinens.
Alla med förskrivna inkontinenshjälpmedel ska ha en journalförd omvårdnadsplan
Nutrition och kost
Identifiera personer med nutritionsproblem enligt rutin. Alla som har en nutritionsproblematik ska journalförd omvårdnadsplan.
Trycksår
Nortonbedömning för alla som dagligen förflyttas med hjälp av rullstol.
Alla med Norton 20 poäng eller lägre ska ha en vårdplan trycksårsprofylax.
Dokumentation
Kollegial journalgranskning Utvecklingsområden 2017-2018
Se över möjligheterna att utveckla Treserva så att mätinstrument, skattningsskalor mm.
kan läggas in direkt i patientjournal.
Se över möjligheterna till att systematiskt registrera och följa egenkontroller och få ut färdiga rapporter.
41