2.1 Övergripande uppdrag
Stockholms läns landsting leds av det folkvalda landstingsfullmäktige och finansieras till största delen via landstingsskatten. Landstinget ansvarar för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården i Stockholms län. Landstinget ansvarar också för kollektivtrafiken, regionplaneringen och andra viktiga uppgifter i länet.
I landstingsfullmäktiges beslut om mål och budget för 2012 finns särskilda uppdrag specificerade i beslutssatserna.
2.2 Styrning
Stockholms läns landsting styrs ytterst av länets invånare. Det sker genom allmänna val till landstingsfullmäktige vart fjärde år. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande principiell natur. I landstingets nämnder och styrelser fattas beslut om hur fullmäktiges mål ska uppnås, dvs. hur uppdragen ska genomföras. Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet.
2.3 Verksamhetsidé
Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. Visionen är att fler beslut tas av människor själva, att patientens ställning är stark och människors behov och egna val styr sjukvården. Vidare erbjuds länets invånare en kvalitativt god och jämlik sjukvård i rätt tid och en kollektivtrafik som är pålitlig, trygg och prisvärd.
2.4 Långsiktiga mål
De långsiktiga målen för landstinget är:
• Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården.
• Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken.
• En ekonomi i balans.
För att nå de långsiktiga målen har ett antal huvudstrategier utarbetats och dessa beskrivs nedan.
2.5 Huvudstrategier
Strategierna kan beskrivas som verktygen för att nå de långsiktiga målen.
Budget 2012 10 (97)
Målstyrning – Tydlig målstyrning som bygger på förtroende och ansvarstagande som skapar resultat.
Utveckling – Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft.
Samordning – Samordning och standardisering där det höjer kvaliteten och ökar effektiviteten.
Dialog – Dialog som tydliggör mål och uppdrag, skapar delaktighet och förtroende samt bidrar till goda relationer internt och med omvärlden.
Det är av yttersta vikt att mål inte enbart sätts upp utan någon konkretion eller uppföljning. Därför har de breda långsiktiga målen brutits ned till konkreta kortsiktiga mål.
2.6 Kortsiktiga mål
För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns nedbrutna kortsiktiga mål:
• Nöjda medborgare.
• Ekonomi i balans.
• Stolta medarbetare.
• Nöjda patienter och resenärer.
• En ledande tillväxtregion.
• Hållbar miljö.
• Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården.
• Likvärdig behandling av alla invånare.
Dessa följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna mäter graden av måluppfyllelse.
2.6.1 Nöjda medborgare
Två av de långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är att medborgarna ska erbjudas en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. Om medborgarna i Stockholms läns landsting är nöjda är det ett tecken på att rätt vård och trafiknivå uppnåtts. Det kortsiktiga målet ”Nöjd medborgare” mäts genom följande två indikatorer för 2011:
• Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka1.
• Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras2.
1 Vårdbarometern 2010. Andel nöjda medborgare 2010 var 64 procent.
2 Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts. Andelen nöjd kund i allmänheten 2010 var 60 procent.
Budget 2012 11 (97)
2.6.2 Ekonomi i balans
Det tredje långsiktiga målet är att ha en ekonomi i balans. Följande fyra finansiella mål har fastslagits av landstingsfullmäktige, som stöd för att tillsammans med övriga verksamhetsmässiga mål nå det lagstadgade kravet om god ekonomisk hushållning, och utgör de indikatorer som följs upp:
• Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls.
• Finansiering: Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent.
• Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar.
• In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader.
2.6.3 Stolta medarbetare
Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det personalstrategiska arbetet har sin grund i och utgår från värderingar som anges i landstingets övergripande styrdokument. Stolta, delaktiga och ansvarstagande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås. I det långsiktiga arbetet för att utveckla det personalstrategiska arbetet i ett verksamhetsperspektiv är landstingets medarbetarundersökning ett av flera verktyg.
Målet ”Stolta medarbetare” följs upp med följande indikator:
• Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka3
2.6.4 Nöjda patienter och resenärer
Två av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. När Stockholms läns landstings kunder är nöjda är det ett tecken på att rätt vård och trafiknivå uppnåtts. För närvarande mäts detta med följande indikatorer:
• Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka. 4
• Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom ”Kunder i tid”5
2.6.5 En ledande tillväxtregion
Stockholms läns landsting ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, dvs. i
3 Enligt SLL:s Medarbetarenkät 2010 var medarbetarindex 75.
4 Enligt Vårbarometern var andelen 2010 72 procent.
5 Resultat 2010: SL, WÅAB, FtjV: 84, 78, respektive 93, Mål 2012: 91, 83. För FtjV kommer en översyn över målen att göras under 2011.
Budget 2012 12 (97)
enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Den nya regionala utvecklingsplanen antogs av landstingsfullmäktige under våren 2010. En positiv tillväxt i regionen är på många sätt en grund för att de långsiktiga målen ska kunna nås. Tillväxten i regionen mäts genom nedanstående indikator:
• Skatteunderlagets6 årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket.
2.6.6 Hållbar miljö
För miljöarbetet inom Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av landstingsfullmäktige beslutade miljöpolitiska programmet, Miljö Steg 5, som gäller 2007 – 2011. Ett nytt miljöprogram arbetas nu fram för att gälla 2012 – 2016. Miljön påverkar bland annat invånarna, kunderna, medarbetarna samt landstingets ekonomi och är därmed av betydelse för att de långsiktiga målen ska uppnås.
• Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram.
2.6.7 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården
Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv och uppskattad vård. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en snabbare utveckling av kvaliteten i sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i sjukvården.
• Vårdval med fri etablering för vårdgivare ska utvidgas till fler områden inom sjukvården.
2.6.8 Likvärdig behandling av alla invånare
Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra individuella egenskaper, och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksamheter analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k.
6 Skatteunderlag innebär de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställs vid taxeringen. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är prognosen för 2011 års skatteunderlagsutveckling i länet 3,2 procent vilket visar på en högre årstaktsutveckling än i riket där motsvarande siffra är 2,3 procent.
Budget 2012 13 (97)
mainstreaming. Det bidrar till högre kvalitet, bättre resursanvändning och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter.
• Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas.
• Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning.
Budget 2012 14 (97)