Forskning och regional utveckling i världsklass

Innovationer är nödvändiga för att stärka konkurrenskraften och bidra till fler jobb och ökad välfärd. Den FoUU-strategi som beslutades år 2011 kommer att tjäna som grund för det forskningsarbetet som kommer att bedrivas i Stockholms läns landsting i framtiden.

Förebyggande och hälsofrämjande forskning samt forskning om patientsäkerhet är prioriterade områden.

Det framgångsrika samarbetet med Karolinska Institutet kommer att utvecklas med stöd av den nya strategin. Det ska finnas ett sammanhållet universitetssjukhus med FoUU-verksamhet både i Solna och i Huddinge. Forskningen ska vara en integrerad del av verksamheten.

Samarbetsformerna ska fördjupas mellan landstinget och universiteten samt högskolorna i regionen. Ett exempel på ett sådant samarbete är det avtal som ska etableras med Kungliga Tekniska Högskolan kring medicinteknik och patientsäkerhet.

Även samarbetet med kommunerna kring FoUU frågor ska fördjupas. Det nära samarbetet med näringslivet fortsätter att utvecklas. FoUU-arbetet ska öka inom områden som rör samverkan mellan landstinget och den medicintekniska industrin och läkemedelsindustrin.

Vidare kommer möjligheterna för den kliniska forskning att bedrivs där patienterna befinner sig inom hela den landstingsfinansierade verksamheten oavsett driftsformer.

Den medicinska utvecklingen medför att fler operationer kan göras i öppenvård. Även behandlingar och provtagningar kan göras utanför sjukhus. Det innebär att forskning och utbildning måste bedrivas vid enheter som ligger utanför sjukhusen. På så sätt kan en bred och adekvat utbildning säkras. Ersättningen för utbildningen ska utformas så att

Budget 2012 24 (97)

det stöder denna utveckling. I arbetet ligger även att säkerställa landstingets engagemang med att vårdutbildningarna blir än mer ändamålsenliga och att därmed landstingets behov av välutbildad arbetskraft kan tillgodoses.

Kommande pensionsavgångar gör att fler ST-tjänster för läkare måste inrättas. Särskilt viktigt är det att fler tjänster inrättas inom exempelvis allmänmedicin, geriatrik, psykiatri och patologi. Kompletterande utbildning bör införas för svenska läkarstudenter som utbildats vid vissa utländska universitet. PTP-utbildningen för psykologer ska ses över. Specialistutbildningar för sjuksköterskor utökas.

Verksamheten vid de Akademiska vårdcentralerna följs upp.

För att stärka hela regionens möjligheter att på sikt behålla och utveckla sin position inom forskning, högre utbildning och kunskapsutveckling krävs ytterligare kraftsamlingar och samarbeten såväl inom som utom länets gränser. I en hårdnande internationell konkurrens är det viktigt att ta tillvara de möjligheter som samarbete mellan alla institutioner för forskning och högre utbildning i exempelvis hela Mälardalen ger. Det kan också vara positivt att inkludera representanter för näringsliv och industri för att ytterligare stärka utvecklingen inom högteknologiska klusterbildningar som exempelvis Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och life science.

Den regionala utvecklingen i stort går också utanför dagens länsgränser. I ett internationellt perspektiv växer den regionala nivåns betydelse. För att bejaka utvecklingen av Stockholmsregionen och Mälardalen, möta invånarnas berättigade förväntningar på god service och goda livsvillkor, och öka attraktiviteten för nya invånare, besökare och företag, behöver hinder för människor och näringsliv överbryggas.

Dagens och morgondagens medborgare är rörliga. Invånarna har redan, med hjälp av effektiva kommunikationer, börjat sin regionförstoring. Redan idag sträcker sig Stockholms läns bostads- och arbetsmarknader långt utanför länsgränsen. Detta är positivt, men skapar också ett behov av mer utvecklade samarbeten inom trafik och kommunikation. Varken restider, biljett- eller taxesystem ska utgöra hinder för en större funktionell region. Också ökade möjligheter att söka vård över länsgränserna kommer mycket snart att vara en självklarhet.

Medborgarnas, företagens och den regionala utvecklingens krav ska mötas med flexibla samarbeten på de områden som behövs. Sådana samarbeten kan fördjupas och förgrenas utifrån föränderliga förutsättningar för vårt län och våra grannar. Mälardalen utgör Stockholmsregionens naturliga samarbetsområde där vi i kraft av vår storlek stärker vår internationella profil och konkurrenskraft.

Innovationer i sjukvården

I sjukvården finns både stor kunskap och kompetens, och Stockholmsregionen är världsledande på många områden inom sjukvården. Vi ska fortsätta sträva efter excellens. Sjukvården tillhör ett av de stora tillväxtområdena i vilket nya innovationer bidrar både till en hälsosammare befolkning och stora kommersiella möjligheter.

Budget 2012 25 (97)

Kreativitet och initiativrikedom som finns bland landstingets anställda ska vårdas och uppmuntras.

Landstingets egen organisation för innovationsutveckling, den relativt nyinrättade SLL-innovation, har redan skördat framgångar. Satsningar på innovationer kommer att stärkas ytterligare. För att uppnå detta måste ett nära samarbete finnas med andra universitet och högskolor samt näringsliv.

Patientnära forskning

En stark patientnära forskning är förutsättningen för en vetenskapligt baserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. De kliniska forskarnas arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer sjukvården och patienten till del.

Stockholms läns landsting ska ge stöd till forskning som inriktas på att kartlägga och styrka beläggen kring könsskillnader. Det är viktigt att ytterligare öka kunskapen om såväl omotiverade könsskillnader som motiverade men ouppfyllda behov av olika behandling beroende på kön. Det är också angeläget att stärka strukturerna kring de verktyg och metoder som behövs för att framgångsrikt kunna använda den vunna kunskapen.

En stor del av sjukvården utförs i dag utanför sjukhusen, varför en ny modell för fördelning av forskningsanslag och utbildningsplatser behöver utvecklas.

Förutsättningar att bedriva klinisk och patientnära forskning inom psykiatri, logopedi, geriatrik och sjukgymnastik ska utvecklas. Det finns i dagsläget också behov av mer patientnära forskning. Den viktigaste prioriteten kommer att vara patientnära forskning där vårdbehoven är stora och patientnyttan väsentlig.

Multisjuka och äldre behöver tillgång till en god sjukvård och en bra samordning mellan hälso- och sjukvårdens huvudmän. Det finns idag ett stort behov av att förbättra utvecklingen, utbildning och forskning kring multisjuka och äldre.

Ledande inom Life science

Med framväxten av Stockholm Life, som är en samlad satsning på en vetenskapsstad i Solna och norra Stockholm, ges ytterligare förutsättningar för utvecklingen av life science, livsvetenskaper. Life Science är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat medicinska, tekniska och naturvetenskapliga ämnen, som alla har olika infallsvinklar på hälsa. Målsättningen är att Sverige ska vara internationellt ledande inom bland annat biomedicin och medicinteknik. Sveriges redan starka internationella position inom dessa områden ska stärkas ytterligare.

Forskningen vid Karolinska i Huddinge ska utvecklas. Det är en viktig motor för att utveckla Södertörn. Under 2012 fortsätter arbetet med att hitta kreativa sätt för landstinget att stödja forskningen på bästa sätt. Karolinska institutet ska fortsätta att utveckla och bedriva forskning vid Karolinska Huddinge. De fysiska hindren för forskningen ska tas bort och verksamheten integreras ytterligare med Karolinska Huddinge.

Budget 2012 26 (97)

Stockholms läns landsting ska bidra till denna strävan bland annat genom att fortsätta satsningen på området kring Norra Station och Nya Karolinska Universitetssjukhuset.

Samtidigt kommer samarbetet med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms Universitet och näringslivet att fördjupas.

Med forskningsinstitutionerna som bas kan också specialistutbildningar och handledning av sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal bedrivas som kombinerar hög teoretisk nivå och närhet till spetsforskning med möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning och yrkeserfarenhet. Utbildningen för läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker ska stärkas i Stockholms län.

Specialistutbildningar för sjuksköterskor ska utökas. Landstinget kommer under 2012 att fortsätta utöva tryck på regeringen att ta mer ansvar för de medicinska utbildningarna i Stockholmsregionen.

En attraktiv, hållbar, tillgänglig och ledande storstadsregion

Under 2010 ökade befolkningen i Stockholmsregionen med mer än 35 000 nya invånare – en större ökning än förväntat. Tack vare regionens attraktivitet väljer allt fler att jobba, bo och leva här vilket bidrar till ökad tillväxt och utveckling i länet. Att vi blir fler i Stockholmsregionen tyder på en positiv utveckling, samtidigt som det ställer krav på en tydlig och sammanhållen utvecklingsplan.

Vid sidan av dessa områden bör samarbetet fördjupas inom flera andra sektorer. Inte minst är det viktigt att säkerställa att samarbetet med olika statliga myndigheter kan ske på ett effektivare sätt än i dag. Att skapa en funktionell region är viktigare än att formalisera det samarbetet. Först bör den särlagstiftning som gäller för Stockholms läns landsting utvärderas. Utvecklingen ska ske i samarbete med länets kommuner.

Visionen om en attraktiv, hållbar, ledande och tillgänglig storstadsregion utgår från dagens och morgondagens behov för fortsatt tillväxt i regionen, social sammanhållning och en fortsatt ekonomi i balans. Stockholms läns landsting ska bidra till att länet ska utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö för alla invånare. Till grund för landstingets planering och arbete ligger den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) som antogs av landstingsfullmäktige under våren 2010.

I takt med en ökad befolkningsmängd och positiv tillväxt finns ett behov av en fundamental, ekonomiskt sund, ekologiskt och socialt hållbar och framtidsinriktad plan för Stockholmsregionens utveckling. Ytterst handlar det att skapa bra förutsättningar och möjligheter för regionens framtida utveckling – med bland annat nya arbets- och företagstillfällen inom såväl besöks- och kreativa näringar som övriga näringar, en utveckling och förtätning av befintliga och nya stadskärnor, nya utbildnings- och forskningsmiljöer samt ett rikt kulturliv. Utvecklingen tillvaratar även bevarandet av gröna kilar, värdefull natur, stränder, sjöar, hav och hela den livskvalitet som närheten till naturen kan erbjuda. Därtill behövs en utvecklad infrastruktur med nya bostäder för olika behov och fler bostadsformer samt utbyggd kollektivtrafik.

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion och kommer att tjäna som ett

Budget 2012 27 (97)

stöd för det fortsatta regionplaneringsarbetet såväl under 2012 som framöver. I arbetet ingår bland annat att skapa ökad insikt i och förståelse för storstadsregioners särskilda förutsättningar, bidra till regional samling, stärka forsknings- och utvecklingsmöjligheterna i regionen samt engagemang i miljö- klimat- och energifrågor.

Stockholms skärgård är en världsunik tillgång som är värdefull för hela regionen. Med dess unika boende- och rekreationsmöjligheter bidrar skärgården till Stockholmsregionens goda livsmiljö, ökad tillväxt och internationell profilering.

Landstingets arbete ska fortsatt bidra till en god utveckling i skärgården, inte minst för de fastboende.

4.1.2. Stolta medarbetare

Stockholms läns landsting är en av landets största arbetsgivare med drygt 42 000 anställda. Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Medarbetarna ska känna engagemang och arbetsglädje och personalrelaterade frågor ska utgöra en integrerad del av verksamhetsstyrningen.

Landstinget som arbetsgivare ska visa förståelse och, i möjligaste mån, underlätta för medarbetare som vill fortsätta att arbeta inom sjukvården i Stockholms län för andra arbetsgivare eller som entreprenörer. En positiv attityd till entreprenörskap och rörlighet på arbetsmarknaden bidrar till att stärka Stockholms läns landstings attraktionskraft som arbetsgivare.

Personalarbetet ska bidra till att landstingets verksamheter kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Inom Stockholms läns landsting tillämpas en decentraliserad styrmodell. Detta innebär att landstingets verksamheter har ansvar, men också befogenhet, att utforma och utveckla respektive verksamhet på det mest ändamålsenliga sättet utifrån de policyer, riktlinjer och direktiv som ges på en landstingsgemensam nivå med målet att bidra till en ökad kvalitet och tillänglighet.

Generellt gäller att åtgärdsplaner och liknande dokument ska utformas och beslutas lokalt. Förbättringsinitiativ ska utgå från respektive verksamhets speciella förutsättningar. Respektive nämnd/styrelse har att tillse att verksamheterna bedriver ett utvecklingsarbete som syftar till att ständigt förbättra verksamheten, bland annat ur ett medborgar- och medarbetarperspektiv.

Tydligare och förstärkt ledarskap

Landstinget ska ha gemensamma riktlinjer för sin chefsförsörjning i syfte att över tiden säkra tillgången på goda ledare. Chefsprogrammen inom landstinget ska vara tillgängliga för alla personalgrupper. Vid chefsrekrytering ska såväl chefs- som ledarskapsförmåga betraktas som viktiga kompetenser. Hänsyn ska därvid även tas till andra kvalifikationer än meriter inom sjukvårdsprofessionen.

Chefskapets ansvar i den strategiska utvecklingen, den ekonomiska styrningen, uppföljningen och implementeringen av policyer ska vara tydligt och uttalat.

Budget 2012 28 (97)

Ekonomiska ramar och resultat- och målorienterat arbete ska ges ökad vikt och acceptans inom chef- och ledarskap på alla nivåer inom landstingets organisationer.

Chefer har ett särskilt ansvar för verksamhetens långsiktiga utveckling och lönesättande chefer förutsätts medverka till en individuell och differentierad lönebildning. Det individuella lönesystemet och incitamentsprogram ska vara så inrättade att de särskilt premierar chefer som lyckas väl i detta avseende.

Mångsidig rekrytering och kompetensförsörjning

Det är en kvalitetsfråga för vården att de olika kompetenser och erfarenheter som finns bland utländsk vårdpersonal och personer med utländsk vårdutbildning tas tillvara.

Vården måste kunna ge ett bra bemötande till patienter med olika kulturell bakgrund.

Det är också angeläget att landstinget tar sitt ansvar för integrationen i samhället.

Landstinget ska aktivt arbeta med utlandsrekrytering inom bristområden och underlätta för personer med utländsk vårdutbildning att erhålla svensk legitimation genom att erbjuda auskultations- och praktikplatser.

Insatser ska göras för att svenska läkar- och sjuksköterskestudenter som utbildar sig utomlands med avsikt att arbeta i Sverige fångas upp av landstinget i ett tidigt stadium av sin utbildning så att de kan genomgå den praktik som krävs för att kunna vara yrkesverksam i Sverige.

Ungdomar är en viktig målgrupp i landstingets långsiktiga rekrytering. Ungdomar ska därför ges möjlighet att prova på att arbeta, till exempel via sommarjobb eller praktik, inom de verksamheter som är lämpliga för detta. Landstingets samverkan med kommunerna för att förbättra vård- och omsorgsprogrammet genom arbetet med Vårdcollege ska fortsätta.

Landstingets verksamheter ska kvalitetssäkra den kliniska utbildningen av medarbetarna och introduktionen av nyanställda. För att på bästa sätt tillgodose såväl vårdens framtida behov av läkare som ett bra bemötande av patienterna ska ST-platser ska fördelas utifrån kön, etnicitet, kulturell tillhörighet motsvarande samhället i övrigt.

Antalet ST-tjänster inom exempelvis allmänmedicin, patologi och geriatrik utökas.

För att säkerställa att nyckelkompetens stannar i landstinget är det viktigt att karriärmöjligheterna för medarbetarna blir fler. Medarbetare som vill vidareutbilda sig och kompetensutvecklas ska uppmuntras. Verksamheterna ska på ett konstruktivt sätt hantera medarbetares önskemål om bisysslor, inom ramen för de möjligheter som medges i landstingets riktlinjer för bisysslor.

Framtidens förväntade kompetensbehov, bland annat utifrån rapporten ”Framtidens hälso- och sjukvård” och utifrån behoven hos Nya Karolinska Solna, ska analyseras och förslag ska tas fram kring åtgärder och investeringar för att överbrygga eventuella kompetensgap.

De utbildningssatsningar som idag bedrivs för specialistsjuksköterskor inom vissa områden ska utvecklas utifrån den utvärdering som gjorts av tidigare satsning och landstingets analys av kompetensbehovet. Det är angeläget att det arbete som inletts om

Budget 2012 29 (97)

att se över arbetssituationen för dessa högspecialiserade yrkeskategorier fortgår eftersom det är viktigt att landstinget använder medarbetarnas kompetens på rätt sätt.

Därutöver har det betydelse för den långsiktiga lönebildningen – och därmed landstingets attraktionskraft som arbetsgivare – att högspecialiserade medarbetare får arbetsuppgifter och ansvar som matchar deras kompetens.

Förbättrad arbetsmiljö och hälsa genom förebyggande åtgärder

Ledarskapet, medarbetarinflytandet och arbetsorganisationen har stor betydelse för att skapa attraktiva och hälsosamma arbetsplatser. Genom långsiktiga satsningar med fokus på friskfaktorer och frisktal ska arbetsrelaterad sjukdom och ohälsa bland landstingets anställda förebyggas. Landstingets alla verksamheter ska vidareutveckla det hälsostrategiska arbetsmiljöarbetet. Prioriterade områden är riskförebyggande åtgärder, säkerhet samt arbetslivsinriktad rehabilitering med syfte att underlätta tidig återgång i arbetet. Sjukfrånvaron har sjunkit markant sedan 2006 och målsättningen för 2012 är att sjukfrånvaron ska vara högst 4,5 procent per person.

Landstinget ska bedriva ett aktivt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom sina verksamheter och ta ansvar för sina anställda. Yrkesgrupper med hög belastning ska ges särskilt stöd. Våld och hot mot verksamheternas medarbetare ska inte tolereras.

Landstingets program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön utgör ett viktigt komplement till policy och riktlinjer för säkerhet.

Trygghet för s.k. whistleblowers är en kvalitetsfråga för vården. Om medarbetare inte vågar slå larm är risken att missförhållanden inte uppdagas, vilket kan leda till försämrad service för patienterna. Det är angeläget att medarbetare som uppmärksammar misstänkta missförhållanden har en trygg arbetssituation, vilket även gäller vårdpersonal som är anställd hos privata vårdgivare.

Rehabiliteringsarbetet ska vidareutvecklas i syfte att underlätta tidigare återgång i arbete för sjukskrivna. Arbetet med att underlätta för långtidssjukskrivna att komma tillbaka till sitt gamla arbete eller hitta ett nytt ska fortsätta.

Medverkan till högre vårdkvalitet

Varje verksamhet ska säkerställa att verksamheten bedrivs med rätt personalsammansättning. Landstinget ska arbeta för en stärkt patientsäkerhet utifrån de förutsättningar som ges med den nya patientsäkerhetslagen. Landstinget ska underlätta för personal, särskilt inom primärvården, att förena patientarbete med forskning och utvecklingsarbete. Arbetet med hälsofrämjande insatser på akutsjukhusen och inom SLSO ska enligt gällande avtal utvecklas. Detta innebär samordning av arbetsprocesser som kräver särskilda resurser inom dessa verksamheter.

Ökad mångfald, likvärdiga villkor och möjligheter

Ett aktivt jämställdhetsarbete är en självklar del av landstingets medarbetarsatsning.

Arbetsgivaren ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Nolltolerans ska råda avseende kränkande särbehandling. Det är viktigt att arbeta för en jämnare könsfördelning och ökad mångfald bland landstingets medarbetare.

Budget 2012 30 (97)

Värdegrunden är ett viktigt verktyg i det dagliga arbetet och ska genom arbete och diskussion hållas aktuell och levande i verksamheterna.

Lönebidrag ska användas i större utsträckning för att möjliggöra för fler personer med funktionsnedsättning att få anställning inom landstinget. Projektet Din kompetens – vår möjlighet är ett viktigt led i arbetet att ändra attityder och öka kunskaperna kring människor med funktionsnedsättning som en tillgång i organisationen.

Kvinnor är överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Insatser ska vidtas för att säkerställa att kvinnor inte mår sämre än män på sin arbetsplats och att kvinnors sjukfrånvaro kommer i nivå med männens.

Landstinget arbetar med nyckeltal för jämställdhet som redovisas i form av ett så kallat jämställdhetsindex (Jämix). Alla förvaltningar och bolag ska upprätta jämställdhets- och mångfaldsplaner som bilaga till budget enligt de centrala riktlinjer som är utarbetade.

Enligt landstingets åtgärdsplan för att uppfylla nationella minoriteters rättigheter har finsktalande personer inom Stockholms län särskilda rättigheter att ha tillgång till offentlig service på finska. Varje nämnd och styrelse ansvarar för att det finns beredskap att bemöta önskemål från enskilda att använda finska språket.

Individuella och differentierade löner

Lönepolitiken är en viktig del av landstingets samlade personalpolitik. Landstinget ska arbeta för att lönepolitiken ska stimulera till verksamhetsförbättring och måluppfyllelse samt bidra till att verksamheterna kan rekrytera och behålla medarbetare. För att uppnå detta ska lönen vara individuell och differentierad och bygga på sakliga kriterier som är väl kända och förankrade i verksamheten. Alla chefer som är ansvariga för lönesättning ska ha genomgått utbildning i löneförhandling och lönesättning.

I en kunskapsintensiv organisation ska utbildning och förkovran löna sig. Tidigare yrkeserfarenhet inom annat vårdyrke ska därför värderas vid lönesättning av nyexaminerade medarbetare.

Lönespriding hänger nära samman med individuell lönesättning och ska eftersträvas.

Vid lönesättning ska faktorer som exempelvis arbetsuppgifter, ansvar och arbetsprestationer vägas in vid sidan av utbildning och typ av tjänst. Landstinget ska i sitt arbete med löneutvecklingen prioritera justeringar som gör att lönestrukturen långsiktigt bidrar till att underlätta rekrytering, särskilt i bristyrken, och att utbildning och förkovran bland medarbetarna uppmuntras.

Osakliga löneskillnader är helt oacceptabla och ska elimineras. Vid lönesättning och lönerevision ska arbetet med att åtgärda osakliga löneskillnader därför vara prioriterat.