6:1:1 Organisation och dokumentation
För att få fram hur informanten uppfattar den egna organisationen av överlämningar har vi ställt frågor kring vilka rutiner som finns dokumenterande kring överlämningar på organisation- och individnivå. Rektor och förskolechefens redogörelse om överlämningar från förskola till skola stämmer väl överens och båda lyfter att det är en omfattande organisation kring dem. De framhåller också att det finns genomtänkta dokumenterade rutiner för hur överlämnandet ska gå till och för hur den individuella dokumentationen kring barn och elever ska se ut.
När det gäller överlämning från förskola till skola är det en ganska omfattande apparat och det finns fasta och tydliga dokumenterade rutiner som man utgår ifrån. Det är oftast många förskolor som ska lämna över till skolan och det skulle innebära väldigt många överlämningsmöten då alla pedagoger ska vara tillgängliga. (rektor)
Rektor berättar att man istället har organiserat det centralt i rektorsområdet genom ett speciellt överlämningsforum och datumen för det fastställs gemensamt varje år. Både rektor och förskolechef berättar om den fastställda strukturen med inlevelse och engagemang och uttrycker att det är känsligt med överlämningar och rutinerna är därför väl genomarbetade i samarbetet mellan förskolorna och skolan.
Mellan förskola till förskoleklass finns en gemensam organisation i hela rektorsområdet. Det finns bestämda överlämningsdagar då samtliga som överlämnar från förskolan och tar emot till förskoleklass samlas i ett gemensamt forum. Det är en organisation vi har haft under många år och den fungerar väldigt bra. (förskolechefen)
Rektor menar att det gemensamma forumet öppnar upp för ett gott samarbete mellan förskolorna och skolan. Förskolechefen framhåller också samarbetet mellan förskola och skola och menar på att de rutiner man utgår ifrån skapar en god organisation och tydlighet för alla pedagoger inblandade kring överlämningarna. Vidare berättar rektor att överlämningen av barnen sker i en process där barnen får komma och besöka skolan vid ett par tillfällen. En av de viktigaste upplevelserna är att barnen får komma till skolan och äta lunch i matsalen.
Det kan upplevas som lite skrämmande eftersom den är stor, mycket större än vad barnen är vana vid, och det kan vara lite hög ljudnivå ibland. Det är bra att ha upplevt det innan man börjar på skolan. (rektor)
Förskolechefen berättar att man inom förskolan har förberedande samtal inom arbetslagen om barnen och med barnens vårdnadshavare i form av överlämningssamtal innan överlämningsforumet. Förskolläraren på förskolan och logopeden på skolan tar också upp
36
rutinerna kring överlämningarna från förskola till förskoleklass, men talar mer om det som ett ”vedertaget tillvägagångssätt”, men ingen av dem säger sig ha någon vetskap om det finns några dokumenterade rutiner kring det att förhålla sig till egentligen. Förskolläraren förtydligar uttrycket vedertaget tillvägagångssätt och menar att det är så det alltid har varit och att alla inom förskolan som arbetar med överlämningar känner till att de ska göras på ett visst bestämt sätt. Förskolläraren resonerar vidare kring huruvida rutinerna finns dokumenterade.
Rutinerna är inte dokumenterade vad jag vet och jag har ju ändå varit här ganska många år, men alla som pedagoger som jobbar med överlämningar vet hur det går till. Fast det hade varit bra om det fanns så att nyanställda lättare kan sätta sig in hur det går till. (förskolläraren)
Logopeden hänvisar, precis som förskolläraren, till ett vedertaget tillvägagångssätt och uppger också att det är något som alla känner till som arbetar med mottagandet av barn från förskolan till förskoleklass, men säger sig inte känna till att det finns några dokumenterade rutiner att förhålla sig till.
Specialpedagogen är inblandad i överlämningarna inom skolan, från förskoleklass till år 1, och berättar att, i motsats till överlämningarna från förskola och förskoleklass, finns det inte några dokumenterade rutiner kring hur överlämnandet ska organiseras, men poängterar att det hade varit bra att ha något att förhålla sig till eftersom överlämningarna idag uppfattas som bristfälliga.
De tio första barnen blir ganska noggrant genomdiskuterade, men sedan påskyndas diskussionerna på grund av tidsbrist. Jag upplever att det är svårt att ta till sig informationen om barnen när man bara sitter och tittar på en bild och diskuterar. (specialpedagogen)
Rektor framstår som lite svävande kring rutinerna av överlämningar från förskoleklass till år 1. Det finns nog inga dokumenterade rutiner kring hur det ska gå till, utan det råder en allmän
uppfattning om att man ju känner barnen lite och vet vem de är när de har varit på skolan under ett år. (rektor)
Rektor och specialpedagogen upplever båda att rutinerna kring överlämningar från förskoleklass till år 1 är som de alltid har varit. De förtydligar att förfarandesättet har varit dt samma under många år och att rutinerna inte har setts över eller funderats så mycket kring. Rektor och förskolechef berättar båda om dokumentationen kring barn och elever vid överlämningen från förskolan till förskoleklass, som förbereds inför överlämningsdagarna, och uppger båda att de tycker att den är utförlig och tydlig. De menar att det finns ett bra individuellt dokumentationsunderlag från Skolverket (Bilaga 3) att använda för varje barn.
37
Det är ett muntligt överlämnande utifrån ifyllda formulär. Vi använder oss av en utförlig dokumentation från Skolverket vid överlämningen. Vi har en blankett som heter Förskola till förskoleklass - överlämning av förskolans verksamhet av ansvarig förskollärare, där det finns en del att fylla i tillsammans med barnet, en för vårdnadshavarna och en för överlämnande förskollärare. Den här blanketten måste undertecknas av vårdnadshavaren. (rektor)
Förskolechefen berättar vidare att man även använder en blankett från Skolverket som heter Bra att veta (Bilaga 4) för att vid behov kunna ge en kompletterande bild av barnet. Den fylls i av förskolläraren i samråd med vårdnadshavarna under ett så kallat ett förberedande samtal inför överlämningen, så kallat bra-att-veta-samtal. Då tar man upp vad förskolan respektive vårdnadshavarna anser vara bra för mottagande skola att veta om barnet.
Logopeden på skolan är delaktig i mottagandet från förskolan till förskoleklass och är insatt i att det finns ett individuellt dokumentationsunderlag som används för varje barn. Även förskolläraren, förskolechefen och rektorn menar alla att det finns ett gott individuellt dokumentationsunderlag att använda för varje barn vid överlämningarna från förskola till förskoleklass.
Vid överlämningar från förskoleklass till år 1 skiljer det sig från överlämningarna från förskola till förskoleklass gällande den individuella dokumentationen. Rektor och specialpedagog menar att det saknas ett individuellt dokumentationsunderlag för barn och elever vid överlämning från förskoleklass till skola. Det framgår också att det inte finns några förberedande möten inför överlämningen hos de överlämnande pedagogerna, utan att överlämningsmötena snarare bygger på en genomgång av klasslistan där de överlämnande pedagogerna kommenterar barnen allteftersom.
Jag tänker att det hade varit bra om det fanns något att förhålla sig till och gärna ett gott dokumentationsunderlag att använda. Det saknar jag. Det hade varit bra att ha något att återgå till som inte bara var ens egna knapphändiga anteckningar i ett block där man under vissa namn bara har skrivit några enstaka ord. (specialpedagogen)
Rektor blir fundersam och menar på att detta inte har reflekterats kring på skolan.
6:1:2 Sekretessen
Förskolläraren lyfter fram vikten av att alla inblandade pedagogerna har goda relationer och ett gott samarbete med vårdnadshavarna vid en överlämning för att man på ett bra sätt ska kunna arbeta utifrån barnet bästa.
38
Sekretessen utgör ett hinder i överlämningen och då har vårdnadshavarna en stor och viktig roll. Det är de som måste godkänna och skriva under alla handlingar och då är ett gott samarbete och goda relationer mellan förskolan och hemmet jätteviktigt. (förskolläraren)
Förskolechefen berättar att all information och alla blanketter måste godkännas och undertecknas av vårdnadshavarna för att få lämnas vidare till skolan och menar på att sekretessen som råder mellan förskola och skola är rigid. Förskolechefen tar även upp att det ibland upplever ett dilemma kring vad som bör lämnas över till skolan om ett barn.
Vid en överlämning finns det mycket att beakta och allt varken kan eller bör lämnas över alltid. Man ställer sig alltid frågan; gagnar den här informationen barnet? (förskolechefen)
Förskolläraren och förskolechefen delar uppfattning att det råder frågetecken kring vad som bör och inte bör lämnas över och menar att det kräver mycket tanke och reflektion över vad som egentligen bör följa med barnet och om det är något som hjälper barnet eller inte.
Logopeden upplever precis som förskollärarens att det finns farhågor kring vad man egentligen bör lämna över och framhåller att ett överlämnande riskerar att fokusera mycket på det som brister, vilket kan skapa en skev bild av barnet. Logopeden fortsätter med att förklara att det är viktigt vid ett överlämnande att inte bara se på ett barn utifrån bristperspektivet, utan även se till barnets styrkor och det som fungerar.
Ingen av informanterna tar upp sekretessen i anslutning till överlämningar inom skolan, från förskoleklass till år 1.
6:1:3 Sammanfattande analys
Dockett m.fl. (2014) lyfter fram vikten av goda relationer och samverkan för att skapa en framgångsrik överlämning präglad av både förändring och kontinuitet. De menar att vissa övergångar behöver anpassas efter barnens individuella behov, men att vissa aspekter ska vara konstanta. Författarna menar att en överlämning ska föregås av en noggrann planering och genomföras på ett genomtänkt sätt. Det går att utläsa tydliga skillnader mellan förskolechefen och rektors uppfattningar kring de dokumenterade rutinerna vid överlämning från förskola till förskoleklass, jämfört med förskolläraren och logopedens. Förskolechefen och rektorn framstår vara väl insatta i att det finns dokumenterade rutiner för överlämningarna från förskola till förskoleklass och det finns ett gott samarbete kring överlämningarna, medan logopeden och förskolläraren är ovetandes kring att det finns dokumenterade rutiner och istället hänvisar förskolläraren och logopeden till ett vedertaget förfarandesätt, det vill säga att alla inom förskolan och skolan som arbetar med överlämningar känner till att de ska göras på ett visst bestämt sätt. Förskolechefen och rektorn uppger i motsats till förskolläraren och logopeden att
39
det finns en gedigen dokumentation kring rutinerna för hur överlämningarna ska hanteras och att det är den rutinen man utgår ifrån vid forumet för överlämning. Det framgår också att både rektor och förskolechefen upplever att det finns ett gott samarbete kring överlämningarna mellan förskolorna och skolorna. Det kan sägas stämma väl överens med läroplanernas, Lpfö98 och Lgr11, direktiv kring att det vid överlämningar mellan förskola och skola ska finnas en god samverkan mellan aktörerna så att barnets fortsatta utveckling och lärande stöds. Samtidigt framgår det i vår undersökning att kunskapen om de dokumenterade rutinerna kring överlämningarna bara finns hos ledningen, något som motsäger det Nilsson och Waldemarsson (2014) tar upp om vikten av det transformativa och kommunikativa i en organisation som enligt Jarl m.fl.(2016) bäddar för en transparens av organisationens struktur som alla medarbetare är införstådda med. Förskolläraren och logopeden, båda inblandade i överlämningarna från förskola till förskoleklass, har inte blivit invigda i existensen av de dokumenterade rutinerna. Jarl m.fl. (2016) menar att det som skapar en framgångsrik organisation är att alla medarbetare kan sin organisation och är insatta i samtliga delar av den och Bolman och Deal (2016) menar på att det är avgörande för att skolan ska kunna reflektera och utvärdera sina rutiner. Något som blir ännu tydligare när man ser till Öquist (2014) som tar upp att systemteorin framhåller vikten av organisationens helhetstänk och att alla delar i systemet behöver dra åt samma håll för att skapa förutsättningar för utveckling. Det framgår av undersökningen att överlämningarna, trots att alla inblandade inte känner till dess dokumenterade rutiner, upplevs fungera på ett bra sätt. Samtidigt framstår det som att rutinerna inte blir genomtänkt utvärderade när inte alla inblandade känner till dem, utan snarare benämner dem som ett vedertaget tillvägagångssätt, som skulle kunna tolkas som att det är något som alla känner till men inte ifrågasätter. Jarl m.fl. (2016) tar upp vikten av att ha en tydlighet som genomsyrar verksamhetens inre organisation där alla som arbetar i verksamheten är insatta i skolans rutiner och samarbetar för att nå ett gemensamt uppsatt mål. Vår undersökning visar att aktörerna i förskolan och skolan upplever att de arbetar mot ett gemensamt mål, trots att transparensen, insynen och informationen kring att det finns dokumenterade rutiner att ta del av saknas. Det framstår som att de berörda respondenterna ändå upplever att det fungerar.
Vid överlämningar från förskoleklass till år 1 skiljer det sig markant från överlämningarna från förskola till förskoleklass. Dockett m.fl. (2014) menar att kvaliteten på övergången kan få konsekvenser för barnet på både kort och lång sikt. I våra undersökningar framgår det att dokumenterade rutiner helt saknas och att det man har att förhålla sig till görs utan eftertanke och snarare utifrån en upplevelse om att så har det alltid varit. Det tyder på att strukturen man förhåller sig till är slentrianmässig och att den inte utvärderas och uppdateras. Öquist (2014)
40
framhåller att det enligt det systemteoretiska synsättet är av stor vikt att ha ett systemiskt tänkande och se organisationen utifrån termer av struktur, ordning och mönster för att skapa tydlighet i verksamheten. Samtliga berörda informanter uppger även att de är medvetna om att det saknas dokumenterade rutiner och rektor hänvisar till att barnen har gått på skolan i ett år och man därmed tänker att man känner barnen och utgår från det. Samtidigt uppger specialpedagogen sig sakna både en dokumenterad och genomtänkt struktur över själva överlämnandet och en individuell dokumentation av eleven. Skolverket (2014) trycker på att dokumentationen på en förskola och skola måste hålla en hög nivå och att alla professioner inom verksamheten måste ha insikt i rutiner kring dokumentationen. Gottberg (2017) skriver att en bristande dokumentationsföljd kan ge stora konsekvenser för barn med stora svårigheter, bland annat barn med en NPF-problematik. Det betyder att dokumentationen kring överlämningarna är en del i dokumentationsföljden som ska följa eleven genom skolan. Det blir då problematiskt när vår undersökning visar på att den dokumentationen saknas inom skolan från förskoleklass till år 1 och att den saknaden upplevs som en brist av inblandad specialpedagog.
Undersökningen visar vidare att den individuella dokumentation som finns vid överlämningar från förskola till förskoleklass upplevs av förskolechef och rektor vara god, vilket bekräftas av logopeden och förskolläraren. Vidare upplever förskolechef och rektor att det individuella dokumentationsunderlaget som de hämtat från Skolverket är tydligt och tillräckligt vid överlämningarna från förskola till förskoleklass. Skolverket (2014) menar att det huvudsakliga syftet med en dokumentation vid en överlämning är att synliggöra de behov eleven har och ge den mottagande pedagogen information för att kunna möta eleven på ett bra sätt.
Förskolläraren tar upp att man inom arbetslaget har ett förberedande möte, dels inom arbetslaget och dels med vårdnadshavarna, för att sammanställa dokumentationen kring överlämningarna av barnen till skolan, innan man möter skolans pedagoger i överlämningsforumet. Något liknande uppges inte finnas från förskoleklass till år 1. Specialpedagogen hänvisar till att överlämnande och mottagande pedagoger möts och utgår från klasslistan och diskuterar barn för barn, men att det saknas tillfälle för överlämnande pedagoger att ha liknande gemensamma förberedande möten som förskolan har. Skolverket (2014) menar att förutsättningen för att skapa ett gott informationsmaterial inför en överlämning kräver att huvudansvarig på förskolan och skolan skapar utrymme för pedagogerna att sammanställa informationen. Gottberg (2017) menar att vid en bristande dokumetationskedja riskerar viktig information att falla bort och att
41
barnet inte får det stöd som det behöver. Förskolläraren, logopeden, förskolechefen och rektorn resonerar kring sekretessen vid en överlämning. De menar att vid en överlämning kräver sekretessen att vårdnadshavarna godkänner och skriver under allt som ska lämnas vidare till förskoleklass, samtidigt som de framhåller att de ibland upplever osäkerhet kring vad som egentligen bör lämnas över. Lutz (2016) tar upp att det är ett dilemma att beakta och att, trots samtycke från vårdnadshavaren, upplever många pedagoger osäkerhet kring hur informationen om barnet kommer användas av mottagande organisation och avstår ibland från att föra informationen vidare. Alatalo m.fl. (2014) spinner vidare och tar upp att det kan vara svårt vid en överlämning att hitta balansen mellan vad som är av vikt att lämna över och vad som snarare skulle kunna stjälpa barnets möjligheter till en nystart i den nya verksamheten.
6:2 NPF
6:2:1 Kunskaper om NPF
Vi ville få en uppfattning om hur rektor och förskolechef upplever organisationens samlade kunskaper om NPF. Rektor och förskolechef var tämligen samstämmiga och menade att de känner att det inom förskolan och skolan finns en förhållandevis god samlad kompetens om NPF inom respektive organisation. Rektor hänvisade till att det i skolan finns logoped, speciallärare och specialpedagoger med god kompetens och förskolechefen hänvisade dels till förskolläraren som deltog i vår studie och dennes studier inom specialpedagogik och menade att det är många inom organisationen som har goda kunskaper.
Jag upplever att vi har en god samlad kompetens om hur vi ska bemöta barn med en NPF- svårighet. Sedan är det alltid av stor vikt att följa med i den senaste forskningen och hålla sig uppdaterad. (förskolechefen)
Förskolläraren, specialpedagogen och logopeden hade lite andra tankar än de båda organisationsledarna. Förskolläraren uppgav att det finns tillgängliga kunskaper i det centrala resursteamet i staden att vända sig till vid behov av stöd i arbetet med barn med en NPF- problematik. Samtidigt resonerade förskolläraren vidare kring att det inom förskolan finns mycket erfarenheter, men att det inte alltid innebär att man har faktiska kunskaper utifrån sin grundutbildning.
42
Jag upplever inte att kompetensen finns hos pedagogerna utifrån grundutbildningen, i sådana fall handlar det om enstaka kurser och fortbildningar, eller samlad erfarenhet efter lång tid i yrket. (förskolläraren)
Logopeden betonar att dennes utbildning inte är pedagogisk utan logopedisk och att man därmed får en god utbildning inom svårigheter som har med språket att göra, så som språkstörningar, men man berör även närliggande svårigheter som autism och ADHD.
Flera NPF-relaterade svårigheter spiller över på språket och ibland kan en NPF-problematik även innefatta andra svårigheter som till exempel dyslexi. (logopeden)
Logopeden uppger sig inte veta hur det ser ut med den samlade kompetensen om NPF inom organisationen. Specialpedagogen uppger sig sakna ordentliga kunskaper om NPF från sin utbildning. Specialpedagogens upplever att specialpedagogutbildningen har brister när det kommer till att förmedla kunskaper till studenterna om NPF-svårigheter.
Det är genom erfarenheter, egna vidare studier, fortbildning och kurser som jag lärt mig mer om NPF, men det känns ofta som att kunskaperna inte är tillräckliga. (specialpedagogen)
Specialpedagogen påpekar vidare att det uppstår en kunskapskonflikt ute på skolan på grund av bristerna i NPF-kunskaperna.
Det finns en förväntan bland pedagoger och rektorer att man har kunskapen att kunna identifiera och möta barn med en NPF-problematik som specialpedagog. Jag känner att jag