Vi tänker ett förslag på vidare forskning kan vara att undersöka hur läroplanernas krav på pedagogens förmåga och kunskap att möta barn och elever i behov av stöd, till exempel barn med en NPF-problematik, stämmer överens med de förutsättningar, redskap och kunskaper som förmedlas i de pedagogiska utbildningarna.
56
Referenser
Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass, gränser identitet och (dis-)kontinuiteter. (Doktorsavhandling, Linné Universitetet, Växjö). Hämtad 2018-03-03 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:738484/FULLTEXT01.pdf Adler, B. Adler, H. (2011), Neuropedagogik - om komplicerat lärande.
Lund: Studentlitteratur AB
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber
Alatalo, T. Meier, J. & Frank, E. (2014) Barns övergångar från förskola till förskoleklass. Hämtad 2018-03-06 från
http://www.forskul.se/tidskrift/nummer13/overlamningar_fran_forskola_till_forskoleklass
Andershed, H. Andershed, A-K. (2017). Normbrytande beteende i barndomen. Göteborg: Gothia fortbildning
Askerlund, M. (2015) Barn med autism är som tåg - var deras spårläggare. Hämtad 2018-03- 17 från https://www.specialnest.se/liv-hem/barn-med-autism-ar-som-tag-var-deras-
sparlaggare
Askland, L. Sataoen, S. (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber AB
Aspeflo, U. (2015). Aspeflo om autism. Kungsbacka: Aspeflo & Klamas Förlag AB
Aspeflo, U. (2015). För alla i skolan - en bok om inkluderande och utvecklande undervisning. Kungsbacka: Aspeflo & Klamas Förlag AB
Bolman, L G. Deal, T E. (2013). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB
Bölte, S. Borg, A. Hammar, M. (2018).Inkluderingsarbete för barn och ungdomar vid
svenska skolor. En kartläggning bland 4778 anställda vid 68 skolor. Hämtad 2018-04-05 från
https://ki.se/sites/default/files/2018/04/16/inclusio_-_rapport.pdf
Dahlgren, L O. Johansson, K. (2016). Fenomenografi. I: Fejes, A. Thornberg, R. (Red). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB
Dockett, S. Petriwskyj, A. Perry, B. (2014) Theorising transitiones: Shifts and tensions. I: B. Perry, S. Dockett och A. Petriwskyj (red.), Transitions to school – international research, policy and practice (1-18). Dordrecht: Springer.
Erdis, M. (2008). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur AB
57
Forest, E. Horner, R. Palmer, T. Todd, A. (2004). Transitions for young children with autism from preschool to kindergarten. Hämtad 2018-05-22 från
http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/10983007040060020501
Gottberg, M. (2017). Underlätta dokumentationen vid särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur AB
Gustafsson, L. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB
Hejlskov Elvén, B. (2010). Problemskapande beteende. Lund: Studentlitteratur AB
Hejlskov Elvén, B. Weje, H. Beier, H. (2015). Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet - om annorlunda barn.
Lund: Studentlitteratur AB
Jarl M, Blossing U och Andersson K (2016) Skolans organisation påverkar resultaten. Hämtad 2018-03-11 från https://publikationer.vr.se/produkt/resultatdialog-2016/
Juul, J. Jensen, H. (2015). Relationskompetens. Stockholm: Liber AB
Kvale, S. & Brinkman, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Lillvist, A. & Wilder, J. (2017). Barns övergångar - Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindqvist, M. (2017). Elevhälsoarbete för specialpedagoger - En handbok. Lund: Studentlitteratur AB
Lutz, K. (2016). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola - möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber AB
Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur AB
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Hämtad 2018-04-10 från http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8031/7080
Nilholm, C. (2014). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur AB
Nilsson, B. Waldemarsson, A-K. (2014). Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur AB
58
Rous, B. Mayers, C. Stricklin, S. (2007). Strategies for supporting transitions of young
children with special needs and their families. Hämtad 2018-05-22 från http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/105381510703000102
Runström Nilsson, P. (2015) Pedagogisk kartläggning - Att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd.
Malmö: Gleerups utbildning AB
Skolinspektionen. (2012). Inte enligt mallen - Om skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd.
Stockholm: Skolinspektionen
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011. Lgr11. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan (1998) Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Skolverket
Sjölund, A.Jhan, C. Lindgren, A. Reuterswärd, M. (2017). Autism och ADHD i skolan - Handbok i tydliggörande pedagogik.
Stockholm: Natur & kultur
Spsm. (2016). Anpassning av lärmiljö. Hämtad 2018-04-03 från
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/anpassning-av-larmiljo/
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering - Om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning.
Lund. Studentlitteratur AB.
Öquist, O. (2013). Systemteori i praktiken, konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning
Öquis, O. (2014). Framgångsrikt ledarskap med systemteori, mönster, sammanhang och nya möjligheter.
59
Bilaga 1, Missivbrev
Hej,
Vi heter Jonas Malmgren och Johanna Palmaeus och studerar på Specialpedagogprogrammet vid Malmö universitet. Den här terminen skriver vi vårt examensarbete och undersöker närmare hur förskolor och skolor organiserar överlämningar specifikt för barn med en NPF-problematik. Vi undrar som du skulle kunna tänka dig att delta i vår undersökning genom en kvalitativ intervju? I sådana fall kommer du få våra intervjufrågor i förväg så att du får möjlighet att fundera och du och skolans identitet kommer vara helt anonym. Du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande i undersökningen. Med ditt medgivande vill vi gärna registrera intervjun digitalt genom inspelning. Det insamlade materialet kommer enbart behandlas av oss och förstöras efter genomför arbete och om du önskar får du ta del av transkriberingen av intervjun innan vi går vidare med bearbetning och analys. Nedan finner du de fyra frågeställningarna som intervjun kommer bygga på.
1. Hur är överlämningar mellan förskola till förskoleklass, samt inom skola utformade och dokumenterade på organisationsnivå?
2. Hur bemöter förskolan och skolan de behov som ett barn med NPF-problematik kan ha vid en övergång?
3. Upplever rektorer, specialkompetenser och pedagoger på förskolan respektive skolan att de har tillräckliga kunskaper om NPF för att kunna möta de behov ett barn med NPF- problematik kan ha vid en övergång?
4. Vilken roll har specialpedagogen i organisationen gällande skolutveckling?
Vi träffar dig gärna på din arbetsplats vid en tidpunkt som passar dig och vi räknar med att intervjun tar ungefär 45 min.
Med vänliga hälsningar
60
Bilaga 2, Intervjuguide
Syftet med arbetet är att undersöka hur olika yrkesgrupper inom förskolan och skolan uppfattar att de möter de behov som föreligger för barn med en NPF-problematik vid en överlämning mellan förskola och skola, samt inom skolan. Syftet är också att synliggöra hur man uppfattar förskolans och skolans generella kunskaper om NPF och hur skolan ser på specialpedagogens roll som kunskapsbärare av NPF.
Vi önskar inte ta del av material med barns eller elever personuppgifter och både skola och informanters identitet hålls fullkomlig anonymt vid ett deltagande. Allt digitalt insamlat material kommer enbart bearbetas och användas av oss, samt förstöras efter genomförandet. Om så önskas får informanterna ta del av transkriberingen efter avslutad intervju, innan vi går vidare med bearbetning och analys.