Översättningen av styrdokument

5.3.1

Resultat

Översättningen av styrdokumentet till praktiken i skolarbetet sker genom bland annat X- projektet och genom den vanliga undervisningen. Ansvaret för översättningen läggs emellertid på rektorn, som också bedöms ha bättre koll på översättningen. Kuratorn uttrycker följande:

Kurator: Det är rektorns ansvar att hålla koll på det och därefter bestämma vilka som ska arbeta med det […] min rektor är så noga med

såna saker så att det blir mer delegerat arbete. Att hen gör en ram för hur vi ska arbeta med dem här sakerna, så jag är lite dålig på att koppla det direkt till styrdokument och bestämmelser.

Studie- och yrkesvägledarna ger olika synsätt på hur normkritik översätts i deras arbetslag utifrån styrdokumentet och de betonar att skolan ska jobba för att skapa ett jämställt samhälle. En av studie- och yrkesvägledarna ser nytta av normkritik i hens vägledningssamtal när eleverna ska välja till gymnasiet eller till Komvux/Folkhögskolan. Hen menar att många har en förutfattad mening om hur olika yrken är.

Studie- och yrkesvägledare 1: De har många gånger redan bestämt vad som är bra eller fint, eller att jag kan inte göra det för att det bara är killar i det programmet, eller att bara gamla studerar på Komvux, SFI är svenska för idioter.

Samma studie- och yrkesvägledare beskriver skolan som “seg” vid implementeringen av riktlinjer från styrdokument trots att styrdokumentet säger att skolan aktivt ska jobba för att främja arbete som i detta fall handlar om likabehandling, värdegrund och inkludering.

Studie- och yrkesvägledare 1: Seg och sjukt reformtrött så allt som är reformer och styrdokument ska tas extremt lång tid… när det ska implementeras så tar det riktigt långt tid.

De olika aktiviteter som ordnas för eleverna i skolan uppfattas annorlunda bland de anställda när det kommer till dess syfte och vart fokus bör ligga under aktiviteterna. En av studie- och yrkesvägledarna uppger att övningar i självkännedom är viktigare och påverkar deltagarna i större utsträckning.

Studie- och yrkesvägledare 1: Övningar i självkännedom ger mycket till ungdomarna. Så att önskar att det var fler som var engagerade på det än dem här. Asså det är jättemånga fler känns det som engagerad med matlagning och bowling och dans och sånt för det är en rolig aktivitet för alla men det känns mer naturligt att ha om självkännedom.

Här beskriver studie- och yrkesvägledaren att andra kollegor tycker att det är trevligt med att ordna aktiviteter som exempelvis matlagning medan det hade gett ungdomarna mer om de jobbar med självkännedom. När en anställd fick frågan om vad syftet med matlagnings- och fikaövningarna är svarade hen att det inte finns något syfte annat än att eleverna får umgås med varandra.

Studie- och yrkesvägledaren som ansåg att fokus bör läggas på självkännedom berättade hur delaktiga och nyfikna eleverna från samhällsklassen var på språkintroduktionseleverna.

Studie- och yrkesvägledare 1: De vill ha mer ”lära känna övningar”. De vill prata mer. Det är ingen som har skrivit så “åh jag vill spela pingis”. De förstår nästan syftet med det här.

Fokus som nämns på aktiviteterna har varit att arbeta med likabehandling, diskriminering, jämställdhet och normer. Rektorn betonar behovet av att arbeta med jämställdhet utifrån utvärdering.

Rektorn: Jämställdhetsfrågor är jätteviktiga att jobba med våra nyanlända. Där det är mycket diskussioner kring normer. Senast i fredags hade vi ett pass. Vi försöker hålla det högt i tak så att man faktiskt ska inspekteras och lyfta men som i fredags hade vi en diskussion där vi hade en del killar som tyckte att deras fruar skulle vara hemma och laga mat och passa barn och skulle absolut inte ut och arbeta.

Även om visst motstånd kan förekomma mot det normkritiska arbetet exempelvis av religiösa skäl menar rektorn att man med stöd i läroplanen, skollagen och vår grundlag ändå ska fortsätta arbeta med dessa frågor.

Rektorn: Det är nån som är rädd och det här kan jag inte prata om, för det här får jag inte prata om för min religion säger detta och detta och då får vi hela tiden koppla till styrdokument I vår skollag och i vår grundlag och läroplan så står det att det här måste vi göra och då får man liksom angripa det från olika håll.

Trots att respondenterna är delaktiga i X-projektet som innebär arbete med normkritik framställdes även kritik mot arbetet med normkritik i skolan.

Studie- och yrkesvägledare 1: Det går långsamt eller att det uppstår många diskussioner och att alla är inte lika bekväma till förändring […] många är rädda också för att få sina fördomar utåt [så att de blir kända hos omgivningen].

Rektor: Men kan känna ibland att det blir för mycket fokus på att man inte får ha normer på att allt ska vara normkritisk. Jag tänker att normer måste vi få ha och fördomar har vi och olika värderingar har vi att vi måste synliggöra och prata om det. Men om man tror att alla ska vara normkritiska. Det tror jag inte på.

5.3.2

Analys

Översättningsarbetet från idé till faktisk omvandling i praktiken kan som vi nämnt tidigare påverkas av idéns resa (Czarniawska 2015). Kuratorn svarade på frågan om hur översättningen av styrdokument sker i praktiken i skolan genom att hänvisa till att rektorn ansvarar för det och att rektorn därefter skapar en ram för hur de anställda ska arbeta. Även om rektorn skapar en ram för hur arbetet med översättningen av styrdokument ska ske, översätter även kuratorn styrdokumenten till praktiken i sitt arbete (om än efter rektorns instruktioner). Detta betyder att styrdokumenten färdas en ännu längre sträcka, och först mellanlandar hos rektorn innan de slutligen hamnar hos kuratorn. Om vi analyserar denna färd med styrdokumenten som ursprunglig idé, kan man säga att dessa först rycks loss och därefter bäddas in hos rektorn. Hos rektorn sker en lokal översättning, vilket innebär att idéns form förändras från den ursprungliga idén, innan rektorn därefter skickar vidare, och kuratorn tar emot, bäddas in för andra gången, där en ny lokal översättning sker. Eftersom översättningsprocessen här sker i två steg kan det innebära att slutöversättningen skiljer sig mycket från den ursprungliga idén, även om detta inte behöver innebära en försämring av ursprungsidén.

Översättningen av styrdokumenten sker i praktiken både genom den faktiska undervisningen och genom X-projektet. När det gäller översättningen genom X-projektet har en önskan uttryckts av rektorn, som presenterades under resultatavsnittet Syftet med X-

projektet, att tanken är att projektet ska fortsätta och till och med växa. När idén om projektet översatts till handling, och denna handling upprepats, vilket den gjort under våren, skapas en norm för hur idén ska översättas, vilket i sin tur gör att en institution uppstår (Czarniawska 2015). Denna processen tar vanligtvis flera år att genomföra men kan förkortas i dagens samhälle med mer effektiva kommunikationsmedel. Om X-projektet redan inneburit att en institution har uppstått eller inte är svårt att fastslå, däremot talar mycket för att projektet, som är igång sedan början av våren 2017, innebär att en norm skapats för hur den ska översättas – även om små skillnader i översättningen fortfarande är kvar.

Att det största ansvaret hamnar på rektorn när det gäller översättningen av styrdokument och delegera detta arbete kan ha att göra med att det har skapats en norm i skolan att det alltid har varit så. Men det är ytterst viktigt att alla jobbar med styrdokumenten och känner till det då det står i skolverket att det är hela skolans ansvar att jobba normkritiskt för att jobba mot diskriminering och värdegrundsfrågor (Skolverket 2011). Vi kan också se att Studie- och yrkesvägledaren pratar om hur viktigt det är med normkritik och att elever skall få jobba med sin självkännedom då de uttrycker ett behov för detta vid samtal med studie- och yrkesvägledarna. Studie- och yrkesvägledarna ser detta som nödvändigt för att elevernas handlingshorisont utvidgas och att de kan se fler studie- och yrkesval än vad dem kunnat göra tidigare. Då vi vet att detta är starkt kopplat till ditt habitus som i sin tur är påverkad av faktorer som individens sociala ursprung, etniska ursprung och klass (Hodkinson och Sparkes, 1997, 39).

5.4 Sammanfattning

Av resultatet framgår att det bland respondenterna råder bred enighet om att det finns ett behov av att arbeta med frågor om värdegrunder, likabehandling, normkritik och inkludering med eleverna i skolan. Det råder även generell enighet vad gäller själva syftet med X- projektet, även om viss skillnad kan märkas mellan beskrivningen som rektorn, det vill säga initiativtagaren till projektet ger jämfört med övriga respondenter. Här var det mest iögonfallande exemplet det fokus som lades på just språkintroduktionseleverna i relation till projektet. Eftersom idén i detta fall har färdats från rektorn till övrig skolpersonal har lokala översättningar av syftet gjorts vilket innebär att ursprungsidén har förändrats genom resans

gång (Czarniawska, 2015).

Även tankarna kring metoden och verktygen som används inom projektet varierar mellan respondenterna. Trots att respondenterna berättade att de hade gjort snarlika aktiviteter med deltagande elever inom X-projektet, fanns tydliga olikheter i hur respondenterna ansåg att projektets syfte på bästa vis skulle uppnås. En respondent lyfte exempelvis fram vikten av att göra aktiviteter som dans och matlagning tillsammans inom projektet, medan en annan respondent istället fann den sortens aktiviteter nästintill meningslöst för att uppnå projektets syfte, utan efterlyste mer samtal inom gruppen för att arbeta med normkritik.

Översättningen av styrdokumenten i skolan som vi gjorde fallstudien på sker både genom den faktiska undervisningen och genom arbetet med X-projektet. En respondent hänvisade till rektorn på fråga om hur översättningen av styrdokumenten sker i praktiken och menade att översättningen är rektorns ansvar och att rektorn skapar en ram för hur personalen ska arbeta med styrdokumenten. Här är det viktigt att komma ihåg att även om rektorn faktiskt skapar denna ramen för hur arbetet med översättningen av styrdokumenten ska ske genom instruktioner, sker den lokala översättningen ändå av de anställda som faktiskt engagerar sig i X-projektet. Stämmer respondentens uppgift om att rektorn först sätter en ram för hur arbetet med styrdokumenten ska göras, sker översättningen av styrdokumenten i verkligheten i flera omgångar. Om vi ser på styrdokumenten som en ursprunglig idé, görs först en lokal översättning av rektorn innan denne därefter sänder vidare idén till sin personal, som ännu än gång översätter den lokalt. Detta innebär att idéns form förändras från den ursprungliga idén, även om detta inte behöver innebära en försämring av ursprungsidén.

Det framgår tydligt att när man pratar om projektet och det normkritiska perspektivet så är språkintroduktionseleverna något som respondenterna gärna vill diskutera om. Att de känner sig lite utanför och vill komma in i det svenska samhället är det stor fokus på. Risken med att ha fokus på att eleverna på språkintroduktionen ska lära sig värdegrunden är att det som uppfattas som rätta normer överförs till eleverna. Risken är också att man är med och reproducerar vissa exkluderingar som redan finns.

Genom vårt resultat kan vi också se att respondenterna värdesätter olika aktiviteter olika, detta kopplar vi till att det kan ha att göra med vad som befinner sig i dennes habitus och handlingshorisont. Vidare kopplar vi detta till att det kan vara påverkad av vad individen har för utbildningsnivå samt vilken utbildning man läst.

6 Diskussion

Syftet med studien var att undersöka hur en specifik skola arbetar med normkritik och värdegrundsarbete utifrån skolverkets styrdokument och stödmaterial inom X-projektet. Vilka verktyg och metoder använder man för att uppnå projektets syfte och hur översätter man det i praktiken är centrala frågor som vi undersöker i vår studie.

I detta kapitel diskuterar vi resultat och analys, vår valda metod samt teoretiska begrepp relevanta för vår studie. Vi avslutar kapitlet med att ge förslag på hur vi tror att man kan forska vidare i framtiden kring detta ämne.

6.1 Resultatdiskussion

Studien visar att ett och samma projekt kan tolkas och översättas på olika sätt beroende på vem som tolkar och översätter projektet. X-projektet startades av två rektorer som bland annat ville skapa en samsyn bland personalen vid värdegrundsarbete. Ett av grundtankarna bakom projektet var att personalen skulle använda samma språk vid värdegrundsarbete och vid det normkritiska arbetet. Här kan en parallell dras till den presenterade tidigare forskningen från Skolverket (2011) där det betonas att pedagoger bör arbeta normkritiskt för att uppnå de fem grundläggande värdena som utgör skolans värdegrund.

Utifrån respondenternas svar i resultatavsnittet kan vi urskilja en medvetenhet om att de själva kan vara en del av reproduktionen av normer och att de anser att projektet är givande för det normkritiska arbetet. Detta stöds också av vår tidigare forskning där författarna Colnerud (2014) och Martinsson (2014) påpekar att pedagoger kan ha en stark påverkan vid produktionen av normer. Författarna påpekar att detta inte vad de ska göra utan de ska lära barnen om vad normer är och hur normer påverkar oss. Martinsson menar att det inte är möjligt att stå utanför det normativa utan att utmana normerna (Martinsson & Reimers 2014, 111)., Här menar vi att respondenterna genom att vara medvetna om sin eventuella del i reproduktionen av normer tar ett första steg i att utmana normerna. Det andra steget som tas

i utmanandet av normer är själva arbetet med normkritik, och i respondenternas fall arbetet inom X-projektet.

Resonemang om eleverna i språkintroduktionen och deras utanförskap och vilja att bli en del av och förstå det svenska märks av på olika sätt i deras svar. Respondenterna lägger stor vikt på att elever som läser språkintroduktion uppfattas känna att de vill komma in i det svenska samhället. Det kan leda till att respondenterna missar maktstrukturerna och normerna som gör att vissa människor behandlas exkluderade om man jobbar efter det synsättet (Bromseth & Darj 2010, 78). Här kan diskuteras om inte för stort fokus på språkintroduktionselevernas behov av integrering kan gå emot projektets syfte. Som nämnts i vår tidigare forskning påpekar författarna Martinsson och Reimers (2014) att pedagoger inte ska vara med och överföra rätta normerna till elever utan snarare ge eleverna möjligheten att ifrågasätta normer och göra eleverna medvetna om normernas existens (Martinsson & Reimers 2014, 149).

Att respondenterna beskriver hur de jobbar olika i praktiken med projektet kan bero på olika faktorer. Det kan ha att göra med den enskilda respondentens egna tankar om metod för att uppnå syftet med projektet på bästa sätt och samtidigt kan det även vara så att personalen inte har samma uppfattningar om vad som är syftet med projektet. En förklaring till detta kan vara att idén om projektet översätts olika och att genomförandet av projektet fått olika lokala identiteter i skolan beroende på vem i personalen som leder projektet för tillfället (Czarniawska 2015, 124). Detta kan i sin tur bero på individens habitus och handlingshorisont/position. Handlingshorisont i bemärkelsen utbildningsnivå och vilken utbildning man läst. Vi kan se att värdet av aktiviteterna kan bestämmas utifrån respondenternas handlingshorisont men även vilka metoder och verktyg man anser att man ska använda för att bäst nå upp till projektets syfte, men hjälp av begreppet handlingshorisont och habitus har vi kunnat analysera detta. Studie och- yrkesvägledarna vet förmodligen att självkännedom är en viktig aspekt som man måste arbeta med när det gäller elever, om vi utgår ifrån att denna kunskap varit en del av deras utbildning (Hodkinson och Sparks 1997, 40). Medan rektorn pratar i bredare termer om jämlikhet och ett eftersträvar ett mer inkluderande arbete vilket kan vara påverkat av dennes yrkesroll. Eftersom rektorn är ytterst ansvarig för implementeringen av styrdokumenten kan detta leda till att hen är mer benägen

att följa styrdokumenten till punkt och pricka, för att på det viset vara säker att hen inte begår något fel.

En av studie- och yrkesvägledarna nämner att det finns kollegor på jobbet som behöver se över vilka fördomar de har och hur de ska arbeta mer normkritiskt. Detta så att de ska sluta vara en del av reproduceringen av normer som leder till diskriminering och exkludering av vissa grupper. Här kan relateras till vår tidigare forskning där (Bromseth & Darj 2016) skriver att individer många gånger är omedvetna om att de reproducerar normer och tänker sällan på normerna så länge de inte påverkas av dem (2016, 13).

Sawyer och Kamali skriver i rapporten Utbildningens dilemma (2016) om studie- och yrkesvägledarens förhållningssätt till elevernas etnicitet i elevernas val inför gymnasiet. Sawyer kommer fram till att elevernas övergång från grundskolan till gymnasiet påverkas av deras etnicitet och får konsekvenser för deras framtida möjligheter att komma in i arbetsmarknaden eller att vidareutbilda sig (2016; 6, 40). Då språkintroduktionselever deltar i X-projektet anser vi att det är av stor vikt att förstå sig på hur en själv är med och reproducerar normer. På frågan om vad syftet med X-projektet var, fokuserade samtliga respondenter på språkintroduktionselevernas vilja eller behov av att vara en del av vad som kan beskrivas som en svensk norm. Detta fokus kan trots att den troligen är välmenad tvärtom reproducera normer.

Något som vi diskuterade efter analysen är om det kan vara så att de vuxna ”hjälper” eleverna att se dem ”riktiga normer”, hur det är att vara svensk elev, vad som är svensk etc. Vi fick den känslan ibland då respondenterna la väldigt stor fokus på språkintroduktionseleverna när vi frågade om vad syftet var med projektet bland annat. Vi diskuterade då man genom att fokuserar på de som avviker normer ska anpassa sig och istället fokusera på att få alla att känna sig inkluderade.

Värt att nämna är också att det hade varit intressant att få följa projektet och kunna utvärdera det när man kommit längre fram i projektet. Projektet är ganska nystartad och därför kanske hade kanske vår analys sett annorlunda ut om vi gjort undersökningen i ett senare skede.

Som framtida vägledare är det av stor vikt att vi förstår hur vi kan vara med och reproducera våra normer över till eleverna. Vi har en viktig och betydande roll i det normkritiska arbetet och värdegrundsarbetet i skolan och det finns tydliga riktlinjer för hur

vi ska arbeta med dessa frågor. Det har varit intressant att få ta del av vårt resultat för det har fått oss att förstå att även vi påverkade av vårt utbildning och vad vi värdesätter som bättre aktiviter i skolan då vi anser att det kommer ge eleverna mycket. Tillsammans med våra olika yrkestitlar i skolan kan vi hjälpa varandra genom att hjälpa varandra att se olika problematik i skolan och även förslag på hur man kan arbeta med det.

Elever behöver ett ständigt stöd från all personal, också från oss som framtida vägledare för att göra få dem att se alternativ som inte finns i deras handlingshorisont och hjälpa dem att se nya möjlighter och alternativ till framtiden (Lundahl 2010b, 229).

6.2 Metoddiskussion

Under arbetets gång har reflektioner över metodval gjorts. Vi valde att göra en fallstudie genom att använda oss av kvalitativ metod då det gav oss mer utrymme att ställa följdfrågor. Genom att göra fallstudie hjälper det oss också att få exempel som kan lyfta frågor som kan vara av mer generell art och som andra projekt kan lära av. Även om det tagit längre tid att genomföra den kvalitativa metoden på grund av längre resor för att träffa våra respondenter och intervjua dem, samt att det tagit tid att transkribera intervjuerna anser vi att det varit fördelaktigt för resultatet. Vi var medvetna om intervjueffekten våra respondenter kunde uppleva men vi kände inte att vi hade fått ut samma djup av intervjuerna om vi valt en