Metoder och verktyg i X-projektet

5.2.1

Resultat

Att det finns en klar uppfattning bland personal i skolan om ett behov av att arbeta med bland annat frågor om värdegrunder, likabehandling, normkritik och inkludering med eleverna råder det enighet om. Inom X-projektet sker arbetet med ovannämnda frågor genom olika aktiviteter som personalen arrangerar tillsammans med elever. Nedan beskriver kuratorn hur hen i praktiken arbetat med X-projektet.

Kurator: Tanken är att vi gör aktiviteter tillsammans. Det har varit dans, det har varit fika, det har varit matlagning. Och så träffas vi i referensgruppen, det är fyra elever i varje program och där har vi kört lite värderingsövningar, lite team building. Och där är också meningen att idéer om vad vi ska göra framöver ska komma från elevreferensgruppen.

Den ena studie- och yrkesvägledaren (studie- och yrkesvägledare A) bygger vidare på kuratorns beskrivning av det praktiska arbetet med X-projektet. Studie- och yrkesvägledaren uttrycker dock att hen anser att aktiviteter som bara dans och att umgås inte leder till någonting, till skillnad ifrån samtal som sätter saker i perspektiv.

Studie- och yrkesvägledare A: Vi har vår elevreferensgrupp där vi gör integrationsgrejer med att vi har elever från alla våra program som träffas och vi gör olika aktiviteter och det spelar ingen roll vilket typ av aktiviteter det är men vi försöker väga in lite av dom här eh men tänka kring sig själv och självkännedom och sådär. Det är någon som har haft till exempel dans, att dem bara ska dansa och umgås, men det blir inte så här, där känner jag att det är jättebra att våra ungdomar möts men det leder egentligen inte till någonting[...] men om man för ett samtal vilket de faktiskt efterfrågar, på alla programmen att ha mer samtal då blir det den här mer vilket man tänker såhär kopplat till syv utbildningen att visst det är en uppvärmning och sen ha det här integration måste ju lyftas liksom att vi pratar om samma saker och att vi ställer frågor, om livet , och alla svarar utifrån sina perspektiv på saker.

Även den andra studie- och yrkesvägledaren (B) uttrycker vikten av samtal och olika vägledningsaktiviteter. Respondenten påpekar hur det är hela skolans ansvar att arbete normkritiskt. Vidare berättar respondenten om de olika aktiviteterna som haft fram nu och hur de introducerat vad begreppet normer innebär för eleverna.

Studie- och yrkesvägledare B: Vi har haft en grupp elever, några från SI, några från ES och några från SA där vi har träffats och hållt på med lite olika vägledningsaktiviteter. Vid första tillfället pratade vi om syftet, nämligen att de ska få arbeta med normer då det är skolans ansvar, och att de ska få träffa varandra och få nya kompisar. Vi berättade lite kort om normer, vad de är och hur de bildas. Därefter fick alla presentera sig och sen hade vi samtalskort om abstrakta mönster där man skulle ta två kort. Den ena skulle berätta om vad man ska göra på helgen, och då fick man berätta något personligt om sig själv, och den andra om vad man vill göra i framtiden och om ens drömmar och mål. Då fick resten av gruppen ställa frågor till varandra om vad det innebar och lite sådär. Sen efter såg vi en film på machofabriken, då såg vi ”syrrans favoritlåt” som handlar om manligt och kvinnligt i relation till musik.

Vid frågor om skolans arbete med normkritik och värdegrunder läggs stort fokus på hur det arbetas med just sådana frågor i språkintroduktionsprogrammet.

Studie- och yrkesvägledare 1: Jag har inte stor kännedom om det eftersom det pratas om detta mest i lektionerna. Men jag vet att man arbetar mycket med det i språkintroduktionen, man pratar om mänskliga rättigheter, man pratar om olika samhällen och om hur det är i Sverige. Man kopplar det också till Sveriges historia.

Studie- och yrkesvägledare 2: På språkintroduktionen är rektorn väldigt noga med att, alltså det är inget valbart, utan alla lärare ska prata likabehandling.

Det finns även en viss samstämmighet bland personalen om att de anställda själv bör tänka på att arbeta mer normkritiskt och se över hur de uttrycker sig och beter sig. Nedan kan vi läsa två av kommentarerna när det gäller detta:

Kurator: Jag kan gå runt i korridorerna här utan att hälsa på vissa, det behövs jobbas lika mycket med personalen som med eleverna

Studie- och yrkesvägledare 1: Jag brukar säga till honom [lärare i skolan] ibland när han kommer in med elever som går natur som han säger “ja och så kom det en sån invandrartjej” och då säger jag , jag förstår inte vad du menar med att du säger att det är en invandrartjej [...] han har fällt ur sig nån gång sådär om att “ah men den här eh han är homosexuell eller så men han var helt okej”.

Kuratorns ord om sig själv samt studie- och yrkesvägledarens ord om sin kollega visar på en medvetenhet bland respondenterna om att arbetet med normkritik inte bara kan förläggas i relation till eleverna utan att arbetet även måste ske inom personalgruppen.

5.2.2

Analys

Vid beskrivningen av hur arbetet med projektet gått till i praktiken finns viss skillnad mellan respondenternas svar. Av kuratorns svar framgår exempelvis att tanken med projektet är att göra nöjesaktiviteter tillsammans så som dans, fika och matlagning vilket varvas med bland annat värderingsövningar. Denna bild delas dock inte av studie- och yrkesvägledare 1 som snarare anser att tanken är att föra samtal och diskussioner med eleverna i projektet och anser därmed att aktiviteterna som andra haft, där hen uttryckligen nämner dans, per se inte leder till någonting. Även studie- och yrkesvägledare 2 fokuserar på att beskriva aktiviteter i form av övningar som består av diskussioner i gruppen som ett sätt att berätta om hur arbetet i projektet görs. Att respondenterna beskriver det praktiska arbetet på olika sätt är naturligt och kan bero på olika saker. Det kan ha att göra med vad personen själv anser är mest effektivt för att uppnå syftet med projektet och samtidigt kan det även vara så att personalen har olika uppfattningar om vad som är syftet med projektet. Detta kan förklaras med att översättningen av idén om projektet ser annorlunda ut genom att projektet fått olika lokala identiteter beroende på vem i personalen som har hand om projektet (Czarniawska 2015, 124). Här kan även en diskussion föras om den påverkan de olika yrkesrollerna kan ha på hur syftet med projektet uppfattas. Exempelvis kan frågan om ens ordinarie arbetsuppgifter eller den utbildningsbakgrund respondenten har vara intressant.

De olika tolkningarna av projektets syfte och översättning märks tydligt också när respondenterna svarar på vad de har för ideér och vilka aktiviteter som man värdersätter som bäst för att eleverna ska få ut så mycket som möjligt att projektets syfte. Kuratorn tycker det

är bra med aktiviteter såsom matlagning, dans och bowling medan både studie- och yrkesvägledarna tycker att det är viktigare att eleverna får arbete med deras självkännedom och ha samtal med eleverna samt olika vägledningsaktiviteter som de anser ger eleverna mycket mer än att gå och bowla och laga mat tillsammans. Studie- och yrkesvägledarna är noggranna med att poängtera att det är normerna vi ska prata om och bråka med, och att detta arbetssätt är hela skolans ansvar. Detta kan också analyseras utifrån Careership (1997) där de värdesätter olika aktiviteter på olika sätt beroende på deras yrkestitel. Värdet av aktiviteterna bestäms inom den horisont som individen befinner sig i. Studie och- yrkesvägledarna vet utifrån deras utbildning att självkännedom är en viktig aspekt som man måste arbeta med när det gäller elever. Studie- och yrkesvägledarena värdesätter också olika vägedningsaktiviteter och samtal då de utifrån deras handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes, 1997, 40) värderar de mer än att gå att bowla.

En av studie- och yrkesvägledarna nämner också att det finns kollegor på jobbet som behöver se över vilka fördomar de har och hur de ska arbeta mer normkritiskt. Detta så att de ska sluta vara en del av reproduceringen av normer som skapar diskriminering av vissa grupper och exkluderar dem. Många gånger är omedvetet med och reproducerar normer och tänker sällan på dem så länge vi inte påverkas av dem. Att arbeta normkritiskt och utifrån normkritisk pedagogik kan man med olika övningar och diskussioner bråka med normer för att få dem att bli synliga och kanske själv utsättas för dem för att kunna förstå hur de är med i exkuderingen av vissa grupper (Bromseth & Darj 2010, 71).