Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Värdegrundsarbete i praktiken
En fallstudie av värdegrundsarbetet i en skola
Value work in practice
A case study in a school on value work
Kaltrina Krasniqi Muhaxheri
Dajana Huqi
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2017-05-24 Examinator: Hilma Holm Handledare: Frida Wikstrand Fakulteten för lärande och samhälle
Sammanfattning
I skolans styrdokument och riktlinjer står det tydligt att skolan ska arbeta normkritiskt och för likabehandlig. Värdegrundsarbetet är en central fråga i styrdokumeten numera. Vi blev därför intresserade av att undersöka hur ett nystartad projekt i en skola i Skåne arbetar med dessa frågor. Våra frågeställningar är; Vad är syftet med projektet? Vilka metoder och verktyg används? Hur översätter man styrdokumenten till det dagliga arbetet? För att besvara våra frågeställningar valde vi att göra en fallstudie via kvalitativ metod med sex respondenter som är med i projektet som vi gör vår undersökning på.
Analysen baseras på dessa teoretiska perspektiv/begrepp; översättning av ideér till handling, begreppen habitus och handlingshorisont från Careershipteorin och normkritisk pedagogik för att täcka de områden som vi ämnade att undersöka. Vi kan utifrån vår studie se att respondenterna översätter projektets syfte olika, detta kopplar vi till vad de har för yrkestitel. Vi kan också se att de värderar olika vertyg och metoder för att uppnå projektets syfte olika.
Samtliga respondenter väljer att prata om språkintroduktionselever när vi pratar om värdegrundsarbetet och det normkritiska arbetet på skolan. Vid förfrågan om varför behovet för det normkritiska arbetet på skolan var viktigt för dem, väljer de återigen att prata om elever från språkintroduktionsklassen och att de känner sig utanför och vill vara inkluderade i det svenska samhället och kunna vara som en svensk ungdom.
Förord
Vi vill börja med att tacka vår handledare Frida Wikstrand. Tack för ditt stöd, dina ideér och dyrbara råd under arbetets gång.
Vi vill även tacka Drilon Muhaxheri för det stöd han varit under arbetets gång!
Arbetsfördelning
Arbetsfördelningen har sett ut som följer. Inledning, teorier, resultat och analys har Kaltrina Krasniqi Muhaxheri skrivit. Tidigare forskning och arbetets metoddel har Dajana Huqi skrivit. Slutligen har arbetet med diskussionen skett gemensamt..
Även om delarna skrivits var för sig så har arbetet skett under ständigt samråd med varandra.
Innehållsförteckning
1 Inledning 7
1.1 Bakgrund 8
1.2 Syfte och frågeställningar 8
1.3 Begreppsförklaring 9 1.4 Disposition 10 2 Tidigare forskning 11 2.1 Värdegrund i skolan 11 2.2 Careership 12 2.3 Diskriminering i skolan 14
2.3.1 Skolans förhållningssätt till elever med utländska föräldrar 14 2.3.2 Papperslösa invandrare och svarta mäns diskriminering i skolan 15
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning 17
3 Teorier 19
3.1 Översättning av idéer till handling 19
3.2 Careershipteorin 20
3.2.1 Habitus 20
3.2.2 Handlingshorisont 20
3.3 Normer och normkritisk pedagogik 21
3.4 Sammanfattning 22
4 Metod 23
4.1 Metodval och metoddiskussion 23
4.2 Validitet och reliabilitet 24
4.3 Val av respondenter 24
4.4 Utförande och datainsamling 25
4.5 Analysmetod 26
4.6 Etiska ställningstaganden 26
5 Resultat och analys 28
5.1 Syftet med X-projektet 28
5.1.2 Analys 31
5.2 Metoder och verktyg i X-projektet 33
5.2.1 Resultat 33 5.2.2 Analys 35 5.3 Översättningen av styrdokument 36 5.3.1 Resultat 36 5.3.2 Analys 39 5.4 Sammanfattning 40 6 Diskussion 42 6.1 Resultatdiskussion 42 6.2 Metoddiskussion 45 6.3 Teoridiskussion 46
6.4 Förslag till fortsatt forskning 47
Referenslista 48
1
Inledning
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla (Läroplanen, 2011:7, 9).
Värdegrund är ett ofta återkommande begrepp i skolan och citatet från Läroplanen ovan ger en bild av vad värdegrunden är uppbyggd av. Till skolans uppdrag hör bland annat att överföra värden från denna värdegrund till eleverna (Läroplanen, 2011:7, 6). För att skolan ska kunna genomföra detta uppdrag förutsätts att skolpersonalen har den kompetens som krävs för att överföra dessa värden till eleverna. I den bästa av världar överförs dessa värden fullt ut av skolan till eleverna. Verkligheten ser dock annorlunda ut. Varje år mobbas 60 000 skolelever i Sverige samtidigt som en tredjedel av skolpersonalen uppger att de har otillräckliga kunskaper i trygghets- och likabehandlingsfrågor (Friendsrapporten 2016, 7).
Betydelsen av att skolpersonal har rätt kunskap för att jobba med frågor rörande värdegrunden blir allt tydligare när så många elever känner sig kränkta, diskriminerade och mobbade varje dag runt om i våra skolor. Att en tredjedel av skolpersonalen känner att de inte har rätt kunskap för att jobba med dessa frågor är oroväckande och något skolväsendet i stort måste se över.
Mot bakgrund av skolans uppdrag att arbeta med värdegrunden har en skola i Skåne nyligen påbörjat ett projekt som ska arbeta med normkritik och främja värdegrundsarbetet i skolan. Projektet, som vi nedan av anonymitetsskäl benämner ”X-projektet” har som ändamål att utbilda både personal och elever i värdegrundsarbete. Genom att göra en fallstudie på skolan och X-projektet ämnar vi att undersöka bland annat hur värdegrundsarbetet går till i skolan och mer specifikt i projektet. Värdegrundsarbetet är hela skolans ansvar och därav studie-och yrkesvägledarens med sin yrkeskompetens. Då vi utbildar oss till studie- och yrkesvägledare finner vi att detta var ett intressant och viktigt område att undersöka då detta är frågor som ingår i vårt kommande dagliga arbete. Som framtida studie- och yrkesvägledare kommer en del av vårt arbete att vara att vägledare elever till det dem vill bli, samtidigt som vi inte ska vara med och förmedla normer vidare. Vi
hoppas att vi genom att skriva detta arbete kommer att få nya infallsvinklar på hur vi kan arbete med dessa frågor.
1.1 Bakgrund
Under vårterminen 2017 startade X-projektet som syftar till att öka medvetenheten och förståelsen kring värdegrundsarbete, likabehandling och inkludering samt att riva murar i skolan bland både elever och personal genom relationsskapande aktiviteter. Av projektbeskrivningen följer att olika aktiviteter ska genomföras inom projektet som bland annat ska bidra till en gemensam värdegrund som omfattar de grundläggande värden som utgör skolans värdegrund (se vidare nedan under avsnitt 2.1). Med hjälp av olika styrdokument såsom skolverkets allmäna råd, skollagen och läroplanen har personalen på skolan tydliga riktlinjer om hur de ska arbeta med dessa frågor i projektet.
I skolans regi har några ur personalgruppen gått utbildningar inom bland annat värdegrund och normkritik, och dessa personer ingår som resurspersoner i X-projektet. I projektet ingår cirka 50 anställda i skolan, och en liten referensgrupp med elever från Samhällsprogrammet (SP), elever från Estetiska programmet (ES) och elever från Språkintroduktionen (SI).
En av tankarna bakom projektet är att skolpersonal med olika yrkestitlar tillsammans med elever ska diskutera värdegrundsarbete, samhället, normer och diskriminering. X- projektet drogs igång av två rektorer som såg ett behov av att skolan behövde arbeta mer normkritiskt och få bukt med diskriminering som de upplevde fanns på skolan där de kunde se en exkludering av vissa elevgrupper.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vårt arbete är att analysera hur en specifik skola arbetar med normkritik och värdegrundsarbete utifrån skolverkets styrdokument och stödmaterial inom det ovannämnda X-projektet.
För att uppnå syftet med arbetet ska vi besvara följande frågeställningar:
• Vilka metoder och verktyg använder skolan sig av för att jobba utifrån ett normkritiskt perspektiv i X-projektet?
• Hur översätts styrdokumenten till det dagliga arbetet i X-projektet?
1.3 Begreppsförklaring
Normer innebär föreställningar, förväntningar samt ideér om det som anses vara det “normala” i en viss kontext. Normer skapas under uppväxten och är oftast outtalade. Beroende av tillhörighet till samhälle, kultur och grupp skapas normer som är accepterade, det vill säga det normativa och det onormala blir avvikande eller onormalt. För att få förståelse kring vad som anses vara normalitet läggs fokus på det onormala och sådant som uppfattas annorlunda (Karlsson 2007, 535).
Diskriminering betyder att en människa blir orättvist eller negativt behandlad på grund av exempelvis sexuell läggning, etnicitet, kön, religion, social tillhörighet eller ålder (NE, 2017).
Normkritisk pedagogik används som ett arbetsredskap i pedagogisk användning för att utmana föreställningar och normer (Bromseth & Darj 2016, 13).
Värdegrund utgörs av etiska förhållningssätt som ligger till grund för en verksamhet. Skolan ska i sin verksamhet arbeta för att synliggöra rättvisa, skapandet av jämställdhet samt allas lika rättigheter (Olivestam & Thorsén, 2014, s. 27). I praktiken handlar värdegrund om utveckling av ett förhållningssätt. Detta innebär exempelvis för skolan att den pedagogiska verksamheten genomsyras av grundläggande demokratiska värderingar (Skolverket 2013, 8).
Jämställdhet innebär att kvinnor och män är lika värde och har samma rättigheter och skyldigheter i samhället oavsett kön (SCB 1990).
Jämlikhet innebär rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett exempelvis sexuell läggning, kön, ras, religion och social tillhörighet (SCB 1990).
1.4 Disposition
Arbetet består av sex kapitel. Efter inledningskapitlet presenteras tidigare forskning som är relevant för studiens syfte. Kapitlet består av forskning rörande diskriminering och arbete med värdegrunden i skolan. I det tredje kapitlet presenteras arbetets teoretiska utgångspunkter följt av redovisningen av arbetets metod i kapitel fyra. I kapitel fem presenteras och analyseras studiens empiriska resultat utifrån följande teman;
• Syftet med X-projektet;
• Metoder och verktyg i X-projektet, och;
• Översättning av styrdokument.
Arbetet avslutas med ett diskussionsavsnitt i kapitel sex där vi diskuterar studiens resultat och analys.
2
Tidigare forskning
I detta kapitel behandlas tidigare forskning i relation till värdegrundsarbete, normkritisk pedagogik och Careershipteorin. I brist på tidigare forskning internationellt inom normkritik uppmärksammar vi studier från USA som undersöker hur diskriminering på grund av etnicitet, kön och klass påverkar och exkluderar elever i skolan.
2.1 Värdegrund i skolan
Skolverkets styrdokument har framställt fem grundläggande värden för skolans värdegrund. Det är utifrån dessa styrdokument som projektet utgår ifrån och dessa är;
1. Alla människors lika värde 2. Individens frihet och integritet
3. Jämställdhet mellan kvinnor och män 4. Solidaritet mellan människor, och 5. Människolivets okränkbarhet.
Elever och barn ska i skolans värld känna en trygghet samtidigt som de ska ha en egen påverkan på sin skolsituation. De ska utveckla en förmåga som innebär att de aktivt kan engagera sig i demokratin samtidigt som de är medvetna om människors rättigheter och skyldigheter (Skolverket 2011).
Colnerud (2014) beskriver begreppet värdegrund som ett begrepp som innefattar att den värnar om allas lika värde. Begreppet har de sista åren blivit allt med populärt och berör normativa frågor och dess betydelse. Författaren påpekar också att pedagoger kan ha ett stort inflytande när det gäller normer och värden som man sedan för över till eleverna. Även Martinsson (2014) påpekar detta och skriver att pedagoger kan ha en stark påverkan för att producera normer vidare och att detta inte är det som de ska göra utan de ska lära barnen att om vad normer är och hur de påverkar oss. Martinsson menar att ingen kan stå utanför det normativa utan att bråka och utmana normer (Martinsson & Reimers 2014, 111). Skolan anses vara i centrum för överföringen av normkonstruktioner. Skolan har en viktig roll för
att barnen ska få en medvetenhet om jämställdhet och ha en värdegrund. Skolan spelar även en viktig roll i arbetet mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder och religionsfrihet (Martinsson & Reimers 2014, 123).
I diskrimineringslagen föreskrivs att skolan ska jobba reaktivt och proaktivt vilket innebär att skolan arbetar på så sätt att diskriminering ska undvikas men även att skolan efter att ett fall av diskriminering har uppmärksammats ska vidta åtgärder som en reaktion mot diskrimineringen (Martinsson & Reimers 2014, 141).
Martinsson (2014) lägger fokus i sin studie om vad som tas för givet, vad som är självklart och vad som blir en norm. Oberoende av vem det talas om, elev eller lärare menar Martinsson att det handlar om att forma ett synsätt och medvetenhet om normer. Vidare nämns vikten av utmaning och ifrågasättning av flera normer där allianser och solidaritet krävs för att förändring och normbildning ska ta form. Fokus bör riktas på normer som skapar ojämlikheter och olika villkor för att vidare förstå och erkänna problemet (Martinsson & Reimers 2014, 148). Lärarnas ansvar blir inte att överföra rätta normerna till elever utan snarare att ge eleverna möjligheten att ifrågasätta normer och göra eleverna medvetna om normernas existens (Martinsson & Reimers 2014, 149).
2.2 Careership
Härnäst redovisas Careershipteorin, forskning som grundas ur careershipteorin samt forskning som använder sig av teorin i förklaring till elevernas karriärutveckling. Vi valde att ha med denna toeri då den bland annat behandlar val och intressen vilket blir intressant för vårt arbete att ha med eftersom projektet ämnar att börja normkritiskt och genom denna teori kan den hjälpa oss att förstå hur elever på skolan är påverkade då de gör deras val, vilka intressen dem har och dess komplexitet. Endast när man är synlig för normer kan vi börja ifrågasätta dem.
Careership är en sociologisk karrärutvecklingsteori utformad av Hodkinson och Sparkes (1997) utifrån Pierre Bourdieus (2002, 27) begrepp habitus och handlingshorisont. Teorin är indelad i tre dimensioner som samverkar ihop; pragmatisk rationella beslut som är kopplade till individens habitus; Individens interaktion med andra individer på utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden; Individens brytpunkter och de rutiner som sker genom livet (1997,
29). Individens habitus innebär värderingar, övertygelser och preferens samt att individens habitus influeras utifrån klass, kön och miljö̈. Handlingshorisonten är en begränsad ram som individen gör sina beslut utifrån som i sin tur är påverkad av ens habitus och självbild samt genom den kunskap man har om vad som finns i arbetsmarknaden (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-36). Hodkinson och Sparkes (1993) har i sin forskning som grundas till Careershipteorin intervjuat elever som deltar i ett vägledningsprojekt.. Där kom de fram till att ungdomars beslut är pragmatiska vilket innebär dels att deras beslut är kontextrelaterad, opportuniska samt fattade utifrån ofullständig information. Vidare skriver Hodkinson och Sparks att man behöver jobba med elevernas självkännedom och få dem att förstå hur normer kan påverka dem och påverka deras studie-och yrkesval. Genom att vidga elevernas handlingshorisont vågar de kanske tänka utanför boxen och våga välja yrken som de tidigare inte tänkt på fanns eller var möjliga för dem (Hodkinson och Sparkes 1997, 57-58)
Lundahl (2010a; 2010b) kopplar Careershipteorin i sitt forskningsprojekt Individen, vägnar, valen (2005-2010). Fokus i studien är förklaring till hur karriärvägledning utformas men också vikten av att en studie- och yrkesvägledare förstår hur individens sociala bakgrund, etnicitet och kön påverkar dennes karriärutveckling.
I studien framkommer det att eleverna tycker att det är viktigt med gymnasievalet men att de har svårt att bestämma sig för vad de ska välja. Bristen på kunskap om arbetsmarknaden och vilka yrken som finns samt att de behöver jobba på sin självkännedom gör att de upplever svårigheter att välja inför gymnasievalet. Vidare framkommer att eleverna upplever att deras val har skapats utifrån deras intressen och varit självständigt medan Lundahl (2010a; 2010b) poängterar att deras val och intressen är strukturerade utifrån elevens kontext, detta stödjer Hodkinson och Sparkes forskning också (1997) som menar att detta starkt påverkar karriär och yrkesvalet.
Lundahl (2010) menar att elever behöver ständigt stöd från studie- och yrkesvägledare. Detta för att få dem att se nya möjligheter och alternativ till studie- och yrkesval, val som inte finns i en handlingshorisont på grund av individens habitus samtidigt som man jobbar med elevernas självkännedom. (Lundahl 2010b, 229).
2.3 Diskriminering i skolan
Skollagen föreskriver att det i skolan ska arbetas mot diskriminering, rasism, mobbning och kränkning samt att arbete ska ske för att främja jämställdhet.
Normkritisk pedagogik används som ett arbetsredskap för att förklara hur skapandet och fungerandet av en maktobalans sker inom pedagogik men även för att utmana föreställningar och normer. Normkritisk pedagogik går ut på att jobba mot diskriminering inom skolan genom att utmana de normer som gör att vissa företeelser anses normala och andra avvikande (Bromseth & Darj 2016, 13). Martinsson & Reimers (2013) beskriver att individer begränsas av normer. Individen påverkas utifrån normer i sitt tankesätt, talesätt och sätt att bete sig på som leder till att individen förhindras att leva ett liv utifrån egna val (Martinsson & Reimers 2013, 18). Normer bygger en uppfattning om vad som är normalt och vad som leder till avvikelse. Som följd skapas en normhierarki där somliga skapar förväntningar på bland annat hur en individ bör bete sig, klä sig och vilka val individen ska göra. Att börja arbeta med normer innebär att vi kommer åt kränkningar (Martinsson & Reimers 2008, 28).
2.3.1
Skolans förhållningssätt till elever med utländska föräldrar
Yrkesutövarna i skolans värld har ett maktmedel som innebär att de genom utbildning av eleverna återskapar föreställningar om verkligheten och i förlängningen om vad som är rätt eller fel. Som en följd sker en reproduktion av makthierarkier och en indelning av samhället i vi och dom som resulterar i att det blir en del av utbildningssystemets arbetssätt (Sawyer 2006, 12). Saywer & Kamali (2006) skriver i sin rapport Utbildningens dilemma om studie- och yrkesvägledarens förhållningssätt till elevernas etnicitet i elevernas val inför gymnasiet (2006;6 , 40). Sawyer och Kamali (2006) menar att elevernas övergång från grundskolan till gymnasiet påverkas av deras etnicitet och får konsekvenser för deras framtida möjligheter att komma in i arbetsmarknaden eller att vidareutbilda sig, vilket både internationella och nationella studier (Sawyer & Kamali 2006; 6,190) , se även Oakes, 1985; Skolverket, 2002a,). Elever som väljer karriär som utmanar en präglad normstruktur av kön, klass och etnicitet stöter på hinder i skolan genom att exempelvis bli ifrågasatta om att de har orealistiska mål (Knocke & Hertzberg 2000 och Sawyer & Kamali 2006, 190). Tjejer med invandrarbakgrund som väljer att söka sig till vårdutbildningen upplever sällan hinder medan
killar med invandrarbakgrund som väljer högre teoretiska utbildningar tendera att ifrågasättas och “slussas” till lägre utbildningar (Knocke & Hertzberg 2000, Sawyer & Kamali 2006, 190).
Sawyer berättar om studie- och yrkesvägledare som i sitt vardagliga arbete finner en utmaning i familjens “traditionella” genusmönster hos utländska föräldrar. Deras beskrivningar kring de manliga familjemedlemmarna ansågs annorlunda än det “svenska”. Det “svenska” familjemedlemmar förknippas med en normalisering av deras föreställningar d.v.s. jämställda (De los Reyes & Mulinari 2005, Sawyer & Kamali 2006:40, 214). Vidare lyfter Sawyer upp respondenternas låga förväntningar kring elevernas karriärval. Som exempel nämns att det finns en förutfattad mening om att elever med utländsk bakgrund som väljer samhällsprogrammet, inte lär finna användning av kunskapen från gymnasiet då ett endast ett fåtal av dem väljer högre utbildning efter gymnasiet. Vidare upplever en annan respondent elevernas val som “orealistiska” där valet förknippas med elevens press hemifrån. Trots elevers behörighet till teoretiska programmen uttrycktes det en oro från respondenterna om elevens gymnasieskolgång (Sawyer & Kamali 2006:40, 224).
2.3.2
Papperslösa invandrare och svarta mäns diskriminering i skolan
För att koppla ihop olika perspektiv av hur diskriminering sker i skolans värld och dess påverkan på eleverna nämns två andra relevanta artiklar från USA. I USA uppmärksammas att elever med utländsk bakgrund som befinner sig i landet odokumenterat stöter på stora utmaningar. Artikelns syfte är att undersöka de möjligheter och utmaningar som papperslösa elever i USA har för att nå högre utbildning. I USA är invandringen en viktig roll där 65 000 är papperslösa studenter. De papperslösa eleverna utsätts för traumatiska upplevelser genom exempelvis diskriminering på grund av ras och bakgrund och genom ständig risk för att utvisas. De hindras även från att uppnå högre utbildning på grund av bland annat politiska och sociala skäl, vilket även gäller när de är inskrivna i högskola (Kantamneni et al. 2016, 484).
Papperslösa elever stöter på hinder och utmaningar i skolan på grund av bland annat bristande ekonomiskt stöd, transportsvårigheter och övriga systematiska hinder för utbildningsmöjligheter. Forskning visar även att de papperslösa elever som saknar personnummer inte tillåts att låna läroböcker (Gonzales, 2009, Perez et al., 2010, Kantamneni
et al. 2016, 484). Elevernas psykiska hälsa påverkas negativt vilket resulterar i att en betydande del lider av depression och ångest då de förhindras från att uppnå sina karriärmål. Söka hjälp hos rådgivare är uteslutet hos papperslösa elever eftersom de är oroliga för att deras sociala status kommer att bli känt i skolan (Garcia & Tierney, 2011, Kantamneni et al. 2016, 490). Lärare, psykologer och rådgivare uppmanas att skaffa kunskap om invandringslagstiftning för att kunna skapa förtroende och få papperslösa elever att känna sig inkluderade i skolan.
Ett annat perspektiv av diskriminering finner vi i en studie av Goings & Bianco (2016), som undersöker hur svarta män influeras och hindras till att vidareutbildas inom läraryrket. Studien visar att många svarta elever utesluter valet av lärarutbildning på grund av egen negativ skolupplevelse. Författarna poängterar att respondenterna (svarta män) negativt påverkas utifrån lärarens låga förväntningar på dem. Respondenterna påpekade att de förväntas att misslyckas genom att läraren fokuserar på att motivera vita elever och att de svarta eleverna på så sätt inte får samma hjälp i skolan. Detta resulterar i att svarta elever inte hade förberetts tillräckligt för att lyckas akademiskt (Goings & Bianco 2016, 635). Respondenternas olika upplevelser som följt med under många år är rasistiskt bemötande samt rasistiska stereotyper på grund av deras hudfärg (Goings & Bianco, 2016, 636). Lärarna påverkar elever genom influenser av låga förväntningar, rasistiska bemötande och stereotyper i klassrummet som resulterar svårigheter hos eleverna att se sig själv som lärare (Goings & Bianco 2016, 641).
Författarna hävdar att lärarna bör vara medvetna om deras påverkan på eleverna, mer specifikt att deras ord och handlingar kan inverka negativt på elevernas akademiska framgångar (Goings & Bianco 2016, 637).
I de tre nämnda studierna lägger författarna fokus på åtgärder för diskriminering i skolans värld. I Lena Sawyers (2006) studier nämns rekommendationer om antirasistiska utbildningar och workshops för en möjlighet att reflektera, diskuteras och hitta strategier. Detta för att studien uppmärksammar diskriminering av elever med utländska föräldrar som sker i möten med vägledare (Sawyer 2006, 239). I de två studierna från USA lyfter forskarna upp åtgärder för att motarbeta värderingar och diskriminering i lärarnas yrkesroll genom mer arbete med lärarna (Goings & Bianco 2016, 644). I den förstnämnda artikeln skrivs det om papperslösa elever som befinner sig i USA och som behöver finna studiestöd. Lärare,
psykologer och rådgivare uppmanas att ha färdigheter och kunskaper om papperslösa elevers situation för att underlätta deras akademiska studier (Chen 2013, Kantamneni et al. 2016).
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Tre artiklar Sawyer & Kamali (2006), Kantamneni (2016), Goings & Bianco (2016) presenteras i syfte till beskriva och förklara hur elever diskrimineras i skolans värld. Detta genom etnicitet, hudfärg eller social klass. Artiklarna belyser att eleverna påverkas starkt av diskriminering som leder till att de mår dåligt av detta men också att detta påverkar va de gör för studie- och yrkesval. I artiklarna från USA Kantamneni (2016) och Goings & Bianco (2016) forskas det utifrån elevernas upplevelser kring diskriminering. Saywer (2006) fokuserar på hur vägledare förhåller sig till eleverna med en annan etnicitet än svensk samt föräldrars påverkan. Detta lyfts upp i vår studie för att upplysa och beskriva hur elever påverkas när diskriminering och exkluderas sker i skolvärlden och vilka konsekvenser det får med.
Vidare framförs värdegrundsarbetet i skolan. Detta för att få en helhetsförståelse om skolans värdegrundsarbete och dess innebörd för att sedan koppla ihop till X-projektet som har börjat jobba med värdegrund, likabehandling och inkludering. I projektet jobbar respondenterna utifrån normkritiskt perspektiv, därför valdes forskning som förklara hur normer påverkar i skolan. Martisson (2014) som menar att pedagoger är en stark påverkan i normproducering. Martisson (2014) utmanar pedagoger att bråka och utmana normer. Detta inte för att överföra de rätta normerna utan för att eleverna får en förståelse för dess påverkan på individen som exkluderas eller diskrimineras. Vi valde även att ha med forskning om hur individen påverkas av social bakgrund, genus och miljö och valde därför Careershipteorin, med fokus på begreppen; habitus och handlingshorisont. Detta ska ge oss en möjlighet att diskutera kring hur individen påverkas av sin omgivning under livet och hur hen handlar utifrån detta. Vidare avslutas tidigare forskning med författaren Lundahl (2010) som tar hjälp av Careershipteorin i sin projektforskning där de kommer fram till att elevernas val till gymnasiet är påverkade av olika faktorer och är inte självständiga.
Lundahl (2010) skriver i sin forskning att elever är i ständigt behov av studie- och yrkesvägledarna på skolan eftersom valet till gymnasiet känns svårt och stort. Vidare skriver
Lundahl(2010) att genom att arbeta med elevernas självkännedom hjälper detta eleverna att se utanför sin kontext den befinner sig i och vidga sina perspektiv för att göra rätt karriär och utbildningsval.
3
Teorier
Här nedan presenteras de teoretiska utgångspunkterna som vi kommer att använda oss av i vår analys. De teoretiska utgångspunkterna i fråga är Czarniawskas teori om översättning av idéer till handling, Careershipteorin och teorin om normkritisk pedagogik.
3.1 Översättning av idéer till handling
En stor del förändringar inträffar därför att det finns ett intresse av nya idéer. Detta intresse leder i sin tur till en önskan om att prova nya saker vilket i sin tur leder till att dessa idéer implementeras i verkligheten (Czarniawska 2015, 123). Processen inleds med att en idé materialiseras, vilket innebär att det blir till ett objekt så att det kan förflytta sig från en plats till en annan. Idén kan till exempel bli en modell, en text eller en ritning, eller så färdas den via en människohjärna. En förutsättning för att en idé ska kunna färdas är att denna översätts och därmed omvandlas till handling (Czarniawska 2015, 124).
Idéer som färdas genom världen rycks först loss från sitt ursprungssammanhang och bäddas därefter in på den nya platsen där de anländer (Giddens (1991), Czarniawska 2015, 124). Denna resa från två olika platser där idén både rycks upp ur sitt sammanhang och bäddas in i ett nytt sammanhang leder till att idén när den nått sin destination inte är identisk med den idén som påbörjade färden.
När en idé översätts till en handling och denna handling upprepas och en norm skapas för hur idén ska översättas uppstår en institution. Processen från idé till institution tar vanligtvis flera år att genomföra men på grund av bland annat användning av modern kommunikation som e-post och mobiltelefoni kan processen gå betydligt fortare. Även globaliseringen kan innebära att tiden från idé till institutionalisering av olika sätt att arbeta och leva förkortas.
På grund av globaliseringen och utvecklingen av kommunikations- och transportteknik kan idéer förflyttas till många olika platser samtidigt vilket innebär att tid och rymd globaliseras. Däremot försvinner inte vikten av den lokala platsen vid översättandet av idén, utan den lokala översättningen är alltjämt betydelsefullt för resultatet av översättningen
(Czarniawska 2015, 125). Globaliseringen innehåller krafter som är riktade åt olika håll. Då en idé ”bäddas in”, det vill säga då en översättning sker lokalt, finns naturligtvis skillnader mot den originalidé som ”ryckts loss” från ursprungssammanhanget. Denna förändring innebär att varje ny översättning som sker leder till ökad mångfald (Czarniawska 2015, 126). Den lokala översättningen innebär att ”en lokal identitet” skapas enligt ett globalt recept men kan även innebära att den lokala översättningen återgår till en gammal tradition för att försvara sig mot globaliseringskrafterna (Robertson 1995, 28-29 genom Czarniawska 2015, 127). Tanken om att översättningar får lokala identiteter är relevant för vår studie då vi kommer att studera hur de olika yrkesgrupperna som våra respondenter representerar förstår idén och därefter översätter den i sitt arbete.
3.2 Careershipteorin
Careership är en sociologisk karrärutvecklingsteori utformad av Hodkinson och Sparkes (1997) utifrån Pierre Bourdieus (2002, 27) begrepp habitus och handlingshorisont. Vi kommer att använda oss av teorins begrepp om just detta. Teorin innebär att vi formas ur vilken kontext vi befinner oss i utifrån klass, genus och miljö.
3.2.1
Habitus
Individen handlar utifrån ens habitus. Habitus är resultatet av de liv individer levt och innehåller sociala erfarenheter. Det handlar om uppväxt och vad som ansågs vara positivt och värdefullt i den omgivande sociala miljön. Habitus påverkar hela individens livsstil. Faktorer som socialt ursprung, nuvarande position samt etniskt ursprung har också avgörande inverkan på habitus. Habitus är klasspecifik, den återspeglar personens position i det sociala rummet (Aakvaag 2011, 176).
3.2.2
Handlingshorisont
Handlingshorisonten är vår överblick av möjligheter, vilket i sin tur påverkas av din habitus. Individens handlingshorisont har betydelse för hur vi fattar beslut. Handlingshorisont är den arena som val och beslut kan göras. Habitus och de strukturella möjligheter på utbildnings- och arbetsmarknaden utgör grunden för individens handlingshorisont. Handlingshorisonten
både begränsar och möjliggör hur individen uppfattar världen och därmed valmöjligheterna inom denna. Individen måste skapa sina möjligheter. Detta kan göras utifrån individens eller föräldrarnas kontakter.
Ny information uppfattas kontinuerligt vilket leder till utveckling av handlingshorisont och habitus. Med andra ord är individens möjligheter och beslut beroende på handlingshorisonten. Detta i sin tur är beroende av habitus och den strukturella utbildnings- och arbetsmarknaden (Hodkinson och Sparkes, 1997, 31-40).
3.3 Normer och normkritisk pedagogik
Normer är någonting som påverkar hela samhället men också oss som individer. Det påverkar sättet vi tänker på, våra föreställningar och hur vi beter oss. Normer är något vi medvetet/omedvetet har och påverkas av samt något vi upprätthåller i samhället. I vårt samhälle finns alltid normer som vi förhandlar oss fram till i möten med andra men också något som är beroende av tid och plats.
Normer kan både vara positiva men också negativa. Oftast så anpassar vi oss efter de rådande normer som finns utan att vi tänker på det eller analyserar det vidare. Det är exempelvis en norm att vi hälsar med höger hand istället för med vänster hand, det är alltså oskrivna regler men som upprätthålls av oss människor. Vi är för det mesta omedvetna om dessa oskrivna regler och tänker sällan på dem såvida vi inte påverkas av dem.
Ofta hänger normer ihop med diskriminering, förtryck och olika orättvisor. Om man bryter mot normerna genom att vara homosexuell, eller genom att vara mörkhyad så får man vissa konsekvenser. Sådana konsekvenser kan vara att man inte får ett jobb på grund av att man är homosexuell eller att man blir utstirrad på bussen som mörkhyad. Bryter man mot normerna så klumpas man ihop men andra som man tänker sig är “likadana” och man ses som något avvikande. Ett exempel kan vara hur muslimer klumpas tillsammans och man pratar om dem som “de är på det sättet” eller “de är förtryckta” (Bromseth & Darj 2010, 30).
Normkritisk pedagogik går ut på att vi jobbar mot diskriminering och jobbar främjande för att att skapa tolerans, förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering eller olika slag av kräkningar. Människorna som utsätts för detta är oftast dem som “avviker”
från de rådande normerna, exempelvis människor med funktionsnedsättning, muslimer eller HBT-personer (Bromseth & Darj 2010, 71).
När man jobbar mot diskriminering och kränkningar är det ofta att man lägger all fokus på problemet istället för att se vilka normer och maktstrukturer det är som gör att vissa människor känner sig avvikande. Man ska alltså jobba mot att samhället inkluderar alla och inte få individen att anpassa sig efter samhället då detta kan leda till att man missar maktstrukturerna och normerna som gör att vissa människor behandlas exkluderade om man jobbar efter det synsättet Det kan också leda till att man missar maktstrukturerna och normerna som gör att vissa människor behandlas exkluderade om man jobbar efter det synsättet, varför ska den homosexuella berätta om sin sexualitet gång på gång och inte den heterosexuella, detta gör att man missar heteronormen.
Normer är sammansatta med olika maktstrukturer och vi kan inte förändra normerna förrän vi ifrågasätter dem och tydliggöra hur diskriminering och ojämlikhet fungerar, detta är att aktivt jobba normkritiskt (Bromseth & Darj 2010, 78-79).
3.4 Sammanfattning
Valet av teorierna gjordes utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Vi valde att analysera detta med hjälp av teoretiska perspektiven och begreppen, översättning av ideér till handlingar, då detta hjälpa oss att analysera vad som kan påverka hur en idé tolkas och sedan hur man använder det i praktiken.
Vi valde att använda oss av begreppen habitus och handlingshorisont då vi kände att de begreppen skulle hjälpa oss med analysen av vad som påverkar vilka val en individ gör och hur man handlar. Med hjälp av dessa begrepp vill vi analysera vad respondenterna värderade som mer givande i projektet. Vi ville analysera om personalens yrkestitel, utbildningsnivå och vilken utbildning man gått påverkade hur man tolkade projektet och hur man valde att jobba med det. Genom att använda oss av dessa teoretiska begrepp kan vi försöka analysera detta.
Sist använde vi oss av den normkritiska pedagogiken då den förklarar hur man jobbar normkritiskt och vad det finns för konsekvenser med att inte göra det. Detta för att hjälpa oss göra en analys av projektets syfte med att börja arbeta normkritiskt.
4
Metod
I det här kapitlet redovisas och resoneras kring metodval och metoddiskussion som använts för att besvara frågeställningarna. Därefter presenteras studiens urval, utförandet av intervjuerna, analysmetod och slutligen informeras om de etiska ställningstaganden vi gjort.
4.1 Metodval och metoddiskussion
Syftet med vårt arbete är att analysera hur en specifik skola arbetar med normkritik och värdegrundsarbete inom X-projektet. Respondenterna vi valde att intervjua är några av de som arbetar i projektet. Respondenternas yrkesroller är studie- och yrkesvägledare, kurator, samordnare, gymnasielärare och rektor. Vi har valt att använda en kvalitativ metod i arbetet med en fallstudie som vi presenterar nedan. Två av respondenterna jobbar som studie- och yrkesvägledare och fyra andra har andra yrkesroller i skolan där en övergripande empiri samlades genom intervjuer för att besvara och analysera våra frågeställningar (Larsen 2009, 98). Vi anser att en fallstudie är relevant eftersom det innebär att vi samlar information om ett avgränsat fenomen för att få en helhetsförståelse av hur det är och hur det bör vara. Det innebär att vi författare är neutrala i vår beskrivning för att sedan analysera vår insamlade empiriska material (Jensen 2016, 79-80). I vårt fall handlar det om hur en gymnasieskola i södra Skåne översätter skolverkets styrdokument i sitt nystartade projekt där det arbetas med normkritik.
En fördel med kvalitativ metod är att den ger möjlighet att ställa följdfrågor som kan vara till nytta för vårt arbete. En annan fördel är att vi får en djupare inblick och förståelse för respondenternas upplevelser och erfarenheter (Larsen 2009, 27). I detta fall hade inte kvantitativ metod varit lämplig för att besvara vår frågeställning eller tillräcklig för att få en helhetsförståelse. Nackdelar med kvalitativ metod finner vi är tidskrävande arbete och risken för att få intervjueffekten, det vill säga att respondenten på något sätt påverkas att svara utanför intervjuarens önskan. Att transkribera samt hitta olika mönster och sammanställa all empirisk material är tidskrävande arbete som tar lång tid. Vidare är vi medvetna om att val
av respondenter och metod riskerar att påverka resultatet genom exempelvis att respondenten i intervjun svarar utifrån det hen tror att vi vill höra, istället för att svara sanningsenligt kan hen ge accepterande svar. Vi har varit medvetna om nackdelarna och har försökt att på bästa möjliga sätt dela upp transkriberingen av ljudinspelningarna. När det kommer till intervjueffekten har vi försökt att få respondenterna att känna sig bekväma under intervjuerna då vi haft intervjueffekten i åtanke (Larsen 2009, 26-27).
4.2 Validitet och reliabilitet
Validitet innebär relevans och giltighet. Genom att använda oss av validitet ställdes frågor som var inom ramen av våra frågeställninga för att relevant information skulle samlas in (Larsen 2009, 80). Med kvalitativ metod är att det lättare att uppnå högre validitet genom att exempelvis kunna gå tillbaka och se om behovet av andra detaljer av intervjuerna behövs som är relevant för frågeställning och syfte.
Vi har försökt påvisa en reliabilitet som innebär noggrannhet och tillförlitlighet för hög trovärdighet genom att bifoga vår intervjuguide (se bilaga) och vara noggranna med att transkribera exakt vad som sägs när vi transkriberade det empiriska materialet från samtliga intervjuer (Larsen 2009,81).
4.3 Val av respondenter
Vi fick kännedom av X-projektet av en klasskamrat som berättade för oss att detta projektet hade påbörjats och var ganska nytt. Vi fick en e-postadress till en studie-och yrkesvägledare på skolan som vi kunde kontakta för att hjälpa oss vidare. Efter kontakt studie- och yrkesvägledaren fick vi tips om andra som är med i projektet och som vi kunde skicka e-post till med förfrågan om att vara med. Det resulterade till att intervjuade 6 personer med olika yrkestitlar som är med i X-projektet. Vi valde att intervjua personal med olika yrkestitlar för att se om det hade någon betydelse för hur uppfattade X-projektet. Vi intervjuade två studie- och yrkesvägledare, en samordnare, en rektor, en kurator och en lärare. Vi gick först ut med
en förfrågan om de ville ställa upp för en intervju där vi kort bifogade med syftet med vår studie och en kort beskrivning.
4.4 Utförande och datainsamling
När vi utförde våra intervjuer hade vi en färdig intervjuguide som vi utgick ifrån. Intervjuguiden verkade som ett stöd för oss att se till att alla frågor kunde besvaras under intervjun. Intervjuerna genomfördes dock semistrukturerat vilket berodde på att vi ville behålla möjligheten att eventuellt ställa följdfrågor eller om vi behövde få förtydliganden. Frågorna som vi utgick ifrån ställdes inte i samma ordning varje gång under intervjuerna utan vi anpassade frågorna utifrån de teman som diskuterades för stunden (Larsen 2009, 84).
För att underlätta och att undvika förvirring för respondenterna beslutade vi att en av oss skulle ställa frågorna medan den andra skulle observera intervjun. Detta sätt att intervjua använde vi för att kunna ha större möjlighet att ställa eventuella följdfrågor till respondenten. Detta upplevdes som en effektiv metod då den som observerade intervjun kunde koncentrera sig på respondentens svar utan att behöva tänka på att ställa nästa fråga. På detta sätt hade exempelvis den som observerade större möjlighet att uppmärksamma om ett visst svar behövde vidareutvecklas. En annan fördel med detta arbetssätt var att vi upplevde att vi hade olika styrkor och att vi valde frågeställare och observant utifrån hur vi upplevde att vi kunde utföra intervjun bäst.
Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har vi lärt oss innebörden av hur viktigt det är att ställa öppna frågor för att få utvecklande svar tillbaka. Denna kunskap tog vi med oss när vi skapade intervjumallen, vilket har lett till att de flesta frågorna vi ställde var öppna frågor relevanta till studiens fokus. Intervjuerna skedde under en tvåveckorsperiod och tog mellan 50- 90 minuter att genomföra per intervju.
Vi använde ljudinspelning för att spela in intervjuerna och sedan transkriskriberades all data genom att dela upp hälften mellan skrivpartnerna. Efter att vi transkriberat samtliga intervjuer läste vi igenom dem noggrant och sammanställde därefter materialet. Vår sammanställning bestod av att vi delade in de mest intressanta likheter och skillnader i våra respondenters svar. Därefter bearbetade vi texten ytterligare genom att välja ut relevant information för att besvara våra frågeställningar.
4.5 Analysmetod
Vi transkriberade noggrant empiri från ljudinspelningarna för att sedan få en överblick av helheten där frågorna delades upp utifrån teman och kategorisering. Under bearbetning använde vi oss av datareduktion som innebär att delar av intervjun som inte var relevant för vårt syfte och våra frågeställningar togs bort (Larsen 2009, 98). I analysen använde vi oss av innehållsanalys. Detta analyssätt ger oss möjligheten att bearbeta empiriskt material genom att hitta mönster, granska skillnader eller gemensamma drag från respondenterna (Larsen 2009, 101-102).
Genom kodning av all transkriberat material kom vi fram till tre teman med koppling till syfte och frågeställning, nämligen till syftet med X-projektet, metoder och verktyg i projektet och om översättningen av styrdokumenten i praktiken. Vi har genom vår indelning försökt att hantera all empiriska material strukturerat för att det ska kunna bli analyserbart.
4.6 Etiska ställningstaganden
De etiska riktlinjerna som vi tagit ställning till och följt under arbetets gång är Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Vetenskapsrådet har presenterat följande fyra etiska grundprinciper:
1. Informationskravet 2. Samtyckeskravet 3. Konfidentialitetskravet
4. Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6-10).
Dessa fyra etiska grundprinciper har vi noga gått igenom med respondenterna för att inge trygghet och informera dem om de etiska ställningstagande som vi följer i arbetet.
Informations- och samtyckeskravet innebär att vi informerar respondenterna om vad syftet med vårt arbete är. Vidare förklarade vi att deras deltagande är frivilligt och att de hade rätt till att avbryta sin medverkan under arbetets gång. Vi har också informerat respondenterna
om att deltagandet är anonymt vilket innebär att kön, ålder, namn eller vilken gymnasieskola de jobbar i inte skrivs ut i arbetet. Vi har endast valt att skriva att det är en skola i sydöstra Skåne och att vi väljer att inte ha med hela citat om det på något sätt kan avslöja vilken skola det är, detta i enlighet med konfidentialitetskravet. Vi avslutade med att berätta för informanterna att materialet vi fått från deras intervjuer endast kommer användas i den här studien, detta enligt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 7-14).
5
Resultat och analys
Nedan följer en del av vårt insamlade data. Vi har endast tagit med empirisk material som vi fann relevant till vår studie. Vi har kategoriserat resultatet utifrån arbetets tre frågeställningar och därmed utifrån de områden som vi avser att analysera. För varje kategori presenteras först resultatet och därefter analyseras resultatet under samma underavsnitt. Presentationen av resultat och analys kommer att inledas genom att behandla syftet med X-projektet. Därefter kommer vi att undersöka och analysera de metoder och verktyg som används i X-projektet innan vi slutligen berör översättningen av styrdokumenten i praktiken.
5.1 Syftet med X-projektet
5.1.1
Resultat
Projektet som vi valt att undersöka har egentligen ett annat namn, men för att bevara skolans anonymitet har vi valt att använda oss av beteckningen ”X-projektet”. Syftet med X-projektet är att utbilda lärare samt elever i värdegrundsarbetet där man ska tänka normkritiskt och jobba mot all slags diskriminering i skolan. I projektet ingår cirka 50 anställda i skolan, och en liten referensgrupp med elever från samhällsvetenskapliga programmet (SP), elever från det estetiska programmet (ES) och elever från språkintroduktionsprogrammet (SI).
Tanken är att skolpersonal med olika yrkestitlar tillsammans med elever ska diskutera värdegrundsarbetet, samhället, normer och diskriminering i skolan. X-projektet drogs igång av två rektorer som såg ett behov av att skolan behövde arbeta mer normkritiskt och få bukt med diskriminering som de upplevde fanns på skolan där de kunde se en exkludering av vissa elevgrupper. Den ena av de två rektorerna som drog igång projektet beskrev idén bakom projektet och det initiala arbetet med projektet på följande sätt:
Rektor: X-projektet var någonting som växte fram i diskussioner mellan mig och en annan rektor som gått i pension nu. Där vi egentligen pratade mycket värdegrundsfrågor i ledningsgruppen. Vi pratade värdegrund utifrån massa olika aspekter. Våra yrkesprogram
kontra studieförberedande program så det var inte utifrån etniskt grund från början utan det var väldigt blandat kring värdegrund. Sen växte det fram, vi pratade likabehandling, och så pratade vi värdegrund och så pratade vi integration som sen blev inkludering. Och då växte det fram att vi sa att vi ska köra igång ett X-projekt där vi börjar i en liten skala med likabehandling. Först integration och värdegrund men sen när vi väl började sätta igång denna processen så ändrade vi fokus från integration till inkludering. [...] Det vi har börjat med är i en liten skala men tanken är att det ska sippra ut i vår stora organisation mer och mer.
I citatet ovan framgår att värdegrundsarbetet har en central roll i X-projektet och rektorn beskriver vidare att en tanke med projektet är att skapa enhetlighet bland personalen vid arbetet med värdegrundsfrågor:
Rektor: Tanken är att jobba mycket med samsyn kring framförallt värdegrundsfrågor så att personalen pratar samma språk när man pratar värdegrund [...]
Personal i skolan som deltar i X-projektet däribland samordnare, kurator och studie- och yrkesvägledare, beskriver syftet med projektet som dels att arbeta med värdegrunder utifrån läroplanen och dels att riva ner murar som finns mellan eleverna. Gemensamt för samordnaren, kuratorn samt studie- och yrkesvägledaren är beskrivningen av ett behov i skolan av att skapa större gemenskap bland eleverna från de olika programmen och med olika bakgrunder och på det sättet att motverka utanförskap. Motverkandet av utanförskap hänger dessutom samman med rektorns fokus på inkludering i samband med arbetet med X-projektet.
Samordnare: Det är ju för att dels står X-projektet för likabehandling, värdegrund och dels för att överbygga gränserna på skolan inte bara invandrare och svenskar utan på en stor skola som vi är det många olika kulturer. Kulturerna på estet, kulturerna på samhälle, ekonomerna på nått sätt på en sån här stor skola [...] blir det små öar och då var det faktiskt eleverna som pratade om det; ’åh vad tråkigt’. Så vi tänkte att vi måste börja nånstans. Vi vuxna gör inte ens det så att då tänkte vi att på nått sätt måste vi börja och plus det står i läroplanen ju vi jobbar utifrån den ju så att. Men liksom grundläggande
värden, förståelsen av medmänskligheten och ja, vi bygger ju det utifrån läroplanen så att.
Samordnaren i citatet ovan beskriver X-projektet som ett verktyg för att överbrygga gränserna på skolan och beskriver den även som en översättning av läroplanen i praktiken.
Kurator: Syftet [med X-projektet] är att skapa mer gemenskap, och vi har startat nu med tre program [samhällsvetenskapliga programmet, estetiska programmet och språkintroduktionsprogrammet] som vi ska försöka börja med att få ett utbyte. Alltså det är ju ett projekt det är inte ett färdigt koncept så man får ju lite vad som händer och hur ska vi fortsätta. Syftet är lite att riva murar mellan olika program och det här är att det är ju inga ”svenska” elever som sätter sig bredvid språkintroduktionselever i matsalen kanske. Däremot så är det inte många lärare som sätter sig med elever om det inte är pedagogisk lektion. Lite grann att man ska få bort statushinder mellan varandra. Språkintroduktionselever vill ju verkligen veta hur man ska bete sig som en svensk ungdom, vad som är rätt och fel och i elevreferensgruppen har man märkt att eleverna som inte är från språkintroduktionen är nyfikna på dem på språkintroduktion. De tycker dem är jätteintressanta eleverna här, sen är det ju också att bygga broar mellan esteter och samhällsprogrammet där esteterna känner sig utanför och isolerade i sin miljö. Det är ett väldigt uppdelat program emellan.
Kuratorns beskrivning av projektets syfte som ett projekt för att skapa mer gemenskap stämmer överens med samordnarens och i likhet med samordnaren nämner även kuratorn distinktionen mellan svensk och inte svensk. Kuratorn betonar även att språkintroduktionseleverna vill veta hur man ska bete sig som svensk, och vad som är rätt och fel.
Studie- och yrkesvägledare 1: Min rektor som är rektor för språkintroduktionen, och den andra rektorn som är rektor för estetik och samhälle har gett oss uppdraget att vi ska jobba med inkludering i skolan, likabehandling, värdegrunder och att arbeta med normer. [...] Jag vet också att många elever har det svårt med utanförskap, jag vet att eleverna på språkintroduktionen t.ex. tycker att det är svårt att ta kontakt med de svenska eleverna, att träna språket. Vilket de jättegärna vill. Sen vet jag att esteterna känner att de är utanför skolan, för de är en ganska liten grupp. De känner sig lite utanför.
Studie- och yrkesvägledaren nämner att uppdraget om att bedriva projektet och att arbeta normkritiskt kommer på uppdrag ifrån rektorn. Även studie- och yrkesvägledaren, liksom kuratorn och samordnaren ovan, nämner uttryckligen eleverna på språkintroduktionen och deras vilja att ta kontakt med svenska elever och träna språket. Av citaten ovan framgår att rektorns beskrivning av syftet är mer generellt än de övriga respondenternas, som istället är mer snäva i sina beskrivningar och resonerar i större utsträckning om språkintroduktionselever och det svenska.
5.1.2
Analys
Inledningsvis bör nämnas att även om det ursprungliga syftet med X-projektet finns formulerat kan de olika deltagarna uppfatta dess syfte som annorlunda jämfört med ursprungssyftet. Av det rektorn berättade om bakgrunden till X-projektet framgår att den ursprungliga idén till projektet uppstod efter diskussioner mellan två rektorer om värdegrundsarbete. Idén har därefter på något vis blivit till ett objekt och på så vis har den färdats från rektorerna till den övriga organisationen innan den har kunnat översättas till handling genom X-projektet (Czarniawska 2015, 124). Rektorn eftersträvade större enhetlighet vid arbetet med värdegrundsfrågor och ville därför med projektet skapa en samsyn bland personalen vid värdegrundsarbetet så att personalen ska använda samma språk. Vid fasen då idén ryckts loss från rektorerna, är idén fortfarande identisk med ursprungsidén. Men när den därefter ska bäddas in i det nya sammanhanget uppstår skillnader mot originalidén. Exempelvis kan hur idén uppfattas variera beroende på vem mottagaren till idén är.
I resultatet presenteras förutom rektorns tankar om projektet även en kurators, en samordnares och en studie- och yrkesvägledares tankar om projektets syfte. Även om de olika respondenternas beskrivning av hur de uppfattat syftet är snarlikt märks en viss skillnad ändå i beskrivningen av syftet från rektorn jämfört med beskrivningen som kuratorn, samordnaren och studie- och yrkesvägledaren ger. I rektorns beskrivning av syftet syns en vilja att arbeta med värdegrund i stort och att därmed inte fokusera etnisk bakgrund utan snarare på inkludering. Av övriga respondenters svar märks dock att frågan om svensk och inte svensk är central för deras uppfattning av projektets syfte. Resonemang om eleverna i
språkintroduktionen och deras utanförskap och vilja att bli en del av och förstå det svenska märks av på olika sätt i deras svar. Risken med att ha fokus på att eleverna på språkintroduktionen ska lära sig värdegrunden är att det som uppfattas som rätta normer överförs till eleverna. I tidigare forskning behandlas lärarens ansvar vid normkritiskt arbete och där poängteras att skolans ansvar inte är att överföra rätta normerna till elever utan snarare att ge eleverna möjligheten att ifrågasätta normer och göra eleverna medvetna om normernas existens (Martinsson & Reimers 2014, 149).
När en jobbar mot diskriminering och kränkningar är det ofta att individen lägger all fokus på problemet istället för att se vilka normer och maktstrukturer det är som gör att vissa människor känner sig avvikande. Vi kan koppla detta till projektet där samordnare, kuratorn och studie- och yrkesvägledaren poängterar och lägger störst vikt på att elever som läser på språkintroduktionsklasserna ständigt känner att de vill komma in i det svenska samhället och att de ska få göra det. Det kan också leda till att man missar maktstrukturerna och normerna som gör att vissa människor behandlas exkluderade om man jobbar efter det synsättet (Bromseth & Darj 2010, 78).
Vi kan också analysera detta utifrån Careershipteorin (1997) där det förklaras att individen är starkt påverkad av sin habitus som i sin tur påverkar dennes handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes, 1997, 38-40). Detta kan förklara varför respondenterna till stor del kan se att språkintroduktionselever är de som de behöver jobba med mest. En analys man kan göra av detta är att X-projektet kan få dem att se annorlunda på hur man arbetar normkritisk och inkluderande och att detta sedan ändrar respondenternas handlingshorisont som påverkar sättet vi översätter ideér på och sättet vi agerar.
Respondenterna berättar att eleverna från SI känner att de vill lära sig om de rådande normerna som finns på skolan för att passa in och inte känna sig lika exkludernade. Genom normkritisk pedagogik kan personalen få syn på att få alla att känna sig inkluderade (Bromseth & Darj 2010, 79).
5.2 Metoder och verktyg i X-projektet
5.2.1
Resultat
Att det finns en klar uppfattning bland personal i skolan om ett behov av att arbeta med bland annat frågor om värdegrunder, likabehandling, normkritik och inkludering med eleverna råder det enighet om. Inom X-projektet sker arbetet med ovannämnda frågor genom olika aktiviteter som personalen arrangerar tillsammans med elever. Nedan beskriver kuratorn hur hen i praktiken arbetat med X-projektet.
Kurator: Tanken är att vi gör aktiviteter tillsammans. Det har varit dans, det har varit fika, det har varit matlagning. Och så träffas vi i referensgruppen, det är fyra elever i varje program och där har vi kört lite värderingsövningar, lite team building. Och där är också meningen att idéer om vad vi ska göra framöver ska komma från elevreferensgruppen.
Den ena studie- och yrkesvägledaren (studie- och yrkesvägledare A) bygger vidare på kuratorns beskrivning av det praktiska arbetet med X-projektet. Studie- och yrkesvägledaren uttrycker dock att hen anser att aktiviteter som bara dans och att umgås inte leder till någonting, till skillnad ifrån samtal som sätter saker i perspektiv.
Studie- och yrkesvägledare A: Vi har vår elevreferensgrupp där vi gör integrationsgrejer med att vi har elever från alla våra program som träffas och vi gör olika aktiviteter och det spelar ingen roll vilket typ av aktiviteter det är men vi försöker väga in lite av dom här eh men tänka kring sig själv och självkännedom och sådär. Det är någon som har haft till exempel dans, att dem bara ska dansa och umgås, men det blir inte så här, där känner jag att det är jättebra att våra ungdomar möts men det leder egentligen inte till någonting[...] men om man för ett samtal vilket de faktiskt efterfrågar, på alla programmen att ha mer samtal då blir det den här mer vilket man tänker såhär kopplat till syv utbildningen att visst det är en uppvärmning och sen ha det här integration måste ju lyftas liksom att vi pratar om samma saker och att vi ställer frågor, om livet , och alla svarar utifrån sina perspektiv på saker.
Även den andra studie- och yrkesvägledaren (B) uttrycker vikten av samtal och olika vägledningsaktiviteter. Respondenten påpekar hur det är hela skolans ansvar att arbete normkritiskt. Vidare berättar respondenten om de olika aktiviteterna som haft fram nu och hur de introducerat vad begreppet normer innebär för eleverna.
Studie- och yrkesvägledare B: Vi har haft en grupp elever, några från SI, några från ES och några från SA där vi har träffats och hållt på med lite olika vägledningsaktiviteter. Vid första tillfället pratade vi om syftet, nämligen att de ska få arbeta med normer då det är skolans ansvar, och att de ska få träffa varandra och få nya kompisar. Vi berättade lite kort om normer, vad de är och hur de bildas. Därefter fick alla presentera sig och sen hade vi samtalskort om abstrakta mönster där man skulle ta två kort. Den ena skulle berätta om vad man ska göra på helgen, och då fick man berätta något personligt om sig själv, och den andra om vad man vill göra i framtiden och om ens drömmar och mål. Då fick resten av gruppen ställa frågor till varandra om vad det innebar och lite sådär. Sen efter såg vi en film på machofabriken, då såg vi ”syrrans favoritlåt” som handlar om manligt och kvinnligt i relation till musik.
Vid frågor om skolans arbete med normkritik och värdegrunder läggs stort fokus på hur det arbetas med just sådana frågor i språkintroduktionsprogrammet.
Studie- och yrkesvägledare 1: Jag har inte stor kännedom om det eftersom det pratas om detta mest i lektionerna. Men jag vet att man arbetar mycket med det i språkintroduktionen, man pratar om mänskliga rättigheter, man pratar om olika samhällen och om hur det är i Sverige. Man kopplar det också till Sveriges historia.
Studie- och yrkesvägledare 2: På språkintroduktionen är rektorn väldigt noga med att, alltså det är inget valbart, utan alla lärare ska prata likabehandling.
Det finns även en viss samstämmighet bland personalen om att de anställda själv bör tänka på att arbeta mer normkritiskt och se över hur de uttrycker sig och beter sig. Nedan kan vi läsa två av kommentarerna när det gäller detta:
Kurator: Jag kan gå runt i korridorerna här utan att hälsa på vissa, det behövs jobbas lika mycket med personalen som med eleverna
Studie- och yrkesvägledare 1: Jag brukar säga till honom [lärare i skolan] ibland när han kommer in med elever som går natur som han säger “ja och så kom det en sån invandrartjej” och då säger jag , jag förstår inte vad du menar med att du säger att det är en invandrartjej [...] han har fällt ur sig nån gång sådär om att “ah men den här eh han är homosexuell eller så men han var helt okej”.
Kuratorns ord om sig själv samt studie- och yrkesvägledarens ord om sin kollega visar på en medvetenhet bland respondenterna om att arbetet med normkritik inte bara kan förläggas i relation till eleverna utan att arbetet även måste ske inom personalgruppen.
5.2.2
Analys
Vid beskrivningen av hur arbetet med projektet gått till i praktiken finns viss skillnad mellan respondenternas svar. Av kuratorns svar framgår exempelvis att tanken med projektet är att göra nöjesaktiviteter tillsammans så som dans, fika och matlagning vilket varvas med bland annat värderingsövningar. Denna bild delas dock inte av studie- och yrkesvägledare 1 som snarare anser att tanken är att föra samtal och diskussioner med eleverna i projektet och anser därmed att aktiviteterna som andra haft, där hen uttryckligen nämner dans, per se inte leder till någonting. Även studie- och yrkesvägledare 2 fokuserar på att beskriva aktiviteter i form av övningar som består av diskussioner i gruppen som ett sätt att berätta om hur arbetet i projektet görs. Att respondenterna beskriver det praktiska arbetet på olika sätt är naturligt och kan bero på olika saker. Det kan ha att göra med vad personen själv anser är mest effektivt för att uppnå syftet med projektet och samtidigt kan det även vara så att personalen har olika uppfattningar om vad som är syftet med projektet. Detta kan förklaras med att översättningen av idén om projektet ser annorlunda ut genom att projektet fått olika lokala identiteter beroende på vem i personalen som har hand om projektet (Czarniawska 2015, 124). Här kan även en diskussion föras om den påverkan de olika yrkesrollerna kan ha på hur syftet med projektet uppfattas. Exempelvis kan frågan om ens ordinarie arbetsuppgifter eller den utbildningsbakgrund respondenten har vara intressant.
De olika tolkningarna av projektets syfte och översättning märks tydligt också när respondenterna svarar på vad de har för ideér och vilka aktiviteter som man värdersätter som bäst för att eleverna ska få ut så mycket som möjligt att projektets syfte. Kuratorn tycker det
är bra med aktiviteter såsom matlagning, dans och bowling medan både studie- och yrkesvägledarna tycker att det är viktigare att eleverna får arbete med deras självkännedom och ha samtal med eleverna samt olika vägledningsaktiviteter som de anser ger eleverna mycket mer än att gå och bowla och laga mat tillsammans. Studie- och yrkesvägledarna är noggranna med att poängtera att det är normerna vi ska prata om och bråka med, och att detta arbetssätt är hela skolans ansvar. Detta kan också analyseras utifrån Careership (1997) där de värdesätter olika aktiviteter på olika sätt beroende på deras yrkestitel. Värdet av aktiviteterna bestäms inom den horisont som individen befinner sig i. Studie och- yrkesvägledarna vet utifrån deras utbildning att självkännedom är en viktig aspekt som man måste arbeta med när det gäller elever. Studie- och yrkesvägledarena värdesätter också olika vägedningsaktiviteter och samtal då de utifrån deras handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes, 1997, 40) värderar de mer än att gå att bowla.
En av studie- och yrkesvägledarna nämner också att det finns kollegor på jobbet som behöver se över vilka fördomar de har och hur de ska arbeta mer normkritiskt. Detta så att de ska sluta vara en del av reproduceringen av normer som skapar diskriminering av vissa grupper och exkluderar dem. Många gånger är omedvetet med och reproducerar normer och tänker sällan på dem så länge vi inte påverkas av dem. Att arbeta normkritiskt och utifrån normkritisk pedagogik kan man med olika övningar och diskussioner bråka med normer för att få dem att bli synliga och kanske själv utsättas för dem för att kunna förstå hur de är med i exkuderingen av vissa grupper (Bromseth & Darj 2010, 71).
5.3 Översättningen av styrdokument
5.3.1
Resultat
Översättningen av styrdokumentet till praktiken i skolarbetet sker genom bland annat X-projektet och genom den vanliga undervisningen. Ansvaret för översättningen läggs emellertid på rektorn, som också bedöms ha bättre koll på översättningen. Kuratorn uttrycker följande:
Kurator: Det är rektorns ansvar att hålla koll på det och därefter bestämma vilka som ska arbeta med det […] min rektor är så noga med
