Översättningsprocessen

Översättningen av Lean Healthcare i populärpress har studerats genom en kvalitativ innehållsanalys där totalt 40 stycken artiklar från 4 olika tidsperioder låg som underlag för analys. Avsikten var att identifiera vilka aktörer som uttalat sig om management-konceptet Lean Healthcare och med vilka argument. Resultatet av innehållsanalysen sammanställdes i

30

avsnitt 5.2, där varje period presenterades separat. Citat och tolkningar från 5 artiklar i respektive period presenterades för att exemplifiera och illustrera hur analysen gått tillväga.

Nedan analyseras resultatet från innehållsanalysen utifrån översättningsteorin.

Resultatet av innehållsanalysen visar att Lean Healthcare i den första perioden, 2008-2010, till största del argumenteras vara ett resursbesparande och effektiviserande koncept som leder till bättre vård. Det beskrivs som ett framgångskoncept från Toyota och bilindustrin men störst vikt läggs på att det kommer leda till bättre vård då det i grund och botten handlar om att hantera resurserna på ett mer effektivt sätt. Även då det tas upp att konceptet härstammar från en annan kontext, bilindustrin, beskrivs det i tämligen generella termer. De faktorer som lyfts fram med konceptet är sådant som är applicerbart även för den nya kontexten, nämligen att det i grund och botten handlar om effektivisering och bättre hantering av resurser. Detta tyder på att det har skett en de- och re-kontextualisering av Lean då det presenteras som ett färdigpaketerat koncept som är redo att användas i sjukvården. Detta är en essentiell del i översättningsprocessen, när ett koncept introduceras i en ny kontext (Sahlin & Wedlin 2017;

Westney & Piekkari 2020).

I den andra perioden som innefattar åren 2013-2015 när Lean Healthcare har hunnit etablera sig i den svenska sjukvården ser vi att det börjar förekomma andra argument och beskrivningar av konceptet. Det läggs i denna period inte lika mycket fokus på effektiviseringsaspekten, samtidigt som de positiva argumenten fortfarande menar att konceptet leder till bättre vård. Fler aktörer lyfter kritik mot konceptet i denna period och tar upp att den ständiga fokusen på effektivitet leder till sämre arbetsförhållanden för de anställda. Det nämns även i denna period att Lean är ett koncept som ursprungligen kommer från bilindustrin men denna gång tas det upp som något negativt som leder till sämre vård, till skillnad mot föregående period då det inte ansågs vara negativt. Kärnan i översättningsprocessen är att det sker en ständig kollektiv omformulering av det koncept som sprids när aktörer kontinuerligt skriver om ett koncept (Sahlin & Wedlin 2017; Westney &

Piekkari 2020). Detta är synligt även i studiens resultat då ovan nämnda aspekter visar på att

31

det från den första till den andra perioden skett en omformulering av konceptet Lean Healthcare då det beskrivs med andra argument.

Period 3 och 4, som sträcker sig över åren 2018–2020, är uppdelade i före- leveranskrisen och efter- leveranskrisen. Period 3 består av förhållandevis blandade argument där 5 aktörer är positiva och återigen beskriver Lean Healthcare som resursbesparande, effektiviserande och något som leder till bättre vård, vilket är argument som förekommit i tidigare perioder. Det är dock 4 aktörer som är kritiska mot Lean vilket är fler än i föregående perioder. Dessa aktörer argumenterar för att Lean Healthcare leder till sämre arbetsförhållanden, sämre vård och att det är en reform som saknar förankring och införs för sakens skull. För första gången nämns också sårbarhet med JIT som ett argument. Det leder in på den 4:e och sista perioden, när leveranskrisen har ägt rum. Här tar 8 av 10 aktörer upp sårbarheten med JIT som huvudsakligt argument. Det är framför allt journalister som uttalar sig och jämfört med tidigare perioder där det varit förhållandevis blandade åsikter, är 9 av 10 artiklar i period 4 starkt kritiska till konceptet. Att argumenten som förekommer skiljer sig så drastiskt från tidigare perioder och att samtliga är negativa visar på att det återigen skett en omformulering och därmed en översättning av konceptet Lean Healthcare, då det är helt nya aspekter som lyfts fram jämfört med tidigare (Sahlin & Wedlin 2017; Westney & Piekkari 2020).

Det empiriska materialet visar att Lean Healthcare kontinuerligt blivit omformulerat av olika aktörer i media under de 4 studerade perioderna. Detta innebär att det i linje med teorins utgångspunkt har skett en översättning av konceptet, då det successivt blivit transformerat genom olika aktörers kontinuerliga men varierande beskrivningar (Sahlin & Wedlin 2017;

Westney & Piekkari 2020). Även då det skett en omformulering av konceptet då det beskrivs med olika argument, så är det mest förekommande argumentet att Lean Healthcare är resursbesparande och effektiviserande. Detta argument förekommer också i 3 av 4 perioder och indikerar att trots den översättning som ägt rum består fortfarande kärnan av konceptet, även om det fått en annan innebörd över tid. Viktigt att påpeka är att denna studie inte har analyserat hur denna översättning och transformation har tagit form inom organisationerna, då det endast är mediebilden som har studerats.

32

Som tidigare nämnt är en viktig komponent i översättningsprocessen den de- och re-kontextualisering som sker av ett koncept när det färdas från en kontext till en annan.

(Sahlin & Wedlin 2017; Westney & Piekkari 2020). Genom att studera de 4 olika perioderna ser vi att ju längre fram i tiden vi kommer desto mer kontextualiserat blir konceptet till sjukvården. I period 2, 3 och 4 tas det upp flera exempel som är specifika för sjukvården, exempelvis att det leder till sämre arbetsförhållanden i vården, sämre vård, bättre vård samt sårbarhet med JIT. Detta skiljer sig mot den första perioden när konceptet var nytt inom sjukvården och var beskrivet på ett mer de-kontextualiserat vis. Således stämmer den teoretiska utgångspunkten, att det successivt sker en re-kontextualisering i översättningsprocessen, i fallet med Lean Healthcare (Sahlin & Wedlin 2017; Westney &

Piekkari 2020).

Gällande de aktörer som uttalat sig så har det inte varit möjligt att identifiera något tydligt samband i vilka argument de olika aktörerna använder. Samtliga perioder är relativt blandade när det kommer till vilka aktörer som uttalar sig och med vilka argument, det varierar ganska mycket med undantag från de chefer som uttalat sig som alla använde samma argument, att Lean Healtchare är resurssparande och effektiviserande. Sista perioden sticker ut såtillvida att det nästan enbart är journalister är uttalat sig då, och att det nästan bara var samma argument som användes, att det finns en sårbarhet med JIT.

33