Lean Healthcares spridning och översättning: en PMI-studie och innehållsanalys över Lean Healthcare i svensk sjukvård

Lean Healthcares spridning och översättning -

en PMI-studie och innehållsanalys över Lean Healthcare i svensk sjukvård

Kandidatuppsats 15 hp

Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet

VT 2020

Datum för inlämning: 2020-08-10

Emil Dalbom

Ludvig Danielsson Handledare: Josef Pallas

Abstract ​This study examines Lean Healthcare, which is a concept originally from the industrial sector with the intention to, among other things, minimize errors and facilitate time savings. The concept has later been adapted to healthcare. The theoretical framework assumes that management concepts follows a fashion in which there are fluctuations in popularity during its lifecycle. The concept also goes through a translation process as it travels. A PMI study examines the popularity of the concept in media and analyses how it has varied over the life span. A quantitative content analysis is then used on a selection of the collected material to see how the concept has been translated through the media. The result shows that Lean Healthcare largely follows the traditional life cycle of management concepts but deviates in the form of a second upturn. The concept has been translated from a positive view where arguments such as resource saving and streamlining were highlighted to a negative presentation where a vulnerability from Just-in-time was used as an argument.

Abstrakt ​Denna studie undersöker Lean Healthcare, som är ett koncept ursprungligen från industrisektorn för att bland annat minimera fel och genomföra tidsbesparingar och som nu har anpassats till vården. Teorin utgår från att managementkoncept följer ett mode där det är svängningar i popularitet under dess livscykel samt att det sker en översättning av koncept som reser. Genom en PMI-studie undersöks populariteten i media och ser hur det har varierat över livslängden. En kvantitativ innehållsanalys används sedan på ett urval av det insamlade materialet för att se hur konceptet har blivit översatt genom media. Resultatet visar att Lean Healthcare följer den traditionella livscykeln för managementkoncept till stor del men avviker i form av en andra uppgång. Konceptet har översatts från en positiv framställning där argument som resursbesparing och effektivisering belystes till en negativ framställning där en sårbarhet med Just-in-time användes som argument.

Nyckelord: ​Lean Healthcare, Just-in-time, livscykel, översättning, managementmode

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Problematisering 3

1.2 Syfte och forskningsfrågor 4

1.3 Avgränsningar 4

1.4 Disposition 5

2. Tidigare forskning 6

2.1 Konceptet Lean 6

2.2 Tidigare forskning inom managementmode 7

2.3 Översättning av Lean Healthcare 7

2.4 Nyinstitutionell Teori och Legitimitet 8

3. Teori 9

3.1 Managementmode 9

3.1.1 Livscykel 10

3.2 Översättning 12

3.3 Sammanfattning av teori 13

4. Metod 14

4.1 Forskningsansats 14

4.2 Print Media Indicators 15

4.2.1 Urval PMI 16

4.2.2 Genomförande av PMI-studien 17

4.3 Innehållsanalys 17

4.3.1 Urval innehållsanalys 18

4.3.2 Genomförande av innehållsanalys 19

4.4 Metoddiskussion 19

5. Resultat 22

5.1 Resultat av PMI-studie 22

5.2 Resultat innehållsanalys 24

6. Analys 29

6.1 Leans livscykel 29

6.2 Översättningsprocessen 30

7. Slutsats och diskussion 34

7.1 Slutsats 34

7.2 Diskussion 35

7.2.1 Förslag på framtida forskning 36

Referenser 38

Bilaga 1 46

Bilaga 2 47

Bilaga 3 55

1. Inledning

Som en kritik mot ineffektiv byråkrati inom den offentliga sektorn uppstod New Public Management, vilket innebär reform och implementering av koncept från det privata näringslivet till offentlig sektor (​Lægreid, 2007)​.

Ett av dessa koncept från den privata sektorn som fått stort fäste i offentlig sektor är Lean (Fredriksson & Pallas, 2017). En managementfilosofi som har sina rötter i Japan där det skapades utifrån Toyota production system. Vid det här laget är konceptet vedertaget både i privat och offentlig sektor (Bashin, 2015; Fredriksson & Pallas, 2017). Ursprungligen gick konceptet under lean production då de flesta organisationer som implementerade konceptet sysslade med produktion (Bashin, 2015; Womack et al. 1991). Lean anses dock vara en filosofi som inte är begränsad till produktion utan snarare ett sätt att styra verksamheten, då det i grund och botten handlar om att förbättra processer genom att minimera slöseri och maximera värdeskapande aktiviteter (Miller, 2005). En väsentlig del inom lean för att minimera slöseri är Just-in-time (JIT) systemet för lagerförvaring, vilket innebär att material levereras först när det behövs. Detta medför att lagret är litet och beroende av kontinuerliga leveranser. Vilket ger låga lagerkostnader och litet slöseri men också en viss osäkerhet då verksamheten är beroende av underleverantörer och att leveranser sker vid rätt tid för att inte få slut på lagret (Bashin, 2015; Womack et al. 1991).

Lean har sedan mitten på 2000-talet även anammats av sjukvården, där det går under namnet Lean Healthcare (Andersen & Røvik, 2015; Fredriksson & Pallas, 2017). Uppkomsten av Lean Healthcare grundar sig i idén om förbättrade flöden och fokuserar på att skapa ett högre värde till patienterna (Andersen & Røvik, 2015; Miller, 2005; Nabelsi & Gagnon, 2017). Det finns en stor variation i implementeringen av Lean Healthcare, men flera studier har rapporterat positiva resultat av implementeringen, då ineffektiva metoder blev mer synliga och faktorer som väntetider och fel blev reducerade (Mazzocato et. al. 2010; Mazzocato, 2012). De som arbetade inom vården fick också bättre förståelse för missförhållandet mellan kapacitet och efterfrågan, vilket effektiviserade ytterligare. Även då det rapporterats flera

1

positiva effekter av lean i sjukvården (Mazzocato, 2012; Mazzocato et. al. 2010; Miller, 2005;

Nabelsi & Gagnon, 2017) så baseras resultaten på enskilda fallstudier och det saknas konkreta bevis för lämpligheten av konceptet (Andersen et. al. 2014). Resultaten av Lean Healthcare är även svåra att mäta då konceptet implementeras på olika sätt inom sjukvården. (Andersen &

Røvik, 2015).

När Lean först introducerades i den svenska sjukvården så var responsen positiv från såväl sjukvårdspersonal som allmänheten och det verkade tillfredsställa det dåvarande behovet (Perkiö, 2010; Thomasson, 2008). De senare åren har kritiken från allmänheten gentemot Lean Healthcare blivit alltmer synlig i svensk populärpress (Bäsén, 2020; Forsberg, 2019).

Vilket leder till frågan om vad det är som förändrats, konceptet i sig eller allmänhetens efterfrågan.

I oktober 2019 så blev de negativa konsekvenserna av konceptet synliga i Sverige då ett byte av leverantör till en aktör som inte kunde leverera enligt sina åtaganden för fem svenska sjukhus orsakade stora problem i form av inställda och senarelagda operationer och allmän störning för verksamheten. Detta ledde i sin tur till en följetong i media där kritiken mot JIT var påtaglig. (Forsberg, 2019​)​. Sedan utbrottet av pandemin Covid-19 har samtliga företag som är beroende av kontinuerliga leveranser (Just-in-time) blivit hårt drabbade, detta inkluderar den svenska sjukvården. Det är brist på mediciner och livsnödvändigt sjukvårdsmaterial samtidigt som många länder helt stoppat sin export (Bäsén,2020). Att sjukvården i nuläget har ett så bristfälligt lager och saknar skyddsutrustning är dels en konsekvens av den svenska politiken som sedan 1990-talet i stort sett helt avvecklat Sveriges krisberedskap men även en konsekvens av Lean Healthcare och dess JIT lagersystem som är implementerat på minst 80 vårdsinstanser i Sverige (Boström 2020; Rognes & Svarts. 2012). I totalförsvarets forskningsinstituts rapport ​”Fyra tidiga lärdomar av coronakrisen för civilt försvar” ​tas även Just-in-time leveranssystemet upp som en tydlig sårbarhet (FOI, 2020).

Detta leder in på frågan om hur lämpligt Lean egentligen är i sjukvården. Konceptet har bevisligen många fördelar inom sjukvården såsom reducerade kötider och identifiering av felprocedurer (Mazzocato et. al 2010; Mazzocato 2012) Krisberedskap är dock inte något som

2

kommer med konceptet. Lean Healthcare och Just-in-time har fått bemöta stark kritik från svensk media och allmänheten i just detta avseende (Bäsén, 2020; Forsberg, 2019).

1.1 Problematisering

Varför och hur organisationer väljer att implementera särskilda managementkoncept är ett mycket diskuterat fenomen där det finns motstridiga uppfattningar. Perspektivet om det effektiva valet ​menar att beslutet om implementeringen är rationellt och valet av managementfilosofi görs utifrån vad som är mest effektivt för den givna situationen (Abrahamson, 1991; 1996). Modeperspektivet däremot, menar att denna implementeringsprocess påverkas av agenter utanför organisationen. Beslutet är med andra ord inte rationellt utan följer det befintliga modet. Dessa agenter betecknas även som trendsättare och utgör vad som kallas för utbudssidan, bestående av aktörer som massmedia, konsulter, handelshögskolor och gurus. De i sin tur påverkar efterfrågesidan, som består av organisationer som använder och implementerar koncepten och därmed följer det mode som sätts (Ibid). Managementkoncept popularitet kan studeras genom att analysera dess livscykel i media, som förväntas följa ett klockformat mönster. Massmedia och i synnerhet populärpress anses spela en stor roll i spridningsprocessen, inte bara som den mest centrala distributören av managementkoncept utan även som en funktion från vilken organisationer erhåller legitimitet (Mazza & Alvarez, 2000; Raub & Rüling, 2001; Rogers, 1995).

Organisationer är drivna till att välja och implementera särskilda koncept, inte för att de nödvändigtvis är rationella utan för att uppnå legitimitet och framstå som moderna genom att göra det (Meyer & Rowan 1977; Sahlin & Wedlin, 2008). Översättningsteorin delar med managementmodeteorin idén om att managementkoncept färdas genom olika kontexter men bygger vidare den föreställningen med att koncepten även förändras allt eftersom de sprids. I takt med att managementidéer färdas så sker det alltså en förändring och översättning i hur koncepten kommer till uttryck (Sahlin & Wedlin, 2017; ​Westney & Piekkari, 2020). Denna översättningsprocess går att studera både genom att analysera hur översättningen går till inom organisationen, vilket är den vanligaste infallsvinkeln, men det går även att studera hur konceptet beskrivs i massmedia, då det är en av översättarna ​(​Ibid). Med dessa teorier om mode och översättning i åtanke så syftar föreliggande studie till att studera Lean Healthcare ur

3

ett medieperspektiv genom att analysera livscykeln och översättningen, sett ur framställningen i media.

1.2 Syfte och forskningsfrågor

Denna uppsats har två huvudsakliga syften. Det första syftet är bidra med kunskap om managementmodet för Lean Healthcare genom att identifiera dess livscykel i populärpress.

Det andra syftet är att bidra med ökad kunskap om översättningsprocessen som äger rum när managementkoncept sprids, genom att studera hur Lean Healthcare har framställts och översatts i populärpress under sin livscykel.

Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats:

Hur ser Lean Healthcares livscykel i populärpress ut under åren 2007-2020?

Hur har Lean Healthcare blivit översatt i populärpress under dess livscykel?

Vidare är ambitionen även att diskutera studiens resultat ur ett bredare samhällsperspektiv.

1.3 Avgränsningar

Studien avgränsar sig till att analysera livscykeln ur ett medieperspektiv för Lean Healthcare i Sverige och dess översättningsprocess genom populärpress. Tidsperioden är från det år då media började rapportera om Lean Healthcare i Sverige till att arbetet med denna studie började. Den undersökta perioden blir då 2007 till 31 mars 2020. Studien avgränsar sig även till att behandla media i form av populärpress. Uppsatsen utgår från Nationalencyklopedins definition av populärpress vilket innefattar ​tidskrifter för underhållning, förströelse, praktisk vägledning och identifikation. Till det räknas även specialtidningar (NE, 2020).

4

1.4 Disposition

Uppsatsen är indelad i sju kapitel. Det första kapitlet introducerar ämnet och behandlar syfte och forskningsfrågor. Det andra kapitlet inleds med en övergripande beskrivning av konceptet Lean, och följs av tidigare forskning som dels är viktig information för att förstå denna studies utgångspunkt men också något som det kommer återkopplas till i slutdiskussionen.

Det tredje kapitlet utgörs av det teoretiska ramverket och en sammanfattning av dess relevans för studien. Kapitel fyra presenterar studiens metod och redogör därmed allt från ansats till metodologiska reflektioner. Kapitel fem presenterar studiens resultat. I kapitel sex analyseras materialet utifrån teorin. Kapitel sju består av studiens slutsats och en avslutande diskussion där resultatet sätts i en bredare samhällskontext.

5

2. Tidigare forskning

Detta avsnitt ger en presentation av den befintliga forskning som denna uppsats bygger vidare på och följaktligen bidrar till. Kapitlet inleds med en övergripande teoretiskt genomgång av konceptet Lean, då det är ett så pass centralt fenomen i denna uppsatsen. Tidigare studier inom managementmode där livscykeln för Lean har undersökts presenteras, samt spridningen av Lean Healthcare. Det följs upp med en sammanfattning av viktiga begrepp som även kommer bidra till den avslutande diskussionen.

2.1 Konceptet Lean

Begreppet Lean blev introducerat för att beskriva Toyota production systems (Krafcik, 1988).

Konceptet populariserades sedan i boken ”The machine that changed the world” (Womack et al., 1991). Lean handlar i grunden om att minska avfall och slöseri och på så vis skapa mer värde för kunden. Detta sker genom att ständigt analysera och utvärdera arbetsprocesserna som sker och eliminera icke-värdeskapande aktiviteter (Ibid).

Ursprungligen identifierades det fem essentiella aspekter i Lean. 1) Specificera värde utifrån kundens, 2) Identifiera samtliga värdeskapande processer, 3) Förbättra de värdeskapande flödena genom att eliminera den slöseri som äger rum, 4) Var konstant mottaglig för kundens efterfrågan, och 5) Sträva efter perfektion (Ibid). Lean började som en produktionsfilosofi men beskrivs idag mer frånkopplat med mer konkreta verktyg och principer som kan appliceras av företag som inte sysslar med produktion. Exempel på dessa är 5S, som handlar om att hålla ordning på arbetsplatsen, och lagersystemet Just-in-time. Den sistnämnda är en viktig mekanism och något som starkt karaktäriserar Lean är och innebär att företaget endast producerar det som kunden efterfrågar och på beställning för att uppnå flödeseffektivitet och inte sitter på onödigt lager (Ibid).

Lean Healthcare introducerades i Sverige i mitten av 2000-talet och finns idag på flera organisationer inom hälso- och sjukvården. Implementeringen skiljer sig åt markant mellan de olika instanserna, det kan röra sig om allt från några enstaka principer till en grundläggande

6

strategi som helt baseras på Lean (Larsson, 2019). En kartläggning från 2012 visade att minst 80 stycken vårdinstanser i Sverige vid det laget hade implementerat Lean Healthcare i något avseende (Rognes & Svarts, 2011).

2.2 Tidigare forskning inom managementmode

Det finns ett antal tidigare studier som har undersökt managementmode med PMI-studie som metod, två studier har fokuserat på Lean (Larsson, 2012, Nordblad & Österlund, 2012).

Den första studien (Larsson, 2012) använder tre databaser; Mediearkivet, Affärsdata och Presstext under åren 1990-2009. Undersökningen avgränsades till Lean-artiklar i tillverkningsindustrin. Managementmode brukar vara klockformat men i denna studie avviker Lean-konceptets livscykelmönster genom att efter en viloperiod påbörjas på nytt. Det tycks alltså som att konceptet har fått förnyad popularitet igen, vilket det enligt studien inte tidigare presenterats. Den andra kartlägger fyra livscykler för Lean i olika kontexter: hälso- och sjukvård, kommunal verksamhet, byggindustrin och transport. Detta gjordes genom en PMI-studie baserad på svensk populärpress i databasen Mediearkivet under åren 1990-2012.

Studien undersöker livscyklerna för de olika kontexterna och om branschtillhörighet påverkar livscykeln för Lean. Den slutsats som dras i studien är att livscykeln för Lean inte skiljer sig åt beroende på branschtillhörighet.

2.3 Översättning av Lean Healthcare

En fallstudie på ett universitetssjukhus i Norge har visat att det i Leans resa från bilindustrin till sjukhus har skett en översättning av konceptet till den grad att konceptet fick en annan betydelse för de anställda än vad det hade för ledningen som introducerade konceptet.

Konceptet blev dels initialt redigerat av ledningen vid implementeringstillfället och även översatt genom en tratt-effekt, vilket betyder att olika delar av organisationen implementerar konceptet på olika sätt. Dessa faktorer gör även att effekterna av Lean blir svåra att mäta, då konceptet kan komma till uttryck på så många olika sätt även inom samma organisation (Andersson & Røvik, 2015).

7

2.4 Nyinstitutionell Teori och Legitimitet

Nyinstitutionell teori är ett teoretiskt fält som fokuserar på hur organisationer förhåller sig till sin omgivning och dess förväntningar och krav samt hur de påverkas av dem genom att anpassa sina strukturer efter de befintliga normerna. Organisationer ses som socialt konstruerade och blir till genom idéer, moden, regler, kunskap, ideologier och normer i omgivningen. (Czarniawska & Sevón, 1996; Furusten, 2007; Johansson, 2002). Enligt teorin ses organisationer som öppna system i det avseende att samspelet med omgivningen påverkar organisationens handlingsutrymme.

Organisationer är tvungna att agera i linje med de rådande normer som finns i dess omgivningen för att erhålla legitimitet. På så vis är legitimitet ett socialt konstruerat fenomen, då det styrs av den subjektiva uppfattningen från allmänheten. Handlingsutrymmet är med andra ord begränsat då organisationer måste anpassa sig till de normer som existerar för tillfället för att bibehålla sin legitimitet. Detta leder till att uppfattningen att organisationer agerar utifrån vad som är rationellt är en institutionaliserad myt, då organisationer inte är så rationella som de antas vara (Fredriksson & Pallas, 2011; Meyer & Rowan, 1977).

8

3. Teori

Följande kapitel inleds med en orientering av det teoretiska ramverket, bestående av managementmode och översättningsteorin. Avslutningsvis ges en sammanfattning av hur teorierna kompletterar varandra och hur de kommer appliceras i denna studie.

3.1 Managementmode

Den hegemoniska uppfattningen gällande innovation och spridning av managementkoncept var länge att organisationer utför ​det effektiva valet​vilket betyder att organisationer väljer nya koncept att implementera utifrån vad som är rationellt och effektivt. Med denna uppfattning tros diffusionen av koncept, organisationer sinsemellan, ske utifrån vad som är bäst lämpat för den specifika organisationen (Abrahamson, 1991). Den teorin tar inte i beaktning varför vissa organisationer väljer att implementera koncept som inte är effektiva, vilket ledde till uppkomsten av modeperspektivet (Abrahamson, 1991; 1996). Managementmodeteorin kompletterar ​det effektiva valet ​med teorin om att managementkoncept följer moden som sätts av agenter utanför organisationen som fungerar som trendsättare (Ibid).

Ett managementmode kan ses som en pågående process mellan utbuds- och efterfrågesidan.

Utbudssidan består av handelsskolor, konsulter, gurus och massmedia. Dessa aktörer agerar som trendsättare i den bemärkelse att de erbjuder och förmedlar olika managementkoncept.

Dessa koncept paketeras och presenteras som rationella lösningar på identifierade problem hos efterfrågesidan. Efterfrågesidan består av organisationer som väljer att implementera och använda koncepten. Det finns faktorer utöver själva skapandet av ett managementkoncept som leder till att det utvecklas till ett mode. Efterfrågan av en rationell lösning hos organisationer kommer till genom tekniska och ekonomiska faktorer som påverkar makromiljön i allmänhet och leder till att det uppstår ett prestationsgap på efterfrågesidan. Ett prestationsgap innebär att det finns en diskrepans mellan den förväntade prestationen och den faktiska prestationen inom organisationen vilket i sin tur skapar ett behov av förändring

9

(Abrahamson, 1996). Det finns även sociala och psykologiska faktorer på individnivå som påverkar hur benägen en organisation är att ’hitta rätt lösning’ genom att införa ett nytt koncept. Det kan exempelvis vara individer som vill visa sig som handelskraftiga och moderna genom att arbeta med nyutvecklade koncept (Ibid).

Handelsskolor, konsulter och gurus anses vara de aktörer som utformar de nya koncepten och är även de aktörer som bistår organisationer i själva implementeringen. De koncept som utformats och implementerats av dessa aktörer sprids sedan av Massmedia och i synnerhet genom populärpress, som beskrivs som den huvudsakliga distributören av managementkoncept på grund av sin räckvidd och potentiella spridningskapacitet (Abrahamson, 1996; Mazza & Alvarez, 2000). Media beskrivs också som en gatekeeper i det avseende att det är via den som idéer som utvecklats av konsulter, handelshögskolor och gurus antingen accepteras och dissemineras till efterfrågesidan eller blockeras och dör ut (Abrahamson, 1996; ​Westney & Piekkari, 2020​).

3.1.1 Livscykel

En central aspekt inom managementmodeteorin är att varje mode har en viss livslängd och följer en cykel som tar sig till uttryck i ett klockformat diagram. Studier visar att livscykeln för managementkoncept följer ett klockformat mönster, där det finns en uppstartsfas i vilken konceptet har en låg publiceringsgrad, följt av en accelereringsfas där konceptets populäritet ökar, för att kulminera och sedan inleda en nedgångsfas. Under senare år har livscykeln för managementkoncept blivit allt kortare då koncepten snabbt når en hög popularitet som dock går ner igen lika snabbt igen. En nedgångsfas karaktäriseras inte endast av en brist på positiva och neutrala artiklar utan även av en ökning av negativa artiklar (Abrahamson & Fairchild, 1999).

Det finns dock flera faktorer som påverkar längden på livscykeln, dels externa faktorer som påverkar miljön och det socioekonomiska klimatet i allmänhet (exempelvis krig eller kriser) men även geografiska skillnader kan förekomma. Livscyklar av managementkoncept tenderar även att variera i omfattning beroende på hur stark tilltron är hos efterfrågesidan på att nya koncept kommer att leda till förbättringar (Abrahamson & Fairchild, 1999).

10

Detta har påvisats genom PMI-studier (Print Media Indicators), en kvantitativ metod som räknar frekvensen av antalet positiva och neutrala publicerade artiklar kopplade till ett specifikt koncept under en period (Baskerville & Myers, 2009; Madsen & Steinheim, 2013).

Flertalet studier indikerar att antalet positiva och neutrala publicerade artiklar i populärpress om ett koncept speglar den organisatoriska användningen av samma koncept (Abrahamsson, 2014; Abrahamson & Fairchild, 1999; Burns & Wholey, 1993). Till vilken grad detta sker har dock ifrågasatts av vissa studier (Benders et al. 2007; Røvik, 2008) och Clark (2004) även då de håller med om att det finns en korrelation. Det har även senare presenterats ytterligare rön som stärker påståendet att det finns ett samband mellan de två Abrahamson (2014). Denna studie utgår från att managementkoncept följer ett mode och att livscykeln går att avläsa med PMI-studier. I figur 3.1 illustreras livscykelns klockformade mönster.

Figur 3.1. ​Förväntad utveckling av en livscykel, i ett klockformat mönster.

Utvecklingen av livscykeln förväntas följa ett klockformat mönster (figur 3.1), med en stadig ökning i början för att sedan mattas av och slutligen dö ut. Ju mer som skrivs om ett koncept desto mer sprids det tills det når kulmen (Abrahamson & Fairchild, 1999).

11

3.2 Översättning

Litteraturen om översättning (Czarniawska & Sevón, 1996, 2005; Sahlin & Wedlin 2017;

Westney & Piekkari 2020) bygger vidare på Latour (1986) och menar att när management-koncept sprids så sker det en översättningsprocess i vilken koncepten transformeras (Czarniawska & Sevón, 1996, 2005). Översättning i denna bemärkelse har inte en lingvistisk innebörd utan speglar processen av spridning och förändring, när ett koncept sprids så förändras det också (Westney & Piekkari 2020). Idéer om management-koncept anses formas under institutionella former med specifika aktörer som agerar ut konceptet under särskilda förutsättningar. För att konceptet ska kunna spridas och accepteras i andra kontexter så behöver det ske en de-kontextualisering av konceptet. Det innebär att idéerna generaliseras och konceptet paketeras om till ett färdigt recept som är lätt för organisationer att anpassa till sin egen verksamhet. När konceptet sedan implementeras av en organisation så sker det en re-kontextualisering där konceptet anpassas till den specifika kontexten (Fredriksson & Pallas, 2017). Lean är ett exempel som tas upp inom forskning om översättning då det har följt denna process av de-kontextualisering från bilbranschen till re-kontextualisering inom flera andra branscher (Ibid).

Översättningsprocessen sker genom att sociala aktörer agerar som översättare. Dessa aktörer finns i två olika kategorier. Den första består av de som Abrahamsson (1996) kallar för trendsättare (konsulter, handelshögskolor och gurus och massmedia). Översättningen i massmedia, vilket är vad denna uppsats fokuserar på, innebär att de artiklar som skriver om konceptet också har en betydande roll i ​hur ​konceptet implementeras av organisationer.

Beroende på hur konceptet framställs och beskrivs i media så avgörs det vilken uppfattning organisationer får om konceptet, vilket slutligen avgör hur det kommer till uttryck i implementeringen. På så vis är massmedia och populärpress en viktig aktör och översättningen av ett koncept går att studera genom att analysera hur det framställs i media (Westney & Piekkari 2020; Sahlin & Wedlin 2017). När ett koncept och dess effekter

12

presenteras görs det av olika aktörer med olika språk och formuleringar, som har en stor betydelse i hur spridningen och översättning går till. Även en liten omformulering kan förändra innebörden av konceptet och därmed även dess fortsätta spridning (Sahlin & Wedlin 2017).

Den andra kategorin av översättare består av de aktörer som kommunicerar ut, och därmed också översätter, management-koncepten inom sin respektive organisation, exempelvis kommunikationsdirektörer eller ledningsstaben (Sahlin & Wedlin 2017; Westney & Piekkari 2020).

Denna process är kontinuerlig och återupprepas hela tiden så länge det sker en fortsatt spridning. Det leder till att de koncept som sprids, översätts och implementeras av organisationer hela tiden kommer till uttryck på olika vis. Den ursprungliga innebörden av ett koncept förväntas således ha förändrats efter ett antal de-kontextualiseringar och re-kontextualiseringar vilket även är utgångspunkten i denna studie. (Andersen & Røvik, 2015; Fredriksson & Pallas, 2017).

3.3 Sammanfattning av teori

Den valda teorin hänger således ihop, och förser uppsatsen med möjligheten att studera två dimensioner. Dels hur själva livscykeln speglas i populärpress, dels hur översättningsprocessen ser ut.

Spridningen av koncepten sker av och genom media. Populariteten och modet går att avläsa i livscykeln som speglas av förekomsten av positiva och neutrala benämningar i media. I takt med att koncept sprids sker det också en översättningprocess. Det innebär att det inte är samma koncept som sprids från början till slut, då innebörden hela tiden förändras. Genom att konceptet de- och re-kontextualiseras i olika sammanhang sker det hela tiden förändringar i format, innehåll och namn.

13

4. Metod

Kapitlet inleds med en redogörelse av uppsatsens forskningsdesign och metodansats. Detta följs upp med en redovisning av studiens insamlingsmetod, urvalsprocess och analysmetod.

Avslutningsvis förs det en diskussion med metodologiska reflektioner där även validitet och tillförlitlighet diskuteras.

4.1 Forskningsansats

Uppsatsen är av en abduktiv karaktär, det vill säga en kombination av en deduktiv och induktiv ansats. Den är deduktiv såtillvida att den bygger på vissa teoretiska antaganden (Sohlberg & Sohlberg, 2013) att managementkoncept följer ett mode och har en livscykel som kan studeras i populärpress. Samt att det sker en översättning av managementkoncepten i takt med att de sprids, vilket går att avläsa genom att studera hur koncepten beskrivs och formuleras i populärpress. Dessa teorier ligger även till grund för den analys som görs av det insamlade materialet. Innehållsanalysen genomfördes däremot med ett induktivt förhållningssätt, då vi inte utgick från någon befintlig litteratur i kodningen utan gick in förutsättningslöst och såg på materialet med öppna ögon och sökte efter meningsfull och relevant information. (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Det empiriska materialet är därmed induktivt insamlat men analysen på det insamlade materialet är deduktiv då den görs utifrån på förhand valda teorier.

Studien tar ett utbudsperspektiv genom att det endast är en av utbudsaktörerna, populärpress, som studeras. Tidigare studier inom ämnet har studerat spridnings- och översättningsprocessen hos efterfrågesidan (organisationer som implementerar koncepten).

Det är inget som behandlas i denna studie. Uppsatsen är mer av en deskriptiv karaktär, då vi ämnar beskriva ett särskilt fenomen utifrån frågor som ​var​, ​när, hur, vem ​och ​vilka? ​snarare än att förklara varför det ser ut som det gör (Esaiasson et. al. 2017). Mer specifikt så ämnar vi förklara livscykeln för Lean Healthcare och översättningsprocessen utifrån dessa typer av frågor. Den är longitudinell då vi ser över en längre period. (Esaiasson et. al. 2017; Sohlberg

& Sohlberg, 2013).

14

4.2 Print Media Indicators

En PMI-studie (Print Media Indicators) utgår i grunden från att se hur populär en management-metod är genom att över tid se och jämföra hur mycket som skrivs om en specifik metod vid olika tidpunkter i media, akademiska publikationer och/eller facklitteratur.

Kvantitativ empirisk forskning om managementmode är dominerad av PMI-studier. Dessa studier bygger på antagandet att ju fler positiva och neutrala artiklar som skrivs om ett organisationskoncept, desto större intresse finns det för det (Baskerville & Myers, 2009;

Benders et al. 2007; Madsen & Steinheim, 2013). Det finns viss kritik mot metoden då intresse, eller ett managementkoncepts mode inte nödvändigtvis behöver korrelatera med dess frekvens i media. Det är lätt att det blir en sammansmältning (eng: ​conflate​) av dessa begrepp.

Ett motargument mot kritiken är att det ännu inte finns någon bättre metod som fångar in modet samt utmaningen att konstruera ett annat mätinstrument är så pass svårt och resultaten kan enkelt bli omtvistade. Det som talar för metoden är att det finns ett växande antal databaser att utgå från, som har pålitlig data, som visar hur mycket som skrivs om ett koncept och som möjliggör en lämplig metod för att samla in datan. Detta i sin tur är lätt att kvantifiera i tabeller eller grafer och visa antalet icke-kumulativa artiklar som är skrivna över tid (Ibid).

När en PMI-studie genomförs är det ideala att samtliga relevanta referenser hittas. Att ta i beaktning är också den databas som sökningen genomförs i, däremot är det, i en majoritet av fall väldigt svårt att jämföra databaser med varandra då en detaljerad specifikation över databaserna saknas (Baskerville & Myers, 2009; Benders et al. 2007; Madsen & Steinheim, 2013).

Ytterligare faktorer som behövs tas i beaktning när det gäller sökningen är huruvida ett koncept finns i flera discipliner, där ett managementkoncept kan vara aktuellt i flera branscher men enbart en granskas. Utöver det så kan det skilja sig åt vilken typ av media som täcks in av en databas, granskas enbart vad som skrivs i exempelvis tidningar är det överflödigt att inkludera böcker eller nyhetsinslag. Vilket kan ge missvisande resultat. En metod för att

15

undvika att en databas saknar artiklar om ett ämne är att använda flera databaser och förhoppningsvis täcka in de som saknas. Viktigt då är att ta i beaktning att enbart räkna de dubbletter, det vill säga de artiklar som är med i båda databaserna, enbart en gång (Ibid).

4.2.1 Urval PMI

Det urval av artiklar som görs i studien är baserat på databasen Mediearkivet (Retriever Research). Denna databas innehåller artiklar från svenska dagstidningar, tidskrifter samt fackliga sådana. Mediearkivet är Nordens största digitala nyhetsarkiv och innehåller cirka hundratusen internationella medier och ungefär hundra miljoner sökbara artiklar (Retriever, 2020). I denna studie är enbart svenska artiklar som handlar om Lean Healthcare på svenska sjukhus inkluderat.

Söktermer som genererar ett stort antal träffar på “Lean” eller “Just-in-time” men inte är relevanta för studien och därför exkluderas är “Yung”, “Regissör”, “UFC” och “V75”. Då Yung Lean är en rappare, David Lean en brittisk regissör, dramatik inom kampsporten UFC då en person lutar (Lean) sig på sin coach under invägning samt att en häst inom travsporten V75 heter “Just In Time L.A”. Därefter sker ett manuellt urval av artiklar där andra irrelevanta artiklar tas bort ur sammanställningen. Artiklar som inte har med svensk vård och Lean Healthcare inkluderas inte i underlaget. Artiklar som behandlar användandet av Lean eller Just-in-time för leveranser till svenska sjukhus inkluderas dessa. Däremot om dessa begrepp används vid byggnationen av ett sjukhus eller liknande vårdinrättning inkluderas de ej. Då managementkonceptet blev aktuellt först 2007 i media i Sverige sker undersökningen under tidsperioden 2007-01-01 till 2020-03-31.

Söktermer undersökning 1, “Lean” med något av orden “sjukhus”,“vård” och “healthcare”.

Undersökning 2: “Just-in-time” med något av orden “sjukhus”, “vård” och “healthcare”.

16

4.2.2 Genomförande av PMI-studien

Denna PMI-studie genomfördes genom att de resultat som uppfyllde de uppsatta kriterierna (mer utförligt under rubrik Urval) kodades i Excel med varje artikels namn, tidning den publicerats i, datum och huruvida den behandlade Lean Healthcare med negativ, neutral eller positiv syn. Artiklar som både tog upp en stor del negativa och positiva aspekter eller argument hamnade under neutral. Kriterierna för hur en artikel hamnar i en viss kategori är enbart hur den behandlar och beskriver Lean Healthcare, och alltså tas det inte i beaktning om den exempelvis beskriver svensk sjukvård som helhet. En artikel som exempelvis beskriver Lean Healthcare i negativa ordalag men i övrigt är positiv räknas som negativ, och vice-versa.

En PMI-studie utgår vanligtvis utifrån att modet sprids enbart av neutrala och positiva artiklar, i denna studie har dock negativa artiklar också inkluderats i underlaget för att dels redogöra för en mer rättvis bild av verkligheten och dels för att sedermera kunna göra ytterligare jämförelser.

Då två författare genomför studien och en viss subjektivitet förekommer i tolkning av artiklarna har stickprov gjorts för att kontrollera att dessa tolkningar inte avviker allt för mycket. Mer utförligt under avsnitt 4.4 Metoddiskussion.

Totalt 630 artiklar hittades under söktermen “Lean” samt 109 under “Just-in-time”. Ett överlapp, det vill säga artiklar som förekom i båda sökningarna, på 8 artiklar togs bort, vilket gav en total på 731 stycken. Dessa sorteras sedan under årtal och vilken syn på Lean Healthcare dessa hade.

4.3 Innehållsanalys

För att ge svar på hur översättningsprocessen har sett ut i populärpress så genomfördes en innehållsanalys på ett urval av artiklar med avsikt att ta ut vilka aktörer som har uttalat sig om Lean Healthcare och med vilka argument och beskrivningar. Syftet är att se vilken förändring som har skett. Innehållsanalysen är inspirerad från upplägget i Fredriksson & Mossberg (2020) rapport som handlar om hur ett specifikt fenomen rapporteras om i populärpress. Den

17

rapporten utgår från Asp (1986) definition av mediebild och behandlar tre aspekter:

sakområden, aktörer och värdeomdöme. I denna uppsats operationaliseras sakområde som de argument och beskrivningar som rör Lean Healthcare. Med aktör menas vem det är som uttalat sig och värdeomdöme är om det är positivt, neutralt eller negativt.

Även då vi utgick från denna modell är dock innehållsanalysen i praktiken induktiv vilket innebär att vi inte utgått från någon teori i själva kodningen utan tittat förutsättningslöst på materialet och sökt meningsbärande argument och beskrivningar som rör Lean Healthcare.

Denna typ av innehållsanalys liknas det som Hsieh & Shannon (2005) kallar för konventionell innehållsanalys, något som lämpar sig väl för att gruppera meningsfull information. Den är dock förenklad såtillvida att det inte har gjorts någon omfattande tematisering och gruppering av underkategorier. Detta bedömdes inte som nödvändigt för att få fram tillräckligt med information. Av praktiska skäl hade det inte heller varit möjligt då vi ämnade att analysera 40 stycken artiklar.

Rent konkret gick processen till på så vis att vi läste igenom de utvalda artiklarna noggrant flertal gånger och tog ut samtliga argument och beskrivningar som berörde Lean Healthcare i något avseende, i form av citat. Det gjordes sedan en bedömning av vilken aktör som uttalat sig, vilket typ av argument (sakområde) det klassificerades som och huruvida det var positivt, neutralt eller negativt. Denna process utgjordes således av en tolkningsprocess av innehållet.

Denna tolkning är en ofrånkomlig del av alla kvalitativa innehållsanalyser men medför såklart vissa risker, dessa beskrivs mer i detalj under metoddiskussionen.

Resultaten redovisas dels genom en sammanställning i tabellform där det för varje period redogörs vilka aktörer som uttalat sig med vilka argument. Samt en sammanfattning av hur det har förändrats över tid. Detta exemplifieras genom att 5 citat från respektive period och dess tolkningar presenteras för att visa mer specifikt hur tolkningsprocessen har gått till.

4.3.1 Urval innehållsanalys

Urvalet till innehållsanalysen gjordes dels utifrån ett början-mitt-slut perspektiv då vi ämnade studera översättningsprocessen av Lean Healthcare över tid. Urvalet baseras dock även på PMI-studiens resultat då vi valde perioder som stack ut i livscykeln, samtidigt som vi täckte början mitten och slutet. De fyra perioder som valdes ut består av livscykelns 1) 18

accelereringsfas och högsta nivå, 2) andra uppstartsfas 3) nedgång. För mer utförligt resonemang av dessa faser, se avsnitt 5.1 Resultat av PMI-studie. Den period som är i tillväxtfas, med i princip enbart positiva och neutrala artiklar valdes ut och denna period var 2008-2010. Nästa period är när skildringen blev mer grumlig och antalet negativa artiklar började stiga kraftigt, denna period omfattar 2013-2015. Slutligen hade de sista åren nästan enbart negativ skildring och även denna period ansågs högst relevant för undersökningen.

Denna period delades dock upp i två delar, en före och en efter den kris som inträffade på grund av leverantörsproblem och sedermera materialbrist på ett antal svenska sjukhus i oktober 2019. Dessa perioder blir alltså 2018-01-01 till 2019-09-30 respektive 2019-10-01 till 2020-03-30. 10 artiklar per period slumpades fram, vilket ger totalt 40 artiklar som granskades i innehållsanalysen.

4.3.2 Genomförande av innehållsanalys

Innehållsanalysen genomfördes med hjälp av Excel där det på förhand hade konstruerats ett kodschema baserat på den kunskap som erhållits vid PMI-studien. Kodschemat som konstruerades är induktiv i den bemärkelse att vi inte utgick från någon teori i kodningen. Det bestämdes dock på förhand vilka aspekter som skulle granskas. Dessa var; vilken ​aktör som uttalade sig om Lean Healthcare samt vilka ​argument​ som framfördes.

4.4 Metoddiskussion

Eftersom det vid användningen av kvalitativa metoder är det svårt att uppnå reliabilitet på samma sätt som vid användningen renodlade kvantitativa studier brukar istället tillförlitlighet användas som kvalitetskriterium. Det uppnås genom att visa transparens i forskningsprocessen (Bryman & Bell, 2019; Kvale&Brinkmann, 2014).

De metodologiska utmaningarna som stötts på under arbetets gång har primärt kretsat kring det faktum att det skett en subjektiv tolkning av materialet, och hur studien kan uppnå en hög tillförlitlighet trots det. PMI-studien är visserligen kvantitativ i den bemärkelse att vi behandlat en stor mäng material som även kvantifierats i diagram och tabeller. Denna process

19

innefattar dock en tolkning av materialet, där det gjorts en bedömning om artikeln i fråga var positiv, neutral eller negativ. Vi är medvetna om att detta är något som färgar studiens tillförlighet och är även något vi hade i åtanke vid bedömningen för att sträva efter att upprätthålla en så hög objektivitet som möjligt.

Även innehållsanalysen bestod av en subjektiv tolkningsprocess då vi förutsättningslöst tittade på materialet och sökte argument och beskrivningar som beskrev Lean Healthcare i något avseende. Dessa argument kategoriserades sedan. Vi har sökt uppnå en hög transparens och därmed tillförlitlighet (Kvale & Brinkmann, 2014) genom att dels beskriva processen utförligt, dels genom att presentera illustrerande citat samt visa hur de blivit bedömda.

Resultatet av vilka aktörer och argument som förekom inkluderas även som bilaga.

Då kodningen genomfördes av två personer så genomfördes ett reliabilitetstest både i innehållsanalysen och PMI-studien för att säkerställa att bedömningen i kodningen inte differentierade för mycket mellan dem, vilket är rekommenderat i litteraturen (Bryman &

Bell, 2019; Esaiasson et. al. 2017). I innehållsanalysen valdes 10 artiklar ut där båda författarna oberoende av varandra fick göra varsin kodning som sedan jämfördes. Enligt ena kodaren innehöll dessa 10 artiklar totalt 14 argument, av dessa 14 stämde 12 överens med den andras bedömning. Detta gav 85,71 procent överensstämmelse.

Ur PMI-studien slumpades 20 artiklar fram där en likadan jämförelse skedde, i detta fall var det 17 av 20 (85 procent) artiklar som bedömningen var likadan på, där en bedömare i högre grad satte neutral och den andre positiv. För undersökningens syfte är dock det viktigaste att skilja mellan antalet negativa artiklar från antalet neutrala och positiva artiklar. Då både neutrala och positiva artiklar anses bidra till spridningen av konceptet.

Validitet brukar vanligtvis uppnås genom begreppsvaliditet som innebär att göra en lämplig operationalisering av teoretiska begrepp. Samt resultatvaliditet, som uppnås genom en god begreppsvaliditet och en god reliabilitet. Detta är för att säkerställa att det som avses mätas faktiskt mäts (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014; Esaiasson et. al. 2017). Då innehållsanalysen i denna studie genomfördes med ett induktivt förhållningssätt var det inte möjligt att på förhand genomföra en operationalisering av teoretiska begrepp. Validitet i denna studie uppnås istället genom logisk validitet som handlar om att konstruera ett bra

20

helhetsupplägg på studien och att mätinstrumenten är rätt för ändamålet. Mer konkret valdes en PMI-studie för att analysera livscykeln för Lean Healthcare och en kvalitativ innehållsanalys för att ta reda på översättningen av konceptet. Båda dessa val är väl motiverade och har en teoretisk förankring vilket gör att de bedöms som lämpliga för studiens ändamål.

21

5. Resultat

Följande kapitel består av en presentation av det empiriska materialet. Inledningsvis redogörs resultatet från PMI-studien vilket följs upp av resultatet från innehållsanalysen och en sammanfattning av den.

5.1 Resultat av PMI-studie

I tabell 5.1 (se bilaga 3) ses samtliga artiklar i studien, sorterade efter år och värdering. Totalt antal artiklar per år samt antal neutrala och positiva redovisas i två separata kolumner, då den senare är grund till livscykeln. Figur 5.1 redovisar samma resultat, men i ett diagram istället.

Figur 5.1. ​Antal artiklar per år, uppdelat efter värdering om Lean Healthcare.

Det totala antalet artiklar skrivna per år ses i Tabell 5.1 och Figur 5.1, där det positiva förhållningssättet var starkt i början och sakta mattas av. Totalt är det 281 positiva artiklar,

22

235 neutrala samt 215 negativa aggregerat under dessa år. Flest artiklar skrevs 2010 med 135 stycken och minst antal 2007 med 14 artiklar skrivna, då konceptet var nytt. Året med näst lägsta antalet skrivna artiklar är 2016 med 26. Att notera är att enbart de tre första månaderna är med för 2020 och då har 60 artiklar hunnits publiceras, nästan samtliga dessa negativa.

En skarp ökning i artiklar sker i början av tidsperioden, där nästan enbart positiva och neutrala artiklar figurerar. År 2010 vilket var det år där flest artiklar skrevs finns även med 12 negativa artiklar vilket utgör 8,8 procent av artiklarna det året, i kontrast mot tidigare år (2007-2009) där det totalt figurerade 2 negativa artiklar vilket utgör 1,4 procent av det totala antalet artiklar under dessa år. 2011 och 2012 har en skarp minskning i antalet artiklar, men fortfarande med en relativt låg andel negativa artiklar (7,5 procent respektive 10,7 procent). 2013 är något av en vändpunkt där för första gången andelen negativa artiklar är över en tredjedel (40,7 procent) och också en skarp höjning från de tidigare två åren i antalet artiklar med 91. Antalet neutrala och positiva artiklar är ungefär lika många som de tidigare två åren (49, 50 respektive 54).

De efterföljande åren har samtliga färre publicerade artiklar än tidigare år och varierar något i andelen negativa artiklar, där 2015 är nere på 22,2 procent (8 av 36) och 2017 har 63 procent (22 av 35). De sista två åren är andelen negativa artiklar 88,8 procent respektive 96,6 procent, Med en kraftig höjning i antalet artiklar sent 2019 och tidigt 2020.

23

Figur 5.2. ​Leans livscykel baserat på antal neutrala och positiva artiklar per år.

Lean Healthcares livscykel enligt figur 5.2, spridningen ses tydligt öka i början med en skarp minskning efter 2010 och därefter sjunkande förutom små temporära ökningar 2013 och 2015 för att sedan sakta sjunka ner till slutet av undersökningen.

5.2 Resultat innehållsanalys

Redovisningen av innehållsanalysen sker genom att varje period presenteras var för sig, där en tabell innehållandes vilken aktör som uttalar sig med vilket argument om Lean Healthcare eller Just-in-time. I de fall där flera argument är med i en artikel redovisas dessa i kolumnen bredvid. Ingen värdering görs i styrkan av argumenten, det vill säga argument 1 behöver inte vara större eller starkare än argument 2, eller vice versa. För att exemplifiera hur argumenten kan se ut och hur innehållsanalysen gått till finns bifogat i bilaga citat från 5 av artiklarna per period, tillsammans med tolkningar av dem. Där det kan utläsas vilken aktör som uttalar sig och vilka argument som används. Saknas kontext för citatet inkluderas detta i en parentes.

24