Tabell 5.5: Kundintervju för ökad ASIC-användning med hjälp av B-ASIC
Fråga Svar
Vilka områden tror du ASIC-användningen kan utökas med hjälp av B-ASIC? Om nå- got?
Det kan förhoppningsvis utvecklas till att det blir ett verktyg som kan användas hela vägen från algoritm till hårdvara. I sådana fall skulle tröskeln sänkas ordentligt för att få en relativt optimerad konstruktion. Hur hjälper produkter som B-ASIC företag
och privatpersoner med design av en ASIC?
Det blir enklare att hålla koll på kon- struktionen och de försöker förhoppnings- vis använda det för att få en bättre lös- ning/produkt med högre resursutnyttjan- de.
Vilka verktyg för högnivå-design av en ASIC används i utbildningen idag?
I nuvarande kurs används ett motsvaran- de paket skrivet i MATLAB. I någon annan kurs sker utvecklingen i Simulink och kod genereras från detta.
Anser du att dessa program är givande i ut- bildningssyfte?
Förhoppningsvis. Men på olika sätt. Dels genom att få större förståelse för de olika stegen, dels för att till viss del slippa de oli- ka stegen (snabbare process men sämre re- sultat)
Hur tror du att program som B-ASIC kan påverka utbildningen angående design av kretsar?
Jag hoppas att det ger studenterna en bätt- re förståelse för hur de kan realisera be- räkningar, inte bara i en ASIC/FPGA utan även hur till exempel parallella processorer kan byggas och programmeras. Genom att inse de verkliga begränsningarna ser man även vilka som inte är det, samt att verkty- get hjälper till att visualisera processen och samtidigt håller koll på att man inte gör fel.
5.9
Översikt över individuella bidrag
I detta kapitel ges en kort översikt av projektmedlemmarnas individuella bidrag.
A. Hur påverkas ett projekt beroende på involveringen av kunden av Adam
Jakobsson
Denna rapport ämnade undersöka vad för fördelar respektive nackdelar ett projekt fick be- roende på en kunds involvering samt vilka kriterier som kunde hjälpa en projektgrupp att få bäst interaktion med en kund. Metoden för den individuella delen var att undersöka vilka kriterier som passar bäst med hjälp av en litteraturstudie och en kvalitativ enkätundersök- ning, samt undersökte för- och nackdelar med kundinvolvering med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. De slutsatser som undersökningen kom fram till är att en projektgrup- pen får bäst interaktion med en kunde om projektgruppen uppfyller de kriterier som togs fram i rapporten, där det viktigaste kriteriet är kundkommunikation.
5.9. Översikt över individuella bidrag
B. Jämförelse av prestanda och parallellisering av vanliga operationer inom linjär
algebra för NumPy och MATLAB av Angus Lothian
Denna undersökning hade som syfte att jämföra skillnader i prestanda och parallelliserings- möjligheter mellan NumPy och MATLAB, främst genom att utföra ett experiment där pre- standan mäts. Undersökningen kom fram till att MATLAB har bra stöd för parallellisering av linjär-algebraoperationer medans NumPy nästan helt saknar det, samt att NumPy exekverar snabbare än MATLAB även när MATLAB parallelliseras.
C. Tidsestimering, idag och i framtiden av Arvid Westerlund
Denna rapport undersökte applicerbarheten och de värdegivande egenskaperna hos oli- ka tidsestimeringsmetoder för småskaliga agila mjukvaruprojekt. Genom en litteraturstudie samt analys av tidsestimeringar med hjälp av Planning Poker-metoden under genomföran- det av projektet B-ASIC kunde slutsatsen dras att tidsestimering var en viktig aktivitet av mjukvaruprojekt. Dock behövdes viss anpassning för det individuella projektet då den pri- mära nyttan inte nödvändigtvis var tidsestimeringen utan diskussionerna som kommer av den aktiviteten.
D. Användning av GitFlow i mjukvaruutvecklingsprojekt av mindre skala av
Felix Goding
Syftet med denna undersökning var att undersöka arbetsflödena GitFlow, Feature branch workflow och Centralized workflow för att kunna svara på hur dessa kunde användas i mjukvaruprojekt av mindre skala. Rapporten undersökte dessutom hur historiken i Git på- verkades av de olika arbetsflödena och vilket av arbetsflödena som gav tydligast historik. Un- dersökningen visade på att alla dessa arbetsflöden lämpas bra för mjukvaruprojekt, däremot lämpade sig Gitflow och Feature branch workflow något bättre för större projekt. Resultatet visade även att alla arbetsflöden kunde ge tydlig historik i Git vid användning av rebase.
E. Dataorienterad design till icke-prestandakritiska projekt av Ivar Härnqvist
Syftet med denna rapport var att undersöka hur dataorienterad design, som vanligtvis an- vänds till storskaliga datorspel och annan högpresterande mjukvara, kan tillämpas på mjuk- varuprojekt som saknar strikta prestandakrav. Rapporten ämnade att besvara om principerna för dataorienterad design kunde användas för att åstadkomma en bättre mjukvaruarkitektur med till exempel ökad underhållbarhet och minskad komplexitet. Rapporten visar att beroen- de på projektets förutsättningar kan dataorienterad design tillämpas för att minska mängden kod på ett sätt som dessutom har potential att göra koden effektivare.
F. Applicering av Scrum och Kanban-processer i små agila grupper av Jacob
Wahlman
Undersökningen syftade på att undersöka för vilka resultat som en Scrum respektive en Kanban-process hade på ett agilt utvecklingsprojekt för en liten grupp och därmed under- sökte för vilken process som passar sig bäst i ett sådant utvecklingsprojekt. Metoden för un- dersökningen var att en Scrum respektive Kanban-process applicerades på projektarbetet och
5.9. Översikt över individuella bidrag
dess resultat utvärderades kontinuerligt under användandet genom enkäter inom projekt- gruppen samt utvärdering av mätdata i form av bland annat ledtid och cykeltid för objekt. Undersökningen visade på att i små agila utvecklingsprojekt med tidsbrister var Kanban ett mer effektivt alternativ gentemot Scrum.
G. Testdriven utveckling i ett mindre mjukvaruprojekt av Kevin Scott
Syftet med denna rapport var att undersöka testdriven utveckling och hur arbetsprocessen har påverkat detta projekt. Metoden för undersökningen var att genomföra en litteraturstudie om arbetsprocessen och sedan utvärdera utvecklingsarbetet inom projektet genom mätningar på antalet testfall, kodtäckning och en enkät till gruppmedlemmarna. Undersökningen kom fram till att testdriven utveckling har haft en positiv inverkan på projektet.
H. Effekterna av att definiera kvalitetsprocesser i gruppen för ett litet
mjukvaruprojekt av Rasmus Karlsson
Syftet med den här undersökningen var att ta reda på hur gruppmedlemmarna förhöll sig till de kvalitetsprocesser som bestämts inom gruppen i ett litet mjukvaruprojekt, och hur kvaliteten påverkades utav dem. För att undersöka detta skickades en enkät ut till studenter som läste samma kurs. Undersökningen kom fram till att kvalitetsprocesser påverkar arbetet positivt i ett litet mjukvaruprojekt.
6
Diskussion
Detta kapitel diskuterar rapportens resultat samt den utvecklingsmetodik som använts i pro- jektet B-ASIC.
6.1
Jämförelse av B-ASIC och MATLAB-verktygslådan
I detta kapitel jämförs produkten B-ASIC och MATLAB-verktygslådan i syfte att introducera de skillnader som existerar mellan dem.
Produkten som tagits fram i samband med detta arbete är B-ASIC. B-ASIC är en ny version som är baserad på den funktionalitet som en existerande version skriven i MATLAB, denna benämns som MATLAB-verktygslådan. Båda programmen söker att uppnå liknande syften. Det vill säga erbjuda funktionalitet för konstruktion, design och analys av en krets på hög nivå.
Anledningen till att B-ASIC skapades var att förbättra funktionaliteten hos MATLAB- verktygslådan, eftersom denna ansågs vara långsam i exekvering, svår att vidareutveckla och svår att använda. Därav skapades B-ASIC i syfte att förbättra dessa faktorer.
De skillnader som B-ASIC har gentemot MATLAB-verktygslådan är enligt följande;
6.1.1
Prestanda
B-ASIC har visat sig ha en bättre prestanda gentemot MATLAB-verktygslådan i skapandet av signalflödesgrafer, vilket återges i Kapitel 5.1.3. Detta visar på att B-ASIC har större potential för att användas för analys av mer komplexa strukturer gentemot MATLAB-verktygslådan. Vidare är en mer effektiv representation av strukturer i B-ASIC positivt i det syfte att använ- daren behöver spendera mindre tid att vänta på resultat från dess önskade aktion.