6.2.2
Systemtestning
Systemtestningen genomfördes genom att kombinera flertalet enhetstester för att testa en systemfunktionalitet. Exempelvis används systemtestning för att verifiera att skapandet och evalueringen av en signalflödes-graf fungerar korrekt.
Systemtesterna för att verifiera systemkomponenters funktionalitet genomfördes därmed ut- med projektets arbetsgång. Dessa tester gav gruppen en bra inblick över projektets status och var även en bra indikation på vilka delar av systemet som var avklarade.
6.2.3
Acceptanstestning
I samband med att projektet B-ASIC färdigställts genomförde projektgruppen ett acceptan- stest tillsammans med kunden. Projektgruppen skapade flertalet scenarion för att verifiera funktionaliteten hos programmet B-ASIC. Kunden ombads sedan att genomföra dessa sce- narion för att verifiera funktionalitet, korrekthet samt användarbarhet.
Acceptanstestet genomfördes i syfte att verifiera att produkten B-ASIC uppfyller de krav som kunden bestämt.
6.2.4
Demonstrationstestning
Under flertalet tillfällen genomförde projektgruppen demonstrationer av B-ASIC:s funktio- nalitet för kunden i syfte att ge en statusuppdatering samt för att visa ny funktionalitet. Pro- jektgruppen använde även tillfällena till att diskutera implementationsdetaljer och funde- ringar kring funktionalitet med kunden.
Vidare gav även dessa demonstrationstester möjlighet för kunden att verifiera och dementera produkten B-ASIC:s funktionalitet, vilket gav projektgruppen en verifikation på projektet B- ASIC:s funktionalitet.
6.3
Diskussion om fångade erfarenheter
I detta kapitel diskuteras varför de positiva och negativa erfarenheter projektgruppen har identifierat är intressanta eller användbara till framtida projekt och för vilka projekt de kan vara applicerbara på.
6.3.1
Positiva erfarenheter
En positiv erfarenhet som var intressant var att projektgruppen hade en kickoff tillsammans. Att genomföra en kickoff var en bra start för att lära känna varandra och för att börja ska- pa en bra gruppdynamik. En annan positiv erfarenhet som även hjälpte till att skapa en bra gruppdynamik var att ha fikapinnar. En fikapinne är som en prick i ett fikaregister där en projektmedlem fick en fikapinnne när den kom sent till ett möte. Vid tre fikapinnar fick pro- jektmedlemmen ta med fika till nästa möte. Användningen av fikapinnar gav projektgruppen en bra känsla inom projektgruppen eftersom projektmedlemmarna försökte komma i tid och att det kunde serveras fika på ett möte.
6.3. Diskussion om fångade erfarenheter
En annan positiv erfarenhet som var intressant var att projektgruppen tyckte att det var bra med tydlighet kring arbetsfördelning, roller och arbete med issue. Det som var intressant med tydligheten kring de tre olika delarna var att tydligheten minskade risken att missförstånd uppstod, vilket sparade tid genom att behovet av att fråga en gruppmedlem och vänta på svar från den minskade. För att sammanfatta blev det mer tidseffektivt.
En ytterligare positiv erfarenhet som var intressant var att projektgruppen föredrog att ha statusmöten. Mötenas varaktighet var ungefär en halvtimme där varje projektmedlem berät- tade vad de hade gjort sen senaste mötet, om det hade uppstått problem och vad de skulle göra tills nästa möte. Möjligheten att ta upp problem som uppstod var den främsta orsaken till varför projektgruppen föredrog statusmöten. Problemen kunde diskuteras projektgrup- pen emellan och det ledde till att problemet löste sig eller att den projektmedlem som hade problemet enklare kunde lösa det efter diskussionen.
6.3.2
Negativa erfarenheter
En negativ erfarenhet som projektgruppen fann intressant var att arbetet med GUI:t började för sent. Orsaken till det var att prototypen för GUI:t blev försenat. Det projektgruppen an- såg skulle kunna ha gjorts för att förhindra att arbetet började för sent var att utvecklingen av GUI:t hade kunnat utvecklats parallellt med utvecklingen av prototypen. Projektgruppen kunde ha startat med att implementera grundpelarna till GUI:t och väntat med detaljer till efter att prototypen var klar. Konsekvenserna av att arbetet med GUI:t började sent var att GUI:t saknar viss funktionalitet och enklare lösningar har gjorts för att hinna bli klar med så mycket funktionalitet som möjligt.
Nästa negativa erfarenhet var att projektgruppen önskade att de hade haft fler regelbundna möten för att planera arbetet. Det skulle ha gjort att projektgruppen fått en bättre bild av vad som skulle behöva göras samt om planeringen behövde förändras då problem uppstod. Pla- neringen genom projektet var lite upp och ner då det fanns perioder då projektgruppen hade regelbundna planeringsmöten och andra perioder då det inte fanns regelbundna planerings- möten. Det gjorde att det blev svårt att veta i vilken fas projektet låg i samt vad som hade gjorts eller behövde göras.
En tredje negativ erfarenhet var att projektgruppen hade önskat att ha fler kundmöten. Med fler kundmöten skulle projektgruppen ha kunnat få en bättre bild av vad kunden önskade mer specifikt med vissa delar av produkten. Några exempel är att projektgruppen skulle ha kunnat få en bättre förståelse för hur vissa algoritmer skulle kunna implementeras, hur projektgruppen skulle göra den vidareutvecklingsbar för kunden samt att projektgruppen fått återkoppling på användarvänligheten på GUI:t och Python-gränssnittet. Orsaken till att det blev färre kundmöten var att Linköpings universitet övergick till distansläge på grund av COVID-19. Kunden arbetade på Linköpings universitet, vilket gjorde att det var enklare att ha möten innan Linköpings universitetet övergick till distansläge eftersom då gick det att knacka på kundens kontorsdörr om projektgruppen hade en fråga.
6.3.3
Framtida projekt
De erfarenheter som var relevanta att ta med sig till framtida projektarbeten var att ha en kic- koff, mer tydlighet kring arbetsfördelning, roller och issue samt regelbundna planeringsmö- ten. Dessa erfarenheter var applicerbara för alla projekt eftersom det gynnade alla projekt- grupper. Att ha en kickoff var en bra början för alla projektgrupper att ha för att lära känna varandra. Att ha en tydlighet mellan arbetsfördelning, roller och issue underlättade för alla