1. Inledning
3.2 Översikt över resultatet
• Vilka former av återkoppling ger framgångsrikt lärande och förändrat deltagande på idrottslektioner med dans?
För att förstå lärande och se vad det innebär visar jag excerpter där det sker lärande och motsatsen en excerpt där det inte sker lärande. I ett estetiskt skolämne där undervisningen sker praktiskt förekommer inte alla former av återkoppling. Det finns specifika former av återkoppling i praktiska moment. I denna fallstudie återfinns mestadels muntlig uppgiftsorienterad återkoppling(FT). Den är effektiv och väl integrerad i undervisningen (Lundahl, 2006). I de praktiska momenten ger läraren sällan återkoppling med reflekterande frågor. För att ge den typen av återkoppling finns det behov av att ta det lugnt och reflektera. Den reflekterande återkopplingen återfinns endast i några sekvenser exempelvis i en situation då läraren ber eleverna att sitta ned och lyssna. Det förekommer ofta bekräftande återkoppling
43
dels på individnivå och dels på gruppnivå. Återkopplingens effekt på danslektionerna märks då eleverna får ett förändrat deltagande, excerpterna 1-9. Att återkopplingen inte får god effekt ser man i excerpt nr 10 där eleverna tränar och är på väg men når inte målet fullt ut.
Återkoppling utan effekt på lärandet
Återkoppling vid träning av semiotiska system i åk 9, excerpt 10, sker mestadels med processorienterad återkoppling och ett reparationsinitiativ. Det är många återkopplingar närmare bestämt nio stycken, och hela tiden finns det en inlärningspakt. Frågan är varför inte återkopplingen har effekt? Jag menar att momentet är svårt och eleverna tränar det svåra momentet, tyvärr utan att lyckas. Det kan vara att elevernas kunskap inte är tillräckligt för att ta emot återkoppling (Hattie & Timperley, 2007).
Återkoppling med effekt på lärandet
Återkoppling som har effekt i studien kännetecknas av en blandning av olika former av återkoppling och olika sätt att ge den. I excerpt 1 sker återkopplingen till stor del med rörelser som t.ex. illustrerande rörelse och även med lärarens positionering i rummet. Det betyder att eleverna ser lärarens rörelser och det finns en inlärningspakt under hela momentet. De andra excerpterna kommer från situationer där elever till en början inte har agerat enligt instruktionen. Situationerna uppstår vid oklarheter angående semiotiska system och fält och en situation där det finns motstånd mot lärande.
Oklara semiotiska system
Det finns två situationer med oklara semiotiska system. Den första är på gruppnivå och effektiv återkoppling sker genom ett flertal olika former av återkoppling, excerpt 2 åk sju. Återkopplingen som gav effekt var; många instruktioner, väntan och bekräftelse. Man kan också se muntlig processorienterad återkoppling i situationen. I excerpt 3 gällde det oklarheter om positioner och oacceptabelt uppförande. Läraren återkopplar med instruktion och reparationsinitiativ men eleverna handlar trots det inte enligt instruktionen. Den efterföljande situationen, excerpt 4, med ett oklart semiotiskt system på individnivå finns återkoppling med; ingen reaktion alls på det oönskade beteendet, bekräftelse av elev och en individuell tillsägelse och slutligen återkopplar läraren med bekräftelse och tillsammans ger det effekt. Oklara semiotiska fält
Det finns tre situationer med oklara semiotiska fält. Den ena excerpten är på individnivå, excerpt 5 årskurs nio. Återkopplingen sker effektivt med reparationsinitiativ, till stor del med muntlig instruktion och instruktion genom att visa. Den andra excerpten är från gruppnivå, excerpt 6 årskurs sju. Återkopplingen sker genom uppmaningar, en uppgiftsrelaterad återkoppling och genom att läraren väntar och det ger effekt. Den tredje excerpten är från årskurs nio, excerpt 7. Eleverna tränas i semiotiska fält, snurr med hopp och vänd och en effektiv återkoppling sker genom lystring, uppgiftsorienterad återkoppling och även en reparation.
Motstånd mot lärande
Det finns två situationer med motstånd mot lärande. Den första är i årskurs sju, excerpt 8. Återkopplingen sker genom interaktion till stor del, det finns reparationsinitiativ från eleverna och omformulering från läraren, självinitierad reparation från läraren och dessutom
44
uppgiftsrelaterad återkoppling. Tillsammans är det en effektiv återkoppling. I den andra excerpten gäller årskurs sju, ett exempel med social aspekt, excerpt 9. Effektiv återkoppling sker genom tillsägelse och korrigerande återkoppling på uppgiftsnivå. Det finns processorienterad återkoppling, några bekräftande återkopplingar på gruppnivå och ett reparationsinitiativ.
I hela materialet finns inget exempel på otydlig återkoppling (Ekström, 2008). Det skulle annars kunna vara en källa till oklarheter. Det betyder att läraren i studien handlar tydligt. Den högre formen av självreglerande återkoppling (Hattie & Timperley, 2007), finns inte heller i studien och det kan bero på att undervisningen sker i grupp och i par och inte självständigt. En viktig del i undervisningen i dans som i all undervisning, är att eleverna ska känna att de lyckas (Hattie & Timperley, 2007). Läraren ger också uttryck för det sättet att arbeta genom att inte fortsätta korrigera och istället säga ”det får räcka för nu” eller ”det här är hjärngymnastik” vid tillfällen där eleverna inte gör rätt rörelser trots ett flertal instruktioner.
Sammanställning av återkoppling
För att tydliggöra resultatet har jag sammanställt det i en tabell (tabell1). Där har jag dessutom sammanfört vissa former av återkoppling med olika beteckning men med samma nummer. Det betyder att de olika formerna av reparationer står under samma siffra. I resultatet som visas i tabellen finns dessutom återkoppling som inte definierats som återkoppling i litteraturen men aktiviteten fungerar som återkoppling för eleverna (Kendon, 2004). Resultatet visar att det finns aktiviteter som jag definierar som återkoppling utifrån excerpten exempel är väntan och uppfostran.
45 Sammanställning av återkoppling Excerpt
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 tot
.
1 Muntlig instruktion 2 1 3 2 7 2 1 4 1 23 Negativ instruktion 1 1 Flerledad instruktion 2 22 Instruktion genom att visa 3 2 1 6
3 Kinestetisk instruktion 1 1
4 Illustrerande rörelse 2 1 3
Rörelse med intention 1 1
Reglerande rörelse 1 1 Positionering av kroppen 3 3 5 Omstart 1 2 1 1 1 6 6 Lystring 2 1 3 3 4 13 7 Reparationsinitiativ, inskottssekvens 2 1 1 3 2 1 10 Reparation 1 1 1 3 8 Självinitierad reparation 3 3 Omformulering 1 1
9 Ingen reaktion alls på oönskat
beteende 3 1 4
Tillsägelse 1 1 2
Korrigerande återkoppling 3 3
Förhållningssätt, uppfostran 1 1
10 Kinestetisk korrigerande återkoppling 1 1
11 Processorienterad återkoppling 2 2 1 2 4 11
Väntan 1 2 3
12 Bekräftande återkoppling 2 4 3 1 1 1 3 5 2 22
Tabell 1 Former av återkoppling och förekomst.
De olika formerna av återkoppling och dess effekter i studien
Tabellen visar de olika formerna av återkoppling som förekommer i materialet. Det är en sammanställning av hur många och i vilken excerpt de förekommer. Jag beskriver de tolv förekommande formerna av återkoppling och vilken effekt de har.
1 Muntlig instruktion
När man ger muntlig instruktion som återkoppling har det en positiv effekt på självförmågan och Hattie (2007) menar att självförmågan är viktig i återkopplingssituationer. Det betyder att om läraren säger att någon gör fel kan det uppfattas personligt. Får eleverna istället en ny muntlig instruktion ger det eleverna självförtroende att arbeta vidare. På så sätt är muntliga instruktioner effektiva som återkoppling i inlärningsfasen. Dessutom menar Hattie (2007) att om återkopplingen är dåligt presenterad eller om studenternas kunskap inte är tillräcklig för att förstå återkopplingsinformationen då ignorerar studenterna återkopplingen. Elevernas förförståelse av dans vet man genom vilken årskurs de går i. I årskurs sju skulle undervisningen innehålla mestadels återkoppling med muntlig instruktion utifrån att eleverna inte kan danserna jämfört med elever i årskurs åtta och nio. Studien visar att muntlig
46
instruktion är något som förekommer frekvent i alla excerpterna och det har framgång i situationerna. Det finns dock exempel på muntlig instruktion som inte har effekt och det är negativ muntlig instruktion och flerledad muntlig instruktion.
2 Instruktion genom att visa
I dansundervisning ger man instruktion och återkoppling genom att visa med kroppsdelar eller genom att demonstrera med en person (Gibbons, 2007). Denna typ av instruktion trodde jag skulle förekomma mer allmänt men den återfanns endast i tre situationer. Återkopplingen har god effekt i en situation där en kille dansar tjej och det blir oklart vem som ska göra vad. Det har effekt i en situation med motstånd mot lärande, excerpt 8, men i situationen där eleverna instrueras genom att visa i hur de ska hålla varandra i korsfattning, excerpt 6, har den ingen effekt.
3 Kinestetisk instruktion
Lärare kan instruera kinestetisk genom att lägga handen på eleven eller t.ex. föra en arm i rätt läge (Gibbons, 2007). I excerpt 2 tar läraren i eleverna och visar nya platser och gör det tydligt. Eleverna går i årskurs sju och de följer då enkelt i instruktionen. Det visade sig vara ett effektivt och tydligt sätt att ge återkoppling i en oklar situation om platser i salen.
4 Återkoppling med icke verbala signaler, rörelser
Det finns även andra typer av rörelser t.ex. kroppsposition eller kroppsrörelser som inverkar på det talade eller kommunikationen i sin helhet enligt Kendon (2004). Återkoppling med rörelser återfanns i excerpt 1, situationen med framgångsrikt lärande. Det kan bero på att eleverna hela tiden tittade på läraren och på detta sätt behövde inte läraren prata utan kunde kommunicera med tecken och positionera sig med kroppen. Det är en effektfull återkoppling i situationer med en inlärningspakt.
5 Omstart
Omstart sker i många av situationerna. Omstart är en snabb återkoppling på att eleverna inte har följt instruktionen och då säger läraren den en gång till (Norrby, 2014). Omstart sker ofta i förhållande till en instruktion, det betyder att läraren ger instruktionen en gång till. Omstart har ofta effekt i studien.
6 Lystring
Lystring är en återkoppling som kan tolkas olika beroende på situationen. Lystring kan vara ett sätt att få ordet i en bullrig situation (Norrby, 2014). Lystring kan också vara en återkoppling, ett sätt att få eleverna tillbaka till inlärningspakten för att eleverna ska fokusera på uppgiften i stället för på störande moment. Jag konstaterar att lystring inte finns i det framgångsrika lärandet i excerpt 1. Den situationen präglades av att eleverna skrattade, lyssnade, det fanns en inlärningspakt och ett framgångsrikt lärande. Lystring används flitigt i situationer med motstånd mot lärande. Det kan bero på att det inte finns någon inlärningspakt i situationen och lystringen används för att få uppmärksamhet och skapa en inlärningspakt.
7 Reparationer
Läraren måste skapa en inlärningspakt dvs. ”ha med sig” eleverna i dansen. För att göra det utnyttjar läraren olika metoder bl.a. för att inte stanna upp för saker som eleverna gör. På detta
47
sätt kan man se reparationssekvenser som en förklaring till eleverna. Reparationer är de olika åtgärder som samtalsdeltagarna tar till för att få en ömsesidig förståelse i en situation (Norrby, 2014), (Melander & Sahlström, 2010). Det betyder att reparationer är elevens sätt att fråga om något som för dem är oklart dvs. de uttrycker att de inte förstår. Det finns olika typer av reparationer och man kan se att det finns reparationsinitiativ i nästan alla excerpterna. Det är någon av deltagarna som frågar och uppmärksammar ett problem. Det saknas dock i situationen med framgångsrikt lärande och i en situation där läraren visar tydligt hur eleverna ska hålla. Det är många reparationsinitiativ i en situation med motstånd mot lärande. Om man har perspektivet att elever lär sig i interaktion är det i situationen med motstånd mot lärande som eleverna lär sig mest. Som lärare kanske man hade sagt motsatsen att excerpt 1, dvs. instruktion utan reparationer är den situation som eleverna lär sig mest. Reparationer eller reparationsinitiativ förekommer i de flesta excerpter och det är en framgångsfaktor i oklara situationer.
8 Omformulering och självinitierad reparation
En självinitierad reparation är då talaren avbryter sig själv och börjar om, omformulering (Norrby, 2014). Omformulering sker endast i en situation med motstånd mot lärande och där återfinns också många olika typer av reparationer. Läraren gör flera självinitierade reparationer och eleverna gör reparationsinitiativ. På det sättet är det naturligt i situationen att det även blir en omformulering från lärarens sida.
9 Tillsägelser, korrigering, ingen reaktion alls
Det återfinns mycket sparsamt med tillsägelser, endast två gånger och i två olika excerpter Tillsägelser är enligt Wester (2008) en negativ reaktion på ett beteende som uppfattas som icke önskvärt av lärare eller elever. Man kan se att läraren helst inte säger till utan hellre visar ”ingen reaktion alls”. I ett av fallen återkopplar läraren dessutom ett flertal gånger med individuell korrigerande återkoppling. Det blir en lång interaktion som till slut får effekt. I de två fallen där läraren återkopplar med tillsägelse får det en positiv effekt med ett förändrat deltagande. I en situation tar läraren upp förhållningssätt, uppfostran och det får god effekt.
10 Kinestetisk återkoppling korrigering
Lärare kan återkoppla kinestetisk genom att lägga handen på eleven (Gibbons, 2007). I excerpt 1 håller läraren på några elever dvs. hon reglerar hastigheten genom att hålla lite i några elever. Det visade sig vara ett effektivt och tydligt sätt att ge individuell återkoppling i en situation som i stort set fungerar bra men någon elev hade för hög hastighet och där läraren inte stannar upp hela gruppen.
11 Processorienterad återkoppling
Processorienterad återkoppling förklarar skeenden och ger orsaker till aktiviteter (Hattie & Timperley, 2007). Den förekommer relativt rikligt i studien men endast i fyra av excerpterna. Det är dock motsägelsefullt att den processorienterade återkopplingen förekommer rikligt i den situationen som inte leder till förändrat deltagande. Det kan bero på att det var en svår teknisk träning i just den situationen som kräver processorienterad återkoppling för att lära sig tekniken. Tyvärr lyckades inte detta. I de andra situationerna där det förekommer processorienterad återkoppling har den god effekt. Det finns en individuell processorienterad
48
återkoppling men den har ingen effekt. Inom denna kategori har jag satt väntan som är en aktivitet (Kendon, 2004) som jag märker påverkar lärandet. Det har effekt när läraren väntar på elevernas aktiviteter.
12 Bekräftande återkoppling
Den bekräftande återkopplingen är en av de mest förekommande formerna av återkoppling och den återfinns i alla utom en excerpt. Bekräftande återkoppling har många uppgifter; att ge självkänsla till eleverna att peppa till att arbeta osv. Den förekommer tillsammans med andra former av återkoppling och man kan se att den bekräftande återkopplingen återfinns i slutet av excerpten, då eleverna har klarat en instruktion. De får bekräftelse på att de klarat instruktionen. Att bekräfta eleverna och motivera dem är en av grunderna i undervisningen (Hattie & Timperley), (Gibbons), (Klockare, Gustafsson, & Nordin-Bates). Det observeras och bekräftas även i denna fallstudie.
4 Diskussion
Diskussionsavsnittet tar upp metoderna; fallstudie, datainsamling, multimodal analys och sen följer en teoridiskussion.