Avslutande kommentarer, vidare forskning

Det är grundläggande för lärare att sätta ord på vad de utför i lärandesituationer och på så sätt diskutera olika tekniker med andra lärare för att nå en framgångsrik undervisning och lärande. Det är en fördel om det finns ett gemensamt lärarspråk med begrepp för lärande i diskussioner om undervisning och det är dessutom viktigt att veta vad begreppen har för innebörd. Denna studie är ett försök att sätta ord på mönster och visa hur begrepp som återkoppling förekommer i en undervisningskontext. Detta är en fallstudie som har begränsat resultat och det går endast att göra en naturalistisk generalisering utifrån studien. Jag har försökt att skapa fylliga beskrivningar av kontexten dansundervisning. Frågeställningen kan utvecklas genom att studera ytterligare situationer med återkopplingar i en annan kontext genom fler studier av lärare i praktiska lärandesituationer. Inom CA finns en diskussion om analys av samtal kan ha samband med lärande och pedagogik. Marton (2010) menar att genom att analysera samtal bidrar man till forskningen om lärandet från människa till människa dvs. forskningen om pedagogiska former av lärande. Jag menar att man tydligt kan se att eleverna förändrar sitt deltagande då de får återkoppling av läraren. Det betyder att det är av vikt att förstå vad som sker i interaktionen på lektioner för att förstå när det sker lärande. Jag menar att interaktionen på lektioner är ett viktigt område som behöver beforskas.

Begreppet återkoppling/feedback som finns inom pedagogiken har en betydelse i teoretiska ämnen och en annan när elever lär sig praktiska moment. Undervisning och lärande är komplexa situationer där återkoppling är en del. Lärare behöver mer kunskap om interaktionens betydelse för att förstå när och hur lärandet sker. Förhoppningsvis kan detta arbete bidra till kunskaper om interaktionens betydelse för lärande genom att ge en presentation av olika former av återkoppling med exempel på praktiska moment, när och hur återkoppling används och dess olika effekter. Hattie (2007) har en definition på feedback/återkoppling i förhållande till uppgiften som är relevant men i de praktiska ämnesområdena tillkommer på vilket sätt som återkopplingen ges. Sker återkopplingen med ord, visuellt eller kinestetiskt och vad får de olika sätten att ge återkoppling för effekt på lärandet.

I forskningen om hur lärande går till i skolan behöver man göra ytterligare studier för att studera effektiv återkoppling och undervisning i praktiska moment. Det innebär att man måste studera ett flertal olika lärare och hur de genomför undervisning för att få ytterligare svar på vilka former av återkoppling som är effektiva. Området gällande återkoppling är stort och lärare behöver handfasta exempel på hur återkoppling ska genomföras praktiskt i undervisningen genom exempel. I studien framkommer det att det finns återkoppling som saknar benämningar och innebörder. Avlutningsvis kan man konstatera att återkoppling är ett stort område som det behöver läggas energi och forskning på.

56

Figurförteckning

Tabell 1 Former av återkoppling och förekomst. ... 45

Figur 1: Dam, den runda delen visar ansiktets riktning. ... 22

Figur 2: Herre, den smala delen visar ansiktet riktning. ... 22

Figur 3: Läraren ... 22

Figur 4 Liten ring används i vissa danser ex Doudebska Polka. ... 22

Figur 5; Den lilla ringen i förhållande till den stora ringen. Den stora ringen används i träning av pardanser. ... 22

Figur 6 Damens steg från en position till en annan. Först gör damen en snurr 360 grader, sen går hon bakåt till nästa position. ... 23

Figur 7. Man ser två av paren. Damerna som står till vänster om sin partner, ska gå enligt den prickade linjen. De snurrar framför sin partner och går till nästa herre som står bakom och ställer sig på hans högra sida. ... 23

Figur 8. Damerna dansar i en ring dans utanför herrarnas ring. Herrarna klappar händerna mot varandra, vända inåt i ringen. Nu ska herrarna vända sig om 180 grader för att hitta en ny dam. ... 28

Figur 9. När paren flyttas från den vänstra lilla ringen till den stora ringen se bilden till höger. Där står en del par för långt ifrån de andra paren. Det är inte jämna avstånd mellan paren i den stora ringen. Läraren flyttar några par för att det ska bli jämna avstånd mellan alla. ... 30

Figur 10. Eleverna håller inte ihop i sina par utan herrarna går före sina damer. Det ser rörigt ut. Man kan se att inner killen rör sig snabbare än sin dam. ... 31

Figur 11 Två av paren ligger mycket nära varandra och kan störa varandra. ... 32

Figur 12 Damen är till vänster och går framför sin partner samtidigt som hon roterar och går till en plats bredvid herren bakom. Nu kommer hon på den nya partnerns högra sida. ... 34

Figur 13. Korsfattning framför. Herren har sin höger arm framför damen och under hennes vänstra arm och fattar hennes högra hand. Damen har sin vänster arm framför herren, över hans högra arm och fattar hans vänstra hand. ... 36

Figur 14. Liksidig fattning. Både dam och herre fattar med höger arm om varandras midja och lägger vänster hand på dam respektive herres axlar. ... 36

Figur 15. Eleverna går till den stora cirkeln. Läraren har visat med en elev. ... 37

Figur 16 Damerna dansar i en egen ring utanför herrarna. Herrarna klappar händerna vända mot varandra vända inåt i den lilla ringen. Nu ska herrarna vända sig om 180 grader för att hitta en ny dam. ... 39

Figur 17. Herrarna har nu roterat 180 grader och är nu vända mot damerna som dansar utanför herrarna. Var och en herre ska bjuda upp den damen som är framför dem. ... 39

Figur 18. Hur stor ringen blev i dansen visar bilden till vänster. Bilden till höger visar hur stor ringen ska vara om alla tar rätt steg. ... 41

57 Litteraturförteckning

94, L. (1994). Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Broth, M., & Keevallik, L. (2014). Getting Ready to Move as a Couple: Accomplishing Mobile Formations in a Dance Class. Space and Culture, 107-121.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Carlgren, I. (2010). Pedagogisk interaktion. i H. &. Melander, Lärande i interaktion (ss. 195- 215). Stockholm: Liber.

Cekaite, A. (2010). Shepherding the child: Embodied direktive sequences in parent-child interactions. TEXT and TALK, 1-25.

Ekström, A. (2008). Ospecifikt beröm och inlindad kritik: Bedömning och återkoppling på lärarutbildningens slöjdkurser. i K. &. Borg, Kunskapande, kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning. (ss. 149-160). Stockholm: Stockholms Universitets förlag.

Gibbons, E. (2007). Teaching dance. The spectrum of styles. Indiana: Bloomington.

Gibbons, E. (2013). Feedback in the Dance Studio. Journal of Physical Education, Recration & Dance, 38-43.

Goodwin, C. (2010). Handling och förkroppsligande i situerad mänsklig interaktion. i H. Melander, & F. Sahlström, Lärande i interaktion. Stockholm: Liber.

Goodwin, C. (2000). Action and embodyment whithin situated human interaction. Journal of Pragmatics, ss. 1489-1522.

Hammar Chiriac, E., & Einarsson, C. (2009). Gruppobservationer teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande. Stockholm: Natur och Kultur.

Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The Power of Feed back. Review of Educational Research, 81-112.

Havnes, A., Smith, K., Dysthe, O., & Ludvigsen, K. (2012). Formative assessment and feed back: Making learning visible. Studies in Education Evaluation, 21-27.

Kendon, A. (2004). Gesture: Visible Action as Utterance. New York: Cambridge University press.

Klockare, E., Gustafsson, H., & Nordin-Bates, S. M. (2011). An interpretentative phenom etnological analysis of how proffessional dance teachers implement psykological skills training in practice. Research in Dance Education, 277-293.

Kriengwatana, B. P. (2014). Communication in Humans and other animals. Animal Behaviour, 57-58.

58

Lindstrand, F., & Selander, S. (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur.

Lindström, J. (2002). Från satsschema till turschema? Förfältet i fokus. Språk och Stil, 25-80. Lindwall, O., & Ekström, A. (2012). Instruction-in-Interaction: The teaching and learning of a

manual skill. Human Studies, 27-49.

Lundahl, C. (2006). Bedömning för lärande. Finland: Nordsteds.

Martin, C. (2009). Conversation Analysis as a Way of Studying Learning. Scandinavian Journal of Educational Research Special Issue, 133-149.

Marton, F. (2010). Samtalsanalys och pedagogik. i H. Melander, & F. Sahlström, Lärande i interaktion. Stockholm: Liber AB.

McIlvenny, P. (2009). Communicating place, space and mobility. 10th International Pragmatics Conference (ss. 1879-1886). Gothenburg: Journal of pragmatics. Melander, H., & Sahlström, F. (2010). Lärande i interaktion. Stockholm: Liber AB. Melrose, S. (2009). Naturalistic Generalisation. i A. Mills, G. Durepos, & E. Wiebe,

Encyklopedia of Case Study Research. Thousand Oaks, CA: Sage Publications. Nishizaka, A. (2006). What to learn: The embodied structure of the environment. Research

on Language and Social Interaction 39 (2), ss. 119-154. Norrby, C. (2014). Samtalsanalys. Lund: Studentlitteratur AB.

Perlinski, M. (2010). Skilda världar – specialisering eller integration i socialtjänstens individ och familjeomsorg. Umeå: Print och Media.

Rienecker, L., & Jörgensen, P. (2012). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber AB. Rizan, C., Elsey, C., Lemon, T., Grant, A., & Monrouxe, L. (2014). Feedback in action witin

bedside teaching encounters: a video ethnografic study. Medical Education, ss. 902- 920.

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju. Malmö: Liber.

Sahlström, F. (2008). Där och då, här och nu: några reflektioner över möjligheterna för samtalsanalytisk lärandeforsking att analysera lärande mellan situationer. VAKKI- symposium XXVIII 2008 (ss. 10-30). Wasa: Vasa universitet.

Schick, L. (2010). Want and the language socialisation of multiple competencies in middle school dance classes. Journal of Pragmatics, ss. 1719-1736.

Sfard, A. (1998). On Two Metaphors för Learning and the Dangers of Choosing Just One. Skolinspektionen. (2012). Idrott och hälsa i grundskolan, Med lärandet i rörelse. 2012:5.

Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan. Stockhom: Fritzes.

59

Skolöverstyrelsen. (1969). Lgr 69. Läroplan för grundskolan allmän del . Stockholm: Svenska Utbildningsförlaget Liber AB.

Skolöverstyrelsen. (1980). Lgr 80. Läroplan för grundskolan. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.

Tholander, M., & Cekaite, A. (2012). Konversationsanalys. i A. Feijes, & R. Thornberg, Handbok i kvalitativ analys (ss. 154-177). Stockholm: Liber.

Wester, M. (2008). "Hålla ordning, men inte överordning". Umeå: Umeå Universitet. Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanist- samhällsvetenskaplig