För att skapa en översikt över det vi har kommit fram till så har vi gjort en grov sammanfattning av de viktigaste faktorerna som vi identifierat inom respektive delområde i en tabell nedan, faktorerna är dock inte begränsade till bara ett område, de verkar oftast i fler delar men vi har redovisat dom där de är mest aktiva. Som tidigare nämnt i rapporten så är det viktigt att kolla på helheten då alla delar är viktiga för att uppnå ett lyckat resultat.
Tabell 2: Sammanfattning av viktiga faktorer
Implementering Projekt och Portfölj IT-stöd Projektkontor (PMO)
Ledningens stöd att införa PPM Identifiera “rätt” prioriteringsfaktorer (företagsstrategi den viktigaste) Flexibelt, lättanpassligt och skalbart
Har ansvaret över portföljen
Påvisa nyttan som kommer med PPM både för ledning och övriga
Programbegreppet, identifiera
projektberoenden
Bör stödja processerna Administrerar och förbereder portfölj
Skapa en centraliserad informationskälla
Aktiv och strukturerad uppföljning av portfölj
Aggregerad helhetsbild Vara ett stöd för hela verksamheten
Fastställa kortsiktiga och långsiktiga mål
Endast så omfattande som det behövs
Kontinuerligt utvärderas
Stegvis implementation Inte ignorera de
projektcentrerade verktygen bör ligga på en strategisk nivå Se implementeringen som ett förändringsprojekt Möjlighet att se portföljen ur olika perspektiv/ beståndsdelar
Behöver ha viss makt för att kunna generera nyttor för portföljen
Det resultat som vi har kommit fram till anser vi ha en ganska hög generaliserbarhet, detta eftersom att vi dels har samlat in empiri från tre olika perspektiv (portföljchef, konsult och projektledare) vilket gjorde att vi fick in en bred grad av åsikter. En annan faktor som vi anser ökar
generaliseringsgraden är att vi genomförde relativt många intervjuer, i de sista intervjuerna vi genomförde så märkte vi att de svar vi fick inte genererade så mycket ny information kring de
7 Reflektioner och Fortsatta studier
I det här avslutande kapitlet tar vi upp de tankar och reflektioner vi har fått under vår studies gång. I slutet så presenteras förslag på frågor som kan vara intressanta att göra fortsatta studier kring.
Under studiens gång så har det skett ett flertal förändringar och justeringar av både fokus och metod, detta är någonting som kan kopplas till tidiga svårigheter med att få kontakt med företag att genomföra intervjuer med. I och med detta problem fick vi anpassa och ändra fokus på studien helt, från att vara en fallstudie till en mer allmänt inriktad komparativ studie av principerna kring
portföljstyrningen. Det gav studien en klart bättre förmåga att generalisera men tappade en del av det djup vi önskade nå genom den första metoden och angreppssättet.
Resultatet vi kom fram till var inte så oväntat då vi gjorde en litteraturstudie först, vi bekräftade ett flertal faktorer som andra författare redan har lyft fram genom sina studier, men vi har dock kunnat utveckla vissa faktorer genom den information vi fick från empirin. Ett exempel är framtagandet av nyckeltal som teorin vi använde oss av inte var så specifik kring, men som vi genom empirin tydligt kunde se att nyttor för företagsstrategin är den viktigaste faktorn för.
Det som kan ifrågasättas i vår studie är om de delområden vi identifierade och använde oss av är de bästa. Vi undersökte teorin och delade in informationen i de mönster som verkade mest logiska, vilket såklart skedde med viss subjektivitet, vilket ledde till dessa delområden. Det som dock stärker vårt val av delområden är att det personer vi intervjuade, som många hade stora erfarenheter med arbete kring portföljstyrning, ansåg att vi hade fått med alla de viktiga aspekter som hör till portföljstyrningen.
Projektportföljstyrning (PPM) är någonting som vi, genom våra intervjuer, kan spekulera kommer bli större och större i framtiden och få en mer central roll i fler verksamheter. Därför ser vi att vidare studier kring PPM och dess delområden bara kan hjälpa utvecklingen mot en bättre projektkultur inom företag.
Ett exempel på något som kan vara intressant för fortsatta studier är mognadsmodeller, hur ser dessa ut och är stegen och vyerna i en mognadsmodell representativa för alla typer av företag och
verksamheter? Vi går inte in djupare på mognadsmodeller i vår studie men detta är ett stort område att granska närmare. Fortsatta studier kring projektkontor kan även vara väldigt intressant då dessa fyller en vital roll, inte bara för portföljen, utan även hela företaget då de ofta hjälper och stöttar verksamheten på ett flertal olika sätt. Ett exempel vore att granska närmare hur utvärderingen av projektkontoren bör gå till för att tydligare visa på nyttorna de tillför verksamheten, detta var en fråga som i princip alla de intervjuade tyckte var intressant då detta är något som väldigt sällan utförs i dagens organisationer.
För att summera upp ovanstående stycke så intressanta frågor att utföra fortsatta studier kring vara: • Vad är och tillför mognadsmodeller till Projektportföljstyrning?
Tryckta källor
Bonham, S. (2005) IT portfolio management. Artech House, INC, Norwood.
Bruzelius, L.H. & Skärvard, P. (2011) Integrerad organisationslära. Elanders Hungary, Hungary.
Bryman, A. (2009) Samhällsvetenskapliga metoder. Elanders Hungary, Hungary.
Giacolone, R.A. (1991) Introduction to organizational behavior – Fourth Edition, HarperCollins Publishers Inc, New York
Handler, R. & Maizlish, B. (2005) IT portfolio management step-by-step, John Wiley & Sons, Hoboken, New Jersey
Herzog, T. (1996) Research methods in the social sciences, HarperCollins College Publishers, New York.
Kendall, G. & Rollins, S. (2003) Advanced project portfolio management and the PMO, J.Ross Publishing, Inc., Florida.
Levine, G. & Rad, P.F. (2006) Project portfolio management tools and techniques. IIL Publishing, New York
Implementations. I: Levine, H.A. (red.), Project portfolio management : a practical guide to selecting projects, managing portfolios, and maximizing benefits (s. 82-91). John Wiley & Sons,
San Francisco
May, T. (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Studentlitteratur, Lund.
McGuin, P. & Rajegopal, S. & Waller, J. (2007) Project portfolio management: Leading the
corporate vision. Creative print and design, Wales
Project management institute (2006) The standard for portfolio management. Four campus
boulevard, Newton square, Pennsylvania.
Project management institute (2008) PMBOK Guide 4th edition. 14 Campus Boulevard, Newton Square, Pennsylvania.
Tonnquist, B. (2010) Projektledning (Tredje upplagan). Bo Tonnquist och Bonnier Utbildning AB, Stockholm.
Elektroniska källor
Aregab AB 2010 [citerat 2011-09-19]; tillgänglig på: http://www.aregab.se/hem/om- aregab/artikel/om-foretaget/
Condesign AB 2011 [citerat 2011-09-19]; tillgängligt på: http://condesign.se/SE/OmCondesign/OmCondesign.aspx
mission--strategy/
Microsoft AB [citerat 2011-09-19]; tillgängligt på: http://www.microsoft.com/sv-se/msab/om.aspx samt http://www.microsoft.com/sv-se/msab/historia.aspx
Föreningen Svenskt Projektforum [citerat 2011-09-19]; tillgängligt på: http://projektforum.se/templates/PF_Page.aspx?id=125
Semcon 2010 [citerat 2011-09-19]; tillgängligt på: http://semcon.com/en/About- Semcon/Sustainable-business/
VSAP - Verksamhetsstyrning av projekt 2011 [citerat 2011-09-19]; tillgängligt på: http://vsap.se/index.php/om-vsap.html