sammanfattande redogörelse för aktualitetsprövningen
I PBL 2010:900 utökas länsstyrelsens ansvar och vikten av att hålla översiktsplanen aktuell genom den sammanfattande redogörelsen. Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i PBL 5 § och inför det arbetet ska länsstyrelsen redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet34. Länsstyrelsen ska också
göra vissa avvägningar mellan dessa intressen, men inte gå så långt att det går in på kommunens ansvar att göra de slutliga avvägning- arna och ställningstagandena.35
I den senaste PBL-propositionen anger regeringen36 att aktuali-
tetsprövningar inte har genomförts i tillräckligt hög grad och det är skälet till att den sammanfattande redogörelsen infördes för att underlätta och uppmärksamma betydelsen av att översiktsplanernas aktualitet prövas. I propositionen framhålls behovet av att vitalisera översiktsplaneprocessen och att stärka översiktsplanens strategiska roll, samt att den sätts i ett bredare och mer strategiskt sammanhang. Detta uppfylls genom att den hållbara utveckling som kommunen presenterar i översiktsplanen förhåller sig till ett nationellt och regionalt sammanhang där kopplingarna till övergripande mål och program tydliggörs.
I den sammanfattande redogörelsen bör länsstyrelserna redovisa hur de nationella miljökvalitetsmålen, som en del av de statliga intressen som länsstyrelserna ska belysa i redogörelsen, förhåller sig till planens aktualitet. Och det är i den mycket generella beskrivning- en av vad den sammanfattande redogörelsen ska innehålla, samt att länsstyrelserna ska ta till vara statens intressen i samrådet, som miljökvalitetsmålen kan falla in. Så är inte fallet när det gäller den preciserade beskrivningen av vad länsstyrelsen ska yttra sig över i granskningen av den utställda planen, där miljökvalitetsmålen inte nämns.
samrådsskedet och dialogen
Dialogen i processen att ta fram en översiktsplan eller ändring av en
34 PBL 2010:900 3 kap 27–28 §§ 35 Prop 2009/10:170 s. 190
36 Prop 2009/10:170 En enklare plan och bygglag, sid 171
sådan är en viktig framgångsfaktor för ett bra resultat och genomför- ande. En förutsättning är att dialogen och förankringen sker mellan kommun och kommunens medlemmar, mellan stat och kommun, mellan regionorgan och kommun och tvärsektoriellt inom kommunen.
I tre av PBL-propositionerna37 betonar regeringen betydelsen av
den demokratiska aspekten på medborgardialogen och att ett viktigt syfte med den är att den ska medverka till ett bättre planeringsunder- lag. Medborgarna exemplifieras med såväl enskilda som intresseor- ganisationer.
Enligt PBL ska kommunen ge de medborgare, sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av planen möjlighet att delta i samrådet. Syftet är att ge deltagarna möjlighet till insyn och påverkan. Detta utvecklas framför allt i proposition 1994/95:230, som syftade till ökat medborgarinflytande och ökad miljöhänsyn.
Också i miljömålspropositionen 2000/01:13038 bedömer reger-
ingen att dialogen på den lokala nivån är speciellt viktig och den sker framför allt genom dialogen mellan kommunens medlemmar och kommunen i översiktsplanens samrådsskede. Regeringen säger också att det är kommunerna som har det övergripande ansvaret för den lokala anpassningen av de nationella målen och att det är den kommunala samhällsplaneringen som ger ramar och underlag för miljöarbetet. Ett skäl till denna bedömning är att samarbetet och dialogen mellan samhällets olika aktörer är avgörande för det fort- satta arbetet med att förankra, utveckla och förverkliga miljökvali- tetsmålen.
Hållplats
Rättvik
37 Propositionerna 1985/86:1, 1994/95:230 och 2009/10:170 38 Sid. 238I proposition 1994/95:230 påtalar regeringen problemet med att engagera kommunmedlemmarna i den översiktsliga planeringen, där det kan vara svårt att uppfatta hur planen egentligen påverkar dem och deras närmiljö. Regeringen trycker på vikten av att kommu- nen är tydlig när det gäller ställningstaganden i översiktsplanen och konsekvenserna av dessa, så att det blir enkelt för myndigheter och kommuninvånare att förstå betydelsen av förslagen.
Regeringen hoppades på positiva erfarenheter från kommuner som skulle komma att jobba med olika metoder för att engagera medborgarna i utvecklingen av deras närmiljö39.
Länsstyrelserna samordnar statens intressen och företräder staten i dialogen med kommunerna. Det är framför allt i samrådsprocessen som statens inflytande sker genom denna dialog. Dialogen komplet- teras idag av den sammanfattande redogörelse som länsstyrelserna ska ta fram inför aktualitetsprövningen av den gällande översiktspla- nen (se sid. 10). De statliga myndigheterna ska förse länsstyrelserna med underlag för översiktsplaneringen och dialogen och det är länsstyrelsernas uppgift att göra sammanvägningar av det materialet samt ge råd om de allmänna intressena enligt 2 kap PBL.
39 Boverket har under 2013 fått i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning för medborgardialog vid planering av bostäder och bo- stadsområden. Uppdraget ska vara genomfört till våren 2014.
Bartholdsson, K. (2011) Målkonflikter – en sund företeelse eller ett olösligt problem. Naturvårdsverket 2011. Björnberg, K.E. 2009. Rational Goals for the Urban Environment: A Swedish Example. European Planning Studies 17:7 pp 1007–1027.
Boverket, 2011. Sammanställning av nationella mål planer och program av betydelse för fysisk samhälls- planering. Rapport 2011:17 Delrapport regeringsuppdrag. Boverket.
Edvardsson, K., 2006. Fyller Miljömålen sitt syfte? I vägar till ett effektivt miljöarbete. Edvardsson, K och Hansson, S-O., Red. Boréa Bokförlag.
Lundgren L. J., 2013. Vad staten vill – Mål och ambitioner i svensk politik. Tarschys, D., Lemne, M. Red. Gidlunds förlag.
Länsstyrelsen i Skåne, 2012. Skånska åtgärder för miljömålen – Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitets- målen 2012–2016. Löpnummer: 2012:7.
Naturvårdsverket skrivelse utkast till målmanualer 2013-03-06. Naturvårdsverket anvisningar till målmanualer 2013-03-05. Proposition 2009/10:170. En enklare plan och bygglag.
Proposition 2006/07:122. Ett första steg för en enklare plan- och bygglag. Propositionen 2003/04:116. Miljöbedömningar av planer och program. Proposition 2000/01:130. Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier.
Proposition 1994/95:230. Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Proposition 1985/86:1 med förslag till ny plan och bygglag.
SFS 2011:338 Plan- och byggförordningen . SFS 2010:900 Plan och Bygglag.
SFS 2013:855 med en ändring i förordning 2007:825 5 a§ med Länsstyrelseinstruktion. SFS 2007:825 med Länsstyrelseinstruktion.
SFS 2012:546 med instruktion för Boverket.
Statskontoret, 2013. Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet. Stadskontoret delrapport 2013:12. Stadskontoret 2012. Miljöövervakning – kartläggning och analys. Stadskontoret delrapport 2012:12.
Sveriges Länsstyrelser och samverkansorganet RUS. Hur går miljöarbetet lokalt och regionalt –delprojekt i fördjupad utvärdering 2012. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Februari 2012.
www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd- miljo/ Senast uppdaterad 14 maj 2004
Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se
Webbplats: www.lansstyrelsen.se
resonerar runt dessa frågor. Resonemanget i rapporten visar på att plan- och bygglagen och miljöbalken har verktygen för att fånga miljömålen och hållbar utveckling i översiktsplanen. Här bekräftas också dialogens betydelse som metod att komma fram till relevanta strategier för den hållbara utvecklingen i kommunen. Rapporten inne- håller också resonemang om målstyrning, målkonflikter och uppfölj- ning i miljömålssystemet, specifikt målet God bebyggd miljö.