I propositionen till PBL 1987:1030 slås det fast att den fysiska miljön
utgör ramen för mänskligt liv och verksamhet. I propositionen påtalas vikten av ansvarstagande för den fysiska miljön både från enskilda individer och från samhällsorgan i ett samhälle som präglas av en demokratisk grundsyn och av solidaritet mellan människor. Vården, utformningen och användningen av den fysiska miljön sätts som en grundförutsättning för att åstadkomma goda sociala levnads- villkor för människor både i dagens samhälle och för kommande generationer. Vidare poängteras även kravet på jämlikhet och jäm- ställdhet. För att kunna uppnå dessa mål krävs det en fysisk plane- ring som bedrivs under ledning av organ som väljs i demokratisk ordning. Propositionen slår fast att:
”avvägningar som görs i demokratisk anda mellan motstridiga intressen bör ske med beaktande av de grundläggande strävan- dena efter solidaritet och jämlikhet. En självklar utgångspunkt är därvid att gemensamma och långsiktiga intressen bör väga tyngre än privata och kortsiktiga.”
Samma proposition utvecklar även resonemanget kring att sätta den fysiska planeringen i relation till en övergripande samhällsplanering och därigenom utforma de fysiska planerna mot bakgrund av sektorsövergripande bedömningar. Vikten av att planen ska belysa olika intressen och att den avvägning som görs ska vara allsidigt och noggrant belyst framhävs. Propositionen betonar att avvägningen i planläggningen ska göras med syftet att främja utvecklingen av ett samhälle som kan tillgodose olika behov för människorna i dag och i framtida generationer. Detta kan ske enbart om sociala förutsätt- ningar beaktas och genom att hänsyn tas till behovet av att bevara värdefulla natur- och kulturvärden. Det är i planer på olika nivåer som villkoren sätts för förändring av miljön och kraven på skydd och vård av det som bör bevaras.
Kommunöversikten var förstadiet till dagens översiktsplaner och denna var tänkt att fungera som en dokumentation av dialogen mellan stat och kommun. Översiktsplanereformens två syften var att klargöra gentemot staten hur områden av riksintresse enligt NRL
30 Proposition 1985/86:1 med förslag till ny plan och bygglag
borde användas och hur mellankommunala problem skall lösas. Det andra syftet var att under demokratiska former ge riktlinjer för lämplig bebyggelseutveckling.
Det nya planinstrumentet översiktsplan, i vilket alla tidigare informella planformer inkorporerades, kopplades till naturresursla- gen och beaktandet av naturresurs- och hushållningsaspekter. Speciellt nämndes hushållningen med jordbruksmark och skog. Flera av de allmänna intressen som hänvisas till i propositionen och som ansågs vara viktiga för kommunens strategiska planering har idag miljökvalitetsmål. Exempelvis natur- och kulturmiljön, vatten, grus och energiförsörjning. Detta skulle också kopplas till andra kommu- nala planinstrument som behandlade bostadsförsörjning, äldreom- sorg, social omvårdnad, trafikförsörjning, etcetera.
Sveriges kommunala planmonopol lämnar en långtgående frihet till kommunerna att själva bestämma över användningen av mark och vatten. Dock poängteras vikten av stat-kommundialogen genom länsstyrelsernas granskningsyttrande till översiktsplanen31.
”Länsstyrelsens granskningsyttrande ska ge ett samlat besked om i vilken utsträckning kommunens översiktsplan kan genomföras utan ingripande från staten, utifrån de intressen som staten ska bevaka enligt plan- och bygglagen.”
Propositionen till PBL 2010:90032 ger uttryck för att lagstiftningen bör
ge stöd för en mer visionär och strategisk översiktsplan som tar
Hållplats
Karlshamn
31 Prop 2009/10:170 32 Prop 2009/10:170, sid 170
hänsyn till och samordnar med överordnade, för kommunen rele- vanta, nationella, regionala och mellankommunala mål, planer, program och strategier. Översiktsplanen ska hantera och ta ställning till sambanden mellan till exempel regionala tillväxt- och utveck- lingsprogram, länsplaner för transportinfrastruktur, de transportpo- litiska målen, miljökvalitetsmålen och regionala klimat- och ener- gistrategier. Det kan också finnas mål, planer och program som avser elektronisk infrastruktur, avfallshantering, kollektivtrafikförsörjning eller jämställdhet och integration som har betydelse för kommunens hållbara utveckling. Därigenom kan översiktsplanen utvecklas till ett sektorsövergripande och strategiskt instrument för kommunens långsiktiga utveckling av den fysiska planeringen och även fungera som en plattform för kommunens medverkan i bland annat den regionala utvecklingsplaneringen.
I propositionen till PBL 2010:900 sägs det att
”exakt vilka mål, planer, program och strategier som hänsyn bör tas till bör inte regleras eftersom dessa kan skifta till namn och innehåll över tid. Det bör vara upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen”
Fram till att gällande PBL kom 2011 har miljöbalkens styrning av innehållet i miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i 6 kapitlet varit den enda kopplingen av miljökvalitetsmålen till PBL. I MKB:n ska det finnas en beskrivning av hur relevanta miljö- kvalitetsmål har beaktats i planen eller programmet. Hanteringen avsågs alltså vara densamma som den som nu har lagts till PBL, att kommunen själv avgör vilka mål som är relevanta för kommunen, men eftersom den avser innehållet i en MKB så kom målen att hante- ras utifrån en konsekvensanalys.
Miljöbalken säger att kommunen vid upprättandet av en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas.
I propositionen Miljöbedömningar av planer och program33 sägs
att kommunerna redan gör miljöbedömningar och därför blir det inte något stort merarbete att göra MKB för planer och program. Av den anledningen finns det inte något resonemang i propositionen om hur miljöbedömningen/MKB:n ska förhålla sig till just översikts-
33 Propositionen 2003/04:116 Miljöbedömningar av planer och program
planen eller hur kommunerna ska belysa övergripande frågeställ- ningar i förhållande till betydande miljöpåverkan mer än att det hänvisas till europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.