Anm. 1. Då tiden efter läsåret 1927—28 kännetecknats av en hel del mer eller mindre genomgripande övergångsförhållanden, som icke torde hava und-gått att sätta sin prägel även på lärobokslitteraturen, har nämnda läsår såsom varande det sista under den föregående perioden, utvalts för föreliggande under-sökning. Avsikten har därvid varit att utröna, icke endast vilka böcker som begagnats vid ifrågavarande läroanstalter utan även deras antal och fördelning, i stora drag, på de olika skolorna.
Anm. 2. När i det följande angives det antal läroanstalter, vid vilka sär-skilda böcker eller slag av böcker kommit till användning, må härvid med styrka betonas, att siffrorna i regel äro att anse som ungefärliga. Anled-ningarna härtill äro följande. Till underlag för undersökningen ha måst läg-gas de av skolorna avgivna årsredogörelserna, som emellertid vidlådas av en del ofullkomligheter, huvudsakligen bestående däruti, att boktitlar och förfat-tare ej äro med önskvärd noggrannhet angivna. Så t. ex. kallas samma bok vid en läroanstalt »språklära», vid en annan »grammatik», och samma bok kallas vid en läroanstalt »Lärobok i », vid en annan »Kort lärobok i
»; samma författarnamn återgives ibland olika vid olika skolor, och författarnamnet på en redan utgången edition bibehålles stundom på en ny, av delvis andra omarbetad.
Då tiden icke medgivit att inhämta upplysningar i alla dessa fall, hava de sakkunniga sökt att med tillhjälp av bokkataloger m. m. komma det verkliga förhållandet så nära som möjligt och ibland verkställt sammanslagningar av samma författares något olika läroböcker i samma ämne, där sådant ansetts kunna utan olägenheter äga rum. Denna eftergranskning har emellertid icke kunnat fullständigt undanröja felkällornas inverkan, varför siffrorna i all-mänhet måste betecknas som ungefärliga men dock tillräckligt upplysande för
det ändamål, som med undersökningen varit avsett. I avseende på de angivna bokpriserna gäller i vissa fall en liknande reservation.
Anm. 3. Beträffande de obligatoriska övningsämnena — med undantag av gymnastik, där läroböcker ej förekomma — hava vid åtskilliga kommunala mellanskolor och enskilda läroanstalter inga uppgifter lämnats i årsredogörel-serna, varför översikten i fråga om dessa ämnen måst begränsas till de allmänna läroverken.
Kristendom.
Enligt 1906 års undervisningsplan för de allmänna läroverken skulle i klas-serna 1—3 kristendomsundervisningen hava till uppgift att införa lärjungarna i enkla berättelser, hämtade ur Den Heliga Skrift. I denna del av undervis-ningen hava 4 läroböcker vunnit ungefär lika stor användning, nämligen B .
97 J : s o n B e r g q v i s t , Biblisk historia för folkskolor och småskolor (kr.
1: 15) på 46 ställen, B e r g q v i s t och S. H e r n e r , Bibliska berättelser till urval (kr. 3 : 60) på 45 ställen, L. R i b b i n g , Biblisk historia (kr. 1: 25) på 46 ställen samt W. N o r l é n och F . L u n d g r e n , Biblisk historia för folkskolan (kr. 1:25) på 31 ställen. Vid sidan av dessa förekomma på enstaka ställen 6 andra läroböcker i biblisk historia.
Enligt nämnda undervisningsplan skall det religiöst-sedliga innehållet i klas-serna 1—3 framgå som lärdomar av de bibliska berättelklas-serna. Till ledning vid denna del av undervisningen har Luthers lilla katekes använts på 143 ställen.
T 4 klassen skola huvuddragen av Israels historia och i 5 klassen det väsent-liga av Jesu liv och verksamhet genomgås. För denna gren av undervis-ningen hava i^ klass 4 använts H e r n e r , Israels historia i kort sammandrag (kr. 2 : — ) på 184 ställen samt S. W i c k b o m , Lärobok i Israels historia för realskolans 4:e klass (kr. 1: 75) på 34 ställen. För klass 5 har E . S t a -v e, Kort framställning a-v Jesu li-v och -verksamhet (kr. 2: 30) an-vänts på 159 ställen. För undervisningen i den kristna tros- och sedeläran i klasserna 4 och 5 hava huvudsakligen följande 4 läroböcker använts: N . S ö d e r b l o m , Lev-naden, tron och bönen (kr. 1: 40) på 39 ställen, A. B e r g s t r a n d , Grund-dragen av den kristna tros- och sedeläran (kr. 2 : 4 0 ) på 26 ställen, O. B e ns o w, Den krinstna trons och nsedeläran (kr. 1: 75) på 17 nställen nsamt C. P a l m -g r e n , Grundlinjer för undervisnin-gen i kristen tros- och sedelära (kr. 0: 60) på 3 ställen. Vid 17 högre flickskolor har använts H e d d a A n d e r s s o n , Den kristna tros- och sedeläran (kr. 2 : 5 0 ) . För undervisningen i kyrko-historia i realskolans 6 klass har C. L u n d i n , Bilder ur kyrkans kyrko-historia
(kr. 3:35) varit i användning på 114 ställen, under det att N. O. E k -s t r ö m , Bilder ur kyrkan-s hi-storia (kr. 2 : 5 0 ) varit i bruk vid 17 läro-anstalter.
På gymnasiet har för den kyrkohistoriska undervisningen använts J . G u m-m e r u s - J . T. R o s e n q v i s t - A . J o h a n s s o n , Lärobok i kyrko-historia (kr. 4 : 2 0 ) vid 80 läroanstalter, N. L ö v g r e n , Kyrkokyrko-historia och Kyrkohistoria i sammandrag (kr. 4: 50, resp. 3 : 50) vid resp. 14 och 68 läroan-stalter, H. H o l m q u i s t , Bilder ur kyrkohistorien (kr. 1: 90, förk. kr. 1: 55) vid 41 läroanstalter samt I. H o l m och H . H a l l e n , Lärobok i kyrkohisto-ria (kr. 3 : 75) och Kyrkohistoriska gestalter och riktningar (kr. 2 : 9 0 ) vid 26 läroanstalter. Undervisningen i den kristna tros- och sedeläran på gymnasiet har meddelats med ledning av A. A h 1 b e r g, Den kristna världs- och
livs-åskådningen (kr. 2:40) på 69 ställen samt O. A h n f e l t och B. J : s o n B e r g q v i s t, Den kristna tros- och sedeläran (kr. 3 : 50) på 12 ställen. För den religionshistoriska undervisningen hava använts A h l b e r g , Religions-historisk översikt (kr. 0: 90) på 105 ställen, S ö d e r b l o m , Översikt av all-manna religionshistorien (kr. 5: 50) på 15 ställen och Liten lärobok i religions-historia (kr. 1:25) på 27 ställen samt E . L e h m a n n, Religionerna. Kort-fattad religionshistoria (kr. 2: 25) på 24 ställen.
För undervisningen i kristendom på läroverkens hög- och lågstadium hava inalles använts omkring 90 läroböcker, av vilka 14 på endast 1 ställe och 5 på 2 ställen.
Modersmålet.
Bland de för undervisningen i modersmålet använda språklärorna intaga de av L. K e b b e utgivna Svensk språklära för realskolan (kr. 1: 80) och Kort-fattad svensk språklära för realskolan (kr. 1:60) främsta rummet, 144 stäl-n ' o S \8 t- ? ° , Smie r D* 4 " S u n d é n , Svensk språklära i sammandrag (kr. 2:oO) vid 94 läroanstalter. För de högre flickskolornas vidkommande
7—303336
98
intaga M a t h i l d a W i d e g r e n och D a g m a r L a u r l t z e n , Svenska språkets formlära (kr. 1: 60) samt W i d e g r e n , Svenska språkets allmänna satslära (kr. 1: 40) främsta rummet, den förra på 61, den senare på 60 ställen.
Exempelsamling till inövande av svenska satsläran av B, e b b e och W . F i-s c h e r (kr. 1:25) användei-s på 161 i-ställen. För undervii-sningen i rätti-skriv- rättskriv-ning användas H. K a b n e r och J . G. V i c t o r i n, Svensk rättskrivrättskriv-nings- rättskrivnings-lära (kr. 0: 60) på 92 ställen samt av S. A. S t a l i n utgivna läro- och öv-ningsböcker i rättskrivning på 71 ställen. Vid sidan av dessa förekomma J . R i c h t e r, Svensk rättskrivningslära (kurserna 1—3 kr. 3 : 0 5 ) på 44 ställen samt S u n d é n , Svensk rättskrivningslära (,kr. 1:—) på 11 ställen.
Bland stilistiska läroböcker hava använts P . J . E d 1 e r, Hjälpreda för upp-satsskrivningen (kr. 1: 25) på 46 ställen, C. A. L j u n g g r e n , Stilarter och språkriktighetsregler (kr. 1:20) på 41 ställen och N. B e c k m a n , Hjälp-reda vid uppsatsskrivning (kr. 1: —) på 26 ställen. För den litteraturhisto-riska undervisningen användes R. S t e f f e n , Svensk litteraturhistoria (kr.
4 : 9 0 , förkort, uppl. 3:40) på 142 ställen, J . M j ö b e r g, Svensk litteratur-historia (kr. 3:75) på 20 ställen samt M j ö b e r g och A. W a h l g r e n . Kort svensk litteraturhistoria för ungdomsskolor (kr. 1:25) på 28 ställen.
Bland läseböcker intaga de av H. C e 1 a n d e r, A. F . W . L i n d v a l l , A. D a l i n , M j ö b e r g och S t e f f e n utgivna de främsta rummen.
Inalles hava för undervisningen i modersmålet använts omkring 160 läro-och läseböcker, av dem 20 på endast 1 ställe läro-och 6 på 2 ställen.
Latin.
Av latinska språkläror användas vid 44 läroverk A. W . A h 1 b e r g , La-tinsk grammatik för de allmänna läroverken (kr. 3 : 7 5 ) ; vid ungefär hälften så många, eller 21, brukas R. T ö r n e b l a d h och L. L i n d r o t h , La-tinsk språklära (kr 3 : — ) . Vid sidan av dessa förekommer vid 6 läroverk S.
T e s s i n g, Latinsk skolgrammatik (kr. 2: 75).
Av läse- och elementarböcker intaga de av F . P o n t é n utgivna Latinska författare i urval för gymnasiet (del. I — I I : 1—2 kr. 13:75) samt Latinsk läsebok för nybörjare (kr. 2 : 9 0 ) första rummet med resp. 58 och 30 läroan-stalter. Därnäst kommer T ö r n e b l a d h , Latinsk elementarbok (kr. 1: 50) vid 23 läroanstalter.
För den i den äldre undervisningsplanen föreskrivna undervisningen i ro-mersk mytologi och kulturhistoria samt roro-merska antikviteter användas de av H. B e r g s t e d t utgivna läroböckerna Huvuddragen av grekernas och romar-nas mytologi (kr. 3 : 50) samt Kort romersk kulturhistoria (kr. 4: 25) vid resp.
26 och 5 läroanstalter; L i n d r o t h , Kort sammandrag av de romerska anti-kviteterna (kr. 0 : 9 0 ) är i bruk vid 48 läroanstalter. C. C a v a l l i n s latin-ska ordböcker voro i bruk vid 55 läroanstalter, A. G. S a l e n i u s , Latinsk-svensk ordbok vid 34.
Samtliga i bruk varande läroböcker i latinska språket och därtill anknutna kunskapsgrenar voro 75. Av dessa användes icke mindre än 32 vid endast 1 läroanstalt, 9 vid 2.
Grekiska.
Såsom språklära användes endast den av E . L ö f s t e d t och J. a f S i l -l e n utgivna (kr. 5: 25), på 40 stä-l-len. B-land -läseböcker intages främsta rum-met av F . P o n t é n, Grekisk läsebok för nybörjare (kr. 6: 50), på 29 ställen, samt G. M e l l é n och N. L u n d q v i s t, Grekisk läsebok (kr. 7: 50), på
99 23 ställen. I övrigt hava använts olika upplagor av Xenofon, Platon och Ho-merus m. fl. Inalles hava 3G läro- och läseböcker i grekiska använts, bland dem 20 på endast. 1 ställe och 3 på 2 ställen.
Tyska.
1. I fråga om nybörjarböcker (elementarböcker) tages ledningen av A. H e u m i a n n, Tyska för nybörjare, som förekommer vid sammanlagt 187 skolor (47 läroverk — 53 kommunala mellanskolor — 87 enskilda skolor).
Därefter komma E. G. C a 1 w a g e n, utg. av C. O. N o r d g r e n, Tysk ele-mentarbok, vid 58 skolor (resp. 23 — 18 — 17), G. B j ö r k e l u n d , Meto-disk nybörjarbok i tyska, vid 18 (resp. 4 — 11 — 3), N. A. M a t h e s i u s , Tysk elementarbok, vid G (4 läroverk och 2 enskilda skolor), S o f i A. 1 m-q u i s t, Tysk elementarbok, vid 3 enskilda skolor, W . R i p m a n, A first ger-man book, vid 3 enskilda .skolor, E . W i g h , Tysk nybörjarbok, vid 2 skolor
(1 läroverk och 1 kommunal mellanskola) samt B j ö r k e l u n d och S. B. T.
D a n i e l s s o n , Tysk nybörjarbok, vid 1 läroverk.
2. I grammatik dominera H. H j o r t h, Tysk grammatik och Förkortad tysk grammatik, vid sammanlagt 254 skolor (resp. 72 — 81 — 101).
Därnäst komma E. L å f t m a n, Kortfattad tysk grammatik, vid 14 skolor (resp. 5 — 2 — 7), C a 1 w l a g e n - N o r d g r e n, Tysk språklära för de all-männa läroverken och Kortfattad tysk språklära, vid 9 (resp. 4 — 1 — 4 ) , A. F . W i n e 11, Tysk grammatik, vid 7 (resp. 5 — 1 — 1) och W i g h, Tysk grammatik vid 3 skolor (2 läroverk och 1 enskild skola).
3. Beträffande s. k. extemiporalieböcker (avsedda för muntliga och skriftliga översättningsövningar från svenska till tyska, huvudsakligen såsom t i l -lämpningsövningar på den grammatiska kursen och som förberedelse för de skriftliga arbetena, särskilt i realskol- och studentexamina) är litteraturen oväntat riklig, vilket torde bero därpå, att den grammatiska kunskapens inhäm-tande med nu begagnade metoder för textläsning anses kräva detta särskilda stöd (om man ock är benägen att härvid gå till överdrift i den gamla, gram-ma tiserande riktningen).
Dessa böcker, som äro avsedda för olika stadier — lägre, mellanstadiet, real-skolan i dess helhet, gymnasiet o. s. v. — eller särskilt för examina, uppgå till icke mindre än ett 30-tal, under det att grammatikorna äro endast 5 och nybör-jarböclcerna 8. Följande äro de mest begagnade: H j o r t h och H e u m a n n vid 151 skolor, H e u m a n n vid 128, E. F r ö s e l l vid 76 + 57 (för form-läran resp. syntaxen), H j o r t h vid 73, B o k e l u n d och E . R o d h e vid 56, V. B. L ö v b e r g och P. A. F o g e l b e r g vid 29 + 15, C a l w a g e n -N o r d g r e n vid 11 o. s. v. — Dessutom' äro för samma ändamål utgivna och ganska mycket vid olika läroanstalter begagnade skolöverstyrelsens upp-gifter i tyska för student- och realskolexamina.
4. I fråga om textläsning intages ett mellanstadium av s. k. läseböcker, varmed här avses ett vanligen såsom fortsättning på nybörjarboken och alltså i regeln för mellanklasserna gjort samt mer eller mindre metodiskt ordnat och bearbetat urval av texter, oftast försett med ordlista och andra hjälpanordnin-gar. Sådana böcker förekomma till ett antal av omkring 10, däri inräknade ett par för gymnasiet avsedda.
Här dominerar R o d h e, Tysk läsebok för realskolan, vid 111 skolor.
Närmast komma B j ö r k e l u n d-D a n i e l s s o n , Tysk läsebok, vid 32, F r ö s e l l och E . A. M e y e r , Tysk läsebok för skolornas mellanklasser, vid 18, G. A. L. L a n n e r t, Tysk läsebok för skolornas mellanklasser, vid 15 skolor o. s. v. Å gymnasiet användes t. ex. E . S t r ö m b e r g , Tysk prosa för gymnasiets 3 och 4 ring, vid 44 skolor.
100
Här må även nämnas böcker för inlärande av tysk handstil, bland vilka C. A u e r b a c h , Läsebok i tysk handstil är den allmännast begagnade, vid 111 skolor.
5. Den övriga textläsningslitteraturen är tillgodosedd med en särdeles rik-lig samling böcker, uppgående till ett antal av icke mindre än omkring 140.
Metodiskt sett stå åtskilliga av dessa på gränsen till ovannämnda »läseböcker», d. v. s. de utgöras av urval från flera författare eller ibland från samme förfat-tares olika arbeten och äro ofta avsedda för särskilt angivna stadier samt för-sedda med anmärkningar av språklig och litterär art. Editioner av icke be-arbetade tyska författare, däribland även utländska upplagor, förekomma nä-stan uteslutande på gymnasiet.
Innehållet är väsentligen av skönlitterär art, ett tiotal böcker innehålla, helt eller delvis, poesi, och några äro avsedda att meddela s. k. realia (tyskt liv och tyska förhållanden).
Såväl äldre som yngre författare äro representerade, men de förra dock mycket litet använda.
Böckerna äro starkt spridda bland de olika skolorna, och endast ett tiotal har under läsåret 1927—28 lyckats vinna insteg vid ett så pass högt antal allmänna läroverk som 10 eller därutöver. De mest anlitade äro: Der Guck-kasten und andere Erzählungen, vid 26 allmänna läroverk, Auf rauhen Pfaden.
vid 24, Deutsche Dichter der Gegenwart, vid 23 o. s. v. E t t annat, senare år blir fördelningen på de olika läroanstalterna en annan men bokförrådet antag-ligen ännu större.
Då de metodiska anvisningarna förutsätta, att lärjungarna skola före stu-dentexamen hava gjort bekantskap med ett avsevärt urval av tyska författare, kan tillkomsten av denna väldiga textlitteratur i någon mån förklaras men knappast försvaras. Säkert är i varje fall, att den inbjuder till ombyte av texter. En beskärning av förrådet — samtidigt med en utgallring av olämp-lig eller allt för obetydolämp-lig litteratur — vore påkallad.
6. Av ordböcker äro 8 utgivna för översättning från svenska till tyska och 9 för översättning från tyska till svenska, varjämte ett tyskt s. k.Vokabular förekommer.
Bland de förra dominera O. H o p p e , vid mer än 200, och A u e r b a c h , vid 90 skolor, bland de senare H o p p e , vid 199, och G. R o s e n b e r g e r , vid 50 skolor. De övriga ordböckerna användas vid 1 ä 7 skolor.
7. I tysk litteraturhistoria användas 5 läroböcker, av tyska författare och utgivna på tyska, men de förekomma endast vid enskilda skolor och ingen av dem vid mer än ett tiotal läroanstalter..
8. Förutom ovannämnda böcker användas här och där en del andra hjälp-redor, t. ex. för talövningar och för stärkande av ordförrådet, såsom parlörer, vokabelsamlingar, kartor, planscher och grammofonskivor.
9. Priserna äro i genomsnitt för de vanligare grammatikerna omkring kr.
3 : 75, för de vanligare nybörjarböckerna omkring kr. 4 : 50. För övriga böcker äro priserna liksom omfånget mycket olika.
10. I det stora hela kan sägas, att samma böcker som användas vid de all-männa läroverken förekomma vid de två andra slagen av läroanstalter, med vissa avvikelser i fråga om de enskilda skolorna men med ytterst få undantag i fråga om de kommunala mellanskolorna.
Engelska.
1. I fråga om nybörjarböcker (elementarböcker) tages ledningen av D.
E l f s t r a n d , Engelsk elementarbok, vid 113 skolor (32 läroverk — 40 kom-munala mellanskolor — 41 enskilda skolor).
101 Därnäst komma G. B j ö r k e l u n d och S. B. T. D a n i e 1 s s o n, Metodisk nybörjarbok i engelska, vid 54 skolor (resp. 19 — 16 — 19), J . A. A f z e -1 i u s, Engelsk nybörjarbok för real- och samskolor och Engelsk elementar-bok, vid 47 skolor (resp. 16 — 17 — 14), W . R i p m a n , A First English Book, vid 33 (resp. 9 — 7 — 17), R. E . Z a c h r i s s o n och G. G r o v e, Engelsk nybörjarbok vid 16 (resp. 5 — 5 — 6) samt E . R o d h e, Engelsk elementarbok och Engelsk läsebok för nybörjare, vid 2 läroverk.
Dessutom förekomma: O. J e s p e r s e n och C. S a r a u w , Engelsk ny-börjarbok, W . U h r s t r ö m, Nybörjarbok i engelska samt S o f i A 1 m-q u i s t och J u l i a v. B a h r , Engelsk lärobok för nybörjare, vardera vid 1 enskild skola, ävensom J e n n y W a l l e r s t e d t , Lärobok i engelska för äldre nybörjare, vid 12 enskilda skolor.
2. I grammatik dominera E l f s t r a n d , Engelsk grammatik för skolor och Kortfattad engelsk grammatik, vid sammanlagt 151 läroanstalter (resp.
36 — 45 — 70) samt V. H a m m a r b e r g och S. Z e t t e r s t r ö m , En-gelsk grammatik för högre allmänna läroverk, real- och samskolor och Kortfattad engelsk skolgrammatik, vid 149 skolor (resp. 54 — 47-—48).
Därefter komma E . G. C a 1 w a g e n, utg. av A. A x e l s s o n L i n d -q v i s t , Kortfattad engelsk språklära, vid 5 skolor (3 läroverk och 2 en-skilda skolor), och A f z e l i u s , Engelsk grammatik för real- och samskolor, vid 4 skolor (resp. 1 — 2 — 1 ) .
Dessutom förekomma E l f s t r a n d , An English Grammar, vid 1 enskild skola och K a r i n Ä h l s t r ö m , English Grammar for Swedish Schools, vid 1 enskild skola.
3. Beträffande s. k. extemporalieböcker (se tyskan, punkt 3) är litteraturen proportionellt lika riklig som i tyskan och omfattar omkring 25 böcker. Föl-jande äro de mest begagnade: Z e t t e r s t r ö m , översättningsövningar till engelska för realskolan och gymnasiets två första ringar, vid icke mindre än 206 skolor, och L . L i n d b e r g , övningsexempel till engelska syntaxen, vid 16 o. s. v. De övriga äro starkt spridda på olika skolor. — Dessutom användas i ganska stor utsträckning skolöverstyrelsens uppgifter i engelska för student-och realskolexamina.
4. Läseböcker (se närmare tyskan, punkt 4) förekomma till ett antal av om-kring 15 (däri inräknade några för gymnasiet avsedda). Här dominerar J e s-p e r s e n-R o d h e, Engelsk läsebok för realskolan, vid 145 läroanstalter.
Därnäst komma B j ö r k e 1 u n d-D a n i e 1 s s o n, Fortsättningsbok i en-gelska, vid 20 skolor, F . M a n n f e 11, Engelsk läsebok för klass 6, vid 10, O. T. B e h m , Engelsk läsebok, vid 10 o. s. v. Å gymnasiet användes t. ex.
L i n d b e r g , Engelsk läsebok för gymnasiets högsta klass, vid 13 skolor.
5. f Den övriga textläsningslitteraturen är, liksom i tyskan, tillgodosedd med en riklig samling böcker, uppgående till icke mindre än omkring 150, alltså ännu fler än i tyskan, vilket bl. a. kan förklaras därav, att den engelska skön-litteraturen erbjuder ovanligt många texter särskilt lämpade för ungdomen.
Relativt mycket använda äro: English Fiction, vid 45 läroverk, Tales and Sket-ches, vid 13, The Pavilion on the links, vid 13, men eljest är splittringen myc-ket stark.
Beträffande mnehållet m. m. gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som i punkt 5 framhållits angående tyskan, dock att de moderna författarna domine-ra ännu starkare.
6. Av ordböcker äro 5 (ett parlörlexikon ej inräknat) utgivna för ning från svenska till engelska och 5 (1 fickordbok ej inräknad) för översätt-ning från engelska till svenska, varjämte 1 synonymlexikon och 2 engelska dictionaries förekomma. Bland de förra dominera E . W e n s t r ö m och W . E . H a r 1 o c k, vid 199 skolor, och bland de senare W e n s t r ö m , vid 96
sko-102
lor, E . L i n d g r e n , vid 93 och W e n s t r ö m och L i n d g r e n, vid 38.—
Dessutom förekomma i engelska några uppslagsböcker för uttalet, dock mest avsedda för och begagnade av lärare.
7. I engelsk litteraturhistoria förekomma 4 läroböcker, utgivna av engelska författare och på engelska, men endast vid ett fåtal skolor, alla enskilda.
8. Parlörer, vokabelsamlingar och andra hjälpmedel finnas för engelskan liksom för tyskan (se tyskan, punkt 8 ) .
9. Priserna äro i genomsnitt för de vanligare grammatikerna omkring kr.
3:30 och för de vanligare nybörjarböckerna omkring kr. 3 : 7 5 . För övriga böcker äro priserna, liksom oinfånget, myckel, olika.
10. I det stora hela kan, liksom i fråga om tyskan (punkt 10), sägas, att samma böcker som användas vid de allmänna läroverken, förekomma vid de två andra slagen av läroanstalter, dock att t. ex. Hammarberg-Zetterströms gram-matik är förhärskande inom läroverken men Elfstrands inom de enskilda sko-lorna.
Franska.
1. I fråga om nybörjarböcker (elementarböcker) tages ledningen av A. T.
B ö d t k e r och S. H ö s t, bearbetad av A. T. M a l m b e r g , Lärobok i fran-ska för nybörjare, vid 166 skolor (62 läroverk — 70 kommunala mellanskolor
— 34 enskilda skolor).
I andra rummet komma J e n n y W a l l e r s t e d t , Praktisk lärobok i franska, vid 41 skolor (resp. 0 — 1 — 40), E . E d s t r ö m , Fransk elemen-tarbok vid 26 (resp. 17 — 2 — 7 ) , G. B i l l e r , Fransk elemenelemen-tarbok, vid 26
(resp. 8 — 3 — 15) samt G . E r n s t o c h A . J o h n s o n , Nybörjarbok i fran-ska, vid 17 (resp. 7 — 5 — 5) o. s. v.
Såsom nybörjarböcker kunna även räknas några böcker med lätta läsestyc-ken men utan så ingående metodisk bearbetning, t. ex. H. H u l t e n b e r g ,
Premier livré de lecture franchise, vid 15 skolor. H ä r icke nämnda nybörjar-böcker förekomma i regel endast vid enskilda läroanstalter.
2. I grammatik äro E d s t r ö m , Fransk skolgrammatik och Kortfattad fransk språklära förhärskande, vid 126 skolor (resp. 39 — 9-— 78).
Därnäst komma H u l t e n b e r g , Fransk skolgrammatik, vid 40 skolor (resp. 10 — 7 — 23) B i l l e r , Kortfattad fransk skolgrammatik 12 (resp.
4 — 1 — 7 ) .
3. I fråga om s. k. extem,poralieböcker är litteraturen, som endast omfat-tar omkring 7 dylika böcker, sparsam i jämförelse med tyskan och engel-skan. Detta var att vänta, eftersom så gott som inga skriftliga arbeten då förekommo i franska (jfr punkt 3 under tyskan). Dock äro de utgivna artena tillräckliga även för den nya organisationen. Följande äro de mest be-gagnade: H e d d a C a l i s s e n d o r f f m. fl., Franska skrivövningar och
extemporalier, vid 75 skolor, F . l a n n f e l t, Övningar till franska form-läran, vid 14, L i n d b e r g , Franska översättningsövningar, vid 13 o. s. v.
Dessutom förekomma, tämligen sparsamt, skolöverstyrelsens uppgifter för studentexamen.
4. Läseböcker i den under tyskan och engelskan omtalade speciellare me-ningen (d. v. s. för mellanklasserna, se närmare under tyskan, punkt 4) finnas knappast i franskan, som ju inträder på schemat först i 5:te klassen. Där-emot förekommer en hel del — icke mindre än omkring 25 — läseböcker huvud-sakligen avsedda för gymnasiet, varibland E d s t r ö m , Lectures francaises, vid 41, och V. B r u s e w i t z , Fransk läsebok, vid 27 skolor, äro de vanligaste.
Anledningarna till denna större förekomst av läseböcker på gymnasiet torde vara franskans senare inträde på schemat samt den i språkets egen beskaffenhet
103 liggande större svårigheten för lärjungarna att övergå till ren litteraturläs-ning.
5. Den övriga textläsning slitter atur en omfattar — såsom var att vänta, bl. a.
på grund av förekomsten av de talrika utgivna läseböckerna — icke så många böcker som tyskan och engelskan, men är likväl mer än tillräckligt riklig, upp-gående till omkring 90 arbeten. Relativt mycket begagnade äro Malot, Sans famille, vid 17 läroverk, Maupassant, Contes choisis, vid 15, France, Le crime de Sylvestre Bonnard, vid 10, Labiche, Le Voyage de M. Perrichon, vid 10, o. s. v.
Beträffande innehållet m. m. gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som framhållits i punkt 5 angående tyskan, dock att urvalet från litterär synpunkt synes vara mera vårdat.
6. Av ordböcker förekomma 2 för översättning från svenska till franska, nämligen F . S c h u l t h e s s , Svensk-fransk ordbok, vid 39 skolor och T h e k l a H a m m a r , Svenskt-franskt parlörlexikon, vid 1 enskild skola, samt 4 för översättning från franska till svenska, varjämte 2 franska diction-naires och ett vocabulaire med uttalsbeteckning användas. Bland de fransk-svenska dominerar S c h u l t h e s s , Fransk-svensk ordbok, vid 77 skolor.
Nämnda vocabulaire, av H a m m a r , användes vid 65 skolor.
7. I fransk litteraturhistoria förekommer 1 lärobok, utgiven av fransk för-fattare och på franska, men endast vid 3 (enskilda) skolor.
8. Parlörer, vokabelsamlingar och andra hjälpmedel finnas för franskan, liksom för tyskan och engelskan (se tyskan, punkt 8 ) .
9. Priserna äro i genomsnitt för de vanligare grammatikerna omkring kr. 3: 85, för de vanligare nybörjarböckerna (i egentlig mening) kr. 2: 80. För övriga böcker äro priserna, liksom omfånget, mycket olika.
10. I det stora hela kan, liksom i fråga om tyskan och engelskan (se tyskan;
punkt 10) sägas, att samma läroböcker, som användas vid de allmänna läro-verken, begagnas vid de två andra slagen om läroanstalter, dock att t. ex. Wal-lerstedts Praktiska lärobok i franska språket, som är förhärskande vid de en-skilda skolorna, icke alls förekommer vid de allmänna läroverken.
Historia.
Av läroböcker i svensk historia användas de av C. T. O d h n e r utgivna och sedermera av olika personer omarbetade läroböckerna i fäderneslandets
Av läroböcker i svensk historia användas de av C. T. O d h n e r utgivna och sedermera av olika personer omarbetade läroböckerna i fäderneslandets