Överträdelser

Styrelsen, VD och ibland även särskild firmatecknare har som sagt en rätt att företräda bolaget och ingå avtal för bolagets räkning. Styrelsen och VD ska vid företrädande av bolaget verka inom deras behörighet. Men det finns fall då någon företrädare går utöver denna kompetens.

De avtalen som styrelsen och VD har är olika. Bolagets VD har ett arbetsrättsligtförhållande till bolaget, han eller hon är anställd i bolaget. Medan styrelsen är uppdragstagare i förhållande till bolaget. Styrelsen har fått i uppdrag av aktieägarna att sköta bolaget på ett betryggande sätt. Men styrelsen och VD ska kunna agera fritt och självständig och bolagets förvaltning ska istället prövas en gång per år när bolagsstämman hålls. Ägare i bolaget kan föra klandertalan eller skadeståndstalan mot beslut som fattats av ledningen. Om styrelsen eller VD har fattat något beslut som strider mot bolagsordningen eller någon regel i ABL har stämman rätt att ändra det beslutet. Om ett beslut redan har verkställts i form av att ett avtal ingåtts eller liknande måste hänsyn tas till motparten. Regler om en rättshandlings ogiltighet tas upp nedan.⁶⁶ En styrelse eller annan ställföreträdare för bolaget får inte vidta sådan åtgärd som har till syfte att ge en otillbörlig fördel till någon ägare eller annan och som medför nackdel till en annan ägare, ABL 8:41 1 st. Vidare ska heller inte en rättshandling utföras om den skulle strida mot lag eller bolagsordning och detta gäller även om ställföreträdaren fått anvisningar att utföra denna handling av stämman eller annat organ i bolaget, ABL 8:41 2 st. Ett underordnat organ t.ex. VD har som sagt en lydnadsplikt gentemot styrelsen.

VD ska verka efter styrelsens riktlinjer. Det 2 st. i denna paragraf medger alltså en begränsning i lydnadsplikten. En VD ska inte följa styrelsens eller annat organs förpliktelser om det medför att handlingen strider mot lag eller bolagsordning. En styrelse som hade överträtt denna inskränkning av kompetensen som regleras i ABL 8:41 visas i rättsfallet NJA 2000 s. 404. Styrelsen hade i detta fall beslutat om att överlåta all verksamhet som bedrivits i bolaget till ett annat bolag. Verksamheten skulle då bedrivas i det övertagande bolaget och helt upphöra i den ursprungliga formen.

Styrelsens beslut att lägga ned verksamheten stred mot bolagets verksamhetsföremål.

Beslutet medförde även en otillbörlig fördel för en majoritetsägare som ägde det övertagande bolaget samtidigt som det medförde en nackdel till en minoritetsägare i det ursprungliga bolaget. Domstolen ansåg vidare att styrelseledamöterna måste ha insett att det skulle innebär en nackdel för minoritetsägaren och blev därför förpliktad att solidariskt ersätta den uppkomna skadan som den drabbade minoritetsägaren kan ha åsamkats.

5.4.1. En rättshandlings ogiltighet

I ABL 8:42 finns det uppställt en ogiltighetsregel för de gångerna då någon företrädare för bolaget har överskridit sin behörighet eller befogenhet. Denna bestämmelse syftar på

65 A.a. Sid 223.

66 A.a. Sid 250, 254-255.

26

det förhållande bolaget har med en tredje man dvs. olika motparter till bolaget.1 st. i paragrafen anger behörighetsöverskridande. Det är då styrelsen eller särskild firmatecknare har vidtagit en åtgärd för bolaget som strider mot det organets behörighet.

Rättshandlingen gäller då inte mot bolaget och har inte heller någon verkan för motparten. Denna första mening innebär situationer då styrelsen eller särskild firmatecknare handlat inom ett överordnat organs kompetens exempelvis stämmans.

Om styrelsen eller särskild firmatecknare har vidtagit åtgärd som ligger på stämmans bord som exempelvis beslut att ändra bolagsordningen eller att bolaget ska träda i likvidation, ska den handlingen inte gälla mot bolaget den är då att ses som ogiltig.

Vidare anges i 1 st. andra meningen att om VD har överskridit sin behörighet enligt ABL 8:29 den löpande förvaltning, ska handlingen inte gälla om motparten varit i ond tro. Denna bestämmelse innebär fall då VD har handlat inom styrelsens kompetens och då överskridit sin egen. Motparten ska ha insett eller bort ha insett att VD överskridit sin behörighet för att avtalet ska kunna ogiltigförklaras och det ligger på bolaget att bevisa motpartens onda tro. I förarbeten till lagen har det sagts att det kan vara svårt för en utomstående att veta vad som faller inom VD:s förvaltning och det ska därför krävas att motparten inte insett eller bort inse att en behörighets överträdelse skett.⁶⁷

ABL 8:42 2 st. anger befogenhetsöverskridande. Där anges att om styrelsen, VD eller särskild firmatecknar har överskridit sin befogenhet ska handlingen inte vara gällande mot bolaget och anses vara ogiltig om motparten insett eller bort ha insett att en befogenhet överträtts. Här krävs också att motparten varit i ond tro för att ogiltighet ska kunna hävdas. Den här första meningen i 2 st. kan ses som en huvudregel. Andra meningen i 2 st. reglerar undantaget. Där framgår att om styrelsen eller VD har vidtagit åtgärd som lett till en överträdelse av bolagets verksamhet eller annan bestämmelse som föreskrivits i bolagsordningen eller av annat organ, kan rättshandlingen bli giltig för motparten. Ett exempel är om det föreskrivits i bolagsordningen att försäljning av fastigheter ska fattas av stämman och om styrelsen sen beslutar att sälja viss fastighet skulle ett överskridande av befogenheten ha skett. Men bolaget blir ändå bundet av rättshandlingen gentemot motparten oavsett om denne varit i ond eller god tro.⁶⁸

I ABL 27:4 finns en bestämmelse om att det som förts in i aktiebolagsregistret ska anses vara känt för tredje man. Om en utomstående skall ingå ett avtal med ett aktiebolag och en företrädare för detta bolag gör den utomstående rätt i att kolla upp så att den som företräder bolaget har rätt behörighet. För om det efteråt kommer fram att personen inte var behörig att företräda bolaget så har den utomstående liten chans att få avtalet att ogiltigförklaras då det förutses att han eller hon har kännedom om vem som har rätt att företräda bolaget. En firmatecknare ska vara registrerad i aktiebolagsregistret.⁶⁹Om en särskild firmatecknare har utsetts ska det registreras i aktiebolagsregistret. Men om det t.ex. är föreskrivet att en särskild firmatecknare ska företräda bolaget kan tredje man inte vara säker på vilken befogenhet som denne besitter. En registrerad firmatecknare kan i princip helt sakna befogenhet. För att tredje man ska känna sig helt säker innan

67 Prop. 1993/94:196 s 169.

68 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 236-237.

69 A.a. Sid 235.

27

avtal sluts måste han eller hon fråga bolagets styrelse eller begära att få se bevis på skriftligt uppdrag.⁷⁰

5.4.2. Påföljder för styrelsen och VD

Styrelsen och VD har ett ansvar gentemot bolaget och ett skadeståndsansvar kan riktas mot organen om de inte sköter sina uppgifter på ett bra sätt. Det handlar om en ren förmögenhetsskada då det gäller skadestånd enligt ABL. I den allmänna skadeståndsrätten regleras ren förmögenhetsskada i SKL 2:2. För att en skadeståndsgrund ska föreligga ska en faktisk skada ha inträffat. Skadorna i förmögenhetsrätten kan ha uppkommit på många olika sätt. Det kan vara en positiv skada. En sådan skada kan vara att den skadelidande har fråntagits en viss förmögenhetstillgång. I dessa fall blir det relativt enkelt att bestämma det belopp som skadan anses utgöra. Andra typer av skador är svårare att beräkna dessa kallas för hypotetiska förmögenhetsförluster. Att hypotetiskt bestämma skadans belopp är svårare och fler faktorer får räknas in för att försöka göra en hypotetiskt trolig utveckling av skadans omfattning. Även utebliven vinst räknas som en skada. Utebliven vinst hänförs till vissa specifika transaktioner eller affärshändelser.⁷¹

Bestämmelserna om ansvar för ledningen som regleras i ABL är ett skadeståndsansvar som går utöver de allmänna skadeståndsprinciperna och de regler som tas upp i SKL.

Sanktioner kan i allmänhet uppdelas i antingen reparativa eller preventiva. De reparativa sanktionerna har till syfte att ”reparera” skadan för den skadelidande. Att en viss ersättning ska ges ut till den skadelidande för att kunna ersätta skadan eller som plåster på såren på grund av lidande som kan ha uppkommit. De preventiva sanktionerna syftar till att försöka förhindra att olika typer av handlingar begås. Det är en slags varning och det får antas att de flesta skulle vara mer aktsamma vid kännedom om att det kan komma att bli ett skadestånd. Bestämmelserna om skadeståndsansvar som regleras i ABL 29 kap. kan sägas ha både en reparativ och en preventiv funktion.⁷²

I ABL 29:1 1 st. anges att stiftare, styrelseledamot eller VD som i sitt uppdrag uppsåtligt eller av oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta skadan. ABL:s och bolagsordningens föreskrifter används som en slags standard för att bedöma handlingarna. Om föreskrifterna inte har följts tyder det ofta på att handlingen varit oaktsam. Men även i de fallen då lag, bolagsordning och andra föreskrifter från överordnat organ följts kan agerandet ses som oaktsamt. Det krävs här ett orsakssamband mellan skadan och vållandet av skadan. Skadan ska även vara en beräknelig följd av handlingen eller underlåtenheten att handla, det ska med andra ord föreligga adekvat kausalitet. Skadeståndsansvaret är individuellt. Vissa av ledamöterna kan bli ansvarsskyldiga. Om flera blir skadeståndsskyldiga svarar de solidariskt för skadeståndet, ABL 29:6. En subjektiv bedömning utförs utöver den objektiva. Vid den subjektiva bedömningen beaktas den individuella kunskapen och kvalifikationer. Om en

70 A.a. Sid 239.

71 Företagsstyrning, Stattin, 2008. Sid 340-341.

72 Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, Svernlöv, 2008. Sid 33-34.

28

person exempelvis kallats in som experthjälp på visst område kan den personen anses ha ett större ansvar på grund av den expertis som personen besitter.⁷³

Som en hjälp för att bestämma skadeståndsansvaret används styrelsens arbetsordning där det som sagt ska framgå de olika styrelseledamöternas samt de övriga organens uppgifter. Den eller de som har tillskrivits ett visst ansvar för ett område i arbetsordningen kommer att i de fallen då något fel eller brist uppstått bedömas hårdare än de övriga. Arbetsfördelningen som finns i arbetsordningen kan användas som hjälp i vissa fall men den räcker inte alltid till. Det solidariska ansvaret som styrelsen har för de förvaltningsuppgifter som ska skötas kan inte avsägas helt på något sätt varken med arbetsfördelningen eller med hjälp av exempelvis delegation. Bara därför att en ledamot är tilldelad ett visst ansvarsområde medför det inte att de övriga ledamöterna går fria från ansvar. Det är en bedömning som måste göras i det enskilda fallet. Styrelsen ska fortlöpande kontrollera och inhämta information för att försäkra sig om att uppgifterna sköts. Om styrelsen misstänker att uppgifterna inte sköts på ett tillfredsställande sätt måste de agera. Om styrelsen inte agerar i dessa fall kan styrelsen i sin helhet bli ansvariga för uppkomna skador även om det beror på den enskilde ledamotens försummelse. Skadeståndsansvaret gäller inte bara direkta handlingar och försummelse utan även underlåtenhet att agera.⁷⁴ Däremot krävs det inte att styrelsen närmare ska granska en ledamots uppdrag och uppgifter som tilldelats denne. Om det i de löpande rapporterna framgår att uppgifterna sköts och det inte framkommit något som skulle tyda på att brister föreligger behöver ytterligare granskning oftast inte ske. Men om ledamoten inte redovisar någonting alls eller om det i övrigt antyds att ansvaret inte upprätthålls måste styrelsen vidta åtgärder.⁷⁵

Styrelsen ska följa de anvisningar som stämman uppställt. Om styrelsen inte verkställer stämmans anvisning kan skadeståndansvar bli aktuellt. Styrelsen ska dock inte verkställa en anvisning från stämman om den är olaglig. Styrelsen kan då bli skadeståndsansvarig om ett sådant beslut verkställs.⁷⁶

Regeringen har gjort ett uttalande angående skadeståndsansvaret. Där sägs att det är viktigt att det finns ansvarsbestämmelser som medför att bolagsledningen ska sköta sina uppgifter samt fullgöra sina skyldigheter. Reglerna i ABL ska kunna användas för att på ett effektivt sätt kunna utkräva ansvar av något ledningsorgan som styrelsen eller VD.

Dessa regler behövs även för att kunna säkerhetsställa och upprätthålla samhällets förtroende för näringslivet. Reglerna om ansvar kan inte vara för strikta då alla affärsbeslut kan innebära risker. Att fatta beslut som innebär vissa risker kan vara behövligt i det enskilda fallet och ansvarsbestämmelserna ska inte gå så långt att dessa beslut inte kan tas. ABL måste hållas relativt allmän då den ska täcka upp en rad olika situationer.⁷⁷

73 Arbetsordning och andra instruktioner i aktiebolaget, Svernlöv, 2006. Sid 67-68.

74 A.a. Sid 70-71.

75 Prop. 1997/98:99 s 209.

76 Företagsstyrning, Stattin, 2008. Sid 388.

77 Prop. 1997/98:99 s 187.

29

Det finns även vissa bestämmelser om straff och viten i ABL. Dessa bestämmelser ska i första hand ses som användbara då övriga ansvarsåtgärder som skadeståndstalan och ogiltighetstalan fungerar dåligt. ABL har under åren avkriminaliserats och det har istället valts privaträttsliga lösningar som är mer anpassade till näringslivets krav. Det är även tidskrävande och dyrt att driva ett straffrättsligt förfarande. I ABL 30:1 finns vissa uppräknade grunder för att straff ska anses föreligga. Exempelvis att ett bolag av underlåtenhet eller oaktsamhet inte fört aktiebok. De påföljder som medförs är böter eller fängelse i högst ett år. I ABL 30:2 innehåller bestämmelser som kan leda till böter eller fängelse i högst 6 månader, exempelvis om en oriktig uppgift inlämnas. Det finns även en bestämmelse i ABL 30:3 om att Bolagsverket med vite kan förlägga styrelsen eller VD att fullgöra sina skyldigheter som att t.ex. göra en behörig anmälan för registrering i aktiebolagsregistret.⁷⁸