Gränsdragningen mellan vad som kommer på styrelsens ansvarsområde respektive det som kommer på VD:s ansvar kan som framgått vara svårt att urskilja. Mycket beroende på vilket bolag det är och vilken verksamhet som bedrivs. Vilken omfattning bolaget har räknas också in. Aktiebolagsformen kan alltså skilja sig åt väldigt mycket, från stora börsnoterade bolag till små fåmansbolag. Reglerna som finns i ABL anger en ganska klar fördelning om vilka övergripande uppgifter som ledningen har. Styrelsen har hand om den övergripande förvaltningen, ABL 8:4, medan VD har hand om den löpnade förvaltningen, ABL 8:29. Svårigheten ligger i att kunna klargöra vilka beslut och uppgifter som anses ankomma på de respektive organen. För den som är väldigt insatt i bolagsstyrning kan det anses vara någorlunda klart men för övriga utomstående är detta svårt att veta. Reglerna kan som regeringen uttryckt inte heller göras för tydliga och preciserade eftersom det är ett stort tillämpningsområde och med många olika typer av situationer som de ska tillämpas på.85 Det är bra att reglerna hålls relativt allmänna då det finns många olika bolag som ska kunna anpassa sig till reglerna med sina verksamheter och hur de har uppbyggt sina bolag. För här måste även påminnas om att det finns många små fåmansbolag som inte har samma resurser eller möjligheter som större publika börsnoterade bolag. I de små fåmansbolagen ser de olika organens uppbyggnad olika ut. I det större finns flertalet styrelseledamöter och eventuellt även andra organ än VD medan det i det mindre bolaget kanske endast finns en ledamot i styrelsen.
En början av kompetensfördelningen innebär att styrelsen ska följa stämmans anvisningar och VD ska i sin tur arbeta efter styrelsens riktlinjer. Styrelsen ska i sin egen arbetsordning ange hur de ska verka i bolaget gentemot VD. Och sen ska styrelsen i instruktioner till VD ange hur denna ska verka i bolaget. Klara arbetsordningar och instruktioner kommer att underlätta arbetet i bolaget och även vara vägledande för vilka beslut och uppgifter som anses ankomma på styrelsens bord respektive VD:s. Dock skulle det bli väldigt tidskrävande och svåröverskådligt att i en instruktion direkt precisera alla möjliga typer av beslut och åtgärder som VD kan tänkas fatta i bolaget.
85Prop. 1997/98:99 s 79.
32
De flesta arbetsordningar och instruktioner får antas behöva tolkas något för att kunna utläsa exakt vilka beslut samt i vilka beslutssituationer de kan fattas.
I det dagliga arbetet i ett bolag där både styrelsen och VD arbetar och verkar för bolagets bästa och i enlighet med bolagets syfte är denna fördelning och gränsdragning troligtvis inte något större problem. Det gäller för stämman att utse styrelseledamöter som är kompetenta och ansvarstagande och som kan sköta den övergripande förvaltningen på ett tillförlitligtsätt. Problem uppstår då styrelsen och VD handlar utanför de respektive kompetensområdena. Och i de fallen som stämman inte överensstämmer med beslut som fattats. Men vad händer i de fallen då de överordnande organen överensstämmer med beslutet även om exempelvis VD handlat utanför dennes kompetens. Om styrelsen och stämman godtar VD:s övertramp därför att de tycker att beslutet är bra uppstår troligtvis inte något egentligt problem. Det som istället händer är att VD:s kompetens utökas eftersom det kan ses som ett godkännande att han eller hon fattade ett beslut att ingå avtal med en motpart även om det överskred behörigheten. Om VD fattar liknande beslut igen med annan kund får det anses gå under VD:s kompetens på grund av godkännande. Det kan då även ses som en sedvänja att VD har att fatta de typerna av beslut förut och även ska kunna göra det i fortsättningen. En annan aspekt om det dagligt arbete i ett aktiebolag är i vilken mån den uppsatta fördelning som lagtexten föreskriver egentligen följs. Det är troligt att det i många bolag ser ut på andra sätt. Att VD exempelvis har mycket mer långtgående kompetens än det som egentligen tilldelats honom eller henne. VD:s kompetens i bolaget är trots allt ganska snäv, det ska gå under den löpande förvaltningen.
Om en VD t.ex. ingått avtal med motpart som egentligen skulle hamnat på styrelsens bord kan det vara svårt för tredje man att veta om en överträdelse av kompetensen skett eller inte. Tredje man kan söka vägledning i aktiebolagsregistret för att där få information om vem som är behörig att företräda bolaget. Men som framgått ovan kan en tredje man inte vara helt säker om det är föreskrivet att en särskild firmatecknare ska företräda bolaget, då denna kan sakna befogenhet. Tredje man vet inte då om personen har befogenhet eller inte. Det ställs krav på att motparten måste vara i god tro för att en överskridande handling ska anses vara giltig. I NJA 1995 s. 437 som beskrivits ovan t.ex. ansågs det att motparten borde ha insett att VD överskred sin befogenhet. Det som finns registrerat i aktiebolagsregistret förväntas som sagt vara känt av tredje man.
De slutsatser som kan dras av framställning som gjorts i detta är att de är en fin gräns mellan styrelsens och VD:s kompetens i bolaget. En bedömning måste göras i det enskilda fallet då omständigheterna kan skilja så pass mycket från bolag till bolag och från fall till fall. En första utgångspunkt i bedömning får anses vara den ställning som de olika organen har i bolaget. Vilka beslut fattar VD normalt i bolaget och vilka är dennes dagliga uppgifter? Vilken roll har styrelsen i bolaget är det en framträdande roll med en aktiv styrelse eller tvärtom? Vilka arbetsuppgifter handlägger styrelsen vanligtvis? I bedömningen kan vägledning tas från de olika faktorerna som tagits upp under kapitel 5.3 ovan. De faktorer som ska beaktas i denna gränsdragning är som sagt vilket beslut som frågan gäller, beslutet mätt i pengar, tidsaspekten av beslutet och övriga specifika mönster och sedvänjor. Det ansvar som kan utkrävas av
33
styrelseledamöter och VD vid överträdelser får ses som skydd för ägarna i bolaget i de fallen då styrelsen eller VD handlar utanför sin kompetens. Att veta vad som omfattas av den löpande förvaltningen försvåras ännu mer då det är en väldigt begränsad praxis på området. Det är endast i ett fåtal fall som frågan tagits upp och de har gåtts igenom under kapitel 5.3 och det är de faktorer som finns att tillgå och beakta vid en bedömning. Att praxisen är begränsad kan sägas vara för att det som sagt i de flesta fallen inte utgör ett problem därför att styrelsen och VD arbetar gemensamt. Samt att beslutet i många fall skulle godtas för att det är ett bra beslut för bolaget även om det skulle kunna anses gå utanför VD:s kompetens område.
Något exakt svar på frågan om vars en gränsdragning går mellan styrelsen och VD kan inte ges. Det är en bedömning som måste göras i det specifika fallet då fråga om det uppkommer. Det finns endast vissa riktlinjer att följa i bedömningen som exempelvis vad som normalt anses gå under VD:s löpnade förvaltning. Eftersom ABL ska passa för många olika typer av aktiebolag med olika verksamheter och storlek kan reglerna inte göras mer preciserade än vad de redan är. Det är bra att de hålls allmänna för att på så sätt främja tillväxten av näringslivet i samhället. Reglerna ska allmänt vara för att skydda borgenärer och minoritetsägare och i vissa fall även tredje män, de ska inte vara till för att försvåra bedrivandet av aktiebolag. Tillväxt av bolag i olika former är bra för samhället det skapar arbetstillfällen och liknande. Att bolagen själva på vissa punkter kan välja hur bedrivandet ska ske och att reglerna inte är för strikta och preciserad tror jag bidrar till att fler bolag startas. Även uppdelningen mellan privata och publika bolag var en bra uppdelning för att underlätta för mindre bolag och fåmansbolag att starta och bedriva verksamhet i aktiebolagsform.
34
Källförteckning
LitteraturAf Sandeberg, Catarina, Aktiebolagsrätten, 2006, Studentlitteratur.
Af Sandeberg, Catarina, Börsnotering – regler och ansvar, 2001, Iustus förlag.
Arlebäck, Sven-Olof, Styrelsen som resurs i aktiebolag och ekonomiska föreningar, 1997, Svenska förlaget, Ny reviderad upplaga.
Bergström, Clas & Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem 2001, Norstedts juridik, Andra upplagan.
Bratt, Christian, Att arbeta i styrelse, Praktiken, juridiken, de anställda, 1988, Svenska arbetsgivarföreningen, tredje upplagan.
Dahlgren, Bo, VD boken Handbok för VD, styrelse och revisorer, 2000, Björn Lundén information.
Dahlgren, Bo, VD och verkligheten En handbok för VD, styrelse och aktieägare, 1992, Norstedts juridik, Första upplagan.
Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 2010, Norstedts juridik, Tredje upplagan.
Sjöman, Erik, Hembud, förköp och samtycke – överlåtelsebegränsningar i aktiebolagsrätten, 2006, Norstedts juridik, första upplagan.
Stattin, David, Företagsstyrning, En studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncernstyrning, 2008, Uppsala universitets tryckeri, Andra upplagan.
Svernlöv, Carl, Ansvarsfrihet Dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsrätt, 2007, Norstedts juridik, Första upplagan.
Svernlöv, Carl, Arbetsordning och andra instruktioner i aktiebolaget En introduktion, 2006, LitteraturCompagniet AB, Andra upplagan.
Svernlöv, Carl, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget En introduktion, 2008, Norstedts juridik, Första upplagan.
Propositioner
Om förslag till ny aktiebolagslag, m.m. 1975:103.
Ändringar i aktiebolagslagen 1993/94:196.
Aktiebolagets organisation 1997/98:99.
Ny aktiebolagslag 2004/05:85.
Rättsfall NJA 1958 s. 186 NJA 1968 s. 375
35 NJA 1984 s. 595
NJA 1989 s. 854 NJA 1995 s. 437 NJA 2000 s. 404 NJA 2003 s. 586 Lagar
Aktiebolagsförordningen (2005:559) (ABF) Aktiebolagslagen (2005:551) (ABL)
Bokföringslagen (1999:1078) (BFL)
Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden Skadeståndslag (1972:702) SKL
Årsredovisningslag (1995:1554) (ÅRL)