Aktiebolaget: Kompetensfördelningen mellan styrelse och VD

EXAMENSARBETE

Aktiebolaget

Kompetensfördelningen mellan styrelse och VD

Hanna Eriksson

Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Sammanfattning

I detta arbete har en utredning om aktiebolaget gjorts. Denna bolagsform skiljer sig från andra bolagsformer då aktiebolaget är uppbyggt på olika organ. De olika organen har tilldelats olika kompetenser i form av behörigheter och befogenheter för den verkställandemakten samt förvaltningen av bolaget. Det kan vara svårt att direkt urskilja gränsdragningen mellan styrelsens och VD:s kompetens. Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan var en gränsdragning mellan styrelsens och VD:s kompetens går, vilka kriterier och faktorer som kan användas vid en bedömning samt vilka åtgärder som kan riktas mot organen om ett överskridande av denna kompetens har skett. I arbetet har en traditionell juridisk metod använts. För att kunna besvara frågeställningen måste det göras en bedömning i det enskilda fallet då olika aktiebolag kan vara väldigt olika. Aspekter som gör att bolag skiljer sig åt är vilken verksamhet som bedrivs i bolaget men även verksamhetens omfattning och storlek. Sen måste det även tas i beaktning om styrelsen delegerat några specifika uppgifter till VD som går utanför den lagstadgade rätten för en utsedd VD. I denna bedömning måste det även vägas in olika faktorer av beslutet som bland annat tidsaspekten och mängden pengar.

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.2. Syfte ... 1

1.3. Metod ... 2

2. Aktiebolaget ... 3

2.1. Bildandet av ett aktiebolag ... 5

2.2. Aktierna ... 7

2.2.1. Aktieöverlåtelser ... 8

2.3. Aktiekapitalet ... 10

2.3.1. Värdeöverföringar ... 11

2.4. Likvidation, fusion och delning ... 12

3. Koncerner ... 13

4. Beslutsfattande och verkställande organ ... 14

4.1. Bolagsstämman ... 15

4.2. Styrelsen ... 16

4.3. VD ... 17

5. Kompetensfördelningen mellan styrelse och VD ... 19

5.1. Styrelsens arbetsordning ... 19

5.2. Instruktioner från styrelse till VD ... 21

5.3. Faktorer att beakta vid fördelning av förvaltningsåtgärder... 22

5.4. Överträdelser ... 25

5.4.1. En rättshandlings ogiltighet ... 25

5.4.2. Påföljder för styrelsen och VD ... 27

5.5. Ansvarsfrihet ... 29

5.6. Styrelsens och VD:s upphörande ... 30

6. Diskussion/Analys ... 31

Källförteckning ... 34

Förkortningar

Aktiebolagsförordningen – ABF Aktiebolagslagen – ABL

Lagen om anställningsskydd – LAS Bokföringslagen – BFL

Skadeståndslagen – SKL Årsredovisningslagen – ÅRL

1

1. Inledning

I den här uppsatsen har aktiebolaget som bolagsform studerats. Aktiebolagsrätten innehåller många olika delar och kan verka något komplex. Denna bolagsform skiljer sig från andra typer av bolag då ett aktiebolag är uppdelat på olika organ.

Bolagsstämman som består av ägarna har hand om den övergripande styrningen medan styrelsen och den verkställande direktören, hädanefter benämnt VD, sköter den operativa ledningen. Stämman är högst upp i hierarkin och är det högsta beslutsfattande organet. Ägarna har tillfört kapital till bolaget i utbyte mot aktier och därför ska de överse den övergripande styrningen av bolaget. Ägarna har överlämnat förvaltningen av bolaget till styrelsen som ska se till att förvaltningen sköts på ett ändamålsenligt sätt.

Styrelsen i sin tur väljer ut en lämplig VD som ska leda verksamheten och sköta den löpande förvaltningen. Det finns i lagen allmänt hållna bestämmelser om styrelsens respektive VD:s skyldigheter och de behörigheter som de tilldelats. Både styrelsen och VD har tilldelats dels en verkställighetsmakt som reglerar behörigheten att teckna bolagets firma samt dels en förvaltningsrätt som anger den befogenhet organen har att sköta förvaltningen. Det är den kompetens som ledningen besitter. Men eftersom bestämmelserna är allmänt hållna kan de uppstå vissa svårigheter vid en gränsdragning mellan styrelsens och VD:s kompetensfördelning. Det kan vara svårt att direkt urskilja vad som ankommer på respektive organ samt vilka beslut organen kan fatta som medför bindande verkan för bolaget. Det kan även finnas olika delegationer i bolaget från styrelsen till VD eller till en särskild firmatecknare. De arbetsordningar och instruktioner som finns i ett bolag kan även de skilja sig åt mycket från ett bolag till ett annat. Olika aktiebolag kan skilja sig åt väldigt mycket och det försvårar ännu mer. På grund av detta kan det vara behövligt med en sammanställning för den som vill kunna sätta sig in i och förstå det arbete som utförs av styrelsen och VD i ett aktiebolag.

Denna uppsats ger till en början en bild av aktiebolaget som sådant för att ge läsaren en grund och förståelse om bolagsformen. Efter den allmänna delen kommer det att närmare undersökas vilken ställning som styrelsen och VD har i bolaget samt vilken relation som föreligger mellan de två organen. Det kommer även att belysas vilket ansvar de har i bolaget då de utför sina arbetsuppgifter och vilket ansvar som föreligger sinsemellan de två. Och även vad som kan komma att hända om styrelsen eller VD överskrider sin kompetens, dvs. vilka påföljder som kan bli tillämpliga. Vidare kommer det att behandlas olika typer av faktorer och kriterier som kan tas i beaktning vid en bedömning av ett organs kompetens. Uppsatsen avslutas med en diskussion/analys av det som framkommit.

1.2. Syfte

Syftet med arbetet har varit att till en början studera bolagsformen aktiebolag för att ge läsaren en något grundläggande bild av ämnet. Detta för att sedan kunna undersöka närmare det arbete som styrelsen och VD utför i bolaget. Jag har gjort denna undersökning i ett led för att försöka svara på frågan om var en kompetensfördelning mellan bolagets styrelse och VD går. Syftet har även varit att försöka få fram och sammanställa olika kriterier och faktorer som kan tas i beaktning vid en bedömning om

2

ett visst beslut eller fråga ska anses tillhöra styrelsens eller VD:s kompetens. Ett annat syfte har även varit att försöka sammanställa de åtgärder som kan riktas mot styrelsen och VD om ett överskridande av kompetensen har skett.

1.3. Metod

I detta arbete har en traditionell juridiskmetod används vid utförandet. En så kallad dogmatisk metod vilket innebär att de olika rättskällorna har studerats. De rättskällor som använts är lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin. Doktrin har använts för att få en sammanställande bild av rättsområdet, doktrinen har även lästs tillsammans med gällande lagtext. Olika förarbeten har använts vid skrivandet av denna uppsats. Många av bestämmelserna i lagen har inte förändrats i märkbar mån och det medför att äldre förarbeten kan användas. I nyare förarbeten hänvisas det i vissa fall till de äldre. Praxis har använts i viss mån för att se hur domstolen har tolkat uppkomna fall och använt bestämmelserna i lagen. Det finns dock en ganska begränsad praxis på området angående kompetensfördelningen mellan styrelsen och VD. Vid sökandet av information som hämtats från lagtext, förarbeten och praxis har sökmotorn Karnov använts som är en juridisk databas.

3

2. Aktiebolaget

Bolagsformen aktiebolag har funnits länge. Den första lagen om aktiebolag kom år 1848 i Sverige och sedan dess har lagarna kommit till 1910, 1944, 1975 och senast 2005.

Organisationsformen har utvecklats i takt med näringslivets utveckling.¹

Aktiebolag är en associationsform och tillhör associationsrätten. Association står för gemenskap. De tre grundläggande rekvisiten för att en association ska anses föreligga är avtal om samverkan, att gå ihop för att arbeta mot ett gemensamt ändamål samt att parterna ska bidra ekonomiskt eller med arbetskraft. Huvudregeln vid en associationsform är att flera ska ingå. Men det finns undantag från huvudregeln och ett enmansaktiebolag är ett undantag och är därmed tillåtet att starta. I ett aktiebolag bidrar parterna med pengar eller med apportegendom. Arbetskraft är dock inte tillåtet något som däremot kan ske i exempelvis handelsbolag. Aktiebolagsrätten regleras i Aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). ABL är indispositiv till stora delar och med det menas att den inte kan avtalas bort, lagen ska gå före avtalet. Det är tänkt att borgenärer och tredje män skall skyddas med hjälp av tvingande regler. Ett exempel på ett borgenärsskydd är reglerna om likvidation. Den interna rätten mellan t.ex. aktieägarna är ofta dispositiv, dvs. går att avtala bort, medan den externa rätten mellan bolaget och utomstående parter är indispositiv. Lagstiftningen är den primära rättskällan medan bolagsordningen räknas som en sekundär källa i aktiebolaget och kan ses som det grundläggande avtalet i bolaget.

Tanken med aktiebolaget är att det ska vara en organiserad samverkan. Ägarna bidrar med insatts av kapital samt med övergripande målsättningar och instruktioner.

Företagsledningen som består av styrelse och VD ges i bolaget ett självständigt ansvar för verksamheten. Ett aktiebolag är uppdelat på tre olika organ det är bolagsstämman, styrelsen och VD. Bolagsstämman är det högsta beslutfattande organet och består av ägarna. Stämman utser styrelsen som ska arbeta efter stämmans riktlinjer. Styrelsen har en allmän befogenhet och handhar samt beslutar i frågor angående bolagets organisation och förvaltning, ABL 8:4. VD ansvarar för den dagliga driften, ABL 8:29, och ska arbeta efter styrelsens riktlinjer. En särskild firmatecknare kan även utses för att teckna bolagets firma. I aktiebolaget har inte aktieägarna något eget personligt ansvar eftersom bolaget räknas som en juridisk person, ABL 1:3. Det som kännetecknar en juridisk person är att den har egen rättskapacitet, den juridiska personen kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter, ingå avtal, ha tillgångar och skulder och även uppträda som part i domstol. Ett annat exempel på juridiska personer är stiftelser.

Ett aktiebolag kan antingen vara publikt eller privat, ABL 2:2. Skillnaden mellan de två olika formerna är aktierna. Aktierna i privata aktiebolag är ej avsedda för spridning, ABL 1:7-8. Aktierna i det privata bolaget ses inte som ”överlåtbara värdepapper” enligt lagen om värdepappersmarknaden 1:4. Dock tillåts viss spridning i kontrollerad form.

ABL 1:7 1st anger att annonsering som ett försök att sprida aktierna är förbjudna. Det sägs i förbarbetet att anledningen till det är att när en annonsering offentliggörs sprids den till en obestämd krets av personer och kan på så sätt inte kontrolleras.

1 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 37.

4

Annonseringsförbudet gäller tidningsannonser men även andra former av annonsering.² Det har i ABL 1:7 2 st. uppsatts en gräns om 200 personer, försök att sprida aktierna till fler än det är förbjudet. Det publika aktiebolagets aktier får däremot säljas på börs och i övrigt spridas till allmänheten. Aktiekapitalet är den summa som sätts in i bolaget. Hur högt ett aktiekapital måste vara skiljer sig mellan privata och publika aktiebolag. För privata bolag ska aktiekapitalet uppgå till minst 50 000 kronor, ABL 1:5. För publika bolag ska aktiekapitalet uppgå till minst 500 000 kronor, ABL 1:14. Uppdelningen av dessa två former av bolag uppställdes för att ABL skulle anpassas för en europeisk standard.³

Det finns olika typer av aktiebolag, avstämningsbolag och kupongbolag.

Avstämningsbolagen har sina aktier registrerade i ett avstämningsregister, ABL 1:10.

För dessa bolag ska det i bolagsordningen finnas ett så kallat avstämningsförbehåll där det ska framgå att aktierna ska vara registrerade i avstämningsregistret. Registret förs av värdepapperscentralen Det är finansinspektionen som svarar för auktorisationen av värdepappersförvararen. Avstämningsbolagens aktier köps och säljs på en öppen marknad. I avstämningsbolagen är aktierätten knuten till registrering i avstämningsregistret. Uppgifter om aktierna och aktieboken hämtas från registret. De övriga bolagen som inte har ett avstämningsförbehåll i bolagsordningen kallas för kupongbolag. I kupongbolagen är aktierätten till viss del knuten till ett innehav av ett aktiebrev. Aktiebrevens syfte är att lättare kunna överlåta aktier. Termen kupongbolag har funnits länge och förut medförde aktieägandet att ägaren fick vinstutdelningskuponger. Kupongerna fungerade som ett fordringsbevis och medförde en rätt till vinstutdelning. Dock är det inte längre vanligt att aktiekuponger används.

Vissa bolag kallas för aktiemarknadsbolag och med beteckningen menas ett publikt bolag som har aktier noterade på en börs eller auktoriserad marknadsplats. I Sverige finns exempelvis OMX Stockholmsbörsen och Aktietorget AB som är en auktoriserad marknadsplats. Bolagen kan även kallas noterade bolag eller börsbolag. Det finns även bolag som kallas för fåmansbolag och det är bolag med få ägare. Fåmansbolag regleras inte speciellt i ABL, dock har det betydelse i skattemässiga hänseenden där reglerna kan skilja om det är ett fåmansbolag.⁴

Det går att köpa färdiga bolag och de brukar kallas för lagerbolag eller portföljbolag.

Att bilda ett aktiebolag från grunden är tidskrävande och innebär många olika steg.

Många som ska starta en verksamhet i aktiebolagsform vill komma igång och starta upp verksamheten snabbt och det finns därför företag som specialiserar sig på bildandet.

Företagen som har hand om de färdiga bolagen har en rad bolag på lager. De startar upp olika bolag med insättning av det lägst tillåtna aktiekapitalet och i övrigt det som krävs som minimum för att ett bolag ska anses bildat som bolagets firma och verksamhetsbeskrivning. När ett bolag sedan köps upp av en kund skräddarsys bolaget efter kundens behov och önskemål.⁵

2 Prop. 1993/94:196 s 143.

3 Prop. 1997/98:99 s 303

4 Aktiebolagsrätten, Sandeberg, 2006. Sid 32-33.

5 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 73.

5

2.1. Bildandet av ett aktiebolag

Aktiebolaget bildas genom att en eller fler stiftare bestämmer att ett bolag ska bildas.

Stiftarna är endast verksamma vid uppbyggandet av bolaget och deras främsta uppgift är att sköta bolagsbildningen samt se till att den utförs på rätt sätt. Stiftarna blir de första aktieägarna i bolaget. För att kunna räknas som stiftare krävs att det antingen är en fysisk person bosatt inom det europeiska samarbetsområdet, en svensk juridisk person eller en juridisk person inom det europeiska samarbetsområdet, ABL 2:1. Det finns dock vissa restriktioner, en underårig, en i konkurs eller någon som har förvaltare får inte vara stiftare och inte heller den som har näringsförbud, ABL 2:2. Stiftarna ska vidta många åtgärder innan ett bolag kan anses vara bildat och dessa åtgärder finns reglerat i ABL 2:3. Till en början ska stiftarna upprätta en stiftelseurkund. Stiftelseurkunden ska innehålla teckningskursen dvs. vad som ska betalas för varje aktie, uppgifter om de personer som ska sitta i bolagets styrelse samt deras personuppgifter som fullständigt namn och personnummer, uppgifter om eventuella revisorer, om aktierna ska kunna betalas med andra medel än pengar eller andra villkor som kan vara uppställda, ABL 2:5. En annan åtgärd som ska vidtas vid bildningen är teckningen av aktierna. Samtliga av aktierna ska tecknas av en eller flera av stiftarna. Teckningen får inte vara mindre än aktiernas kvotvärde. Teckningen är bindande då stiftelseurkunden blivit undertecknad.

Aktieteckningen framgår i ABL 2:12.⁶

En annan punkt av åtgärderna är att aktierna ska betalas för. Betalningen får inte vara mindre än aktiens kvotvärde, ABL 2:15. Med kvotvärde menas den summa som varje aktie är värd. Exempelvis om ett bolag har ett aktiekapital om 100 000 kronor samt 1000 stycken aktier blir varje akties kvotvärde 100 kronor. Betalningen av aktierna ska göras med pengar eller med apportegendom, ABL 2:16. När betalning sker i pengar regleras i ABL 2:17 att pengarna ska sättas in på särskilt konto som har öppnats för det specifika ändamålet.⁷ Betalning med apportegendom sker genom att egendomen avskiljas för att ingå i bolaget, ABL 2:18 och 13:22. Apportegendom är egendom som kan användas i bolaget och kan i de fallen användas som betalning för aktier, ABL 2:6.

Apportegendom kan vara både lös och fast egendom även aktier och andra fordringar kan tillåtas dock ses personligt lösöre normalt inte som giltig apportegendom vilket framgår av förarbetet till lagen.⁸ Apportegendomen kan dock inte ses som ett utbyte för tjänst eller utfört arbete. Egendomen ska värderas till det verkliga värdet det är inte tillåtet att övervärdera. I de fall som apportegendom ska användas för betalning ska bolagets revisor vara inblandad. Revisorn ska intyga att egendom har tillförts som betalning, att egendomen har nytta för bolagets verksamhet samt att värderingen har skett till ett verkligt värde, ABL 2:19 och 13:23.⁹

När dessa åtgärder har vidtagits ska stiftarna underteckna den färdigställda stiftelseurkunden. Underskriften blir bindande för stiftarna och det är då försent att backa ur när underteckningen gjorts. Om någon av stiftarna väljer att vägra skriva under urkunden blir de övriga stiftarna tvungna att teckna sig för dennes aktier då alla aktier

6 A.a. Sid 68-70.

7 A.a. Sid 70.

8 Prop. 1975:103 s 293.

9 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 110-111.

6

måste vara tecknade för. Stiftarnas bundenhet av undertecknandet utgörs av att de tvingas till fullgörande av betalning och det kan ske med hjälp av rättsliga medel vid behov. Undertecknandet av urkunden medför även ett sakrättsligt skydd då de pengar som betalats vid aktieteckningen skyddas mot stiftarens borgenärer, ABL 2:20. Det visas i rättsfallet NJA 1984 s 595 där en summa pengar som hade inbetalats på ett konto tillhörande ett bolag som ej ännu var registrerat inte kunde tas i anspråk vid en utmätning av personliga skulder för en aktieägare.¹⁰

Stiftelseurkunden ska även innehålla en bolagsordning, ABL 2:10. Bolagsordningen ska innehålla vissa obligatoriska uppgifter och dessa framgår av ABL 3:1. Till en början ska bolagets firma anges. Firman som är namnet på bolaget måste innehålla beteckningen aktiebolag eller förkortningen AB, ABL 28:1. Bolagets firma ska även särskiljas från andra bolag som är registrerade och får inte verka stötande. Ett exempel visas i rättsfallet NJA 1989s. 854 där ett bolag hade registrerat sin firma som Inkassobolaget Securitas aktiebolag. Ett annat bolag Securitasgruppen aktiebolag yrkade i domstolen på att det var för förväxlingsbart med deras firma som de redan hade en firma rätt på.

Domstolen hävde i detta fall registreringen av firman Inkassobolaget Securitas aktiebolag och förbjöd med vite de från att använda kännetecknet Securitas. Om aktiebolaget är publikt ska det framgå av firman alternativt följas av ordet (publ), ABL 28:7. Exempelvis Svea AB (publ). Det ska även finnas uppgifter intaget om i vilken ort styrelsen ska ha sitt säte och det är det som kallas för det formella sätet. Bolagsstämman ska exempelvis hållas i den ort där styrelsen har sitt säte, ABL 7:15. Det formella sätet har även betydelse då talan ska väckas i domstol mot bolaget, det blir domstolen i den orten som sätet finns. Detta medför dock inget krav på att bolagets huvudkontor det så kallade reella sätet ska finnas på den specifika orten. Vidare skall bolagets verksamhet anges och verksamheten ska anges till sin art. Med det menas inom vilken ram bolaget ska verka och vad som får göras i verksamheten. Bolaget kan här välja att ge en snäv beskrivning av verksamheten som t.ex. pressning av pappersmuggar eller en mer vidare beskrivning t.ex. industrisvetsning och därtill jämförbar verksamhet. En mer vidare beskrivning gör det lättare för bolaget att i viss mån ändra affärsinriktning utan att behöva ändra bolagsordningen. Även aktiekapitalet samt antalet aktier ska tas med i bolagsordningen. Sedan ska bolagsordningen innehålla information om antalet styrelseledamöter, antal styrelsesuppleanter och antal revisorer. Detta måste anges då bolagets organ har olika regler uppsatta i ABL angående beslutsfattandet, verkställandet och kontroll. Tillsist ska bolagsordningen även innehålla uppgifter om hur bolagsstämman ska sammankallas samt den tid bolagets räkenskapsår gäller. Det vanligast är att kalenderåret används som räkenskapsår men i vissa fall är det tillåtet med annan tid och även brutna räkenskapsår kan tillåtas, BFL 3:1-3 och 3:6. Det är skatteverket som fattar beslut och medger ändringar av räkenskapsår. Aktieägarna kan fritt välja att reglera även andra frågor i bolagsordningen den enda begränsningen är att det som tas upp inte får strida mot någon tvingande regel i ABL eller i annan lag. Något som i övrigt skall tas med i bolagsordningen är om bolagets syfte är annat än vinst, ABL 3:3. Det kan exempelvis vara att bolaget vill dela ut sin avkastning till ett allmännyttigt ändamål istället för att dela ut vinst till aktieägarna. Om inget speciellt syfte anges

10 A.a. Sid 70.

7

presumeras syftet vara att generera vinst. Om bolaget är publikt och det inte framgår av firman ska även det anges i bolagsordningen, ABL 3:11.¹¹

Aktiebolaget anses nu vara bildat men räknas inte som ett eget rättsubjekt, bolaget är ingen juridisk person i detta skede, ABL 2:25. För att bolaget ska bli ett eget rättsubjekt och juridisk person krävs registrering av bolaget samt att Bolagsverket ska besluta om registrering ska ske. Bolagsverket kan besluta att registrering inte ska ske om anmälan brister i något hänseende t.ex. om inte alla aktier är tecknade för. I ABF 1:1 framgår att Bolagsverket är den handläggande myndigheten och att anmälan skall skickas in skriftligen. Bolagsverket ska även föra ett aktiebolagsregister, ABL 27:1.

Den sista åtgärden som ska vidtas vid bildandet av aktiebolaget som framgår i ABL 2:3 är registrering i aktiebolagsregistret. Det är styrelsen som ska anmäla om registrering och det ska göras inom 6 månader från det att stiftelseurkunden undertecknats, ABL 2:22. Om registrering inte sker i tid faller bolagsbildningen, ABL 2:24 1p.¹² Bolagets bildande är förknippat till undertecknandet av stiftelseurkund samt dess datering.

Dateringen av urkunden medger när registreringen senast ska vara gjord. Det är vid undertecknandet som stiftarna blir bundna, innan underteckningen skett kan ändringar göras, ABL 2:12.¹³

2.2. Aktierna

Aktierna är en andel i bolaget och alla aktier har ett kvotvärde. För aktier som är börsnoterade eller noterade på annan reglerad marknad kallas aktiens värde för marknadsvärde eller börsvärde. Aktiens marknadsvärde kan skilja beroende på vilken aktiekurs som bolaget har.¹⁴ Med ägandet av en eller flera aktier tillkommer en befogenhet att delta på bolagsstämman och där vara med i beslutsfattandet samt en rätt till utdelning av vinst då sådan utdelning bestäms av stämman. Denna delägarrätt i bolaget kan variera i värde från en dag till en annan dag. Det beror på att aktien är en andel i ett bolags förmögenhet och bolagets förmögenhet kan skifta beroende på olika typer av affärshändelser. Huvudregeln som gäller för aktier i ett bolag är likhetsprincipen. Den innebär alla aktiers lika rätt, ABL 4:1. Undantag från denna huvudregel måste tas med i bolagsordningen, ABL 4:2-6. En aktie har dels ett röstvärde dvs. en rätt att delta i bolagets förvaltning och dels en ekonomisk rättighet dvs. rätt till utdelning vid vinst. Aktiens röstvärde medför att en aktie innebär en röst, två aktier innebär två röster osv. Det är inte tillåtet att på något sätt dela eller klyva en aktie som medför att olika andelar av aktien framstår men det är dock tillåtet att samäga en aktie.

Det kommer till uttryck i den så kallade odelbarhetsprincipen. Aktiernas rättigheter kan i viss mån inskränkas genom att bolaget ger ut olika slag av aktier eller aktier i olika serier. Att ha aktier med olika rättigheter förutsätter som sagt att det ska framgå i bolagsordningen vilka olikheter som finns samt antalet aktier av de olika slagen som berörs, ABL 4:2.¹⁵

11 A.a. Sid 74-76.

12 A.a. Sid 71-72.

13 Prop. 2004/05:85 s 519.

14 Aktiebolagsrätten, Sandeberg, 2006. Sid 52.

15 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 136-137.

8

När det gäller aktiens ekonomiska rättigheter kan två typer av aktier ges ut preferensaktier eller stamaktier. När aktier har särskilda ekonomiska rättigheter eller olika förmåner kallas de för preferensaktier. Exempel för preferensaktier är företräde till vinst eller företräde till att få likvida medel vid en eventuell likvidation. Men även andra förmåner kan väljas och det föreligger stor frihet vid bestämmandet om vilka förmåner som skall ges till aktieägare som innehar preferensaktier. Att ha regleringar om olika ekonomiska rättigheter och särskilda förmåner kan vara ett bra sätt för att locka nya aktieägare men även för att skilja på olika intressen. De resterande aktierna kallas för stamaktier. De aktierna har ingen förmån direkt kopplat till sig och är de ”vanliga”

aktierna. När det istället handlar om aktier som ska ha olika förvaltningsbefogenheter, med andra ord olika röstvärde för aktierna, kallas de oftast för A- och B-aktier.

Röststarka respektive röstsvaga där A-aktierna ses som de röststarka. Det är fritt att välja namn på de olika aktieslagen A- och B-aktier är bara det som är det vanligaste. Att ge ut aktieserier med olika röstvärden görs ofta för att reglera maktförhållandet i bolaget. En aktie kan dock aldrig vara helt röstlös och det går inte att hindra aktieägare från att delta i bolagets förvaltning. Förvaltningen och rösträtten kan endast begränsas med hjälp av de olika aktieslagen. Ett krav är dock att en akties röstvärde inte får överstiga 10 gånger röstvärdet för någon annan aktie, ABL 4:5. Det betyder att om en person innehar en A-aktie kan han eller hon få maximalt 10 röster per aktie beroende på vilket röstvärde som tagits in i bolagsordningen. De övriga som är innehavare av B- aktier får en röst per aktie vid förvaltningen på bolagsstämman.¹⁶

Varje aktiebolag ska föra och upprätthålla en aktiebok det är en obligatorisk uppgift.

Aktieboken innehåller uppgifter om de aktier som finns i bolaget och alla aktier ska vara registrerade i boken samt att det ska framgå vilka som är ägare till aktierna, ABL 5:1.

Aktieboken ska föras under hela bolagets ”livstid” och ska även bevaras i tio år efter det att bolaget har upplösts, ABL 5:3. Det är skillnader angående aktieboken i avstämnings och kupongbolagen. Avstämningsbolagen som har papperslösa aktier förs elektroniskt av den centrala värdepappersförvararen. Medan det i kupongbolagen kan föras och ofta görs i pappersform, ABL 5:2. Men reglerna om aktieboken är i stort sett gemensamma för de olika bolagen. Det är i aktieboken som uppgifter om de som har förvaltnings och ekonomiska rättigheter framgår, ABL 4:37.¹⁷

2.2.1. Aktieöverlåtelser

Aktierna i bolaget kan överlåtas och förvärvas fritt om inte undantag från detta meddelas bolagsordningen, ABL 4:7. Aktiernas överlåtbarhet är huvudregeln och är en grundsten i aktiebolagsformen. Det är i ett aktiebolag viktigt att kunna överlåta aktier och byta ägarförhållanden utan att den löpande förvaltningen eller kapitalet i bolaget behöver påverkas. Det kapital och de aktier som är insatta i bolaget stannar kvar i bolaget oavsett om en ägare väljer att dra sig ur och sälja aktierna. Det är en viktig förutsättning för att bolaget ska kunna leva vidare. Överlåtbarheten ses även som ett minoritetsskydd. En minoritetsägare ska kunna dra sig ur verksamheten om han eller hon inte är nöjd. Även om överlåtbarheten är viktig är det ibland av stor betydelse i vissa bolag att kunna begränsa överlåtbarheten för att kunna förhindra att bestämmelsen

16 A.a. Sid 138-139.

17 A.a. Sid 167.

9

får oönskade effekter. Det är mest i mindre bolag som detta kan skapa problem exempelvis i familjeföretaget. I de mindre fåmansbolagen är det ofta viktigt att kunna kontrollera ägarväxlingar. Därför är undantag från huvudregeln om aktiers överlåtbarhet intagna i lagen.¹⁸

De finns olika typer av undantag från huvudregeln om överlåtbarhet. För att undantagen ska vara giltiga måste de vara upptagna i bolagsordningen. Gemensamt för de förbehåll som finns att tillgå är att klausulerna skall ha ett visst innehåll. De olika innehållen regleras i ABL 4:9, 4:19 och 4:28. Klausulerna ska ange vilka slag eller transaktioner som ska omfattas av förbehållet. För samtyckes och förköpsklausuler ska det bestämmas om alla typer av överlåtelser som köp, gåva och byte ska räknas.

Klausulerna ska även ange de personer eller den gruppen som är berättigad att lösa aktier förknippade med ett förbehåll. Klausulerna ska även ange de villkor som ska gälla samt tidsfrister för de olika ändamålen.

Ett av undantagen är samtyckesförbehållet som regleras i ABL 4:8.

Samtyckesförbehållet innebär att aktier får överlåtas endast om bolaget ger sitt samtycke. Aktier som ingår i ett konkursbo kan överlåtas även om detta förbehåll föreligger, ABL 4:10. Denna klausul är personspecifik och den tänkta förvärvaren ska namnges, ABL 4:11. Dock så är det först vid den tänkta överlåtelsen som personen ska anges det behöver inte göras i förväg. Om ett samtycke inte ges ska bolaget ange skälen för beslutet samt anvisa en annan förvärvare om detta begärts av överlåtaren, ABL 4:12.

Om bolaget inte fattat något beslut inom den utsatta tiden ska det anses att bolaget gett sitt samtycke och överlåtelsen ska då kunna ske, ABL 4:12 3 st.¹⁹

Ett annat av undantagen är förköpsförbehållet som finns reglerat i ABL 4:18.

Förbehållet betyder att en tidigare aktieägare ska frågas först innan överlåtelse kan ske till en utomstående. Förköpsklausulen kan sägas vara prisspecifik då de övriga ägarna erbjuds att köpa aktierna till ett visst pris innan överlåtelse till en annan utomstående kan ske. Förköpsförbehållet ska innehålla bland annat de slag av överlåtelser som ska omfattas och villkoren som ska gälla för förköpen, ABL 4:19. Den som har för avsikt att överlåta sina aktier ska anmäla det styrelsen och även ange villkoren för köpet, ABL 4:20 1 st. Anmälan ska även antecknas i aktieboken med uppgift om det datum då anmälan gjorts, ABL 4:20 2 st. Styrelsen ska sedan meddela de förköpsberättigande, ABL 4:20 3 st. och den som vill utöva sin förköpsrätt ska meddela det till styrelsen, ABL 4:21.²⁰

Det tredje undantaget från huvudregeln om fri överlåtelse av aktier är det så kallade hembudsförbehållet som regleras i ABL 4:27. Hembudsförbehållet ger aktieägare rätt att lösa aktier som redan har överlåtits till en annan ny ägare. Under viss angiven reglerad tid kan den nya aktieägaren tvingas sälja aktierna. Detta förbehåll utgår från att överlåtelsen redan skett tillskillnad från de övriga två undantagen. Att lösa aktierna sker

18 Prop. 2004/05:85 s 249-250.

19 Hembud, förköp och samtycke, Sjöman, 2006. Sid 63, 65.

20 A.a. Sid 104.

10

då i efterhand. Om ingen som är berörd av hembudsförbehållet vill lösa aktierna har det skett en bindande överlåtelse till den nya ägaren.²¹

2.3. Aktiekapitalet

Ett aktiebolag ska ha ett aktiekapital, ABL 1:4. Privata bolag ska ha ett minimikapital om 50 000 kronor, ABL 1:5. För publika bolag gäller istället ett minimum om 500 000 kronor, ABL 1:14. Det är fritt att själv välja ett högre aktiekapital än det angivna.

Bolagets egna kapital är bundet eller fritt. Det registrerade aktiekapitalet är det kapital som Bolagsverket har att beaktat i sin bedömning vid registreringen av bolaget. Då Bolagsverket gjort sin bedömning kungörs beslutet och det registrerade kapitalet blir ett bundet kapital för bolaget. Att ha ett bundet kapital i bolaget är till för att skydda borgenärerna då aktiekapitalet utgör en säkerhet för deras fordran mot bolaget. Det bundna kapitalet är det som satts in i bolaget och som finns registrerat hos Bolagsverket.

Det fria kapitalet kan exempelvis vara vinst från tidigare år.²²

Ett bolag kan välja att öka samt minska aktiekapitalet i bolaget på grund av olika anledningar. För att öka ett aktiekapital finns det olika tillåtna tillvägagångssätt, ABL11:1. Ett sätt för ökning är fondemission, ABL 12:1. Vid en fondemission flyttas likvida medel och en kapitalökning fördelas i bolaget. Det är en bokföringsåtgärd som görs i bolaget och en del av det fria egna kapitalet flyttas till det bundna egna kapitalet.

Det är de befintliga aktieägarna som tillgodogörs ökningen. Antingen kan bolaget ge ut nya aktier, ABL 12:2 och 12:5. Eller så ökar värdet på de befintliga aktierna, ABL 11:1, 12:1 3 st. I börsbolag är ofta avsikten med en fondemission att öka antalet aktier och på så sätt sänka kursen och öka omsättningen. En annan åtgärd för att öka aktiekapitalet är nyemission. Då tillförs nytt kapital och nya aktier ges ut. En nyemission genomförs för att bolaget behöver ny förmögenhet. Vid nyemission har tidigare aktieägare en företrädesrätt till de nya aktierna, ABL 13:1.²³

Andra sätt för att öka aktiekapitalet är med hjälp av teckningsoptioner och konvertibler, ABL 11:1. En teckningsoption ger innehavaren en framtida rätt att mot betalning teckna aktier. Teckningsoptionen kan därmed ses som ett värdepapper. En teckningsoption kan ges ut mot vederlag eller gratis exempelvis som belöning för en anställd i bolaget.

Betalning kan ske i pengar eller genom betalning med apportegendom. En konvertibel är ett lån till bolaget mot att ett skuldebrev utlämnas som senare får eller måste konverteras. Vid en konvertering byts konvertibeln mot aktier i bolaget. En konvertibel kan tillskillnad från teckningsoptioner inte ges ut gratis. Vid en konvertibel tillförs bolaget en förmögenhet som ses som ett penninglån. Även detta kan ske med betalning i pengar eller med apportegendom. Innehavaren av en konvertibel kan antingen vara förpliktad eller berättigad att konvertera till aktier det beror på hur villkoren är uppställda.²⁴

Ett bolag kan även i vissa situationer välja att minska aktiekapitalet och det finns vissa tillåtna syften till detta som regleras i ABL 20:1. Det är tillåtet att minska kapitalet för

21 A.a. Sid 137.

22 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 100.

23 A.a. Sid 115-118.

24 A.a. Sid 122.

11

att täcka en förlust förutsatt att det inte finns fritt eget kapital att använda sig av. En annan tillåten åtgärd är avsättning till fri fond. Det kan sägas vara en omvänd fondemission då bolaget minskar aktiekapitalet och den summan frigörs istället som fritt kapital. Men även återbetalningar till aktieägarna ses som en tillåten åtgärd för att minska kapitalet. Minskning kan även ske med hjälp av ett förbehåll i bolagsordningen.²⁵

När aktiekapital minskas kan antingen aktierna dras in eller så kan aktiernas kvotvärde minskas, ABL 20:2. Indragning av aktier medför att aktier dödas och kvotvärdet förblir detsamma. Vid minskning av aktier får kvotvärdet minskas men endast till minimigränsen. Det är stämman som fattar beslut om minskning av aktiekapital, ABL 20:3 1 st. Beslutet sker med ett majoritetskrav om minst två tredjedelar av rösterna på stämman, ABL 20:5. Styrelsen har en vetorätt då det gäller avsättning till fri fond och återbetalning till aktieägarna, ABL 20:3 2 st. Vidare gäller för återbetalning till aktieägarna och avsättning till fri fond att Bolagsverket ska lämna tillstånd till detta och i tvistiga fall är det allmän domstol som ska göra det, ABL 20:23. Styrelsen ska inom fyra månader anmäla beslut för registrering i aktiebolagsregistret, ABL 20:19.

Registrering ska göras för alla tre punkter om minskning som tagits upp. Om aktier har dragits in ska de strykas från aktieboken och i avstämningsbolag ska styrelsen meddela den centrala värdepappersförvararen om de ändrade förhållandena, ABL 20:21.²⁶

2.3.1. Värdeöverföringar

Aktiebolaget kan förutom att minska och öka kapitalet även göra värdeöverföringar från bolaget. Vid en värdeöverföring flyttas kapital från bolaget som medför att bolagets förmögenhet minskar. Vad som räknas som värdeöverföringar finns reglerat i ABL 17:1. Det är utdelning av vinst till aktieägarna(p1), återköp av egna aktier(p2), minskning av aktiekapitalet eller reservfond för återbetalning till ägarna(p3) eller annan affärshändelse som direkt eller indirekt medför att bolagets förmögenhet minskar(p4).

Punkt 1-3 ses som formenliga värdeöverföringar och finns reglerade i ABL och bolaget redovisar även dessa transaktioner. Punkt 4 däremot brukar kallas för förtäckt värdeöverföring och de kan handla om både formenlig och inte formenliga överföringar.

Det finns uppställt vissa rekvisit för att en förtäckt värdeöverföring ska anses föreligga.

Det ska för det första inte handla om en sådan överföring som avses i punkt 1-3. För det andra ska bolagets förmögenhet direkt eller indirekt ska minska. Det tredje rekvisitet är att minskningen inte ska ha en rent affärsmässig karaktär. Huvudprincipen för en förtäckt utdelning är att bolagets resurser på något sätt används eller utnyttjas utan att motprestation sker. Exempel på en förtäckt utdelning är att någon i ledningen får köpa en bil av bolaget som understiger bilens verkliga värde och understiger det värde bolaget köpte den för.²⁷Syftet med ett aktiebolag är som sagt i de flesta fall att generera vinst. Reglerna som uppställs i ABL om värdeöverföringar syftar till att ge aktieägarna insyn och ha inflytande över användningen av bolagets kapital.²⁸

25 A.a. Sid 125-126.

26A.a. Sid 127.

27 Aktiebolagsrätten, Sandeberg, 2006. Sid 175-176.

28 A.a. Sid 172.

12

De värdeöverföringar som är tillåtna är vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfond för återbetalning till ägare och gåva, ABL 17:2. För värdeöverföringar finns det uppställt en beloppsspärr, ABL 17:3 1 st. Den innebär att en värdeöverföring inte får göras om det inte finns full teckning för det bundna egna kapitalet efter överföringen, ABL17:3. Beloppsspärren är en skyddsregel för bolagets borgenärer. Vid värdeöverföringar gäller även försiktighetsregeln som ibland också kallas försiktighetsspärren, ABL 17:3 2 st. Oavsett om det finns fritt eget kapital krävs det att överförningen är försvarlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker på storleken av det egna kapitalet och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Det måste göras en bedömning i det enskilda fallet. Är en överföring inte försvarlig är den otillåten. Försiktighetsregeln innebär att det belopp som ägarna kan disponera över kan visa sig vara lägre än det belopp som är tillåtet enligt beloppsspärren.²⁹

Även gåva kan ses som en värdeöverföring, ABL 17:2 p 4 och 17:5. Gåva får ges i de fallen det är av allmännyttigt ändamål eller ett därmed jämförligt ändamål. Stämman har rätt att besluta om gåva, men även styrelsen i den mån gåvan kan anses vara av ringa art. Gåvan ska anses skälig med beaktande av verksamhetens art, bolagets ställning samt omständigheter i övrigt. Värdet på gåvan får vidare inte överstiga gränsen för vad som kan vara en värdeöverföring i övrigt. Regeln om gåvor avser de gåvor som är av viss storlek, VD i ett bolag bör kunna skänka mindre gåvor till välgörande ändamål som går innanför den löpande förvaltningen exempelvis till katastrofhjälp eller dylikt. De gåvor som typiskt ses som allämnyttiga är sjukvård, utbildning och kultur men även bidrag till ungdomsverksamhet.³⁰

2.4. Likvidation, fusion och delning

Ett aktiebolag finns och ”lever kvar” till dess det på grund av någon anledning upplöses.

En avveckling kan vara frivillig eller ske av tvång. Frivillig likvidation kan bero på att ägarna helt enkelt inte vill driva bolaget vidare. Initiativ till avveckling kan komma från styrelsen eller aktieägarna. Ett beslut om likvidation ska fattas av stämman, ABL 25:1.

En tvångslikvidation kan ske i några olika fall. Bolaget ska träda i likvidation enligt ABL 25:11 då Bolagsverket fattar beslut om det. Och det handlar om fall då bolaget inte lämnat rätta uppgifter till Bolagsverket som exempelvis att en anmälan om bolagets rätta styrelse och VD inte inlämnats. I andra fall kan det vara intaget i bolagsordningen att bolaget ska träda i likvidation vid en viss tidpunkt, ABL 25:12. Det är då allmän domstol som beslutar om likvidation. Sen måste även bolaget träda i tvångslikvidation då det egna aktiekapitalet är förbrukat till hälften, ABL 25:13. Exempelvis om ett bolag har ett registrerat eget aktiekapital på 100 000 kronor som gått ner till 50 00 kronor.

Vidare kan likvidation ske på aktieägares initiativ som innehar minst 10 % av aktierna på grund av majoritetsmissbruk, ABL 25:21. Det är då allmän domstol som beslutar om likvidation ska ske eller inte. När alla skulder kan betalas blir det likvidation. Men i de

29 A.a. Sid 178-179.

30 A.a. Sid 186.

13

fallen som skulderna inte kan betalas i ett bolag blir det istället en konkurs. I vissa särskilda fall kan även rekonstruktion beviljas.³¹

Bestämmelse och definition av en fusion finns reglerat i ABL 23:1. Fusion betyder sammanslagning och handlar om fall då ett eller flera bolag slås samman i ett.

Tillgångarna och skulderna slås samman och övertas sedan av ett annat bolag. Som exempel att bolag A och B slår ihop sina tillgångar och skulder för att sedan övertas av bolag C. Vid fusionen upplöses de överlåtande bolagen utan att någon likvidation sker.

Aktieägare i ett överlåtande bolag skall ges ersättning antingen i form av aktier i det nya bolaget eller med betalning i pengar, ABL 23:2.

Ett bolag kan även delas och det framgår av ABL 24:1. Delning av ett bolag kan även kallas fission som betyder klyvning. Vid en delning kan ett bolags skulder och tillgångar slås samman och sedan övertas av två eller flera bolag. Vid en sådan delning upplöses det överlåtande bolaget. Men en delning kan ske på sådant sätt att ett bolags skulder och tillgångar till viss del övertas av ett eller flera andra bolag. Att en viss del av bolaget överlåts till annat medan en viss del av bolaget finns kvar. Här sker då ingen upplösning av det överlåtande bolaget utan en del finns kvar. Vid en delning ska aktieägarna i det överlåtande bolaget få ett delningsvederlag, ABL 24:2. Den ersättningen kan vara antingen aktier i det övertagande bolaget eller betalning i pengar.

3. Koncerner

Det är idag väldigt vanligt att bolag ingår i olika former av gruppbildningar. De olika företagen kan variera i form av ägar- och maktförhållanden men även företagsformerna då det kan vara av olika slag av bolag och föreningar som ingår i gruppen. Företagens verksamheter kan också skilja sig åt i gruppbildningarna, ett av företagen tillverkar kanske produkten som ett av de andra företagen marknadsför. I vissa fall utövar det överordnande företaget en styrning över det underordnande men i andra fall agerar företagen självständigt gentemot varandra.³²

I en koncern ingår moderbolag och dotterföretag. Koncern är därmed ett samlingsnamn för en gruppbildning av rättssubjekt och själva koncernen i sig är inte ett eget rättssubjekt. I ABL 1:11 uppställs vissa villkor och definitioner för koncern, moderbolag och dotterföretag. För att ett bolag ska kunna vara moderbolag åt ett dotterföretag krävs att moderbolaget innehar mer än 50 procent av aktierna/rösterna i dotterföretaget. Det måste finnas ett bestämmande inflytande. Det bestämmande inflytandet kan utövas på olika sätt som tas upp i ABL 1:11 st. p.1-4. Genom röstmajoritet, röstmajoritet genom avtal med andra ägare, genom att kunna utse majoriteten av styrelseledamöterna eller på grund av att dotterföretaget tillåtit moderbolaget med hjälp av ett avtal ha det bestämmande inflytandet. Utgångspunkten här är att moderbolaget är ett svenskt aktiebolag, men dottern kan vara annan juridisk person än ett aktiebolag. ABL 1:11 1 st. reglerar den direkta kontrollen från moderbolaget medan 2-3 st. reglerar den indirekta kontrollen. Det krävs ett verkligt

31 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 368-369.

32 A.a. Sid 61.

14

ägande av aktier eller andelar i dotterföretaget, ABL 1:12. Olika typer av andra gruppbildningar som har exempelvis ett utländskt företag eller ett handelsbolag som moderbolag blir inte en koncernbildning enligt ABL. Det är en något snäv begränsning angående moderbolagen men dotterföretagen kan vara alla typer av svenska eller utländska juridiska personer. I ÅRL 1:4 finns en koncerndefinition som är ganska lik den i ABL men där tillåts även handelsbolag att vara moderbolag.³³

Det finns vissa särregler som gäller för koncerner och i ABL finns det uppsatt vissa regler för de särskilda förpliktelserna. De skiljer sig på vissa punkter från ”vanliga”

aktiebolag. Vissa av reglerna blir mer betungande medan andra ses som lättnadsregler.

Moderbolaget ska upprätta en koncernredovisning enligt ÅRL 7 kap. Istället för att bara upprätta en redovisning för det aktuella aktiebolaget ska det göras en redovisning för hela koncernen. Ett annat betungande krav är att det är förbjudet för dotterföretaget att förvärva aktie i moderbolaget, ABL 19:7-9. Förvärv av aktier i moderbolaget kan vara tillåtna i vissa fall då det sker utan vederlag eller i de fall då aktierna ingår i en affärsuppgörelse som dotterföretaget övertagit. Om dotterföretaget har aktier sedan tidigare i moderbolaget då koncern förhållande börjar ska aktierna inom tre år avyttras från den tidpunkt som koncernförhållandet uppstod. Om dotterföretaget har ett aktieinnehav i moderbolaget ska de räknas bort på moderbolagets stämma, ABL 4:45 och 7:7. Styrelsen i moderbolaget ska ha uppsikt över hela koncernens ekonomiska ställning, ABL 8:4. Dock så räknas inte koncernintresset som en jävsgrund för ledamot vilket är att ses som en lättnadsregel, ABL 8:23 och 8:34. Detta för att förhindra att styrelsen ej blir beslutsför och på så sätt inte kan fatta beslut. Och även att underlätta för VD då han eller hon bör kunna ingå avtal med andra bolag. När det gäller vinstutdelning ska moderbolaget ta hänsyn till hela koncernen, ABL 17:3.

Koncernverksamhetens art, omfattning och risker ska tas i beaktning även koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt innan en utdelning kan ske. Med konsolideringsbehov menas bolagets behov att behålla eller stärka den ekonomiska affärsställningen genom exempelvis fondering av vinstmedel. Dock är det friare affärsbedömning av värdeöverföring mellan bolagen i koncernen vilket ses som en lättnadsregel. Det finns vidare ett förbud för ett dotterföretag att utge ett förvärvslån till ett överordnat bolag i koncernen och det kallas för förvärvs låneförbud, ABL 21:5. Men olika transaktioner inom koncernen räknas inte som lån till närstående och kan därför göras, ABL 21:2.³⁴

4. Beslutsfattande och verkställande organ

Aktiebolaget har tre olika organ det är bolagsstämman, styrelsen och VD.

Bolagsstämman har hand om den övergripande styrningen medan styrelsen och VD har hand om den operativa ledningen. Revisorer ses som ett fjärde organ för bolaget men de har inte med styrningen av bolaget att göra. Deras roll är att granska och kontrollera räkenskaperna och i vissa fall rapportera om dessa men även kontrollera styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget, ABL 9:3. Dock kan idag mindre privata aktiebolag välja

33 A.a. Sid 63-64.

34 A.a. Sid 65.

15

bort revision, ABL 9:1. Men i de fallen som ett mindre privat bolag vill välja bort revisionen krävs det att det klart framgår av bolagsordningen.³⁵ Det är dock endast privata bolag som kan välja bort revision, publika bolag måste ha minst en revisor. För bolag som har en speciell vinstutdelningsbegränsning krävs det dock att en revisor finns, ABL 32:3. Styrelsen och VD har en lojalitetsplikt gentemot bolaget, de ska sätta bolagets intresse först.

4.1. Bolagsstämman

Bolagsstämman består av aktieägarna i bolaget. Varje aktieägare har rätt att delta på stämman, ABL 7:1. Rättigheten att delta tilldelas den som finns registrerad som ägare i aktieboken, ABL 7:2. Stämman är de högsta beslutsfattande organet. Stämman sammanträder sällan. Men det är stämman som slår fast bolagsordningen och fattar vissa beslut angående förvaltningen. Stämman har inte någon tilldelad kompetens att teckna bolagets firma utan verkar bara för den övergripande styrning som sker när stämman är sammankallad. Det är stämman som utser styrelsen, ABL 8:8. På sammanträdet fastställs riktlinjer och beslut fattas som lämnas till styrelsen som sedan ska arbeta efter stämmans vilja. En ägare som inte själv är närvarande kan genom ombud delta i stämman, ABL 7:3. Aktieägaren har rätt att på stämman rösta för alla aktier han eller hon har, ABL 7:8.³⁶

Den ordinarie bolagsstämman ska hållas en gång per år senast 6 månader från utgången av räkenskapsåret, ABL 7:10. På årsstämman ska årsredovisningen och revisionsberättelsen läggas fram. Det finns vissa angivna punkter som stämman ska besluta om på årsstämman, ABL 7:11. Resultaträkningen och balansräkningen ska fastställas och stämman ska på sammanträdet besluta om disposition av vinst eller förlust. Vid vinst exempelvis kan stämman välja att viss mängd ska utdelas till aktieägarna eller så kan vinsten gå tillbaka till bolaget. På årsstämman ska det även beslutas om ansvarsfrihet för styrelsen och VD. Sen ska det även fattas beslut i ärenden som enligt ABL eller bolagsordningen ska behandlas på årsstämman, exempelvis fattas beslut om att ändra bolagsordningen på stämman.³⁷

När omröstning sker finns det tre olika typer av regler. Huvudregeln är enkel majoritet eller absolut majoritet som det även kan kallas. Den regeln säger att det beslut som har fått flest antal röster är det som ska väljas, ABL 7:40. Stämmans ordförande har utslagsrösten i de fall det skulle behövas. I ABL 7:41 finns en bestämmelse om relativ majoritet som används vid val av exempelvis styrelseledamot. Med den relativa majoriteten räknas flest antal röster. Det finns även det som kallas för kvalificerad majoritet. Det betyder att ett beslut kräver 2/3 av rösterna för att vinna bifall. Dessa krav ställs upp i ABL för att skydda minoritetsägarna. Kvalificerad majoritet finns föreskrivet ibland annat ABL7:43-45.³⁸

Stämman kan använda sig av klandertalan som ett hjälpmedel vid behov. Stämman har som sagt ingen verkställande makt det är styrelsen och VD som har det och därför är

35 A.a. Sid 268-269

36 Företagsstyrning, Stattin, 2008. Sid 114.

37 Att arbeta i styrelse, Bratt, 1988. Sid 38.

38 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 176-178.

16

klandertalan en viktig bestämmelse för ägarna. Bestämmelserna om klandertalan finns i ABL 7:50–52. Om en ägare anser att ett beslut som fattats på stämman strider mot bolagsordningen, ABL eller ÅRL kan en klandertalan föras, ABL 7:50. Alla aktieägare i bolaget har rätt att föra klandertalan. Det beslut som har fattats på en bolagsstämma är ett beslut som ska kunna få en rättslig prövning. De grunder som en klandertalan ska ha är att beslutet ska strida mot ABL, bolagsordningen eller ÅRL. Beslut som klandras kan vara antingen materiella eller formella. De materiella grunderna innebär att beslutet strider mot någon norm i ABL eller någon regel om hur årsredovisningen ska vara utformad. Till de formella bristerna räknas olika misstag som har gjorts exempelvis hur stämman kallats, problem vid röstningen och liknande. Men vissa typer av fel eller misstag som saknar betydelse ska inte räknas som en klandergrund. Huvudregeln är att klandertalan ska ske inom tre månader från det att beslutet fattades, ABL 7:51 1 st.

Talan får väckas senare om någon av grunderna i ABL 7:51 2 st. föreligger som att alla ägares samtycke krävs. Den verkan som en klandertalan får är att beslutet upphävs, ABL 7:52.³⁹

4.2. Styrelsen

Styrelsen är det näst högsta beslutsfattande organet efter bolagsstämman men är det högsta verkställande organet. Styrelsen ska följa bolagsordningen och stämmans riktlinjer. Styrelsen fattar beslut om den övergripande förvaltningen. Styrelsen har till uppgift att utse den person som ska vara VD. Styrelsen har en rätt att teckna bolagets firma. De huvuduppgifter som åligger styrelsen framgår av ABL 8:4, dvs. att ansvara för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen har dels en roll för bolagets inre förhållande på uppdrag av aktieägarna, men dels även en roll utåt mot tredjeman som bolagets firmatecknare.⁴⁰

Styrelsen har även en skyldighet att verka för bolagets syfte i enlighet med lag och bolagsordning. Bolagets syfte är i de flesta fall att generera vinst. Det är en plikt för styrelsen att ansvara för bolagets förvaltning och se till att det sköts på rätt sätt. Den person som blir invald till styrelsen ger samtidigt också ett åtagande för att sköta förvaltningen på bästa sätt utifrån bolagets intressen. Styrelsens ledamöter kan i vissa fall bli ansvarskyldiga för handlingar som utförts. Det är dels aktiva handlingar exempelvis att överträda eller åsidosätta något intresse som bolaget har. Men dels även vid underlåtenhet att agera att en ledamot exempelvis väljer att vara passiv och inte göra något åt ett eventuellt övertramp eller liknande.⁴¹

Det ska finnas en utsedd ordförande av ledamöterna, ABL 8:17. Ordförande ska leda styrelsens arbete samt bevaka att uppgifterna fullgörs. Styrelsen fattar majoritetsbeslut och vid behov vid lika rösttal har ordförande utslagsröst, ABL 8:22. Styrelsen som är bolagets ställföreträdare tecknar dess firma, ABL 8:35. Om det krävs enligt lag ska minst hälften av ledamöterna skriva under en handling. En särskild firmatecknare kan utses, ABL 8:37. Det kan vara en viss person av styrelseledamöterna som utses eller VD. Det kan i bolagsordningen tas in ett förbud om att särskild firmatecknare inte får

39 A.a. Sid 189-192.

40 Styrelsen som resurs, Arlebäck, 1997. Sid 16-17.

41 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 211.

17

utses eller att det endast får göras på vissa särskilt angivna villkor, ABL 8:37 4 st. Men styrelsen kan även föreskriva att teckning av firma ska ske av två eller flera i förening, ABL 8:39. Styrelsen kan vidare delegera arbetsuppgifter åt VD.

Till styrelseledamot kan inte väljas den som är juridisk person, den som är underårig, i konkurs, har förvaltare eller den som inte har för avsikt att delta i verksamheten, ABL 8:10–12. De personer som avses i ABL 8:12 som inte har för avsikt att delta i förvaltningen brukar kallas för målvakter. Det betyder att en person går med på att ha sitt namn registrerat men inte har något med bolagets förvaltning att göra. Den rätta makthavaren kan då bli svår att komma åt. Detta är förbjudet för styrelseledamöter men även för VD i bolaget. Det ses som en mörkläggningsmetod och är ofta förknippat med ekonomisk brottslighet. Detta visas i ett rättsfall NJA 2003 s. 586 där en person bland annat varit ensam styrelseledamot i elva olika bolag och i dessa bolag hade styrelsen satts ur funktion och bolagen hade vidare även gått i konkurs. Personen som verkat som ensam styrelseledamot hade i de flesta fall åtagit sig styrelse uppgifterna vid förfrågan från en företagsmäklare mot betalning. Personen var endast verksam i två av de elva bolagen. I de övriga medverkade han inte alls i förvaltningen och hade inte heller någon insyn i bolagen och deras verksamhet. Domstolen kom här fram till att han helt åsidosatt sina uppgifter då han som ensam styrelseledamot inte ansvarat för bolagets organisation samt inte heller förvaltningen av bolagets angelägenheter som ankommer på styrelsen att sköta. Denna företeelse att styrelsen är satt ur funktion medför ett grovt åsidosättande från de olika bolagen vid bedrivande av näringsverksamhet i aktiebolagsform. I detta fall dömdes personen till näringsförbud.

Styrelsens uppgifter och de regler som finns uppställda i ABL har ofta en mindre betydelse i ett fåmansbolag. Exempelvis styrelsesammanträden om det endast är en ägare i bolaget. Även om de är fler styrelseledamöter i bolaget kan sammanträden anses vara onödiga. Det finns inte heller något absolut krav om att ett formellt sammanträde ska hållas. Den som är ordförande i styrelsen ska kalla till sammanträde då det behövs, ABL 8:18. Men det hindrar inte att sammanträdet hålls per telefon förutsatt att alla ledamöter är ense om det. Något som brukar förekomma är att protokollet skickas runt mellan ledamöterna som då även ger sitt godkännande om innehållet. Det är ett sätt som anses vara godkänt förutsatt att dokumenteringen sker som det ska. Att en styrelseledamot deltar med hjälp av en elektronisk uppkoppling är även det ett godtagbart sätt att delta på styrelsesammanträdet.⁴²

4.3. VD

Det är bolagets styrelse som utser VD, ABL 8:27. Det kan även utses en eller flera vice VD, ABL 8:28. En vice VD räknas inte som ett självständigt organ, men de flesta bestämmelser är desamma. En vice VD är en suppleant till den verklige VD och har därför inte någon befogenhet eller behörighet förutom i de fall då han eller hon tillträder tjänsten. Det kan föreskrivas i bolagsordningen när ett sådant tillträde ska ske. VD har ett bosättningskrav och måste vara bosatt inom det europeiska samarbetsområdet om inte Bolagsverket godkänner annat, ABL 8:30. En person som är underårig, i konkurs eller har förvaltare får inte utses till VD detsamma gäller för den som har näringsförbud,

42 Prop. 2004/05:85 s 309.

18

ABL 8:31. Den person som inte har avsikt att delta i den förvaltning som tillkommer uppdraget får inte heller utses till VD, ABL 8:32. Denna bestämmelse för att förhindra användandet av de så kallade målvakterna som berörts ovan.

I publika bolag måste det finnas en VD, ABL 8:50 medan det i privata bolag är frivilligt. Det finns ingen speciell mandattid utsatt i lagen utan styrelsen får därmed bestämma att utse VD tillsvidare eller övrig lämplig tid. Beslutet om att utse eller entlediga får verkan då beslutet anmäls till Bolagsverket, ABL 8:33.⁴³ I ett publikt bolag får VD inte vara styrelseordförande, ABL 8:49. Detta anses vara för att behålla en delad ledning av bolagen. I privata bolag kan alla förvaltningsfunktioner vara knutna till och skötas av en person.⁴⁴

VD har dels en verkställandemakt men dels även en förvaltningsmakt. Till den verkställandemakten ingår firmateckningsrätten för den löpande förvaltningen. Den reglerar det yttre förhållandet och den behörighet som VD har. VD har rätt att företräda bolaget och teckna dess firma i de fall de ligger inom förvaltnings område eller inom det som kan ha delegerats till honom eller henne från styrelsen, ABL 8:36.

Förvaltningsmakten som är kopplad till VD handlar om det inre förhållandet i bolaget och reglerar den befogenhet som tillkommer den som blivit utsedd. Förvaltningsmakten regleras i ABL 8:29 och ger VD rätt att sköta den löpande förvaltningen i bolaget. VD ska planera och leda driften. Även ansvara för organisationen, personalhantering och hanteringen av bolagets ekonomi. VD som är underställd styrelsen ska följa de direktiv som styrelsen ställt upp och ska även rapportera till styrelsen.⁴⁵

Vad som anses ingå i den löpande förvaltningen är bland annat att ingå avtal med kunder och leverantörer och anställa personal i bolaget. Verksamhetens art och storlek har betydelse i frågan. Till driften av bolaget hör vanligtvis att verkställa olika beslut även om styrelsen har beslutat i själva frågan. VD ska även ha en övergripande kontroll av bolaget i sin helhet. I tillsynen ingår bland annat medelsförvaltning och att se till att bokföringen sker på ett tillfredställande sätt.⁴⁶

Styrelsen kan delegera uppgifter åt VD som faller utanför den löpande förvaltningen.

Delegering får dock inte ske i den mån att det leder till att styrelsen inte längre fullgör sina uppgifter och istället har en passiv roll i bolaget. Styrelsen ska även fast delegering skett vara det överordnade organet och den ställningen kan inte rubbas. Styrelsen måste fortfarande fullgöra de uppgifter som ankommer på styrelsen. Exempel på delegation kan vara att ge VD i uppdrag att i viss affärshändelse företräda bolaget. VD:s rätt att sköta den löpande förvaltning och handha den dagliga driften upphör att gälla om styrelsen använder sin bestämmanderätt och tar de uppgifterna i anspråk. Men styrelsen kan inte ta i anspråk VD:s löpande förvaltning i sådan mån att det skulle leda till att VD

43 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 221.

44 Prop. 197/98:99 s 93.

45 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 221.

46 Prop. 1975:103 s 375-376.

19

inte skulle anses ha den ställningen i bolaget längre. Styrelsen kan med andra ord ta VD:s uppgifter i anspråk i viss mån men inte för utsträckt.⁴⁷

5. Kompetensfördelningen mellan styrelse och VD

Det är ibland svårt att dra en exakt gräns för var kompetensfördelningen mellan bolagets styrelse och VD går. Kompetensen kan skilja sig åt på många olika sätt även vilka uppgifter som anses höra till den löpande förvaltningen kan bero på från bolag till bolag. Med ett organs kompetens menas den behörighet och befogenhet som tillkommer. Behörighet är den lagstadgade rätten som ett organ har tilldelat sig gällande förvaltningsrätt och beslutanderätt i bolaget. Den maktfördelning som finns i aktiebolag med dess olika organ är tvingande och behörigheten kan inte inskränkas. Stämman kan exempelvis inte besluta om att inskränka styrelsens rätt att utse en VD. Befogenhet som ett organ har kan dock inskränkas med hjälp av föreskrifter från ett högre och överordnat organ i bolaget.⁴⁸Behörigheten är den verkställande makten som tilldelats organen och tar sikte på det yttre förhållandet som uppstår mellan bolaget och tredjemän. Styrelsens behörighet är den rätt som styrelsen har att företräda bolaget och teckna dess firma, ABL 8:35. VD:s behörighet är den rätt som VD har att teckna bolagets firma på de områden som ankommer på VD, ABL 8:36. Befogenheten handlar om den förvaltningsmakts som tilldelats organen och det handlar då om det inre förhållandet i bolaget. Styrelsens befogenhet är den förvaltning och de huvuduppgifter som ska handhas då styrelsen ansvarar för bolaget som helhet samt dess angelägenheter, ABL 8:4-7. VD:s befogenhet är att sköta den löpande förvaltningen i bolaget, ABL 8:29.⁴⁹

Regeringen har gjort ett uttalande om denna svårighet att reglera frågor om styrelsens kompetens mer i detalj. Verksamhetens art och omfattning skiljer sig åt från bolag till bolag. Förhållanden kan även skilja i samma bolag från en tidpunkt till en annan. Därför måste det i lagen finnas utrymme för dessa skillnader om hur ett bolag styrs och hur ledningen av bolaget ser ut.⁵⁰

5.1. Styrelsens arbetsordning

Styrelsen ska fastställa en arbetsordning för sitt eget arbete, ABL 8:6. En arbetsordning ska fastställas av alla aktiebolag som har mer än en styrelseledamot. I ett aktiebolag med endast en person i styrelsen skulle detta dokument inte ha någon egentlig betydelse. Arbetsordningen ska vara skriftlig. Det finns inga krav på hur en arbetsordning ska se ut i ABL. Det är ganska fritt hur den utformas bara den uppfyller lagens krav på att den ska finnas samt att de som berörs får ta del av den.⁵¹

Vad arbetsordningen ska innehålla framgår i ABL 8:6 där tre stycken krav uppställs vilka är arbetsfördelning om sådan finns, hur ofta styrelsen ska träffas och när suppleanter ska kallas och delta i sammanträden. Ett av de viktigaste syften med

47 Prop. 1997/98:99 s 79.

48 Aktiebolagets grundproblem, Bergström & Samuelsson, 2001. Sid 108.

49 Svensk aktiebolagsrätt, Sandström, 2010. Sid 212, 221.

50 Prop. 1997/98:99 s 79.

51 Arbetsordning och andra instruktioner i aktiebolaget, Svernlöv, 2006. Sid 19-20.