I detta kapitel diskuteras först Åtgärdsplanen därefter informationsöverföring och koordinering. Kapitlet baseras på och besvarar följande frågeställning:
• Hur kan samverkan mellan deltagarna beskrivas och analyseras enligt genomförda observationer av mötena och med stöd av intervjuer med medverkande professionella tjänstepersoner? Framträder samsyn? Vid hens första Forumsmöte påbörjas skapandet av Åtgärdsplanen. Huvudmålet formuleras samt mål för områdena Kriminalitet, Skola, Vänner, Fritid och Familj. Eftersom de professionella tjänstepersonerna är flest och representerar tre
samhälleliga institutioner, (socialtjänst, polis, skola) och vana vid att formulera sig, är det troligt att den unge kan uppleva sig ha svårigheter att formulera sina tankar. Det
50 Brå 2011:21
51 Cederberg & Ericsson (2009) Ungdomars upplevelser av sin grundskoletid i Malmö – röster
kan vara lättare att säga ja, än säga emot eller kunna formulera ett alternativ. Processen fortskrider, enligt telefonsamtal med Samordnaren, genom att respektive tjänsteman förankrar mål, genomförande och ansvar i sin verksamhet, vilket ska ske i enlighet med arbetssättet.
”Varje myndighet har sitt ansvarsområde och varje deltagande
myndighetsrepresentant behöver se till att de beslut och resurser som krävs kommer till stånd i den egna verksamheten.” 52 s10
Återkoppling sker vid nästkommande Forumsmöte. Det kan vara en struktur som innebär att Åtgärdsplanen förankras väl inom respektive verksamhetsområde och för tjänstepersoner. Förfaringssättet kan emellertid riskera att Åtgärdsplanen snarare (åtminstone initialt) blir förankrad hos de professionellas, än hos hen, om den inte är väl förankrad hos hen. Forskning om motivationsarbete inom såväl socialt arbete, exempelvis (Jenner)53, pedagogik (Asp-Onsjö, 200654;) och idrottspsykologi (Hassmén, Hassmén & Plate 200355) visar att om mål, genomförande och ansvar
omfattas av och är väl förankrade hos den det gäller, underlättas att målen uppnås. 8.1 Vänner och Fritid
Under Forumsmöten framgår vid informationsöverföringen att genomförandebeslut inom områdena Fritid och Vänner inte fungerar.
Områdena Vänner och Fritid är områden som genomsyrar och påverkar även övriga områden i Åtgärdsplanen. Nya vänner med annan attityd till brott och skola som tillbringar fritiden på annorlunda sätt kan innebära en väg ut ur nuvarande problematiska process. Vänner träffas i skolan och i vardagen. Vänner påverkar varandras attityder och beteenden. Ett exempel som tas från Forumsmöte är att ”inte träffa fel vänner och undvika vissa situationer”. Detta har påtalats under möten vid flertal tillfällen särskilt av polis och behandlare. Hen ska undvika situationer för att inte dras in i eller misstänkas för kriminell verksamhet. Vid mötena förklarar polisen innebörden av vad som menas med att undvika vissa vänner och vissa situationer att det annars kan få negativa konsekvenser även om hen hävdar att jag är inte inblandad utan endast varit där. Även om hen förefaller förstå vad som sägs, är det oklart om hen av olika skäl omfattar målet att undvika vissa vänner. Det kan handla om vänner som den unge faktiskt tycker om. Vännerna kan av tjänstepersoner förefalla endast som osympatiska, kriminella men ha även andra så kallade goda sidor som den unge känner till och tycker om. Alternativt, är de kanske de enda som den unge känner. Motsatsen kan också vara att andra unga undviker kontakt med hen. Att inte träffa fel vänner handlar om att byta vänkrets, vilket inte alltid är så lätt. Alla tidigare vänner visar sig dock inte vara så goda vänner, vilket framgår vid informationsöverföring av beskrivning om hot om våld. Det finns en hel del forskningsstöd som visar att
umgänge med vänner på fritiden kan utgöra både skydds- och riskfaktorer. Det
handlar dels om vilka vännerna är och om hur deras förhållningssätt är till omvärlden.
52 Socialstyrelsen (2016b) Sociala insatsgrupper. Lokal samverkan för att motverka brott hos
unga s 10
53 Jenner H. Motivation och motivationsarbete i skola och behandling 54 Asp-‐Onsjö Åtgärdsprogram – dokumentation eller verktyg
Det finns mål om att delta i fritidsaktivitet. Persson, Kerr och Stattin (2007) fann att anledningar till att unga slutade eller aldrig påbörjade organiserade fritidsaktiviteter är kopplade till deras kamratrelationer. Dem de ville umgås med fanns inte inom
organiserade fritidsaktiviteter. Vidare påverkar upplevelsen av att inte ses som värdefulla och att inte uppleva sig bli respektfullt behandlad av vuxna till att de undvek de vuxenkontrollerade miljöer, vilket strukturerade (d.v.s. organiserade) fritidsaktiviteter är. För att understödja att hen hittar nya intressen och andra
situationer och sammanhang att vistas i samt få nya vänner lyfts fritidsintressen fram under Forumsmöten. Nya vänner ska hittas i icke-kriminella sammanhang. Nya eller andra fritidsintressen kan leda in i sammanhang som hen deltar i och som
normaliserar och stärka sociala band till familj och samhälle56. Det som tas upp under Forumsmöten är sport; fotboll och olika former av kampsport. Den unge säger ja till mentors erbjudande som ges under Forumsmöte att bli påmind i skolan att det är träning efter skolan, så är återkommande vid uppföljningarna att hen inte gått dit. Även om hen förefaller delta i besluten och säger sig vara intresserad, så går hen inte dit. Familjens ekonomiska situation kan vara ansträngd, vilket kan ha betydelse för om hen kan medverka i exempelvis sport. Det är behandlarna som i sitt uppdrag ansvarar för områdena Vänner och Fritid. En behandlare uttryckte:
Sig borde ha en liten pengakassa – till idrottskläder, anmälningsavgifter, att man kan lösa det här och nu. Föräldrarna har inte pengar alltid. Ibland hänger fritiden upp sig på att det inte finns pengar. Kunna lösas snabbt, det är inga stora pengar. Det är också förnedrande för föräldrarna. Ungdomarna växer ju mycket också. Ligger föräldrarna över den ekonomiska normen så får ungdomen inget till fritid. Det hade vi kunnat hjälpa till med.
Det som är gemensamt är att det vid Forumsmöten inte blir tydligt varför hen inte följt den plan som den unge själv varit med att besluta om vid föregående möten och säger sig omfatta. Det blir då inte heller möjligt att hitta andra lösningar under mötet. Kanske behövs förstärkt samverkan mellan verksamheterna. Fokus bör läggas vid och baseras på hens tankar om intressen, vilket är sport eller kanske inte sport. Det kan ju finnas andra möjliga fritidsintressen. Det behöver kanske inte heller vara i s.k.
organiserad verksamhet. Områdena Fritid och Vänner uppfattar jag utgör en viktig potential i en förändringsprocess och som genomsyrar områdesgränserna. Det
påverkar övriga områden, negativt såväl som positivt, beroende på hur hen tillbringar sin fritid och tillsammans med vilka vänner.
Områden Fritid och Vänner behöver utvecklas och fördjupas. Ett förslag är att de ges särskilt stort utrymme som stöd för hens förändringsprocess. Det kan även ha stor potential att fungera som samlande ”kitt” och samverkat stöd till hen, baserat på samsyn och hens tankar, känslor och intressen. Nya fritidsintressen kan dels innebära en ny arena att tillbringa sin tid utanför skolan på och i sin förlängning få nya vänner. När vännerna har andra intressen och andra värderingar kan de komma att så
småningom övertas av hen. Det kan motverka fortsatt kriminalitet och kan kanske även påverka uppfattningen om området skola d.v.s. utbildning positivt.
Ett förslag från mig är även att Åtgärdsplanens struktur ses över så att även delmål efterhand förs in till målen inom de olika områdena. Delmålen förändras allt eftersom
de uppnås i riktning mot områdesmålet. Genomförande (vägen dit mot mål) kan då bli tydligare och ske i mindre steg och kan underlätta för hen att uppfatta dem som möjliga att genomföra och uppnå.
8.2 Skolan
Nedan redogörs för hur kollisioner mellan olika regelverk och synsätt på
föräldraansvar kan innebära svårigheter vid samverkan mellan olika verksamheter. Enligt skollagen är det föräldrarnas ansvar att barnen kommer till skolan. Det kan för en del föräldrar innebära stora påfrestningar att förmå sin tonåring att gå dit. Under ett Forumsmöte tas återigen upp att hen är trött och har svårt att komma upp på
morgonen och komma i tid till skolan. Beslut om vems ansvar fanns sedan tidigare – föräldrarnas och den unges eget – men det har inte fungerat. Under ett Forumsmöte gav behandlare ett förslag om hur föräldrarna skulle kunde avlastas under en tid. Hen skulle hämtas till skolan. Det motsatte sig skolrepresentanten som vidhöll att det är föräldrarnas ansvar att ens barn kommer till skolan. Föräldrarna sa då att ja det är vårt ansvar. I en intervju relaterade behandlare till händelsen och sa att:
ja alla visste ju att det inte fungerade och det gjorde det inte sen heller visade det sig…//… Det hade ju kanske kunnat göra en skillnad, man kunde testa en vecka. Avlastat föräldrarna, sluppit allt bråk hemma. Lite sådana småsaker som vi tappar, som skulle kunna göra skillnad, föräldrarna känner sig ganska små då. Det blir en maktfaktor där faktiskt – skuldbeläggande av föräldrarna.
Även att det innebär ett maktutövande och ett skuldbeläggande av föräldrarna så kan händelsen dessutom tolkas som en domänkonflikt om vem som har tolkningsföreträde av organisationerna skola eller socialtjänst och därmed makten att besluta. I
sammanhanget försvinner föräldrarnas behov av stöd samt hens upplevelse av skolan. Enligt Danermark m.fl. (2009) kan samsyn försvåras av deltagarnas olika teoretiska såväl som praxisgrundade kunskaper om problembild, orsaker och insatsbehov. Domänkonflikter om tolkningsföreträde kan uppstå. Social insatsgrupp grundas i att det ska råda samsyn i stor utsträckning om den unges problembild och insatsbehov i vardagen. Även Skolverket lyfter fram vikten av att uppmärksamma om samsyn råder vid samverkan, vilket framgår av följande citat.
“ Samsyn handlar om att det bör råda viss grad av gemensam
problemförståelse samtidigt som yrkesrollerna är tydliga. Behov av samsyn uppstår när flera aktörer tillsammans ska lösa ett problem. De olika parternas professionella hållningar och identiteter behöver överbryggas.
Problemförståelsen brukar gälla en gemensam kunskapsbas om risk- och skyddsfaktorer samt vilka insatser som är verkningsfulla. Det krävs tillit till varandras kompetens och förståelse för varandras uppdrag, resurser och begränsningar. Olikheten är styrkan i en väl fungerande samverkan genom att de olika professionerna tillför olika kompetenser till den uppgift man
gemensamt ska lösa. Samsyn förutsätter kontaktytor och kommunikation.”57s3
57 Skolverket (2009). Kraften av samverkan – om samverkan kring barn och unga
De olika professionellas hållning och identitet behöver, enligt ovan, överbryggas för att nå en gemensam problemförståelse. Det förefaller behöva diskuteras vad det egentligen innebär och ställas i relation till att varje verksamhet ska ansvara för sitt område, (jfr exemplet ovan om föräldraansvar). Det uttrycks även av en av de intervjuade tjänstepersonerna.
När det blir låsta positioner är det inte bra och när man kan välja att ta en försvarande sida. Så man ska inte hamna i bortförklaringar eller glida. Sitta och bara se sitt eget område då hamnar man inte i ett gemensamt handlande.
8.3 Kommentar
Välfungerande samverkan bygger enligt (SOU 2010:95)58 på en tydlig
ansvarsfördelning, god kunskap om varandras uppdrag, en jämlik relation och tydliga rutiner. Det förutsätter också resurser och kompetens.
Enligt (Socialstyrelsen 2012a, b)59 baseras en social insatsgrupp på samverkan mellan i första hand polis och socialtjänst samt med övriga verksamheter som är aktuella som stöd för den unge. Styrning, struktur och samsyn är tre förutsättningar som anses underlätta samverkan och som den nationella samverkansstrategin kan sammanfattas med60. Genom samverkan ska Socialtjänst, polis och skolas olika kompetenser medföra en djupare förståelse av problembild och insatsbehov. I arbetssättet sker det genom informationsöverföring och koordinering av insatser vid Forumsmöten. Det är tveksamt om en djupare förståelse följer automatiskt. Om de ingående
verksamheterna socialtjänst och skola arbetar utifrån sina problemförståelser riskerar problembilden inte att fördjupas och sakna samverkat stöd. Samverka innebär att arbeta mot gemensamt mål. Enligt Danermark (2000; 2013)61 är det viktigt att syftet med samverkan klargörs så tidigt som möjligt för de medverkande. Det är inte samverkan i sig som utgör målet utan att det mål som samverkan ska medverka till uppnås. I det enskilda fallet att mål inom olika områden i Åtgärdsplanen uppnås så att huvudmålet för den unge nås.