Överväganden beträffande skolgång kan handla om elevens möjligheter till s.k. konventionell skolgång på kort respektive på längre sikt. Det kan exempelvis innebära överväganden om att de unga som finns kvar inom konventionell skolgång, men med ämnesstödinsatser i skolan62 och även om frånvaron är hög, ska prioriteras, även när fokus som tidigare är på kriminalitet.
Det är en vanlig utmaning vid samverkan att nå gränsöverskridande förståelse. Diskuteras kan vad det egentligen innebär vid Forumsmöten samt koordinering i relation till att varje verksamhet ska ansvara för sitt område.
Områden Fritid och Vänner behöver utvecklas och fördjupas. Ett förslag är att de ges särskilt stort utrymme eftersom de kan ha stor potential att fungera som samlande ”kitt” och samverkat stöd till den unge, baserat på samsyn. Nya fritidsintressen kan dels innebära en ny arena att tillbringa sin tid utanför skolan på och i sin förlängning få nya vänner. När vännerna har andra intressen och andra värderingar kan de komma att så småningom övertas av den unge. Det kan motverka fortsatt kriminalitet och kan kanske även påverka uppfattningen om området skola d.v.s. utbildning positivt. Åtgärdsplanens struktur kan diskuteras för att ses över. Ett förslag är att även delmål förs in till målen inom de olika områdena. Delmålen förändras allt eftersom de uppnås i riktning mot områdesmålet. Genomförande (vägen dit mot mål) kan då bli tydligare och ske i mindre steg och kan upplevas och uppfattas av den unge som möjliga att genomföra och uppnå.
REFERENSER
Asp-Onsjö, L (2006). Åtgärdsprogram - dokumentation eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 248
Agnew R. A Revised Theory of Delinquency. I Social Forces, vol 64 No 1 (151-168) Bourdieu, P. (1982) Outline of a Theory of Practice. Cambridge: Cambridge
University Press
Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Brå (2009) Brottsutveckling bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling. En kunskapsinventering
Cederberg M. (2012) Gymnasieskolan – inte en skola för alla? En forskningssammanställning om låg utbildning och hälsa. Malmö stad
Cederberg & Ericsson (2009) Ungdomars upplevelser av sin grundskoletid i Malmö – röster från elever på IV-program. Malmö stad
Danermark, B. (2000) Samverkan himmel eller helvete. En bok om den svåra konsten att samverka. Stockholm: Gothia
Danermark, B. (2004) Samverkan en fråga om makt. Örebro: Läromedia Ersta Sköndal, Wolter, F. Krassman A & Oscarsson L. Utvärdering av social insatsgrupp. Individinriktad samverkan kring unga i riskzon. Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:1
Forkby, T. & Liljholm Hansson S. (2011) Kampen för att bli Någon. Bilder av förorten och riskfyllda utvecklingsvägar i Göteborg. FoU Väst. Göteborgsregionens kommunalförbund. http://www.fouvalfard.se/kampen-for-att-bli-nagon-bilder-av- fororten-och-riskfyllda-utvecklingsvagar-i-goteborg
Granath S & Westlund O. Strategiska brott bland unga på 00-talet. Brå 2011:21 Hassmén P., Hassmén N. & Plate J ( 2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur
Heider, F. (1958) The Psychology of Interpersonal Relations. New York: Wiley Hilte, M. (1996) Avvikande beteende – en sociologisk introduktion. Lund: Studentlitteratur
Hirschi, T. (2002) Causes of delinquency. New Brunswick, New Jersey: Transacton Publishers
Hjalmarsson, R. och Lindquist, M. J. (2007). Like Godfather, like son: Explaining the inter- generational Nature of Crime. Sociologiska institutionen, Stockholms
Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus., F. (1958)
Järvinen M. (2003) Hjälpens universum – ett maktperspektiv på mötet mellan klient och system. I Anna Meeuwisse & Hans Swärd (red.), Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur
Malmökommissionen för ett social och hållbart Malmö (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö stad
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Morén S. & Blom B. (2006) Insatser och resultat i socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Nilsson, I. (2012) Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv. Malmö stad
Patton, M. Q. (1980) Qualitative Evaluation Methods. Newbury Park: Sage Persson, A. Kerr, M. och Stattin, H. (2007) Staying in or moving away from structured activities: Explanations involving parents and peers.
http://psycnet.apa.org/journals/dev/43/1/197/
Rikspolisstyrelsen Nationella riktlinjer (2014/2015). Polisens arbete i sociala insatsgrupper.
https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Sociala%20insatsgrupper/Social a_insatsgrupper_nationella%20riktlinjer.pdf
Sahlin I, (1992). Ungdomsprojekt. Retorik och praktik. Brå-PM 1992:1
Salonen, T. 2012. Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö. Malmö stad.
Skolverket (2009) Kraften av samverkan – om samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan - En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Fritzes
Socialstyrelsen (2016a) Utvärdering av samverkansformen social insatsgrupp. Delredovisning av ett regeringsuppdrag.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-2-17
Socialstyrelsen (2016b) Sociala insatsgrupper Lokal samverkan för att förhindra ungdomar från att begå brott.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-2-11
Socialstyrelsen 2012a, Kartläggning av samverkansinterventioner med syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-10-14
Socialstyrelsen 2012b, Samverkan i sociala insatsgrupper – vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga.
http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/Sociala- insatsgrupper.pdf
SOU 2015:10. Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2010/03/sou- 201015/
SOU 2010:95. Se, tolka och agera. Om rätten till en likvärdig utbildning.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2010/12/sou- 201095/
Svensson, R. Strategiska brott. Vilka brott förutsäger en fortsatt brottskarriär. Brå 2000:3
Särskilda Områdesprogram i fem områden 2010-1015. Lärdomar från områdesprogram. Nu lyfter vi Malmö. Malmö stad.
http://malmo.se/download/18.6fb145de1521ab79c0a30f8f/1491301895771/Lärdomar +från+Områdesprogram+
Söderholm Carpelan K. m.fl. (2008) Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet. Stockholm: Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS). Stockholm: Socialstyrelsen Taylor, S. J. & Bogdan, R. (1984) Introduction to Qualitative Research Methods. New York: Wiley
Trost, J. (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
BILAGA
Intervjuguide
VAD ÄR Sig?
Varför finns verksamheten? Hur kom du med i den? Finns fördelar / nackdelar?
FÖR VEM
Beskriv målgruppen för verksamheten?
Vilka ungdomar bör enligt dig inkluderas i verksamheten? Vad är särskilt betydelsefullt för att de ska tillfrågas?
MOTIVATION TILL MEDVERKAN – VARFÖR DELTA? Ungdomar Föräldrar Din egen MEDVERKAN
Hur vill du beskriva din egen medverkan i Sig och betydelsen av din medverkan för samverkan?
Varför ska ni samverka?
ÅTGÄRDSPLAN – DELAKTIGHET
Upplever du att du kan påverka Åtgärdsplanen – förutom inom ditt eget verksamhetsområde?
Hur vill du beskriva den unges delaktighet under mötena?
Upplever du att de professionella lyssnar till ungdomen vid mötena? Hur vill du beskriva föräldarnas delaktighet under mötena?
Upplever du att de professionella lyssnar till föräldrarna vid mötena?
SAMSYN
Upplever du att det finns samsyn kring ungdomens problematik, mål, genomförande? När framträder skillnader och hur hanteras de?
FINNS NÅGOT SOM ÄR SÄRSKILT BRA MED Sig?
FINNS NÅGOT SOM DU MENAR SKULLE BEHÖVA DISKUTERAS OCH FÖRÄNDRAS?