MED EN FOT INNE…att motverka
rekrytering av unga till kriminella
nätverk med stöd av arbetssättet
social insatsgrupp
Margareta Cederberg fil dr Institutionen för Socialt arbete Malmö högskola
FÖRORD
Arbetssättet social insatsgrupp är ett preventivt individinriktad samverkat stöd för att motverka rekrytering till kriminella nätverk och fortsatt kriminalitet bland unga. Avsikten med denna studie har varit att följa verksamheten vid en social insatsgrupp i Malmö för att skapa underlag för diskussion och utveckling.
Studien har utförts på uppdrag av Styrgruppen vid den sociala insatsgruppen och genomförts inom ramen för min tjänst som lektor i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, Malmö högskola. Studien är avrapporterad till Styrgruppen samt till samordnarna för Malmös sociala insatsgrupper
Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till att studien kunnat genomföras! Malmö i november 2017
Margareta Cederberg
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING 4
1 INLEDNING – ARBETSSÄTT VID SOCIAL INSATSGRUPP SAMT STUDIENS
GENOMFÖRANDE 8
1.1 Nationell programteori 8
1.2 Uppdraget och vad studien syftar till 10
1.3 Avgränsning 11
1.4 Empirin och teoretisk ram 11
1.5 Textens fortsatta disposition 13
2 TJÄNSTEPERSONERNAS UPPFATTNING OM ARBETSSÄTTET 14
3 SOCIOEKONOMISKT SVAGT OMRÅDE 15
3.1 Uppstart i den aktuella sociala insatsgruppen 16
4 MÅLGRUPPEN 17
4.1 Inkludering och exkludering 18
4.2 Nej tack – Misstro och Tillit 19
5 FORUMSMÖTE 20
5.1 Hur ett Forumsmöte genomförs – dess struktur 21
5.2 Kommentar 22
6 INFORMATION OCH KOORDINERING 23
6.1 Informationsöverföring och koordinering under Forumsmöten 23
6.2 Kommentar 25
7 ÖVERVÄGANDEN OM MÅLGRUPPEN 26
7.1 Prevention och förutsägelse om fortsatt brottslighet 26
7.2 Strategiska brott 27
7.3 Social problematik 29
7.4 Kommentar 32
8 ÖVERVÄGANDE -‐ RELATERAT TILL ÅTGÄRDSPLAN OCH
INFORMATIONSÖVERFÖRING OCH KOORDINERING 33
8.1 Vänner och Fritid 34
8.2 Skolan 36 8.3 Kommentar 37 9 TJÄNSTEPERSONERS FÖRSLAG 37 10 UTVÄRDERARENS FÖRSLAG 39 REFERENSER 39 BILAGA 43
SAMMANFATTNING
Syftet med studien har varit att beskriva och utvärdera verksamheten vid en social insatsgrupp med fokus på de operativa sociala insatsgruppernas (Sig) verksamhet. Avsikt är att studien ska medverka med underlag för diskussion och utveckling av verksamheten. Den nationella (formella) programteorin till social insatsgrupp ska anpassas till lokala förhållanden och behov. För att genomföra uppdraget har den lokala programteorin konstruerats utifrån observationer av Forumsmöten (d.v.s. samverkansmöten vid Sig) och med intervjuer med medverkande tjänstepersoner. Genom att beskriva och därefter analysera den lokala programteorin kan studien medverka med underlag för diskussion om, samt till utveckling av verksamheten. En formell programteori ska synliggöra en arbetsmodells/metods grundidé när det gäller målgrupp, interventioner och förväntat utfall. Dess grundidéer presenteras i det inledande kapitlet. En informell programteori konstrueras utifrån aktörernas
uppfattningar och beskriver hur arbetsmodellen genomförs i det konkreta arbetet. Social insatsgrupp ska anpassas till lokala förhållanden och behov. Presentationen av den lokala programteori nedan följer de överskrifter som återfinns i den nationella. LOKAL PROGRAMTEORI
Källor: observationer av 21 Forumsmöten och intervjuer med 11 medverkande tjänstepersoner.
Uppstart
• Samverkansöverenskommelse finns mellan socialtjänst-skola-polis. • Socialtjänst och polis har god kännedom om ungdomar i riskzonen i det
aktuella området.
• Samordnaren inom aktuellt socialtjänstområde fick avsatt tid att läsa in sig på arbetssättet och att deltar i konferens som anordnas av rikspolisstyrelsen före första start av Sig.
• Samordnaren har ingen särskild avsatt tid inom sin tjänst som socialsekreterare för uppdraget.
• Styrgruppen beslöt att starta långsamt med tre unga i tre Sig inom den sociala insatsgruppen.
• Utbyggt finns resurser för fem Sig för fem unga samtidigt. • Mål: Motverka rekrytering till kriminella nätverk
Målgrupp
På grund av antal brottsbenägna unga inom socialtjänstområdet har Styrgruppen och Beredningsgruppen valt att rikta sig till åldersgruppen 13-17 år, vilket är en lokal anpassning av arbetssättet.
Kriterier
Beredningsgruppen träffas var sjätte vecka och lämnar förslag till socialtjänsten om vilka unga som ska erbjudas medverkan.
• Kriterierna utgörs av kriminalitet och ålder. Kriminaliteten ska ha viss dignitet, inte enstaka brott. Kontakten med äldre kriminella oroar mer än om de hamnar i slagsmål med äldre i skolan. När unga antas sälja droger
tillsammans med äldre finns oro att den unge finns i utkanten av mer organiserad verksamhet. Ålder utgör även en faktor, där yngre prioriteras framför äldre. Föräldrar ska anses ha engagemang för att den unge ska upphöra med brott.
Struktur och rutiner
Efter förslag från Beredningsgruppen är det socialtjänsten, den unges socialsekreterare, som bestämmer om den unge ska få utökat stöd av Sig.
• Insatser från socialtjänsten är en förutsättning för samordnat tilläggsstöd genom Sig
• Den unge ska ha pågående eller planerade insatser från socialtjänsten.
• Medverkan i Sig är ett erbjudande om tilläggsstöd.
• Stöd från Sig är inte en enskild insats utan ett samordnat tilläggsstöd av socialtjänst-skola-polis till insatser som ges till den unge.
• Föräldrarna ska av socialtjänsten anses ha ett mått av motivation och förändringsbenägenhet.
• För att kunna inkluderas ska den unge och familjen tacka ja till medverkan. • Den unge och föräldrarna, ska ge sitt informerade samtycke och skriftligen
fylla i en förtryckt samtyckesblankett att de medger att sekretessen bryts mellan myndigheterna.
Struktur vid Forumsmöten
• Forumsmöten hålls kontinuerligt var sjätte vecka (akutmöten däremellan vid behov)
• Deltagare är: Samordnaren, den unge, föräldrar samt de tjänstepersoner från de samverkande myndigheterna som den unge har kontakt med i vardagen; polis (områdespolis), skola (mentor) och socialtjänsten (behandlingsteam) samt den unges socialsekreterare deltar vid mötet.
• Samordnaren ansvarar för mötet. I det ingår att sammankalla till mötet, leda mötet, anteckna vad som bestämdes vid möte, följa upp vad som bestämdes vid nästa möte och vid behov revidera den unges Åtgärdsplan.
• Samordnaren har ingen kontakt med den unge och föräldrar förutom vid Forumsmötena.
• Forumsmötens struktur och innehåll baseras på och följer innehållet i den enskilde unges Åtgärdsplan.
• Åtgärdsplanen innehåller huvudmål för den unge samt specificerade delmål till områdena Kriminalitet, Skola, Vänner, Fritid samt Familj med text för Genomförande samt Ansvar.
• Samtliga deltagare får vid start av varje möte aktuell Åtgärdsplan (som vid behov är reviderad utifrån föregående möte).
• Område för område gås igenom och följs upp med respektive
myndighetsperson, den unge och förälder. (vad har hänt, vad har fungerat, vad behöver förändras, vems ansvar för genomförandet).
• Informationsöverföringen, Samverkan och Koordinering sker vid
genomgången med stöd av Åtgärdsplanen och dess områden under mötet. I rapporten beskrivs ovanstående närmare med stöd av observationer av Forumsmöten och med citat ur intervjuer med medverkande tjänstepersoner samt analyseras och diskuteras med stöd av ett antal forskningsresultat. Särskilt fokus är på konstruktionen av ”klienten brottsaktiva unga” som riskerar att utveckla kriminell livsstil. Ett
ytterligare fokus utgörs av Forumsmötet som mötesplats för samverkan mellan tjänstepersoner, föräldrar och den unge.
I rapporten redovisas några retrospektiva kvantitativa forskningsstudierstudier om brottstyper som indikerar, att om de utförs i unga år, de kan predicera för utveckling av kriminell livsstil. I texten redovisas även några teoretiska förklaringar (förutom uppväxt i socioekonomiskt svaga bostadsområden) Strain-teori och ilska samt attityd och externa orsaksförklaringar till eget handlande, som risker för utvecklandet av fortsatt kriminalitet och anslutning till kriminella nätverk.
Resultaten i de retrospektiva kvantitativa forskningsstudierna är baserade på analyser genomförda på aggregerad nivå. Riskfaktorerna enligt studierna utgörs av; uppväxt i socioekonomiskt svaga bostadsområden, begår brott i tidig ålder, är brottsaktiv, begår strategiska brott, umgås med andra kriminella ungdomar, svaga skolprestationer och icke-konventionell skolgång. Det motsvarar de kriterier som Beredningsgruppen i den studerade sociala insatsgruppen menar är viktiga urvalskriterier för unga som de föreslår ska ingå i verksamheten. Hen i föreliggande rapport är i åldern 13-17 år, brottsaktiv, har icke-konventionell skolgång och deltar inte i organiserad
fritidsverksamhet. Relaterat till forskningsresultat på gruppnivå så förefaller de unga som grupp motsvara gruppen unga i riskzon som motsvarar arbetssättets målgrupp och de val av ungdomar som deltar i den undersökta sociala insatsgruppen. I en
forskningsstudie lyfts även fram att emellertid ungdomars livsvillkor, behov men även värderingar, framtidsplaner och val kan vara viktigare kriterier i enskilda fall än enbart fokus på specifika brottstyper, vid förutsägelser om fortsatt brottslighet. I studien kan frågeställning om enskilda ”rätt” unga valts eller väljs ut samt om deras fortsatta utveckling är relaterad till arbetssättet inte besvaras. Det krävs även en uppföljningsstudie med dem som deltar om hur livsomständigheterna (kriminalitet) förändrats och ser ut i ett lite längre perspektiv och om deras upplevelser av
betydelsen av medverkan i arbetssättet.
En del brottsaktiva unga inkluderas medan andra exkluderas av olika skäl,
arbetssättets såväl som utifrån egna och familjens beslut. Social insatsgrupp är ett långsiktigt tålmodigt arbetssätt. Riskfaktorerna i de retrospektiva kvantitativa forskningsstudierna motsvarar hur en brottsaktiv ungdom konstrueras som klient till arbetssättet och inom vilka områden behov av stöd anses föreligga för att motverka att den unge utvecklar en kriminell livsstil. Det synliggörs i de individuella
Åtgärdsprogrammen med dess områden Kriminalitet, Skola, Vänner, Fritid, Familj. Det framgår av studien att Åtgärdsplanens struktur utgör ramarna för Forumsmötets struktur. Åtgärdsplanens struktur kan utifrån pedagogiska överväganden behöva diskuteras och kompletteras av delmål till de olika områdena. Genomförande (vägen dit mot mål) kan då bli tydligare och ske i mindre steg och på så sätt underlätta för den unge att uppleva dem som möjliga att uppnå.
Under Forumsmötet behandlas varje område i den ordning den unge väljer att de ska tas upp. Enligt arbetssättet ansvarar varje verksamhet för sitt område. Det tydliggör yrkesroller, ansvarsområden och gränser mellan fälten. Det kan å andra sidan försvåra samverkan att nå gemensam förståelse (samsyn) om vilka insatser som kan uppfattas som verkningsfulla eller hitta nya lösningar om de professionellas hållningar och identiteter inte överbryggas men även om kännedom om varandras insatser är otydlig. I studien framgår att exempelvis innebörden av Föräldraansvar kan behöva diskuteras hur det uppfattas inom olika verksamhetsområden och kan understödjas. Av studien framgår även att Områdena Fritid och Vänner behöver diskuteras. Hur sätts delmålen och hur ska de uppnås samt vem ansvarar? Kan de utgöra gränsöverskridande
områden? Ett förslag är att diskutera om de kan ges särskilt stort utrymme. Kan de ha potential att fungera som samlande ”kitt” d.v.s. en helhet större än de enstaka
verksamheterna. genom samverkat stöd till den unge, baserat på samsyn? Nya fritidsintressen kan dels innebära en ny arena att tillbringa sin tid utanför skolan på och dels i sin förlängning den unge skapa nya band till andra och få nya vänner. När vännerna har andra intressen och andra värderingar kan de komma att så småningom övertas av den unge. Det kan motverka fortsatt kriminalitet och kan kanske även påverka uppfattningen om området skola d.v.s. utbildning positivt. Problematiska skolförhållanden har med stor sannolikhet börjat i tidig skolålder, av olika
anledningar och relaterat till eleven såväl som till skolmiljö och undervisning1. Det kan även diskuteras om att vid val mellan unga som i övrigt uppfyller kriterier när det gäller brott, att vid val till arbetssättet prioritera den unge som ännu inte hunnit så djupt ner i nerförsbacken i skolan.
Rapporten inleds med en presentation av de intervjuade tjänstemännens uppfattningar om fördelar med arbetssättet och avslutas med deras samt utvärderarens förslag på diskussionspunkter för utveckling av verksamheten.
1 Cederberg & Ericsson (2009) Ungdomars upplevelser av sin grundskoletid i Malmö – röster
1 INLEDNING – Arbetssätt vid social insatsgrupp samt studiens
genomförande
I SOU 2010:15 föreslogs inrättandet av arbetssättet social insatsgrupp. Motiveringen baserades på andra länders erfarenheter vid framgångsrika satsningar mot den grova organiserade brottsligheten. Erfarenheterna var att det hade lett till en del icke avsedda negativa effekter. Nya grupperingar hade uppstått eller de befintliga
grupperingarna hade intensifierat sina rekryteringsåtgärder även av yngre. Viktigt var att inrätta samverkande arbetssätt för att motverka nyrekrytering och underlätta avhopp från kriminella grupperingar och nätverk. Rikspolisstyrelsen fick därför av den dåvarande regeringen i uppdrag2 att under juni 2011 – september 2012
genomföra ett nationellt pilotprojekt med sociala insatsgrupper. I pilotprojektet implementerades arbetssättet inom 12 områden (kommuner/stadsdelar3) i landet och utvärderades av Ersta Sköndal4. Arbetssättet uppfattades som framgångsrikt och permanentades år 2013. Sociala insatsgrupper ska finnas i kommunerna.
Rikspolisstyrelsen skriver:
”Syftet med arbetet i de sociala insatsgrupperna är att, på individnivå, möjliggöra att hjälp och stöd från berörda myndigheter och övriga aktörer kan samordnas under ledning av socialtjänsten. Arbetet innebär att socialtjänsten samarbetar med Polisen och andra berörda
myndigheter och att de tillsammans fokuserar och uthålligt använder sin samlade kompetens. Socialtjänsten är även ansvarig för att andra
myndigheter och aktörer görs delaktiga utifrån den unges individuella behov.” 5 s4
Enligt Socialstyrelsen6 organiseras arbetet i kommunerna på olika sätt och målgruppen varierar. De gemensamma komponenterna är emellertid följande:
• Socialtjänsten samordnar insatserna kring ungdomen • Ungdomen och/eller vårdnadshavarna samtycker till att de
medverkande myndigheterna får lämna uppgifter om ungdomen till varandra
• Insatser anpassas till ungdomens behov och intressen. s7 1.1 Nationell programteori
En pågående nationell utvärdering genomförs av Socialstyrelsen. I delrapporten 2016a7 redovisas en programteori baserad på nationella myndigheters8 idéer om
2 Ju2011/1906/KRIM
3 I Pilotprojektet ingick Hyllie, stadsdel i Malmö (tidigare organisationsindelning)
4 Ersta Sköndal 2013. Utvärdering av social insatsgrupp. Individinriktad samverkan kring unga i
riskzon
5 Rikspolisstyrelsen Nationella riktlinjer (2014/2015). Polisens arbete i sociala insatsgrupper. s4 6 Socialstyrelsen (2016b) Sociala insatsgrupper. Lokal samverkan för att förhindra ungdomar
från att begå brott s7
7 Socialstyrelsen 2016a Utvärdering av samverkansformen social insatsgrupp. Delredovisning av
ett regeringsuppdrag.
8 Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15)
modellen och arbetssättet. Den nationella programteorin redovisas i delrapporten i figur 1 sidan 15. I figuren redovisas programteorin under rubrikerna: Påbörja arbetet med social insatsgrupp, Målgrupp, Samverkan och samordning, Individnivå samt Utfall. I texten nedan följer en inledande översiktlig och kortfattad beskrivning, som jag valt att lämna i punktform.
• Enligt den nationella programteorin ska en social insatsgrupp ha tydliga strukturer och rutiner och samverkan ske mellan myndigheter, föräldrar (beroende på ålder) och den unge.
• Social insatsgrupp är hierarkiskt strukturerad genom Styrgrupp, Beredningsgrupp och Operativa sociala insatsgrupper (arbetsgrupp). I Styrgrupp och Beredningsgrupp samverkar enbart tjänstepersoner från olika myndigheter.9
• En operativ social insatsgrupp10 består av professionella tjänstepersoner som inom sina respektive verksamhetsområden har kontakt med den unge och dennes familj och träffas vid samverkansmöten.
• Socialtjänsten ansvarar för arbetssättet social insatsgrupp och verksamheten regleras av Socialtjänstlagen. Det är ett frivilligt erbjudande till den unge och föräldrarna (beroende på ålder). Övriga myndigheter regleras genom sina regelverk.
• En särskild samordnare ska finnas från socialtjänsten.
• Målgruppen är brottsaktiva unga som riskerar att hamna i kriminell livsstil eller som behöver stöd för att lämna denna.
• Åldersgrupp 15-21 år
• Arbetssättet bygger på lokal samverkan mellan socialtjänst och polis samt skola alternativt arbetsförmedling och övrig verksamhet utifrån den unges behov av stöd.
• Arbetssättet är en individinriktad preventiv lokal samverkansform.
• Genom samverkan ska insatser samordnas för att underlättar för den unge att ändra sin livsföring.
• Arbetet ska inledas med samverkansöverenskommelse mellan myndigheter.
Nationella riktlinjer (Rikspolisstyrelsen 2014)
Sociala insatsgrupper – vad är det (Rikspolisstyrelsen 2014)
Samverkan i sociala insatsgrupper – vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga (Socialstyrelsen 2012)
9 Det påminner om den samverkan som sker sedan tidigare mellan socialtjänst, skola och polis (SSP).
Det som särskiljer från SSP är social insatsgrupps individinriktade samverkan.
10 I litteratur benämns denna grupp även arbetsgrupp och ibland som social insatsgrupp.
• Upptäckt av ungdomar i riskzon som förslås till social insatsgrupp. • Information ges om social insatsgrupp samt motivera dem att delta.
• Samtycke om informationsutbyte, d.v.s. att sekretessen bryts, måste lämnas av föräldrar och den unge (beroende på ålder).
• Informationsöverföring och koordinering (samordning) av insatser mellan myndigheter och med den unge och föräldrar (beroende på den unges ålder) sker vid samverkansmöten med den operativa sociala insatsgruppen.
• Samordnaren har ansvar för att anordna dessa möten, för mötets genomförande och uppföljningen av de individuella åtgärdsplanerna. • De medverkande aktörerna ansvarar för sina verksamhetsområden. • Dess långsiktiga generella målsättning är att medverka till att förhindra
nyrekrytering av unga.
1.2 Uppdraget och vad studien syftar till
I denna studie undersöks hur verksamheten uppfattas och tillämpas lokalt i den studerade verksamheten som ett led i utvecklingen av den. Inledningsvis behöver förtydligas för läsaren att i denna rapport ingår i den sociala insatsgruppen ett antal operativa sociala insatsgrupper, som var för sig finns kring en enskild ungdom. Operationell social insatsgrupp benämns i den lokala verksamheten och i den fortsatta texten Sig. Benämningen avser alltså den grupp samverkande tjänstepersoner som möter den unge och familj vid samverkansmöten. Dessa möten benämns i
verksamheten och i den fortsatta texten Forumsmöte.
Arbetsmodellen, d.v.s. programteorin social insatsgrupp, ska anpassas till lokala förhållanden. Uppdraget från Styrgruppen vid en av Malmös sociala insatsgrupper var att beskriva och utvärdera verksamheten vid de operativa sociala insatsgrupperna (Sig). För att genomföra uppdraget har den lokala programteorin konstrueras utifrån observationer av Forumsmöten och intervjuer med medverkande tjänstepersoner. Genom synliggörande av den lokala programteorin kan studien medverka med underlag för diskussion om, samt till utveckling av verksamheten. Fokus är på samsyn, samverkan, informationsutbyte och koordinering av insatser under
Forumsmöten. Ett ytterligare fokus är på hur målgruppen konstrueras för arbetssättet. Följande frågeställningar besvaras i rapporten som stöd för konstruktionen av den lokala programteorin och utifrån de önskemål som framförts av Styrgruppen:
• Hur planerades uppstarten för arbetssättet?
• Vilka överväganden framträder i intervjuer om hur målgruppen konstrueras samt slutligen till att enskilda individer kommer att medverka?
• Kan faktorer och förhållanden i forskningsstudier om återfall i brott, underlätta men även problematisera, konstruktion av målgruppen såväl som urval inom målgruppen unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk. Är det ”rätt” ungdomar som väljs ut för medverkan?
• Hur kan de observerade Forumsmötena beskrivas utifrån genomförda observationer? Framträder en tydlig struktur med fasta konturer i arbetet? Finns individuella Åtgärdsplaner och i så fall hur skapas och används de? • Hur sker informationsöverföring och koordinering av insatser vid
Forumsmöten? Hur kan samverkan mellan deltagarna beskrivas och analyseras enligt genomförda observationer av mötena och med stöd av intervjuer med medverkande professionella tjänstepersoner? Framträder samsyn?
• Framträder mönster och variationer i hur de intervjuade tjänstepersonerna beskriver sina uppfattningar om fördelar såväl som utvecklingsbehov av arbetssättet
1.3 Avgränsning
I studier har tre Sig följts regelbundet. De ingår i en av Malmös fem sociala insatsgrupper. Den aktuella sociala insatsgruppen är verksam vid ett av stadens socialtjänstområden. Det geografiska området utgör en mindre del av polisens
områdesindelning. De tre Sig har haft sin verksamhet kring vardera en ungdom under i stort sett hela perioden januari 2015-april 2016. För att få en längre sammanhållen tid att följa Forumsmöten valdes studien till att avgränsas till dessa tre. De tre ungdomarna är även de första med arbetssättet Sig inom den aktuella socialtjänstens geografiska område. Succesivt kommer antalet som samtidigt kan medverka att utökas till fem. Studiens resultat avgränsas gentemot övriga Sociala insatsgrupper i Malmö samt till verksamheten vid den studerade sociala insatsgruppen till april 2016. 1.4 Empirin och teoretisk ram
Underlag för rapporten har samlats in dels genom observationer under 21
Forumsmöten under år 2015 t.o.m. april 2016 samt dels genom 11 intervjuer med tjänstepersoner. Under Forumsmötena har jag funnits med som passiv observatör.11 Min närvaro har skriftligen godkänts av föräldrarna och den unge själv.
Observationerna har haft olika fokus vid olika tillfällen utifrån rubrikerna Miljön, Deltagarna, Samspel och Aktivitet konkretiserat till: I vilken kontext sker mötena? Hur går mötena till? Hur styr samordnaren mötet? Vem pratar med vem? Hur pratas det? Vad är det de pratar om? Överens eller konflikt – om vad?12
Underlaget baseras även på semi-strukturerade intervjuer13 med 11 medverkanden tjänstepersoner. Intervjuerna har i huvudsak genomförts under hösten 2015 samt vår
11 Patton, M Q (1980) Quallitative Evaluation Methods; Taylor, S J & Bogdan R (1984)
Introduction to Qualitative Research Methods
12 se not ovan
och tidig höst 2016. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av Tematisk analys14 för att strukturera beskrivningarna utifrån gemensamma och varierande uppfattningar om arbetssättet.
Intervjuer med de unga och deras närstående har av etiska skäl inte genomförts. Dels på grund av deras fåtal och därmed svårighet att anonymisera och dels därmed utifrån den beroendeställning de kan antas befinna sig i. Ett ytterligare skäl är att vid
konstruktion av lokal programteori är fokus på hur arbetsmodellen uppfattas och genomförs i en lokal verksamhet av tjänstepersoner.
Familjer och ungdomar som medverkar i de tre Sig har informerats av Samordnaren att verksamheten utvärderas av forskare och att studiens resultat ska medverka till diskussion om utveckling av verksamheten. De har informerats om att de kommer att anonymiseras i rapporten och att forskaren har undertecknat en försäkran om
sekretess. De har även informerats om att de kan säga nej till forskarens närvaro vid Forumsmöten och även ändra ett medgivande. Samtliga har skriftligen medgivit min närvaro vid Forumsmötena. De medverkande tjänstemännen har informerats om utvärderingen och om min närvaro vid Forumsmöten. De har även informerats om att jag önskade intervjua dem om deras uppfattningar om arbetssättet, men att deras medverkan var frivillig och intervjuerna enbart berör arbetssättet. Samtliga tillfrågade önskade medverka.
För att konstruera den lokala programteorin behandlas materialet i rapporten som ett case15. Jag har valt att beskriva och analysera det insamlade materialet från
Forumsmöten med tre Sig kring tre ungdomar som om de vore en Sig och en ungdom. Jag har slagit samman empirin och beskriver och analyserar observationer och
intervjuer alltså inte som separata, relaterade till respektive Sig och därmed också inte heller till respektive ungdom och förälder. Det anonymiserar den unge och familjen. Förfarandet har nackdelen att eventuella variationer under Forumsmöten inte
tydliggörs. Det är vad som är rutin när det gäller Forumsmötets genomförande och typiska återkommande teman vid informationsöverföring och koordineringen av insatser som lyfts fram i studien.
I avsikt att anonymisera de unga används även genomgående hen som beteckning vid beskrivning och analys av dessa möten. Även om deras problembilder och behov har sett något olika ut, så är likheter tillräckliga för beskrivning och analys av hur
Forumsmöten struktureras och genomförs genom informationsöverföring och koordinering av insatser. Citat från intervjuer med tjänstepersonerna har
avidentifierats men däremot inte om innehållet i citatet kan anses ha direkt koppling till organisationstillhörighet och uppdrag. Då framträder tjänstebenämning men inte personens namn.
Den teoretiska ramen har skapats efterhand vid genomgången av empirin. Studien är en utvärderingsstudie och därför valdes att söka stöd med hjälp av programteori.16 En
programteori är, trots namnet, snarare en metod för att synliggöra en
arbetsmodells/metods grundidé d.v.s. målgrupp, interventioner och förväntat utfall.
14 Bryman A (2008) Samhällsvetenskapliga metoder 15 Merriam S B (1994) Fallstudien som forskningsmetod
Socialstyrelsen presenterar i sin delrapport (2016a)17 utifrån ett antal källor18 en konstruktion av formell programteori för sociala insatsgrupper. Den är konstruerad utifrån nationella centrala myndigheters föreställningar om hur arbetsmodellen bör genomföras för att förväntat långsiktigt mål ska uppfyllas. Social insatsgrupps
grundtankar ska emellertid omsättas utifrån lokala behov. En informell programteori19 konstrueras genom aktörernas uppfattningar och utifrån hur den praktiskt genomförs i det konkreta arbetet d.v.s. hur den genomförs på lokal nivå. Det innebär för denna studie att källorna utgörs av närvaro och observation av Forumsmöten.
Observationerna har kompletterats med intervjuer med medverkande tjänstepersoner om deras uppfattningar av och tankar kring arbetssättet. Studiens teoretiska ram har därefter fyllts på som stöd för den fortsatta analysen allt eftersom arbetet med empirin fortskridit. I referensramen ingår exempelvis begreppen prevention, strategiska brott, samsyn och samverkan, konstruktion av klient samt makt. Socialtjänst, polis och skola är tre myndighetsutövande samhällsinstitutioner. Hjälpen/stödet till klienten ges, oavsett goda intentioner, i vad som brukar beskrivas som ojämlika maktrelationer inom samhälleliga hjälp-och stödorganisationer (Bourdieu).20 Även inom
samverkande organisationer21 kan finnas en maktproblematik. En närmare
beskrivning av begreppen ges i den fortsatta texten i de sammanhang de används. Rapporten har sammanställts under senhösten 2016 och tidig vår 2017.
1.5 Textens fortsatta disposition
Den fortsatta texten inleds med en presentation i kapitel 2 av de intervjuade
tjänstemännens uppfattningar om fördelar med arbetssättet. I de följande kapitel 3- 6 beskrivs och analyseras empirin i avsikt att konstruera den lokala programteorin. I kapitel 7 redogörs för tidigare forskningsresultat och lyfts även General strain theory. Begreppet strategiska brott fokuseras särskilt men även begreppen prevention och strain. Kapitlet avser att bidra med underlag för diskussion om målgruppen som kategori samt om överväganden när det gäller val av individer till arbetssättet inom kategorin. Kapitel 8 avser att bidra med överväganden när det gäller Åtgärdsplan, informationsöverföring och koordinering. Begreppen samverkan och samsyn fokuseras särskilt. Likaså tas områdena Fritid och Vänner fram som möjliga gränsöverskridande verksamheter som även kan antas ingå inom övriga områden. Rapporten avslutas med de intervjuade tjänstepersonernas (kapitel 9) och
utvärderarens (kapitel 10) diskussionsförslag.
17 Socialstyrelsen (2016a) Utvärdering av samverkansformen sociala insatsgrupper 18 Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15)
Projektplan (Rikspolisstyrelsen 2011)
Nationella riktlinjer (Rikspolisstyrelsen 2014)
Sociala insatsgrupper – vad är det (Rikspolisstyrelsen 2014)
Samverkan i sociala insatsgrupper – vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga (Socialstyrelsen 2012)
19 Morén & Blom (2006) Insatser och resultat i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur 20 Bourdieu, P (1982) se även Järvinen (2003)
2 TJÄNSTEPERSONERNAS UPPFATTNING OM
ARBETSSÄTTET
Den fortsatta rapporttexten inleds med ett antal citat hämtade ur intervjuerna med tjänstepersonerna. Avsikten är att läsaren ska få en tidig inblick i hur
tjänstepersonerna beskriver arbetssättet och dess fördelar, innan den lokala programteorin presenteras och analyseras. Samtliga intervjuade tjänstepersoner beskriver fördelar, både för tjänstepersonerna, hen och föräldrarna.
Fördelarna med Forumsmötena beskrivs av tjänstepersonerna på olika sätt och med tyngdpunkt på olika förhållanden. Genomgången av intervjumaterialet visar att det råder samstämmighet om att det finns stora fördelar med arbetssättet. Analysen visar att det är särskilt två återkommande teman som tas upp; Strukturen vid Forumsmöten och Samverkan. Det som är gemensamt är uppfattningen att strukturen vid
Forumsmötena underlättar och gör mötena effektiva. Den är tydlig och att den leds av en särskild samordnare samt att mötena följs upp. Strukturen vid forumsmötena upplevs som effektiv, tidsbesparande och genom att beslut följs upp blir det tydligt för alla vad som ska göras. Det samverkande arbetssättet leder till att de som är
inblandade i hens liv känner till problematiken. Informationsöverföringen vid
Forumsmötena innebär att alla närvarande får samma information vid samma tillfälle. Stödet i vardagslivet, som alltså ges utanför Forumsmötet, blir mer effektivt och får också mer tyngd vid samverkan.
En stor fördel med Sig är att När någon säger att någon ska göra det, hör alla det och skrivs ner och då blir det gjort – sen följs det upp.
Alla får information på samma plats. Lättare att jobba kring ungdomen. Alla kan delge sina åsikter om det finns något problem eller bättrats. När man träffas i olika sammanhang behöver man inte börja med att berätta var ungdomen befinner sig utan det vet alla. Fördelarna också att det är väldigt strukturerat – att det skrivs ner, det ska vi göra, det ska polisen göra, det ska föräldrarna göra o.s.v. Och sen följer man upp. Det känns väldigt bra och tryggt att jobba på det sättet. I vanliga fall får man samla in information inför möte med exempelvis skola, polis och då blir det tredjegrads information och istället samlas alla och det tar ungefär 1,5 timme istället. //…//Folk brukar komma till nätverksmöten men det brukar inte vara så strukturerat. Här finns en dagordning och uppföljning av vad som sades förra mötet och det är nog det som gör det. Det blir nog också en väldig sammanhangsmarkering för ungdomen att alla samlas. Att ungdomen förstår att det jag är i är viktigt, att alla vill att mitt liv ska förändras.
I beskrivningarna ovan sägs även att arbetssättet är viktigt för ungdomarna genom att det blir en sammanhangsmarkering. Ungdomarna upplever att de är viktiga och förstår att alla vill att deras liv ska förändras. Behandlarna har en annorlunda roll vid Forumsmötena med Sig än i andra möten med ungdomar och deras familjer. I detta arbetssätt är de inte sammankallande och håller inte i mötena:
I vanliga fall har vi möten och det är vi som bjuder in, det kan vara
håller i mötet. Vi blir en del bara. Vi kan vara mer bara vara vi – tala om vad vi vet och lyssna på de andra. Annars är det alltid vi som håller i mötena. Det som tas upp är även samverkan, att alla får samma information vid samma tillfälle, tjänstepersonen inom respektive område, föräldrar och hen. Informationen blir tydligare och inte filtrerad. Föräldrarnas medverkan uppfattas som betydelsefull.
Därför viktigt att vi jobbar med tidig ålder - 13-16 för där har föräldrarna också och vad jag tycker är bra är samverkansformen. Jag tycker det är viktigt att snappa upp ungdomarna när de är yngre och de har en trend under 1 år som verkar vara nedåtgående – för då är föräldrarna också med där. En väldig stark betydelse. Då får föräldrarna ofta höra annars lite från polis, lite från skolan etc och då säger föräldrarna att den sa si och den sa så, Det är inte medvetet från föräldrarna men då kan det vara svårt för föräldrar när de hör lite olika från olika professionella vid olika tidpunkter. Föräldrarna har mycket svårt att hävda motsatsen när det sitter så många professionella i samma rum och polisen säger att vi har misstanke om brott och vi ser ert barn i kriminella miljöer. Skolan beskriver att det är stimmigt och bråkigt när ert barn är i skolan, Socialtjänsten har en liknande bild. Då blir inte längre diskussionen om barnet har problem utan om hur ska vi lösa detta. Det blir tydligt för föräldrarna och det är mycket viktigt när barnet fortfarande är barn.
Jag sitter som skolrepresentant, jag har kontakt med familjen skolmässigt. Jag finns inte i de andra områdena. Jag känner att jag lätt skulle kunna ta kontakt med de andra om inte vår skola hade fungerat. När man suttit på Sig-möten känner man sig närmare de som finns nära ungdomen och lättare ta kontakt om det skulle behövas…//…Jättebra verksamhet att man samlas i forum och pratar. Annars hade man inte kunnat knyta ihopa säcken för den ung. Att ungdomen får se att alla insatser finns tillsammans för att hjälpa. Framför allt vet ungdomen att vi har kontakt.
I texten ovan presenterades fördelar med arbetssättet utifrån hur tjänstepersonerna beskriver sina upplevelser i intervjuerna. I de följande kapiteln beskrivs och analyseras konstruktionen av den lokala programteorin.
3 SOCIOEKONOMISKT SVAGT OMRÅDE
Arbetssättet social insatsgrupp är förankrat i Malmö stad genom en
samverkansöverenskommelse mellan socialtjänst, polis och skola. Upptakten till sociala insatsgrupper överhuvud taget i Malmö skedde inom ramen av pilotprojektet, som genomfördes av Rikspolisstyrelsen. Ett av de områden som ingick var Hyllie i Malmö. I denna rapport hänvisas enbart till utvärderingsstudien22 av Ersta Sköndal. I Malmö skapades därefter fem sociala insatsgrupper. Arbetsmodellen genomförs inom vad som beskrivs som Malmös sociala och ekonomiskt resurs-svaga hälft. Malmö är
22 Ersta Sköndal 2013. Utvärdering av social insatsgrupp. Individinriktad samverkan kring unga i
en segregerad stad. Fattigdom, hälsotillstånd och elevers skolresultat i grundskolan varierar kraftigt inom områden och mellan områden. Förhållandena beskriver
generellt sett Malmö geografiskt som en socioekonomisk tudelad stad. Det är välkänt och synliggörs exempelvis i Malmö kommittens´ slutrapport (2013)23 baserad på ett
30-tal delrapporter24.
3.1 Uppstart i den aktuella sociala insatsgruppen
Det socialtjänstområde, som den studerade sociala insatsgruppen verkar inom, ingår i ett av fem områden i staden som under ett antal år ingått i Malmös särskilda
områdessatsningar.25 Inom det aktuella området har brottslighet bland unga,
exempelvis våld, drogförsäljning och skjutningar, uppmärksammats av myndigheter såväl som press.
Under våren 2014 tillfrågades en socialsekreterare vid socialtjänsten om vederbörande ville arbeta som samordnare och skapa en social insatsgrupp inom det aktuella
socialtjänstområdet. Samordnaren påbörjade därefter under våren sitt arbete med att läsa nationellt producerade dokument om arbetssättet och deltog även i ett möte som anordnades av rikspolisstyrelsen. Samordnaren sa att det gavs mycket eget ansvar och fria händer av socialtjänsten att bygga upp verksamheten. De tankar som vägledde samordnaren i uppbyggandet var att medlemmar i en social insatsgrupp skulle vara så nära ungdomar som möjligt.
Det skulle vara rätt personer som tror på det, inte en chef som kommer och sen inte gör något.
Samordnarens tankar var att Styrgruppens medlemmar ska bestå av
verksamhetschefer från socialtjänst, polis och skola. I socialtjänsten är arbetssättet förankrat högt upp i ledningen. Från polis och skola ingår områdeschefer.
Enligt polisens och socialtjänstens kartläggningar finns en hel del brottsaktiva yngre ungdomar inom området. Styrgruppen valde att den sociala insatsgruppen ska rikta sig till brottsaktiva unga inom åldersgruppen 13-17 år för att i tidigt skede kunna motverka deras rekrytering till kriminella nätverk eller gäng inom området och i staden. Resurser finns för fem ungdomar men Styrgruppen för den sociala
insatsgruppen bestämde att verksamheten i den inledande fasen skulle startas upp i långsam takt med tre unga i vardera en operativ social insatsgrupp (Sig) för att skapa erfarenheter. Resurser finns för fem unga samtidigt.
Styrgruppens roll är att stödja Sigs arbete. I en senare intervju när verksamheten varit i gång drygt ett år beskrevs av samordnaren att
23 Kommission för ett social och hållbart Malmö (2013) Malmös väg mot en hållbar framtid.
Hälsa, välfärd och rättvis
24 Delrapporter exempelvis; Salonen, T. 2012. Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och
bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö. Nilsson, I. Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv. Cederberg M. Gymnasieskolan – inte en skola för alla? En forskningssammanställning om låg utbildning och hälsa.
25 Särskilda Områdesprogram i fem områden 2010-‐1015. Lärdomar från områdesprogram. Nu
Styrgruppen är där för att ibland får vi frågor som vi inte kan besvara och om vi inte varit eniga – då lyfts frågan till Styrgruppen. Den har också hand om formerna. Ex vi har en som har Sig lite på paus p.g.a. placering och det lyftes av mig till Styrgruppen och det var ok.
En skola valde att inte medverka – kom fram i efterhand när allt annat var klart. Lyftes till Styrgruppen och löstes av Styrgruppen genom att kontakta skolan. Finns beslut i Malmö att Sig ska finnas.
Samordnarens funktion inrättades före start av den första Sig. Samma
socialsekreterare fungerar som samordnare i de tre Sig som finns inom den sociala insatsgruppen. Under den tidsperiod som arbetet har följts har samordnaren bytts tre gånger p.g.a. yttre omständigheter med tidsintervall ca 6 månader. I likhet med den första har de efterföljande tillfrågats om intresse och ställt sig positiva till att inneha funktionen. De har inte haft särskild avsatt tid för uppdraget i sin tjänst inom
Socialtjänsten. Den förstnämnda samordnaren har byggt upp verksamheten och skapat dess struktur samt medverkade därefter som samordnare i Sig när
verksamheten kom igång. Strukturen under Forumsmötena har därefter följts av de efterföljande. Samordnaren har ingen kontakt med hen och dennes familj utanför Forumsmötena.
4 MÅLGRUPPEN
I detta kapitel behandlas frågeställningen om målgruppen med stöd av frågeställningen:
• Vilka överväganden framträder i intervjuer med tjänstepersoner om hur målgruppen konstrueras samt slutligen till att enskilda individer kommer att medverka?
Ett stort antal ungdomar kan vara aktuella för den sociala insatsgruppen. Betydligt fler, enligt intervjuer, än vad det finns resurs till. Det måste göras prioriteringar eftersom enbart fem unga samtidigt kan finnas inom verksamheten. Diskussioner om urvalet sker i Beredningsgruppen26. Denna träffas regelbundet var sjätte vecka och diskuterar vilka ungdomar som ska föreslås till Socialtjänsten. Då är ungdomarna anonymiserade.
Sig27-beredningsgrupp består av Sig-samordnaren, polisen,
kuratorsamordnaren, 2 1:e socialsekreterare från öppenvård och utredning och har möten var 6:e vecka. Där får alla föreslå och redogöra för sina förslag men gör det anonymiserat. Diskuterar sen om den ingår i Sig´s målgrupp. I våras hade vi fler förslag än fem och då fick vi prioritera…//… Utifrån mitt perspektiv så är ett kriterium ålder, 14 eller 17,5 – då blev det inte den 17,5. Kriminalitet – vilken dignitet ligger den på – 1 brott eller serie brott – kan man se att den unge har kontakt med äldre kriminella. Säljer droger ofta då i samband med äldre, vissa sådana saker som vi blir mer
26 I Beredningsgruppen ingår: samordnare, polis, 2 1:e socialsekreterare (från öppenvård
respektive utredning), kuratorsamordnaren
oroliga än om de hamnar i slagsmål med äldre på skolan. Det jag fick till mig – artbrott, kriminell livsstil har man också använt, det blir ju lite vad man lägger i det. /// Finns ganska skarp samsyn direkt varför vi väljer hen. Det känns som att alla fått en tydlig bild av den kriminelle…//…. De som har en eller flera vårdnadshavare som visar en viss grad av engagemang för ungdomens förändring, att de ska sluta med kriminalitet.
I intervjun sägs att det råder samsyn om vilka faktorer som är viktiga. Fokus är på kriminalitet och ålder. Det som även lyfts fram i intervjun är att kontakten med äldre kriminella oroar mer än om de hamnar i slagsmål med äldre i skolan. Kontakt med äldre kriminella och när unga säljer droger tillsammans med äldre utgör en grund för oro att de unga eventuellt finns med i utkanten av mer organiserad kriminell
verksamhet. Vid val mellan en ung tonåring och en något äldre är det den yngre ungdomen som prioriteras, utifrån att åldersgruppen 13-17 år valts ut. Anledningen till att välja unga i skolålder är att föräldrar anses ha större möjlighet att påverka om den unge är yngre. Föräldrarna ska emellertid anses vara engagerade i att den unge upphör med brott. Föräldraengagemanget beskrivs som väsentligt vid prioritering.
4.1 Inkludering och exkludering
Stöd från Sig är frivilligt att ta emot. Det erbjuds av socialtjänsten som utökat samverkat stöd till pågående eller planerade insatser. Sig kan endast förekomma om det finns beslut om bistånd till någon form av pågående eller planerade insatser från behandlingsteam för den unge av socialtjänsten. Sig ges alltså som ett tilläggsstöd till insatser.
Tidiga insatser med avseende på ålder prioriteras av den sociala insatsgruppen och motiveras i relation till föräldrainflytande men även till föräldraengagemang. Efter rekommendation från Beredningsgruppen tillfrågas föräldrar och den unge av familjens socialsekreterare. Utifrån prioriteringarna konstrueras den slutliga målgruppen genom följande krav relaterat till arbetssättet:
• Den unge måste tacka ja till att medverka
• Den unges föräldrar måste uppfattas motiverande och tacka ja till att medverka • De måste lämna sitt skriftliga medgivande till att sekretessen bryts mellan
deltagande myndigheter
Om acceptans och medgivande på ovan punkter beslutar därefter den unges socialsekreterare att den unge får förstärkt stöd från Sig. Det framgår utifrån intervjuer med socialsekreterare och behandlare att:
De som tackat ja till stöd har uppvisat en stor trötthet men också en stor vilja att hjälpa sina barn.
Det är behandlingsteamet, som sedan en längre tid genomför insatser i familjen, som informerat om och motiverat föräldrar att medverka i Sig. En förälder har själv sökt all hjälp hos socialtjänsten som föräldern kunde få. Gemensamt är att föräldrarna bedömts vara motiverade och uppfattats ha en vilja att hjälpa sina barn.
4.2 Nej tack – Misstro och Tillit
Föräldrarnas inställning har betydelse för om den unge kan få utökat stöd till pågående insatser genom Sig, d.v.s. om den unge kan inkluderas i arbetssättet. Föräldramedverkan är ett krav. Både föräldrar och den unge kan säga nej tack men socialsekreteraren kan även säga nej tack till föräldrar. I intervjuer med
tjänstepersonerna framkommer ett antal olika uppfattningar och förklaringar till varför enligt dem en del unga och/eller deras föräldrar är negativa till att medverka. I
beskrivningar ges även skäl till varför de själva som tjänstepersoner är negativa till en del föräldrar.
Två motsatta uppfattningar förefaller genomsyra tjänstepersonernas uppfattningar om varför föräldrar säger nej tack till medverkan och kan sammanfattas som; misstro respektive tillit.
Misstroendet beskrivs som en generell misstänksamhet mot myndigheter och specifikt en rädsla för att ungdomen ska bli omhändertagen. Det florerar en mängd
uppfattningar att det är enkelt för socialtjänsten att omhänderta en ungdom.
Föräldrarna säger att de själva vill och kan ta hand om den unge. Ett behandlingsteam uttryckte att de genomför insatser med några ungdomar där Sig verkligen kunde vara ett ytterligare stöd, men att enligt dem skulle föräldrarna inte vill medverka.
Anledningar kan enligt dem vara flera.
Man kan ju få insyn vid erbjudande om hjälp, det är mycket möten, samtal, mycket som blir jobbigt, man blottar ju sig själv som förälder och ungdom. I intervjuer uttrycks även andra uppfattningar till att en del föräldrar säger nej tack för att de misstror socialtjänsten. När det gäller ungdomar generellt som vi har kontakt med så vill de (föräldrarna min anm) att vi ska lösa problemet. Det kan tolkas som att en del föräldrar hyser tillit till att socialtjänsten kan och har möjligheter att utan deras medverkan lösa problemet. Föräldrar ofta antingen vill att vi ska fixa det eller så vill de själva ta hand om sin ungdom. Det framgår i intervjuer även att det finns en stor trötthet hos en del föräldrar.
Även om föräldern önskar medverka, ställs krav utifrån arbetssättet om att de måste ge sitt samtycke till att sekretessen bryts. Föräldrar ombeds skriva under en förtryckt samtyckesblankett.
Samverkan ska ju ske enligt socialtjänstlagen men skillnaden är att föräldrarna skriver på ett samtycke om att sekretessen bryts, att det är regelbundna möten och att det finns en samordnare. Ibland måste man höja blicken och göra det enklare för socialtjänst, skola och polis att samarbeta och Social insatsgrupp är en sådan form.
Är föräldrar ovilliga att bryta sekretessen, då faller erbjudandet om utökat stöd av Sig eftersom det samverkande arbetssättet bygger på informationsöverföring vid
Forumsmötena. Föräldrarnas inställning har betydelse för om den unge kan få utökat stöd till pågående insatser genom Sig, d.v.s. om den unge kan inkluderas och få stöd av arbetssättet. Föräldramedverkan och brytande av sekretessen kan beskrivas som krav på motprestationer från det hjälpande och stödjande systemet för att den unge ska få stöd.
I intervjuerna beskriver även tjänstepersoner sina uppfattningar om varför en del unga, säger nej tack. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och Sig utgör ett erbjudande om utökat stöd till insatser från socialtjänsten. Det framgår att en del ungdomar säger nej även till biståndsinsatser från socialtjänsten överhuvud taget. Två uppfattningar beskrivs. Den ena att ungdomen kanske inte vill ändra sitt liv. De är vana vid att ha mycket pengar och föräldrarna är låginkomsttagare. Den andra att det tar mycket kraft att lämna ett kriminellt liv. Enligt socialtjänstens och polisens kartläggning finns en hel del ungdomar som kan vara aktuella men att det är svårt att motivera dem. Det gäller inte enbart till detta arbetssätt utan de vill över huvud taget inte ha kontakt med socialtjänsten. En generell inställning bland ungdomar är att man inte vill ha med Soc att göra. Det finns ett generellt misstroende gentemot
myndigheter men specifikt gentemot socialtjänsten. Det kan även underblåsas av föreställningen att det är enkelt för socialtjänsten att omhänderta unga för
samhällsvård.
Även om en ungdom, som ingår i målgruppen, är positiv till att delta är det inte säkert att socialtjänsten (den unges socialsekreterare) kommer att fatta ett positivt beslut. Uppfattningen om deras föräldrars förändringsbenägenhet har betydelse för om den unge erbjuds stöd från Sig, vilket tas upp i intervjuer med Behandlare och
Socialsekreterare.
De unga som passar in är de som har föräldrar eller vårdnadshavare som visar åtminstone viss grad av engagemang för förändring att de ska sluta med kriminalitet. Det finns tyvärr föräldrar som inte visar engagemang och är intresserade, de ser det väl mer som ett problem som inte går att lösa. De är inte riktigt där att man får dem till möten. Då får det bli något annat för ungdomen..//... Där det är en vilja men att föräldrarna är trötta, de tycker jag får extra stöd genom social insatsgrupp.
Misstro om vissa föräldrarnas engagemang baseras på tidigare och pågående kontakter, som personal inom socialtjänsten har med en ungdom och dennes familj. Även om ungdomen håller kontakt med och samarbetar med behandlingsteamet, så beskrivs i intervjuer, att en del föräldrar inte kommer till planerade möten.
5 FORUMSMÖTE
Texten i följande kapitel behandlar Forumsmöte. Forumsmöte är benämningen på de möten som anordnas av socialtjänsten för samordning med övriga myndigheter (skola och polis), hen och förälder. Ibland benämns de Uppföljningsmöte i citat.
I kapitlet besvaras följande frågeställningar:
• Hur kan de observerade Forumsmötena beskrivas utifrån genomförda observationer och intervjuer med medverkande professionella
tjänstepersoner?
Framträder en tydlig struktur med fasta konturer i arbetet? Hur skapas och används Åtgärdsplanen?
5.1 Hur ett Forumsmöte genomförs – dess struktur
Det är socialtjänsten som har ansvar för arbetssättet. Forumsmötena äger alltid rum i ett av socialtjänstens konferensrum. Det finns en enskild samordnare vid den sociala insatsgruppen.
Deltagarna samlas i Receptionen och hämtas upp i grupp av samordnaren. Rummet är möblerat med ett stort ovalt konferensbord som deltagarna tar plats vid. Enligt mina observationer, så utan att det påtalas vid vilka platser var och en ska sätta sig, så ser placeringen runt bordet ut i stort sett på samma sätt vid samtliga möten.
Samordnaren sitter vid ena kortsidan av bordet och vid motsatta sidan sitter hen och dennes föräldrar. Socialsekreteraren sitter intill samordnaren. Övriga tjänstepersoner sitter vid långsidorna. Själv placerar jag mig efterhand på olika platser för att
underlätta mina observationer av mötena. På bordet framför varje deltagare ligger ett upptryckt exemplar av Åtgärdsplanen med eventuella revideringar från föregående möte.
Forumsmötet inleds med att samordnaren hälsar de närvarande välkomna och oftast presenterar sig därefter de olika deltagarna för varandra. Även sedan de träffats ett antal gånger. Samordnaren inleder sen oftast mötet med att läsa upp Huvudmålet i Åtgärdsplanen. Därefter behandlas de olika områdena (Kriminalitet, Skola, Vänner, Fritid, Familj) vart efter. Områdena finns uppskrivna på ett blädderblock som hänger bakom samordnarens plats och som syns för samtliga vid bordet. Det är hen som får välja i vilken ordning områdena kommer att behandlas. Information om vad som hänt delges av verksamhetsansvariga, föräldrar och den unge vid respektive område. Behövs ändringar när det gäller mål, genomförande och ansvar bestäms det efterhand under mötet. Mötet avslutas med att tid för nästa möte bestäms.
Forumsmöten genomförs var sjätte vecka med möjlighet till akutmöte däremellan. Under sommaren sker ett längre uppehåll. Längden på mötena har utökats från att under det första halvåret ägt rum under ca 45 minuter per tillfälle men efter hand utsträckts till 1,5 timme. Den kortare tiden var anpassad utifrån vad som ansågs vara rimlig tid för att hen skulle orka delta men förlängdes efter gemensamt beslut av deltagarna eftersom tiden upplevdes för knapp för att hinna med
informationsöverföring och koordinering.
Forumsmötet leds av en samordnare med tjänst som socialsekreterare. Uppgiften som samordnare ingår i tjänsten. De som fungerat som samordnare har blivit tillfrågade av arbetsledningen om de var intresserade av samordnarfunktionen. Enligt
Rikspolisstyrelsens slutrapport av pilotprojektet (2014 s9) har de flesta kommuner valt att ha en samordnare inom socialtjänsten med avsatt tid för uppdraget som samordnare. I denna studie framgår i intervju med samordnare att de har sin tjänst inom socialtjänsten men har inte någon avsatt tid för själva uppdraget.
Rollen som samordnare innebär att samordna verksamheten, ingå i
beredningsgruppen, ansvara för att Forumsmötet kommer till stånd, skicka ut kallelse, leda mötet, föra anteckningar, följa upp vad som pratades om och beslöts vid
ytterligare kontakt med den unge eller dennes familj utanför Forumsmötet. Sociala insatser och pedagogiskt stöd ges av tjänstepersonerna inom sina respektive område utifrån sina uppdrag.
Deltagare vid Forumsmötena är förutom samordnaren, den unge, föräldrar, hens socialsekreterare, behandlingsteam, mentor från skolan och områdespolis. I något fall fanns alltid även ytterligare en släkting närvarande. Vid några möten medverkade även ett flertal släktingar som efterhand inte närvarade längre. Vid något tillfälle deltog även en särskild kontaktperson från en fritidsverksamhet. Vid ett tillfälle medverkade även tolk.
Samtliga som kallats till möten har deltagit. Efter överenskommelse i
Ledningsgruppen genom den gemensamma avsiktsförklaringen mellan socialtjänst, polis och skola är det obligatoriskt för professionella tjänstepersoner som ingår i en operativ social insatsgrupp att prioritera att delta i mötena. I intervjuer med
tjänstepersonerna framgår att samtliga intervjuade prioriterar mötena i sin
tidsplanering. Även föräldrar/vårdnadshavare och den unge måste närvara för att ett möte ska genomföras. Ett Forumsmöte ska enligt arbetssättsmodellen inte äga rum om den unge och föräldrar inte är närvarande. Endast vid några tillfällen har ett möte ställts in p.g.a. att familjen haft förhinder.
Strukturen av mötena har i liten utsträckning påverkats vid byte av samordnare, vilket skett var 6:e månad. Genomgång och uppföljning har till stor del varit densamma. Däremot upplever jag att samordnarnas ledarstil varierat vid möten, från att inledningsvis vid uppbyggnaden av verksamheten varit mer formell, mer
tillbakadragen under mittperioden samt mot slutet av den observerade tidsperioden mer aktiv. Det som har varit något annorlunda under en period är att en samordnare inlett mötena med att varje deltagare fick välja ett kort som låg på bordet och ge en kort beskrivning på vad bilden på kortet symboliserade; exempelvis bild på bro, den unge håller på att ta sig över svårigheter etc. Bilden på kortet skulle symbolisera hur deltagaren upplevt den senaste tiden för hen. Även hen valde kort och gav sin beskrivning. Därefter fortsatte mötet med att hen valde område för område. Någon vidarekoppling till de symboliska bilderna gjordes inte. Vid något möte valde samma samordnare att be deltagarna att ställa sig i rummet på en tänkt oros-linje med polerna stor oro – ingen oro. Deltagarna fick motivera sin placering. Därefter fortsatte mötet utifrån ovan beskrivna struktur och den unge valde område för område.
Strukturen under Forumsmötena understöds av konstruktionen och användandet av Åtgärdsplanen. Enligt mina observationer genomförs varje möte utifrån i princip ovan beskrivna struktur.
5.2 Kommentar
Enligt Socialstyrelsen (2012; 2016b)28 är strukturen viktig vid samverkan och ska ge tydlighet och fasta konturer i arbetssättet. Avtal, riktlinjer, handlingsplaner (i texten
28 Socialstyrelsen 2012 Samverkan i sociala insatsgrupper – vägledning för lokalt arbete i syfte att
motverka en kriminell livsstil bland unga.
Socialstyrelsen 2016b Sociala insatsgrupper. Lokal samverkan för att förhindra ungdomar från att begå brott
Åtgärdsplan) och samordnarfunktioner är exempel på verktyg som behövs för att bygga struktur kring samverkan.
Enligt observationerna av Forumsmöten är strukturen tydlig och har fasta konturer. Jag uppfattar att strukturen medför att det sammanhang mötet ingår i och syftet med mötet blir förutsägbart för deltagarna. Strukturen förstärks ytterligare av hur
Åtgärdsplanen används vid mötena. Åtgärdsplanen är central, både som struktur vid Forumsmöten och styr också hur förändringsarbetet bedrivs och ska fungera inom Åtgärdsplanens olika områden. Mål för respektive område formuleras. Genomförande och Ansvar förändras om de inte anses fungera.
6 INFORMATION OCH KOORDINERING
I kapitel 6 fortsätter framställningen om Forumsmöten med tonvikt på informationsöverföring och koordinering av insatser.
På bordet framför var och en av mötesdeltagarna ligger ett upptryckt exemplar av Åtgärdsplanen29. Samordnaren ber den unge välja område efter område och samma rutin följer. Det är vanligtvis kriminalitet som hen väljer sist, när det inte är lång tid kvar av mötet. Samordnaren frågar hur det har gått sedan förra mötet. Därefter gås igenom vad som bestämdes vid föregående möte och om vad som bestämdes
genomförts samt görs nya bestämningar, vilket framför allt gäller Genomförande och Ansvar.
Sig består av tjänstepersoner från de olika verksamhetsområdena. Deras konkreta insatser tillsammans med den unge och familjen sker utanför Forumsmötena. De professionellas olika roller ska enligt arbetssättet komplettera varandra och avgränsas gentemot respektive verksamhetsfält, vilket tydliggörs i hur Åtgärdsplanen är
strukturerad.
I den fortsatta texten behandlas följande frågeställningar:
• Hur sker informationsöverföring och koordinering av insatser vid Forumsmöten? Hur kan samverkan mellan deltagarna beskrivas och analyseras enligt genomförda observationer av mötena och med stöd av intervjuer med medverkande professionella tjänstepersoner? Framträder samsyn?
6.1 Informationsöverföring och koordinering under Forumsmöten
Behandlarna träffar den unge och föräldrarna i vardagen. Det är Behandlarna från socialtjänsten eller inköpta till socialtjänsten samt Mentorer i skolan som genomför insatser i vardagslivet utanför Forumsmötena. Dessa verksamheter, samt polis,
föräldrarna och den unge informerar varandra vid Forumsmötena om hur tiden mellan mötena har förlupit, om det som beslutats har genomförts, vad som har fungerat och
inte fungerat. Det är mellan dem som informationsöverföringen sker. Samordnaren leder mötet. Socialsekreteraren är oftast tystlåten.
Informationsöverföring sker vanligtvis område för område. Hen väljer område och sen tillfrågas denne och/eller föräldrarna vanligtvis först av samordnaren om hur det har gått. Ibland svarar hen och föräldrarna eller så svarar istället representanten för just det verksamhetsområdet. Det är särskilt påtagligt när det gäller skolan. Vid en del tillfällen vänder sig samordnaren direkt till verksamhetsrepresentanten för området, vilket särskilt gäller område Kriminalitet. Samspelet mellan tjänstepersonerna sker oftast genom att de ställer frågor till varandra. Det rör i störst utsträckning om att få förtydligande, inte ofta om att be om förslag på alternativa lösningar när tidigare beslut om genomförande inte verkar fungera. Det är istället samordnaren som leder mötet och som ber om förslag.
Vid Forumsmötena deltar mellan 9-12 personer. Hen är omgiven av vuxna; föräldrar såväl som tjänstepersoner. Det kan upplevas påfrestande för en ung person att sitta tillsammans med så många vuxna som både pratar om en och pratar med en. Det finns en medvetenhet om svårigheten för hen respektive föräldrar, vilket uttrycktes på olika sätt med olika fokus i intervjuer.
Även om en är tuff ute så är en ju ändå blyg och liten när en sitter med så många ögon på sig. Det är inte lätt och mycket oro att sitta där, en vet att en har gjort en del. Föräldrar som lyssnar som inte riktigt har hört det innan. Det är mycket som händer i rummet.
Dels att man försöker att ha ungdomen med i samtalet när man pratar och vissa samtal sker överhuvudet på ungdomen. Ett bra kvalitativt arbete där den unge uppskattar och får in information då är det honom man ska ha och inte prata i tredje person och inte mellan vuxna och vissa av de samtalen kunde skett utan den unge.
Jag uppfattar att efterhand under observationsperioden verkar hen mer bekväm vid att delta eftersom hen yttrar sig i större utsträckning och är alltså mer aktiv vid mötena. Det kan hänga samman med att Forumsmötet är förutsägbart men även på hur själva mötena styrs. Samordnares styr möten med något olika ledarstil. Gemensamt är att Samordnaren försöker ge hen möjlighet att välja att yttra sig. Enligt mina
observationer pressar inte Samordnaren hen att svara eller förklara sitt handlande. I intervju sade en Samordnare:
När familjen gör det (pressar min anm) är jag inte lika mån om att stoppa det som om man märker om någon väljer att gå åt den unge och kräver någon form av gensvar. //…//Erfarenhet att det är viktigt att involvera den unge, konstellationen vid mötet är mycket viktigt, om bara de vuxna pratar om den unge, då kanske lyssnar de inte eller det går in och ut kanske. Men också att jag aldrig ska pressa den unge, bara enkla frågor, visa att du är med på detta möte. Det är egentligen där det, aldrig utmana dem i vad de tänker och vad de närmare känner. Ofta bra att börja med den unge – vad tycker du om det; vad säger du om det.
