Eslövs kommun registrerar alla hälso- och sjuk-vårdinsatser per timme och brukare kontinuerligt i verksamhetssystemet. Detta medför att det är möjligt att analysera variationerna av HSL-insatser och brukarnas enskilda konsumtion.
Detta har medfört en effektivare användning av HSL-personalens tider eftersom dessa data inte har funnits tillgänglig tidigare. Styrning av vilken yrkeskategori som utför hälso- och sjukvårdinsat-ser blir nu betydligt enklare.
Hälso- och sjukvårdsinsatser är intressanta att analysera när kompetensnivån i hemtjänsten förändras. Exempelvis är nästan all hemtjänstper-sonal i Östersunds kommun nu undersköterskor vilket borde möjliggöra ett ökat utnyttjande av undersköterskor som utför HSL-insatser på delegation i stället för att legitimerad personal utför den.
I Mora kommun innebar arbetet med den första KPB-kalkylen för 2007 manuellt arbete för pro-jektgruppen på grund av brister i systemen. Med hjälp av KPB-kalkylen blev det konkret vilka
delar av verksamhetssystemet som fungerade bra och vilka delar som fungerade sämre. Detta ledde ett beslut om att planera kontinuerlig utbildning i användandet av verksamhetssystemet för att på ett mycket effektivare sätt leverera data av hög kvalitet.
I Katrineholms kommun fanns ett behov av att se över sina kostnader och arbetssätt inom handikappomsorgen. Detta ledde till en processkartläggning som genomfördes under 2008. Resultatet har mynnat ut i ett stort antal förändringsåtgärder. Ansvaret för implementering förändringar som framkom i processkartläggningen har delegerats till enhetschefer ute i organisationen. Detta har skapat ett stort engagemang i arbetsgrupperna och lett fram till förändrade processer inom flera verksamhetsområden. Fokus för handikapp-omsorgen har legat mer på kvalitetsförbättring än kostnader - även om det givetvis finns ett starkt samband mellan dessa.
Konsumtionsanalys
Syftet med analysen är att jämföra kostnaden per invånare, d.v.s. relatera kostnaderna till både invånare, åldersgrupp och brukare. Materialet ska även kunna användas för att prognostisera behovet av resurser för kommande perioder.
Exempel på frågeställningar:
• Ges mer insatser i enskilda kommuner i förhål-lande till andra kommuner?
• Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra kommuner?
• Beror detta på befolkningsstrukturen eller på produktiviteten?
• Hur ser behoven ut i framtiden?
Åldersgrupp Antal invånare Totalkostnad Kostnad per invånare Antal brukare Medelkostnad
1-20 år 313 287 591 407 689 1 888 2 594 227 991
Kostnad per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom äldre- och handikappomsorg
1
Tabellen visar:
Tabellen visar en total sammanställning för äldre- och handikappomsorg för de deltagande kommunerna.
Analysen berör ca 1,28 miljoner invånare och kalkylen totalt är på nästan 16 miljarder kr.
Underlaget till kalkylen representeras av mer än 70 000 brukare.
Medelkostnaden per invånare och åldersintervall fördubblas i princip för respektive åldersintervall, d.v.s. att det finns ett tydligt samband mellan ålder och kostnad per invånare.
Medelkostnaden per brukare, d.v.s. kostnaden för de insatser som konsumeras av brukare inom respektive åldersintervall, är däremot inte alls på
samma sätt beroende av ålder. Det är snarare så att medelkostnaden är relativt konstant inom åldersintervallen. Det finns två åldersintervall som sticker ut i materialet, 21-50 år där brukare inom handikappomsorgen höjer medelkostnaden samt åldersintervallet över 90- år där insatser inom äldreomsorgen höjer medelkostnaden.
Kommentarer
Om materialet bryts ned på enskild kommun-nivå erhålls inte nödvändigtvis samma mönster.
Den enskilda kommunens struktur, strategi och produktivitet märks i materialet. Den största variationen erhålls inom medelkostnad per brukare.
Ett exempel på en sådan variation:
Åldersgrupp Hammarö inv Hammarö totalt Hammarö /inv Hammarö antal
brukare Hammarö
medel-kostnad
1-20 år 4 187 8 058 760 1 925 42 191 875
21-50 år 5 316 24 050 647 4 524 59 407 638
51-64 år 2 843 25 875 647 9 101 74 349 666
65-69 år 737 9 189 990 12 469 33 278 485
70-74 år 556 9 283 640 16 697 49 189 462
75-79 år 445 14 761 566 33 172 73 202 213
80-84 år 329 26 363 382 80 132 123 214 336
85-89 år 161 30 644 471 190 338 127 241 295
90- år 81 27 921 937 344 715 88 317 295
14 655 176 149 684 12 020 668 263 697
Kostnad per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom äldre- och handikappomsorg inom Hammarö kommun
Hammarös (en skärgårdskommun utanför Karlstad i Värmland) åldersstruktur påverkar materialet. Den större andelen unga i kommunen samt en historik med LSS-insatser medför ett annat resultat i de tidiga åldersgrupperna.
Åldern är således inte den enda förklaringsva-riabeln även om detta är ett faktum på nationell nivå. På kommunnivå erhålls andra samband och en annan variation p.g.a. de enskilda kommu-nernas förutsättningar. Detta är viktigt att ha i åtanke när jämförelser görs på nationell nivå. Det
finns en naturlig variation på kommunnivå som inte alltid överensstämmer med den nationella nivån, även om givetvis flertalet kommuner följer samma mönster.
Detta resonemang visar vikten av att bryta ned materialet på mer detaljerade åldersgrupper och inte enbart över och under 65 år. Detta medför ett mer nyanserat material vid jämförelser.
2
Antal timmar hemtjänst per invånare över 80 år och antal dygn särskilt boende per invånare över 80 år
65 Antal timmar i hemtjänst och antal dygn i särskilt boende per invånare över 80 år
Tabellen visar:
• En variation av antal dygn i särskilt boende per invånare över 80 år från 21 dygn till 212 dygn
• En variation av antalet timmar i hemtjänst per invånare över 80 år från 31 timmar till 128 timmar
• Stora skillnader mellan kommunerna av konsumtion inom både hemtjänst och särskilt boende
Kommentarer
• Olika satsningar på insatser inom ordinärt och särskilt boende påverkar konsumtion inom hemtjänst respektive särskilt boende. De olika kommunernas skillnader i strategi framgår av diagrammet. Exempelvis har Övertorneå en hög konsumtion av dygn i särskilt boende (hög andel platser) medan Gotland har en hög andel hemtjänsttimmar (satsning på kvarboendeprincipen)
• Andelen brukare som har insatser i hemtjänst eller särskilt boende kan till viss del påverka konsumtionen. I genomsnitt har ca. 58 % av invånarna 80 och äldre insatser men det varierar mellan kommunerna från 45 % (Eslöv) till 73 % (Berg).
• Vid jämförelse mellan t.ex. Eslövs kommun och Bergs kommun har de likartad konsumtion av hemtjänsttimmar och dygn i särskilt boende 80 år och äldre trots att andelen brukare skiljer sig åt. Detta betyder att de brukare som får insatser i Eslövs kommun får i genomsnitt mer insatser än de i Bergs kommun.
• Det är således viktigt att fördjupa analysen med förutsättningar och satsningar mellan olika kommuner. Dessa faktorer kan vara skill-nader i utbud, satsningar på öppen verksamhet,
geografiska förutsättningar storstad/glesbygd samt riktlinjer för biståndsbedömning.
Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?
En konsumtionsanalys i samband med en KPB-analys har medfört diskussioner i de deltagande kommunerna om arbetssätt och mallar för biståndsbedömning.
En KPB-analys resulterar även i en kvalitetsge-nomgång av beviljade insatser. I t.ex. Åmåls kom-mun har detta medfört att de har reviderat de schablontider och de mallar som biståndsbedö-marna använder för att ta beslut om insatserna.
Det påverkar därmed hur insatserna beviljas och därmed antalet beviljade timmar.
Ett annat område där konsumtionsanalysen kan användas är för att simulera olika scenarier och behovet av resurser för att bedriva vård och omsorg framöver. Eftersom materialet är nedbrutet per åldersgrupp (ex. 80-84 år) och insatsområde (t.ex. hemtjänst) kan ett underlag sammanställas som utifrån ett konsumtionsindex kan simulera fram ett resultat i kombination med en befolkningsprognos. Denna simulering är fr.a.
tillämplig för äldreomsorgen där konsumtionen följer ett tydligt samband med ålder och kostnad per invånare för respektive kommun.
Nedanstående prognos utgår från att konsumtio-nen per åldersgrupp och produktiviteten inom hemtjänst och särskilt boende samt att förhål-landet av insatser mellan ordinärt och särskilt boende är konstant.
Prognos för ett urval av kommuner för behov av antal årsarbetare i hemtjänsten och antal platser inom särskilt boende t.o.m. 2012 . Behov av hemtjänsttimmar och dygn i särkilt boende 2012 i förhållande till utfall 2008
Hemtjänst
2008 2012 Särskilt boende
2008 2012
Antal årsarbe-tare hemtjänst 2012
Antal platser särskilt boende
2012
Berg 44 324 46 784 44 047 44 336 2 1
Boden 277 910 277 078 129 515 136 049 -1 19
Borlänge 191 576 199 817 124 346 130 322 7 17
Bräcke 81 799 72 145 42 950 41 215 -8 -5
Falun 481 671 496 843 118 642 133 600 12 43
Karlstad 599 731 621 360 158 171 174 977 18 48
Svedala 70 549 81 264 41 413 47 582 9 18
Älmhult 76 054 71 154 71 986 73 768 -4 5
Örebro 480 271 506 638 347 697 367 085 21 56
Övertorneå 35 473 32 619 106 671 112 999 -2 18
2 339 358 2 405 704 1 185 438 1 261 934 54 220
Tabellen visar:
• Att kommunernas framtida behov av insatser skiljer sig åt mellan kommunerna
• Tabellen visar en förändring av behovet av antalet årsarbetare i hemtjänst och antalet platser i särskilt boende. För hemtjänsten har det antagits att en årsarbetare arbetar 1 760 timmar per år (borttaget tid för semester, sjukdom etc.) och utför 70 % direkt tid. För särskilt boende har en beläggningsprocent av 95 % använts.
Kommentarer
• Det är av vikt av att bryta ned materialet på mer detaljerade åldersgrupper och inte enbart över och under 65 år. Detta medför ett mer nyanserat material vid prognoser eftersom det skiljer mycket mellan åldersgrupperna
• Ovanstående analys tar t.ex. inte hänsyn till förändringar i produktivitet. En kommun har t.ex. en hemtjänstkostnad/timme på 400 kr.
De producerar under ett år 150 000 timmar.
Om de lyckas med en produktivitetsförbätt-ring på 50 kr per timme betyder detta 7,5 miljoner kr. Behov av ökningar i konsumtionen kan således hanteras med hjälp av produktivi-tetsförbättringar, t.ex. kan en ökad volym av timmar hanteras inom ramen för nuvarande verksamhet.
• Motsvarande resonemang kan föras för strategin. Är det så att kommunen har dyra
särskilda boenden eller att de flesta ytterfallen finns i särskilt boende? Då kan satsningar på kvarboendeprincipen medföra en sänkning av antalet ytterfall genom ökade satsningar på hemtjänst (kvarboendeprincip). Detta betyder i sin tur att konsumtionsindexet förbättras per åldersintervall.
• Likaså kan kommunen även styra konsumtio-nen. Detta kan ske både genom biståndsbe-dömningar men även genom satsningar på t.ex.
rehabiliterande arbetssätt.
• En fjärde parameter är prognosen som sådan.
Det kan förekomma optimistiska prognoser på kommunnivå som snarare är mer visionära än realistiska. Det är viktigt att prognosen revi-deras kontinuerligt samt att den är trovärdig.
Annars medför detta att de ingående värdena blir felaktiga och ledningen kan fatta felaktiga beslut.
För handikappomsorgen är detta samband inte användbart eftersom enskilda brukares konsumtion påverkar resultatet i alltför hög utsträckning samt att hela målgruppen inom handikappomsorg inte är homogen. Det finns alltför många olika typer av brukare med olika behov för att kunna använda sig av ett generellt konsumtionsindex per åldergrupp. För handikap-pomsorgen bör användaren i stället göra en prognos på enskild brukar- eller målgruppsnivå för att få fram ett resultat.
Vilka åtgärder arbetar kommunerna med inom detta område?
Grästorps kommun står inför en stor ombygg-nation av sina äldreboenden. I planeringen av detta arbete har det varit viktigt att ta hänsyn till befolkningsökningen bland invånare över 65 år.
Konsumtionsprognosen av äldreboendeplatser har därför varit en komponent i planeringen av detta arbete. Genom att ta hänsyn till konsum-tion av äldreboendeplatser i kombinakonsum-tion med den väntade befolkningsökningen i åldersinter-vallen över 65 år har Grästorps kommun fått en grov uppfattning om antalet äldreboendeplatser som kommer att behövas inom en 10-års period.
I Örebro kommun har KPB använts för att skapa en prognos för framtida behov av permanenta platser på särskilt boende. Prognosen visar att det behövs cirka 155 nya platser inom den kommande tioårsperioden varav cirka 60 inom de närmaste tre åren. Samtidigt har en brukarmixanalys gjorts av de personer som väntar på en permanent plats för att se omfattningen och kostnaderna för deras hemtjänstinsatser.
Av de 80 personer som väntade på en plats när analysen gjordes hade 13 personer hemtjänst-insatser som kostade mer än vad en särskild boendeplats kostar i Örebro. Kommunen beräknade en konkret besparingspotential på 2,5 miljoner kr för de personer som väntade på plats till särskilt boende.
Befolkningsprognons
Åldersgrupp 2008 2009 2010 2011
1-20 år 31 542 31 819 32 014 32 221
21-50 år 54 657 55 394 56 109 56 714
51-64 år 24 417 24 221 24 038 23 863
65-69 år 6 394 6 908 7 342 7 832
70-74 år 4 362 4 569 4 845 5 115
75-79 år 3 947 3 881 3 861 3 819
80-84 år 3 446 3 392 3 345 3 310
85-89 år 2 474 2 447 2 398 2 334
90- år 1 068 1 142 1 239 1 326
132 277 133 773 135 191 136 534
Prognos av antal platser inom särskilt boende i Örebro kommun de kommande tre åren
Dygnskostnad 1 592
Prognos särskilt boende 2008 2009 2010 2011
1-20 år 21-50 år
51-64 år 7 063 7 006 6 953 6 903
65-69 år 10 638 11 547 12 273 13 092
70-74 år 14 414 15 098 16 010 16 902
75-79 år 36 874 36 257 36 071 35 678
80-84 år 70 199 69 099 68 142 67 429
85-89 år 106 645 105 481 103 369 100 610
90- år 101 864 108 922 118 174 126 472
Dygn 347 697 353 411 360 991 367 085
Total kostnad 553 553 624 562 630 565 574 697 536 584 399 819
Platser 1 000 1 016 1 038 1 056
Ökningav platser per år 16 22 18
Resultatanalys
Syftet med en resultatanalys är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?
Det pågår i dagsläget ett omfattande arbete med att samla in olika former av nyckeltal som beskriver verksamhetens kvalitet. Ett exempel är öppna jämförelser.
Den utarbetade modellen är av generell karaktär och gör inte anspråk på att vara heltäckande utan bör ses som ett första steg mot att strukturera individrelaterade resultatmått.
De flesta kommuner arbetar i dagsläget med att genomföra brukarundersökningar inom olika områden. Även på nationell nivå finns fokus på att samla in uppgifter om vilket bemötande, inflytande och trygghet som brukare uppfattar att de erhåller. Den åldrande befolkningen i kombination med allt mer servicekrävande brukare gör att individens inflytande i framtiden kommer att bli allt viktigare vilket skapar behov för kommunerna att säkerställa en god service.
I resultatanalysen har de parametrar som samlas in i en brukarundersökning valts som indikatorer för att beskriva verksamhetens kvalitet. Det finns fyra viktiga orsaker till valet av brukarun-dersökning som metod:
• Det blir möjligt att följa både brukaren och en enskild verksamhet
• Det är brukaren som i slutänden avgör vad som är god kvalitet
• Det är möjligt att sammanställa olika index för olika frågor
• Det är möjligt att ställa samma frågor till både personal och brukare och därmed se variatio- ner i upplevd kvalitet
Kostnaderna i KPB för de olika brukargrupperna kan kopplas ihop med kommunernas olika kvalitetsredovisningar i form av ett verktyg som benämns ”Kompassen”.
Denna modell har sitt ursprung i Borlänge kommun där styrmodellen innebär att kvalitet
och ekonomi kopplas ihop. I dagsläget arbetar flera andra kommuner med metoden. Metoden är applicerbar på all typ av verksamhet inom äldre- och handikappomsorg.
Syftet med resultatanalysen ”Kompassen” är att:
•Sammanställa en balanserad och lättförstålig bild av hemtjänstgruppernas/boendenas produktivitet och kvalitet
•Skapa ett instrument för jämförelse och förbättring
•Undersöka möjligheten att skapa en resurs- fördelningsmodell med inslag av resultat- och kvalitetsindikatorer
•Brukarundersökningen genomförs inom äldre- och handikappomsorgen och är riktad till brukare, anhöriga (inom särskilt boende) och personal. Undersökningen är en total- undersökning med femton enkätfrågor indelade inom tre olika områden, trygghet, inflytande och bemötande. Inom respektive område finns fem olika frågor. Brukar- och personalfrågorna är synkroniserade med varandra.
Brukarna/personalen bedömer sin verksamhet på en skala mellan 1-5, där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt. Varje person i arbetsla-get tar enskilt ställning till frågorna. Brukare som inte själv kan fylla i
enkäten får ta hjälp av en anhörig/närstående eller god man. Personalen får inte hjälpa till.
Resultaten för de olika indexen bildar sedan indikatorer som färgsätts enligt intervallen rött – gult – grönt, baserat på jämförande kommuner.
Materialet sammanfattas i en s.k. ”Kompass”.
Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar:
Grönt = God nivå
Gult = Acceptabel nivå med utrymme för förbättring
Rött = Nivå med utrymme för förbättring Resultatet samlas in och presenteras i ett IT-verktyg som genererar resultatindikatorer och jämförande resultat. Brukarundersökningen kompletteras även med insatskostnader och ytterfall.
3 4 5
Gläntan
Hällsjöhemmet pl4
Hällsjöhemmet pl3 Hällsjöhemmet pl2
Hessegården
Ekoxen
Tunagården
Hagagården Åkershem
Kostnad per dygn
Kvalitetsindex 1100
2000 2300
1700
1400
Bilden visar ingen tydlig koppling mellan kostnad och kvalitet. Den enhet som (enligt enkätundersökningar med brukare/närstående) har lägst kvalitet, är den enhet som har högst dygnskostnad. Medan den enhet som har högst kvalitet ligger strax över medelkostnaden.
De fyra enheter som har högst dygnskostnad i kombination med låg kvalitet är belägna i samma byggnad och har karaktären av sjukhemsboende.
Demensboendena Ekoxen och Hessegården har förhållandevis hög dygnskostnad, men även hög kvalitet. Tunagården och Åkershem som är äld-reboenden har ungefär samma kostnadsbild men skiljer sig åt i kvalitet. Hagagården, som har lägst dygnskostnad och som ligger på medelvärde när det gäller kvalitet, är en intraprenad. Det innebär att det är en resultatenhet med eget ansvar och befogenheter, där personalen har stort inflytande.
Hur kan resultatet samt kopplingen mellan kvalitet och ekonomi användas i praktiken?
• Varje enhet får ut sina resultat från mätningen samt kostnader
• Varje enhet gör en egen
kvalitetsredovisning/verksamhetsplan
• Chef och personal analyserar tillsammans materialet
• Uppföljning av förra årets prioriterade åtgärder och prioriteringar inför nästa år
• Nämndens arbetsutskott följer upp kvalitetsar-betet genom insynsbesök
Med ”Kompassen” får verksamheten ett enkelt instrument för att:
• Effektivisera verksamheten
• Se över vilka områden som behöver utvecklas/förbättras
• Öka medvetenheten hos enheterna
• Göra jämförelser mellan olika enheter och år
• Göra chefer och personal delaktiga i analys och förbättringsarbete
• Ge politiker och tjänstemän bättre beslutsunderlag
Kompassen för särskilt boende i Borlänge kommun, utfall 2008
Sammanfattande.analys
I sammanställningen sammanfattas de valda indikatorerna och ett s.k. totalindex för den enskilda kommunen räknas ut. Syftet med sammanställningen är att presentera en enkel och överskådlig bild av kommunens resultat.
Detta underlättar analys- och jämförelsearbetet, men indikerar också områden som kräver fortsatt analys och förbättring.
Materialet i en KPB-analys är omfattande men nio indikatorer har valts för utfallet 2008 (se appendix 1 för samtliga insatser i kalkylen).
Indikatorerna är beskrivna i tidigare avsnitt och har följande beskrivning:
Produktivitet
• Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänst-timme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd)
• Särskilt boende – Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende)
• LSS-boende – Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi
• Personlig assistans, LASS egen regi, nettotimkostnad
• Daglig verksamhet, egen regi, kostnad per dag med beslut
Brukarmixanalys
• Andel ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande 600 000 kr
• Andel ytterfall över 1 000 000 kr, LSS – Andel brukare inom LSS med en årskostnad översti-gande 1 000 000 kr
• Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg
Konsumtion
• Kostnad per invånare. – Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg
Ett totalindex sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Samtliga indikatorer presenteras i intervallen grönt, gult och rött. Totalindexet är ett genomsnitt av värdena för intervallen.
Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar
Grönt = God nivå
Gult = Acceptabel nivå med utrymme för förbättring
Rött = Nivå med utrymme för förbättrin Nivåerna har valts utifrån följande värderingar som bygger på:
• Erfarenhet
• Diskussioner i expertgrupp
• Resultat för enskilda kommuner där utrymmet för förbättring kan beskrivas
• Flerårsanalyser
• Direkt brukartid i förhållande till arbetad tid
• Variation mellan kommunerna
• Variation inom kommun
• Analyser från andra projekt
Tanken är att indikatorerna ska baseras på en
”best practice” så att t.ex. gränsen mot grönt indikerar en realistisk målnivå. Nivån för indika-torerna kommer årligen att revideras t.ex. utifrån indexreglering eller ny kunskap. Inför 2008 har därför en del justeringar gjorts (detta framgår under respektive avsnitt i rapporten).
Nedanstående tabell illustrerar nivåerna för de olika indikatorerna för utfall 2008:
Hemtjänsttimme Särskilt boende LSS boende Personlig assistans Daglig verksamhet
Under 385 = grönt Under 1 500 = grönt Under 1 950 = grönt Under 60 = grönt Under 360 = grönt 385-425 = gult 1 500-1 640 = gult 1 950-2 350 = gult 60-80 = gult 360-460 = gult Över 425 = rött Över 1 640 = rött Över 2 350 = rött Över 80 = rött Över 460 = rött
% ytterfall över 600 000, ord/säbo % ytterfall, LSS över 1 miljon Medelkostnad Kostnad per inv. Totalindex Under 6% = grönt Under 6% = grönt Under 210 000 = grönt Under 12 000 = grönt Över 6,5 = grönt 6-9% = gult 6-9% = gult 210 000-240 000 = gult 12 000-14 000 = gult 3,8-6,5 = gult Över 9% = rött Över 9% = rött Över 240 000 = rött Över 14 000 = rött Under 3,8 = rött Indikatorer och nivåer
Sammanfattande analys av deltagande kommuner.
Konsumtion Totalindex
Kommun Hemtjänst Särskilt boende LSS-boende Personlig assistans, LASS egen regi
Daglig verksamhet,
LSS % ytterfall, ord/säbo % ytterfall, LSS Medelkostnad ej viktat Kostnad Totalindex per timme per dygn per dygn per timme per dag andel i procent andel i procent per brukare per invånare poäng
515 1 386 1 685 104 735 5,0% 13,7% 239 364 18 775 3,89
364 1 769 Saknas Saknas Saknas 11,0% Saknas Saknas Saknas 3,33
425 1 458 2 330 74 514 10,1% 6,8% 200 602 15 750 4,44
325 1 568 2 323 74 450 5,5% 7,4% 214 486 12 996 6,11
587 1 503 Saknas Saknas Saknas 1,0% Saknas Saknas Saknas 5,00
423 1 603 2 712 104 869 17,0% 23,1% 312 277 17 966 1,11
387 1 497 Saknas Saknas 502 6,4% 5,7% 224 756 13 996 5,71
353 1 541 2 537 99 360 3,0% 22,6% 246 014 17 364 3,89
393 1 411 2 839 84 409 6,4% 21,0% 241 255 13 973 3,33
435 1 502 2 231 Saknas 271 4,1% 1,6% 176 860 11 184 7,50
404 1 640 2 124 113 496 11,5% 10,2% 198 035 9 470 3,89
358 1 528 Saknas Saknas Saknas 4,5% Saknas Saknas Saknas 8,33
366 1 747 1 919 54 455 10,7% 6,8% 203 081 7 782 6,67
Tabellen visar:
• Tabellerna visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna inom varje indikator och totalt. Exempelvis varierar andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende mellan 1,0
% - 23 % och medelkostnaden varierar från 176 860 kr till 312 277 kr. Kostnaden per invånare varierar från 7 782 kr till 21 767 kr
• För vissa kommuner saknas en del indikatorer p.g.a. att bara äldreomsorgen är sammanställd, att data saknas eller att insatsen inte utförs.
Kommunen har trots detta ändå erhållit ett to-talindex vilket bör användas med försiktighet Kommentarer
• Samtliga kommuner har något eller några områden med utrymme för förbättring. Det
• Samtliga kommuner har något eller några områden med utrymme för förbättring. Det