Då inventeringen syftade till att få en fullständig bild av användningen av fastighetsel i områdena så har även andra elinstallationers elanvändning uppmätts. Elinstallationer som är relativt vanliga i Uppsalahems bestånd är bland annat elvärme på takrännor och stuprör och eluppvärmda sandboxar. Dessa installationer kan ha en hög installerad effekt och lång drifttid vilket gör att energianvändningen snabbt når höga nivåer.
På senare tid har allt fler områden utrustats med elektroniska lås, så kallade aptusbrickor, och med elektroniska bokningssystem för tvättstugor och gemensamma utrymmen. Brickorna har låg installerad effekt, men de är i kontinuerlig drift och deras energianvändning kommer därför att beräknas.
8 Resultat av inventering
Det följande avsnittet är uppdelat i två huvuddelar, 8.1 behandlar inventeringen av området Tegnérparken och 8.2 beskriver inventeringen av Lågberget. I underrubriker görs en noggrannare genomgång av fastighetselens olika delar.
8.1 Tegnérparken
8.1.1 Inledning
Inventeringen av Tegnérparken genomfördes mellan 2008-10-09 till 2009-01-08. Den första delen av inventeringen innebar besök i området och genomgång av belysning. Den första mätningen genomfördes 2008-11-12. En fördel med Tegnérparken har varit att fastigheten består av en enda byggnad samt ett uthus vilket har inneburit att det gått snabbt att få en överblick över fastigheten. Ytterligare en fördel är att området är nybyggt och att det därmed finns omfattande dokumentation om de aggregat som installerats. Den nackdel som kan nämnas är att det i nya områden ofta finns mer elektronik. En del av den el som elektroniken använder har mätts och annat har fått anses ha en så liten påverkan på den totala användningen att det kunnat försummas.
8.1.2 Tvättstuga
De maskiner som finns i tvättstugan finns presenterade i tabell 14.
Tabell 14. Maskinerna i tvättstugan, Tegnérparken
Maskin Antal Effekt [kW] Energiförbrukning per tvätt*
[kWh]
Tvättmaskin Electrolux W365H 2 7,5 0,2/1,2 (motor/uppvärmning) Torktumlare Electrolux T4190 1 6 3,1
Torkskåp Electrolux TS3121 1 6 0,7 (per kg) Kallmangel Electrolux KM380 1 0,13 -
* Typdata från produktblad
Energianvändningen för tvättstugan beror i hög utsträckning på hyresgästernas beteende. I somliga områden är det många hyresgäster som väljer att själva installera tvättmaskin i lägenheterna och då minskar givetvis energianvändningen i den gemensamma tvättstugan.
Motsvarande gäller de beteendemönster som rör hur hyresgästerna tvättar, om de är noga med att fylla maskinerna och så vidare. Med anledning av detta är det mycket intressant att kunna följa energianvändningen med hjälp av loggern. För att kunna mäta under en längre tid, så valdes ett intervall på fem minuter mellan mätpunkterna. Den vecka som tvättstugan loggades såg användningsmönstret ut enligt figur 18.
Figur 18. Användningsmönster tvättstuga
Figur 18 visar tvättstugans totala strömförsörjning, eftersom det var allt för komplicerat att mäta maskinerna separat. Det vore önskvärt att kunna mäta maskinerna en och en för att få ytterligare kunskap om hur energianvändningen för en tvättstuga fördelar sig. Uppsalahem AB har genomfört ett stort projekt där många av de äldre tvättstugorna renoverats och nya maskiner har satts in. De nya maskinerna är oftast av samma typ som de i Tegnérparken och uppsättningen ser även den ofta likadan ut: två tvättmaskiner, ett torkskåp, en torktumlare och en mangel.
Om figur 18 sägs representera ett ungefärligt användningsmönster för hela året blir den totala energianvändningen 20,07 MWh. I detta värde ingår ej belysningens energianvändning.
Enligt en förstudie från Elforsk är effektfaktorn, det vill säga andelen aktiv effekt, för en kommersiell byggnad ungefär 0,8 till 0,9. Då det inte gick att få fram effektfaktorn specifikt för en tvättstuga eller tvättmaskin så har 0,9 antagits ge ett ungefärligt värde. Detta ger 18 MWh per år.
8.1.3 Ventilation - fläktar
Tegnérparkens ventilationssystem består av ett från- och tilluftsaggregat med återvinning, så kallat FTX-system. Det finns fyra stycken fläktar. I källarplanet ligger det stora fläktrummet. I fläktrummet finns ett aggregat som tillför förvärmd luft till lägenheterna. Från ena sidan av fläktrummet finns ett stort utblås som för värmd luft från lägenheterna in i garaget. I ett stängt garage är det oerhört viktigt med ett väldimensionerat luftflöde för att inte luften ska bli hälsofarlig att inandas. Garageluftens värme tas sedan omhand i FTX-aggregatet innan luften förs ut från huset. Förutom dessa aggregat så finns det två frånluftsfläktar som ventilerar undercentralen respektive sophuset. En lista över fläktarna finns i tabell 15.
Tabell 15. Fläktar, Tegnérparken
Enhet Märke Modell Effekt [kW]
Luftbehandlingsaggregat (TF och FF)
York/Novenco ZCN 1,1/1,5 Frånluftsfläkt, garage York/Novenco HJV 1,5 Frånluftsfläkt, UC Österbergs CK-125 0,042 Frånluftsfläkt, sophus Österbergs CK-160 0,071
FTX-aggregatet och fläktarna har kontinuerlig drift vilket gör att det åtgår relativt stora mängder energi för ventilation. Mätningarna med logger gav ett resultat på 42,6 MWh per år.
Detta värde är både reaktiv och aktiv effekt, medan aktiv effekt är det som debiteras (visas på elmätaren). Enligt uppgift från Peder Zettergren på Novenco så är effektfaktorn för deras aggregat 0,79 [50]. Detta värde har antagits gälla även för de två frånluftfläktarna från Österbergs. En aktiv effekt på drygt 33 MWh ger 11,6 kWh/m2 utslaget på hela byggnadens yta. Siffran är något hög jämfört med resultatet från andra mätningar och förklaras delvis av den kontinuerliga driften.
8.1.4 Undercentral
I undercentralen som är placerad i källaren, finns pumpar för värmekrets, VVC och för markvärmen i garagenedfarten. Dessutom finns det två stycken värmeväxlare, varav en är till för markvärmen. Pumparna och värmeväxlarna finns listade i tabell 16.
Tabell 16. Pumpar och värmeväxlare, Tegnérparken
Enhet Märke Modell Effekt [W]
Cirkulationspump Grundfos Magna 32-120 400 (max) Cirkulationspump, VVC Grundfos UPS 26-60 B 90 (max) Cirkulationspump, markvärme Grundfos UPS 26-60/180 130 (max)
VVX Alfa Laval TS 200- FKP
VVX, markvärme Alfa Laval
Undercentralen loggades med hjälp av loggern. Resultatet visar en jämn belastning och om mätvärdena för den vecka då undercentralen mättes antas gälla för hela året blir den totala energianvändningen för pumparna 6,58 MWh per år. Pumparnas effektfaktor på 0,96 erhölls från Peter Johannisson på Pumphuset i Stockholm, vilket ger 6,32 MWh [51].
8.1.5 Motorvärmare
Tack vare varmgaraget i källarplanet finns det inga motorvärmare i Tegnérparken.
8.1.6 Hissar
En av hissarna i Tegnérparken loggades under sammanlagt fyra dygn och på grund av det stora antalet mätpunkter så fick mätaren tömmas varje dygn.
Figur 19. Resultat mätning hiss, Tegnérparken
I figur 19 visas ett exempel på resultat från mätningarna. Som kan ses så varierar användningen av hissen över dagen. Mellan klockan 21.30 och 5.00 går hissen endast två gånger, medan det finns tydliga toppar i användningen runt kl 8 och kl 17. Som även kan ses i figuren så ligger det en konstant ström över faserna. Den tredje fasen ligger något högre än de övriga två eftersom belysningen i hissen går på denna fas. Belysningen i hissen rapporteras separat. Ett medelvärde för de fyra mätningarna togs fram och har legat till grund för beräkningen av den årliga energianvändningen för hissarna. Resultatet blev att de tre hissarna totalt använder 11 MWh per år. Nya hissar har en effektfaktor på 0,95 eller högre vilket ger att hissarnas aktiva effekt bör vara 10,5 MWh [52]. Omskrivet som kWh per kvadratmeter ger att hissarna drar 3,6 kWh/m2 eller 233 kWh per lägenhet.
8.1.7 Belysning Belysning i entré
Entréerna i Tegnérparken är genomgående, den större entrén vetter mot Kyrkogårdsgatan och en mindre gång går genom huset till trädgården på baksidan. Belysningen i entréerna på Tegnérparken är rörelsestyrda. Armaturerna är av modell Elektroskandia E75 322 52 respektive 53 och har inbyggd IR-sensor (dessa armaturer har ersatts med en liknande modell som har beteckning E75 357 62). Armaturerna är bestyckade med två stycken 9 W lysrörslampor (lågenergilampor). De två armaturerna i stora entréerna och en av armaturerna i den mindre entrén har en av ljuskällorna på kontinuerligt medan den andra styrs med närvarostyrningen. För övriga armaturer, förutom de utanför hissarna, styrs båda ljuskällorna av närvarostyrningen.
Totalt finns det fem stycken armaturer per entré och den totala arean av en entré är 16 m2,
vilket ger att den installerade effekten för entrébelysningen är ungefär 5,5 W/m2. I den lilla entrén sitter tre armaturer på rad i taket och den stora entrén har två armaturer placerade på väggen mitt emot varandra. På väg in från endera håll tänds alla armaturer i den entrén.
Därmed har det räckt med att mäta drifttiderna för en armatur per entré. Drifttiderna för de ickekontinuerliga ljuskällorna är cirka 1 230 timmar per år för de placerade i stora entrén och 780 timmar per år för de placerade i den mindre entrén. Energianvändningen blir därmed 0,88 MWh per år.
I avsnitt 13.1 om åtgärder diskuteras hur energianvändningen i den stora entrén skulle förändras om den ena ljuskällan inte skulle lysa kontinuerligt.
Belysning i trapphus
Armaturerna i trapphuset är av samma typ som i entrén och både vägg- och takhängda. I figur 20 nedan syns en bild av de vägghängda armaturerna. Värt att notera från bilden är också trapphusets ljusa färg, vitt kombinerat med en gråaktig färg. Längst till höger i bilden syns även en del av de stora fönstren i trapphuset. Dessa fönster går även att se på exteriörbilden i avsnittet vid namn ”Val av område” (figur 13).
Figur 20. Vägghängd armatur i trapphuset, Tegnérparken
Figur 21. Resultat av loggning med Smart Logger, visar belysningen som en funktion av tid på dygnet.
Den installerade effekten per trapphus (entré ej inräknad) är 144 W. Enligt uträkningar från
ritningar är trapphusets area ungefär 89 m2, vilket ger en installerad effekt på 1,6 W/m2. De flesta drifttider är uppmätta med Smartloggers. I vissa fall har belysningen kunnat beräknas med hjälp av andra uppmätta drifttider. Drifttiden för lampan i trapphuset mellan våning tre och fyra har uppskattats med ledning av de drifttider som finns uppmätta för övriga armaturer i trapphuset (alla drifttider kan ses i tabell 25). Den sammanlagda energianvändningen för trapphusbelysningen blir 1,29 MWh per år.
Belysning i garage
Garaget är stort, 756 m2, och belyst med lysrör. Armaturerna är vanliga, utanpåliggande lysrörsarmaturer i plast. Det finns 41 stycken armaturer i garaget, alla med två gånger 28 W, T5-lysrör. Detta ger en installerad effekt på 2 296 W eller 3 W/m2. Garagets belysning är sektionerad och styrs delvis med akustiska detektorer av märke Extronic. Sju av de 41 armaturerna är i kontinuerlig drift. I elcentralen sitter den akustiska detektorn AD-600 och ute i garagetaket sitter två stycken extra mikrofoner. Detektorn är inställd på att styra ljuset med de externa mikrofonerna och att ha en fördröjning på fem minuter innan ljuset släcks. Trots detektorerna visar bilderna från utplacerade Smartloggers att belysningen står på långa tider varje dag, se figur 22.
Figur 22. Belysningen i garaget, Tegnérparken
Den långa drifttiden tillsammans med den höga totala installerade effekten leder till att energianvändningen för belysningen i garaget snabbt blir hög. Uträkningar visar på en energianvändning på nästan 12 MWh per år.
Belysningen i garaget behandlas ytterligare i avsnitt 13.1 som handlar om åtgärder.
Belysning i övriga utrymmen
De övriga utrymmena i byggnaden består av barnvagnsförråd, lägenhetsförråd och övriga mindre utrymmen så som slussar mellan trapphus och garage. Arean av dessa utrymmen är sammantaget ungefär 348 m2. Belysningstyp och antal ses i tabell 17.
Tabell 17. Belysning i övriga utrymmen, Tegnérparken
Placering Ljuskälla Effekt per armatur [W] Antal armaturer
Barnvagnsrum Glödljus 60 3
Lägenhetsförråd mm Lysrör 56 24
Slussar Lysrörslampor
(lågenergilampor)
18 3
Miljöstuga Glödljus 60 3
Cykelförråd Glödljus 60 2
Undercentral Lysrör 56 1
Fläktrum Lysrör 56 3
Som synes så består belysningen i dessa utrymmen av både lysrör, kompaktlysrör och glödljus. Den totala effekten för belysningen i de övriga utrymmena är 2102 W, vilket ger drygt 6 W/m2. Till detta kommer även belysningen i de tre hissarna. Hissbelysningen består av speciella lysrör, fyra stycken á 30 W. Med hjälp av belysningens drifttider så kan energianvändningen beräknas till 4,38 MWh per år. Hissarnas andel dominerar på grund av att hissbelysningen är på dygnet runt.
Portbelysning
Belysningen utanför de stora portarna består av kupor med detaljer i plåt, se figur 23.
Figur 23. Portbelysning vid Tegnérparken
Dessa är på 18 W styck och är sex stycken till antalet. Drifttiden per år beräknas till ungefär 4 000 h efter kontroll av drifttider med hjälp av Smartlogger. Detta ger en elanvändning på 432 kWh per år.
Ytterbelysning
På framsidan av byggnaden löper Kyrkogårdsgatan, en relativt välbelyst väg. Den ytterbelysning som finns på Tegnérparken är belägen på baksidan av huset och vid miljöstugan. Totalt finns det sex stycken stolpar bestyckade med 125 W kvicksilverlampa. En av dessa stolpar blev nedkörd under januari 2009, men eftersom energianvändningen för 2008 används så beräknas ytterbelysningen på sex stycken stolpar. På den fristående byggnaden
som innehåller miljöstuga och cykelförråd finns tre stycken kupor. En likadan kupa sitter dessutom vid nedfarten till garaget. Dessa kupor är bestyckade med två gånger 9 W lysrörslampor. Totalt finns det därmed 822 W installerad effekt utomhus. Ytterbelysningen styrs med hjälp av ett skymningsrelä med luxmätare. Reläet är av typ Theben LU110 och är direktkopplat på DIN-skenan (metallskena för elförsörjning) i elcentralen. Mätningar av drifttiden jämfördes med meteorologiska data för solens upp- och nedgång. Dessa värden extrapolerades sedan för att ge ett rimligt värde på drifttiden för hela året. Resultatet blev att Tegnérparkens ytterbelysning använder cirka 3,9 MWh el per år inklusive effektförluster i drivdon. Det låga värdet beror på Tegnérparkens utformning, det finns inga stora grönytor som behöver belysas och den installerade effekten blir följaktligen låg.
8.1.8 Övriga elinstallationer Aptusbrickor
I tabell 18 nedan finns en förteckning över de olika sorters aptusläsare och respektive antal som finns installerade i Tegnérparken. Skillnaden i effekt som kan ses mellan de olika läsarna i tabell 18 beror på att alla inte är lika avancerade. Av läsarna är det endast den vid tvättstugan som har skärm.
Tabell 18. Aptusläsare, Tegnérparken
Namn Plats/funktion Antal Effekt per styck [W]
Energianvändningen för detektorerna och övrig elektronik som hör exempelvis till bredband har försummats.
8.1.9 Sammanfattning
I tabell 19 presenteras en översikt av fördelningen av olika sorters ytor, dels i kvadratmeter och dels i procent av totala ytan.
Tabell 19. Areafördelning, Tegnérparken
Figur 24 visar en fullständig bild över energianvändningen i området Tegnérparken.
Osäkerheten i mätningarna är ett faktum värt att beakta. De olika installationerna har mätts under en begränsad tidsperiod och de har heller inte uppmätts samtidigt. Trots detta ger resultatet en god fingervisning om fördelningen. Den totala summan av den uppmätta elanvändningen blir 91,5 MWh. Den totala elanvändningen under 2008 för området var 97,8 MWh. Detta innebär att det saknas ungefär 6 % av den totala elanvändningen. På grund av osäkerheten hos de mätningarna som gjorts samt att vissa mindre delar ej inkluderats så får detta ses som det slutliga mätresultatet.
Figur 24. Fördelning av fastighetsel i Tegnérparken
Figur 25. Belysningen i Tegnérparken
I figur 25 visas de olika belysta ytornas andel av den totala energin för belysning. Som synes i figur 25 så är garagebelysningens del mer än hälften av den totala energianvändningen för belysning.
8.2 Lågberget
8.2.1 Inledning
Inventeringen av Lågberget påbörjades ungefär en månad efter att inventeringen av Tegnérparken hade startat. De båda områdena inventerades sedan fortlöpande och inventeringen av Lågberget var färdigställd 2009-02-18. Området Lågberget är till ytan drygt fem gånger större än Tegnérparken. Trots detta tog inventeringen inte mycket längre tid än inventeringen av Tegnérparken. Anledningen är områdets homogenitet. Lågbergets fyra höghus är i stort sett identiska. En nackdel med Lågberget är att dokumentation till stor del saknas och att uppmärkningen av elsystemet är mer oklar än den i Tegnérparken. Som jämförelse kan nämnas att det i Tegnérparken fanns en elcentral, medan det i hus 7 på Lågberget fanns sex stycken plus ett elskåp i pannrummet. En fördel ur mätsynpunkt har varit att en del av elektriciteten på Lågberget fortfarande är en-fas, detta har möjliggjort att mätningar av tre olika objekt har kunnat genomföras samtidigt.
8.2.2 Tvättstuga
Tvättstugorna i Lågbergets höghus ligger på övre källarplan, samma plan som entréerna. Det finns två stycken tvättstugor per hus. I låghuset ligger tvättstugan i källarplanet.
Tvättstugan gick inte att mäta samlad utan maskiner fick väljas ut och mätas för att se energianvändning. Resultatet från mätningarna har kombinerats med resultat från mätningar av drifttider på belysningen i tvättstugan för att få reda på i vilken utsträckning som tvättstugorna används. Detta tillsammans med information om alla maskiner gav total energianvändning. Maskinerna i tvättstugorna finns beskrivna i tabell 20 och resultatet av mätningen gav att tvättstugan använder 14 MWh per år, tvättstugan i låghuset något mindre.
Totalt för alla nio tvättstugor blir energianvändningen därmed ungefär 120 MWh per år.
Liksom för Tegnérparken har effektfaktorn antagits till 0,9 vilket ger en aktiv effekt på 108 MWh.
För de maskiner där uppgift om märkeffekt saknas har detta inte gått att få fram.
8.2.3 Ventilation - fläktar
Fläktrummen är belägna på vindsvåningen, två per hus. Ventilationen består av frånluftsaggregat som har behovsstyrda drifttider. Fläktarna är säkrade via elcentralerna på
vindsvåningen och mättes i början av januari 2009. Båda fläktarna i hus 7 mättes under samma tidsperiod och det använda värdet är ett medelvärde av dessa mätningar. Resultatet blev att frånluftsfläktarna använder ungefär 7 MWh/år och styck.
Förutom frånluftsfläktarna så finns en tilluftsfläkt per trapphus. Säkringen för dessa fläktar kunde inte hittas. Enligt Lennart Sandberg på Uppsalahem är tilluftsfläktarna, till skillnad från frånluftsfläktarna i kontinuerlig drift. Motorn på tilluftsfläktarna är 0,5 kW vilket ger att tilluftsfläktarna använder ungefär 4,38 MWh/år och fläkt.
Ventilationen i låghuset är av frånluftstyp, med fläktrum placerat på vindsvåningen.
Frånluftsaggregatet loggades under början av februari 2009 och visade att ventilationen på låghuset behöver ungefär 9,5 MWh per år.
Effektfaktorn för ventilationsaggregaten sätts till 0,8 vilket stämmer överens både med värdet använt för ventilationen i Tegnérparken och med det värde som användes vid inventeringen av fastighetsel inom Bostads AB Mimer. Totalt för hela området blir det därmed cirka 80 MWh. Utslaget på bostadsyta blir detta 5,1 kWh/m2.
8.2.4 Pumpar
I hus nummer 7 finns en undercentral för hela området. Det är i undercentralen som alla pumpar och värmeväxlare för värmesystemet finns. Aggregaten finns listade i tabell 21.
Tabell 21. Undercentral, Lågberget
Enhet Märke Modell Effekt [W]
Pump, P1 Grundfos Magna 65-60 F 32-435 Pump, P2 Grundfos Magna 65-60 F 32-435 Cirkulationspump Grundfos Magna 40-120 F N 25-445
Huvudsäkringen till undercentralen sitter i elcentralen i entrén på 7A men där gick det, på grund av platsbrist, inte att mäta. I undercentralen finns ett elskåp där det gick att mäta den el som gick in till pumpar med mera. Att mäta i elskåpet hade en fördel jämfört att mäta vid huvudsäkringarna, nämligen att belysningen då inte medräknades. Panncentralen mättes under fem dygn och med samma effektfaktor som för Tegnérparken så blir resultatet av mätningarna att undercentralen använder 14 MWh/år. Förutom pumparna i undercentralen så finns det även en mindre cirkulationspump per trapphus. Då pumparna P1 och P2 inte är i drift hela året så antas deras minskade energianvändning sommartid vägas upp av energianvändning till cirkulationspumparna vilket ger att den uppmätta energianvändningen bör vara rimlig.
8.2.5 Motorvärmare
Enligt uppgifter från Uppsalahems datasystem så finns inga motorvärmare i området Lågberget. Inga motorvärmare har heller hittats vid inventeringen av området. Då Lågberget nyligen har energideklarerats så har Per Sundin på ÅF i Gävle besökt området för att kunna ta fram åtgärdsförslag. En av åtgärderna som Per Sundin anmärkt på är att styrfunktionen på motorvärmarna bör ses över, men det kan enligt Per vara så att dessa motorvärmare är väldigt få eller att de hör till något annat område [53]. Enligt Tommy Andersson, som tidigare varit drifttekniker på Lågberget, så är hyresgästernas garageplatser värmda med fjärrvärme och det verkar därför osannolikt att det ska finnas motorvärmare inne i garagen [54].
8.2.6 Hissar
Det finns två hissar i varje höghus. Hissen i 7B är nyligen renoverad och säkrad tillsammans med hissen i uppgång 7A. För att jämföra resultatet mättes även hissarna i hus 5 där ingen hiss ännu renoverats. Ett mätintervall på en sekund användes för att få tillförlitliga data. På
Glimmervägen 7A gjordes två mätningar med snarlikt resultat och det är ett medelvärde av dessa mätningar som använts. Mätningarna gav följande resultat:
Tabell 22. Resultat hissmätningar, Lågberget
Något överraskande visade det sig, vilket kan ses i tabell 22, att hissarna på Glimmervägen 7 använde mer el än hissarna i hus nummer 5. En relativt stor osäkerhetskälla är antalet resor.
Topparna i strömförbrukning går att urskilja i mätningen från loggern, men ett problem är att det då flera resor sker ungefär samtidigt (till exempel på morgonen) kan vara svårt att veta hur många resor som hissen egentligen gjort. Dock är elanvändningen i absoluta tal trots allt högre för hissarna i hus 7 vilket innebär att det är extra intressant att mäta elanvändningen
Topparna i strömförbrukning går att urskilja i mätningen från loggern, men ett problem är att det då flera resor sker ungefär samtidigt (till exempel på morgonen) kan vara svårt att veta hur många resor som hissen egentligen gjort. Dock är elanvändningen i absoluta tal trots allt högre för hissarna i hus 7 vilket innebär att det är extra intressant att mäta elanvändningen