Felkällor vid mätningar och beräkningar existerar alltid, men deras storlek har begränsat genom en grundlig inventering. I vissa fall har det trots detta varit nödvändigt att välja ett sätt som leder till stor osäkerhet hos resultatet.
Ett exempel med hög osäkerhet är energianvändningen i tvättstugorna. På Tegnérparken loggades hela tvättstugans energianvändning, medan detta tyvärr var omöjligt för tvättstugorna i Lågberget. Dessutom har drifttiderna och energianvändningen för en tvättstuga i Lågberget fått antas gälla för alla tvättstugorna i området. Förhoppningen är att den uppmätta tvättstugan representerar ett medelvärde, men detta är inte säkerställt. Ytterligare mätning skulle öka tillförlitligheten hos mätningarna, men tvättstugorna är starkt knutna till hyresgästernas beteende och energianvändningen är därför svår att beräkna.
När det gäller installerad effekt där dokumentation saknats så har uppgifter hämtats från elektriker och drifttekniker. Dessa personer har stor kunskap inom sina områden, men också ett relativt stort antal fastigheter att hålla reda på. Högre osäkerhet är det på antaganden om vilken typ av driftdon som används. Som regel används 20 % förluster för äldre belysning och 10 % för nyare ljuskällor (exempelvis lysrör av typ T8).
Drifttider har uppmätts så långt det varit möjligt med den begränsade tid som funnits för detta projekt. Detta innebär att alla olika sorters utrymmen fått belysningen mätt, men detta resultat har därefter tillämpats på liknande utrymmen. Exempelvis finns det tre stycken barnvagnsförråd i Tegnérparken, men belysningens drifttid mättes endast i ett av dessa.
Sammantaget bör osäkerheten hos drifttiderna troligtvis vara högre än skillnaden mellan magnetiskt och elektroniskt driftdon eller installerad effekt.
Osäkerheter finns även hos de mätinstrument som använts. Vid mätning med Smartloggers har dessa alltid kontrollerats så att de reagerar då belysningen slås på och av.
Noggrannheten för dataloggern Mitec AT 40 anges av tillverkarna till 2-3 % av mätområdet [61].
Kopplat till osäkerhet kring Mitec AT 40 är också det faktum att loggern registrerar både aktiv och reaktiv effekt. Den reaktiva effekten beror på en fasskillnad mellan ström och spänning som beror på de laster som är kopplade till elnätet. Skillnaden i grader mellan ström och spänning brukar betecknas φ efter den grekiska bokstaven phi. Cosinus av vinkeln kallas för effektfaktor och beskriver förhållandet mellan den skenbara effekten och den aktiva effekten. För att kunna jämföra de erhållna värdena med den elanvändning som faktureras från Vattenfall så måste därmed effektfaktorn multipliceras med det från loggern erhållna värdet.
12 Slutsatser
Avsnitt 12 innehåller de slutsatser som kan dras angående fastighetselen i de två undersökta flerbostadshusen.
Åtgärder inom fastighetsel skiljer sig från åtgärder på värmesystemet på så vis att det ofta behövs många mindre åtgärder inom flera olika områden. Första delen av examensarbetets syfte innebar inventering och mätning av fastighetselen i två olika flerbostadshus. Som visats i denna rapport så är det flera områden i fastigheternas drift som står för en betydande andel av fastighetselen. På Lågberget fanns ett större antal före detta studentrum där elen ingår i hyran. Denna elanvändning går på samma abonnemang som fastighetselen och står för en betydande andel, drygt 40 %, av den totala elanvändningen för fastighetsdrift. För att kunna jämföra fastighetselens fördelning mellan de två undersökta områdena har denna elanvändning subtraherats från den totala elanvändningen. I och med detta är det möjligt att jämföra både de specifika värdena (kWh/m2 BOA + LOA) och den procentuella andelen av totalelen. Ventilationssystem som består av aggregat med återvinning använder mer el än samtliga andra ventilationssystem, men innebär en besparing av värme. Med anledning av detta är elanvändningen för Tegnérparken betydligt högre än den för Lågberget. Andra betydande delar är el till de gemensamma tvättstugorna och el till belysning. Belysningselen står för 24 respektive 25 % av den totala fastighetselen i Tegnérparken respektive Lågberget (för Lågberget gäller detta då hushållselen till de gamla studentbostäderna räknats bort). I figur 33 jämförs de två områdenas elanvändning för olika delar av fastighetsdriften.
Figur 33. Elanvändning på Tegnérparken och Lågberget uppdelat på användningsområde.
Examensarbetets andra syfte var att jämföra el till belysning. Resultatet av inventeringen av armaturer, ljuskällor och drifttider blev att det var en eller ett par delar som stod för betydande användning av el. I Tegnérparken var det ett välbelyst garage som ensamt stod för 51 % av belysningselen och i Lågberget behövde belysningen i trapphus och entré respektive övriga
utrymmen 34 % var. Det finns därmed en stor potential för att genomföra elbesparande åtgärder på en eller ett par områden och få genomslag på den totala elanvändningen.
Ytterbelysningen var ett område där de två undersökta fastigheterna skilde sig åt. I Tegnérparken finns det totalt tio stycken armaturer utomhus av två olika sorter (portbelysning ej inräknad). Samma siffror för Lågberget är 63 armaturer och tretton olika sorter. Lågberget har ett större parkliknande område på baksidan och kräver därmed mer ytterbelysning, men antalet olika sorters armaturer är för många. En minskning av antalet armaturer tillsammans med dokumentation av de åtgärder som vidtas skulle göra Lågbergets ytterbelysning mer överskådlig. Stolparmaturerna på Lågberget är nya och det är inte aktuellt att byta dessa, men övrig belysning kan ses över och bytas vid behov.
Åtgärder inom belysning handlar främst om byte av ljuskällor och styrning. Att byta ut glödljus mot andra ljuskällor är en energieffektiv åtgärd, men om armaturen är gammal är det bra att undersöka om inte den också behöver bytas. Nya armaturer som exempelvis Cobra kan minska ljuskällans effekt från 125 W till 35 W tack vare armaturens utformning.
Att styra belysningen med hjälp av detektorer kan drastiskt minska drifttiden. På Lågberget och andra platser inom Uppsalahems bestånd finns det trapphus med kontinuerlig belysning.
Jämförelse med belysningen i Tegnérparken visar att drifttiderna kan minska med ungefär 7 300 timmar per år. Även belysning som inte är kontinuerlig kan minska med hjälp av detektorer. Speciellt gäller detta för utrymmen där belysningen styrs med brytare och där det är lätt hänt att belysningen glöms påslagen. Mätningar i förråden visar att en anläggning med IR-detektor lyser omkring 200 timmar per år, medan belysning som stängs av med knapp kan lysa mer än 800 beroende på hur ofta den glöms påslagen.
Slutligen bör det nämnas att besparingspotentialen för fastighetsel ofta är betydande, men att fler åtgärder kan behöva vidtas för att nå en viss energibesparing. Då Uppsalahem AB har antagit miljömål som kräver en besparing av el så är det nödvändigt att detta arbete påbörjas omedelbart för att kunna nå en besparing på 20 % till år 2016.
13 Litteraturlista
[1] Energiplan Uppsala kommun,
http://www.uppsala.se/h/Omkommunen/Styrdokument/Energiplan/ Verifierad: 2009-02-20 [2] Miljöpolicy Uppsalahem, www.uppsalahem.se Verifierad: 2009-02-20
[3] SABO:s Klimatutmaning http://www.sabo.se/4617.ASP Verifierad: 2009-02-20
[9] Ekodesign kan spara energi och minska påverkan på klimatet,
http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Ekodesign/ Verifierad 2009-02-19
[10]Ecodesign, http://ec.europa.eu/enterprise/eco_design/index_en.htm Verifierad 2009-02-20 [11] Hashmi, Kalle, Energimyndigheten, seminarium och e-post, hösten 2008
[12] Elanvändningen oförändrad men ökad elproduktion 2007,
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____227280.aspx Verifierad 2009-02-20 [13] Eltillförsel i Sverige, från SCB:s databas, www.scb.se, Verifierad: 2009-02-29
[14] Energimyndigheten (2009) Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2007, ES 2009:06
[15] Dalenbäck, J-O. Jagemar, L. Göransson, A (2006). Energi- och elanvändning i byggnader, Elforsk rapport 06:43, Stockholm
[16] Ellegård, K. Widén, J.(2006) Elanvändning i vardagen- en kunskapsöversikt inom ELAN-programmet. Elforsk rapport 06:57. Stockholm
[17] BRF Energieffektiv,
http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=111&Item id=141&PHPSESSID=tuj9ucq2notq70ukmnucl7ass7 Verifierad: 2009-02-19
[18] Lindfors, A. (2008) Behovet av övergripande informationsstrukturer i samhällsbyggnadssektorn med koppling mot energisektorn, Bygglogik
[19] Nilsson, P. (2007)Energieffektivisering i Flerbostadshus, Fastighetsägarna i Stockholm [20] Engvall, K. Sandberg, E.(2002) Teknikupphandling av energiberäkningsmodell för energieffektiva sunda flerbostadshus inklusive underlagsrapporter (MEBY), Stockholms stad [21] Sandberg, E. (2007) Energideklarering av bostadsbyggnader Metoder för besiktning och beräkning, ATON Teknikkonsult AB
[22] Olauson, J. (2007) Fördelningen av fastighetsel i flerbostadshus Projektarbete 5 poäng inom civilingenjörsprogrammet i energisystem
[23] Medelyta lägenhet, databas på www.scb.se Verifierad: 2009-02-19[24] Driftträff i Örebro, Presentation av Örebrobostäder, december 2008
[25] Tannerstad Jonas, ÖBO, kontakt via möte och e-post, december 2008
[26] Bröms, G. Wahlström, Å. (2008) Energianvändning i flerbostadshus och lokaler - Idag och i nära framtid. Elforsk rapport 08:32. Stockholm
[27]Bruce, T. Persson, A. (2008) Vägen till ett energieffektivare Sverige. Slutbetänkande av Energieffektiviseringsutredningen SOU 2008:110
[28] Sköldberg, H., Unger, T., Olofsson, M., (2006), Marginalel och miljövärdering av el,
Elforsk rapport 06:52 utförd av Profu, Stockholm
[29] Sköldberg Håkan, föreläsning under Elforskdagen, november 2008
[30] Markal-beräkningar, http://www.profu.se/markal.htm Verifierad: 2009-02-20
[31] Sköldberg, H. Unger, T., (2008), Effekter av förändrad elanvändning/elproduktion – Modellberäkningar, Elforsk rapport 08:30 i samarbete med Energimyndigheten,
Stockholm
[32] Härner Katarina, Uppsalahem, kontakt via e-post, januari 2009 [33] Vattenfall Värme Uppsala, (2008). Säkerhet, hälsa och miljö 2007
http://www.emas.se/redovisningar/emas224-2007se.pdf Verifierad: 2009-02-19 [34] Monthly metrological data reports
http://www.geo.uu.se/luva/default.aspx?pageid=161&lan=0 Verifierad: 2009-02-19 [35] Starby, L., En bok om belysning. 2003. Ljuskultur
[36] Ecophon Square,
[39] Energimyndigheten (1999). Belysning i flerbostadshus- Programkrav [40] Wall, L., Lärobok i belysningsteknik. 1997. Ljuskultur
[41] Hjertén, R., Mattsson, I., Westholm, H. Ljus inomhus. 2001. Arkus
[42] Annells Ljuskompendium, http://www.annell.se/Page/OrderInfo/44/Best%c3%a4ll-info.aspx Verifierad: 2009-02-19
[43] Philips MASTER LED,
http://www.lighting.philips.com/in_en/global_sites/led_lighting/products/master_led/index.ph p?main=gb_en&parent=1&id=in_en_led_lighting&lang=en Verifierad: 2009-02-20
[44] Futurloc, Riktlinjer för elmiljö i byggande och förvaltning
http://www.lg.se/upload/filer_futurloc/EL-MILJO.pdf Verifierad: 2009-02-20 [45] Extronic AB(2008), Detekteringsteknik för energieffektivisering,
http://www.extronic.se/narvaro/handboken.html Verifierad: 2009-02-19
[46] Lenz Mikaela, Effektivare ytterbelysning inom Karlstads Bostads AB, Uppsala universitet, 2008
[47] Effektivare belysning i hissar och trapphus,
http://www.bebostad.se/Pagaende%20projekt/Effektivare%20belysning.aspx?val=pp Verifierad: 2009-02-20
[48] Energimyndigheten, (2005), Energieffektiva hissar och rulltrappor,
http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=all&cat=/B roschyrer&id=07dad14f32034ab2acc2f332a15d8be9 Verifierad: 2009-02-20
[49] Eliasson, T., Westholm, H. Nattens ljus, 2005, Sveriges kommuner och landsting [50] Zettergren Peder, York/Novenco, kontakt via e-post, 2009-02-16
[51] Johannisson Peter, Pumphuset, kontakt via e-post, 2009-02-16 [52] Piper James, ”Avoiding Elevator Breakdowns”,
Http://www.facilitiesnet.com/elevators/article/Avoiding-Elevator-Breakdowns Verifierad:
2009-02-20
[53] Sundin Per, ÅF Gävle, personlig kontakt, 2009-02-17
[54] Andersson Tommy, drifttekniker Uppsalahem AB, personlig kontakt, 2009-02-13 [55] Heldesjö Leif, elektriker Uppsalahem AB, personlig kontakt, 2009-01-23
[56] Produktblad Osram Dulux El Facility,
http://www.osram.se/osram_se/Kundservice&Verktyg/Broschyrer/Allmaenbelysning/Facility.
pdf Verifierad: 2009-02-19
[57] Elsäkerhetsverket, Uppfyller nya lysrör gällande lag,
http://www.elsakerhetsverket.se/sv/Press/Pressmeddelanden1/Uppfyller-nya-lysror-gallande-lag/ Verifierad: 2009-02-20
[58] Danell Dag, VD Extronic, kontakt via e-post, januari 2009 [59] Cobra,
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/506695fxret/510491under/511001belys/1037162v xrax/index.jsp. Verifierad: 2009-02-20
[60] EnEff (Energieffektiviseringsutredningen), (2008), Ett energieffektivare Sverige – delbetänkande, SOU 2008:25
[61] Mitec AT 40 instruktionsbok, www.mitec.se Verifierad: 2009-02-21 [62] IEA, 2008, www.iea.se Verifierad: 2009-02-20
[63] Uppenberg, S., Almemark, M., Brandel, M., Lindfors, L-G., Marcus, H-O., Stripple, H., Wachtmeister, A., Zetterberg, L., (2001a), Miljöfaktabok för bränslen – Del 1
Huvudrapport, rapport B 1334A-2 från IVL Svenska Miljöinstitutet AB på uppdrag av Svenska Petroleum Institutet, Stockholm
[64] Lindahl, M., Rydh, C., och Tingström,J. Livscykelanalys- en metod för miljöbedömning av produkter och tjänster. Studentlitteratur, 2002
[65] Naturvårdsverket, (2006), Kopia av Appendix17 Thermal values and Emission factors energy.xls N20 2006-12-14, http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-iforandring/
Minska-utslappen/Verktygslada-for-kommuner-ochforetag/
Emissionsfaktorer/ Verifiering: 2009-02-20