9.1.1 Eliminera kontinuerlig belysning Stora entrén, Tegnérparken
Somliga av armaturerna i Tegnérparkens trapphus har en ljuskälla i kontinuerlig drift och den andra ljuskällan rörelsestyrd (PIR). I många utrymmen där ny rörelsestyrd belysning sätts in väljs istället armaturer med grundljus. Detta innebär att båda ljuskällorna växlar mellan ett par procents effekt och full effekt vid närvaro. Dessa båda alternativ jämförs för belysningen i stora entrén i Tegnérparken där det idag finns två armaturer där hälften av de fyra ljuskällorna har kontinuerlig drift. Mätningar visar att drifttiden vid närvarostyrning är ungefär 1200 timmar per år, troligtvis något lägre på grund av att belysningen kan vara släckt sommartid då det infallande solljuset är tillräckligt för att ge god belysning i entrén.
Energianvändningen för den nuvarande sortens armaturer är 182 kWh per år, där den ostyrda ljuskällan står för hela 160 kWh. Om båda armaturerna väljs med inställningen grundljus kommer de att lysa med full effekt i 1200 timmar per år och resterande tid, 7560 timmar kommer ljuskällorna att vila med en effekt på ungefär 5 %, det vill säga 1,8 W för båda armaturerna. Detta ger en energianvändning på cirka 60 kWh per år. Besparingen jämfört med armaturerna med en ljuskälla i kontinuerlig drift är därmed cirka 100 kWh per år, en besparing på drygt 60 %. Ytterligare en fördel med grundljus är att slitaget på ljuskällorna blir mindre. Elektrikernas erfarenhet visar att den lampa som får lysa kontinuerligt håller länge, medan den ljuskälla som får växla mellan att vara släckt och tändas helt vid närvaro snabbare går sönder [55]. Eventuellt kan det vara värt att pröva byte till en lampa som är speciellt anpassad för att tändas och släckas ofta. Dessa ljuskällor har en inbyggd reläfunktion som innebär att de inte behöver svalna innan de tänds på nytt [56]. Byte av ljuskällor är en faktor som måste vägas in vid val av armatur och vid beräkning av miljöpåverkan. Extra byten av ljuskällor innebär ökade transporter och ökad materialåtgång.
Skillnaden i energianvändning är så pass liten att den inte motiverar ett byte av armaturer i Tegnérparken. Däremot kan det slås fast att det vid byten och nyproduktion är fördelaktigt, ur energisynpunkt, att välja armaturerna med grundljus.
Entré och trapphus, Lågberget
I trapphusen på Lågberget är i stort sett all belysning tänd dygnet runt. Enda undantaget är en lysrörsarmatur per trapphus i låghuset som tänds med skymningsrelä. Kontinuerlig belysning innebär att energianvändningen snabbt skjuter i höjden. Den installerade (kontinuerliga) effekten per trapphus är 306 W för höghusen och 180 W för låghuset. Totalt, 8 trapphus i höghusen och 3 trapphus i låghuset, ger detta att 2 988 W är tänt dygnet runt. Det innebär att belysningen i trapphusen använder ungefär 26 MWh per år. Detta är energi som enkelt kan sparas genom att armaturerna byts mot armaturer med inbyggd detektor. För att förse våningsplanen med en ljuskälla utanför hissen och undvika att hyresgästerna får kliva ut i ett helt nedsläckt trapphus så kan en armatur per våningsplan vara utrustad med grundljus. Som visades tidigare så är detta betydligt mer energieffektivt än att ha en ljuskälla som lyser kontinuerligt. I låghuset finns det två lägenheter per våningsplan och i höghusen fem lägenheter per våningsplan. Med hjälp av de mätningar som genomförts i Tegnérparken går det att uppskatta hur stor den nya drifttiden skulle bli för armaturerna i Lågbergets trapphus
om dessa utrustades med närvarostyrning. I Tegnérparken finns 15 lägenheter per trapphus och varje våningsplan har fyra lägenheter, förutom bottenvåningen som har tre lägenheter. I tabell 25 nedan ses antalet drifttimmar per år för belysningen.
Tabell 25. Uppmätta drifttider i trapphus, Tegnérparken Placering Drifttid [h]
För Lågberget har ett antagande gjorts om att ytterst få personer på fjärde våningen och över denna väljer att gå istället för att ta hissen. Det innebär att lamporna på våning 4 och högre upp endast tänds av dem som bor på dessa plan. De som bor på våning 3 antas, till viss del, gå upp för trappan, vilket innebär att de kommer att tända belysningen även på våningsplan 1 och 2. Minskningen antas följa samma mönster som Tegnérparken. De nya armaturerna har samma utseende som de äldre, men är bestyckade med två stycken lysrörslampor á 9 W varav det är en armatur per våningsplan som lyser med ett grundljus på 5 % av ljuskällornas totala effekt.
Tabell 26. Uppskattade drifttider, Lågberget höghus
Placering Drifttid [h/år] Energianvändning [kWh/år]
Entré 1500 till 2000 101
Placering Drifttid [h/år] Energianvändning [kWh/år]
Våning 1 720 26 våningen ovan. I låghusets trapphus finns både lysrörsarmaturer och armaturer med kompaktlysrör. Ett första steg kan vara att byta ut de runda armaturerna mot samma sorts armatur som diskuterades ovan. Lysrören är av typ T8, den äldre varianten som är något större än de nyare rören. Det finns adaptrar på marknaden som ska kunna användas för att bestycka äldre armaturer med T5-rör. Nyttan av dessa är föremål för diskussion. Särskilt värt att beakta är att armaturtillverkarens garantier inte gäller vid användning av annan ljuskälla än rekommenderat. Bland dem som varnat för användningen av dessa adaptrar finns bland andra
Elsäkerhetsverket [57].
Resultatet av de ändrade drifttiderna blir därmed att energianvändningen för närvarostyrd belysning i trapphusen kommer att använda cirka 3,8 MWh, vilket är en stor besparing jämfört med kontinuerlig drift.
Som jämförelse till de uppskattade värdena i tabell 26 och 27, baserade på resultat från mätningar i Tegnérparken så hämtades också värden från ATON:s underlagsrapport. I rapporten uppges drifttiden till cirka 1 500 timmar per år för trapphus med IR-styrda armaturer. Med detta schablonvärde skulle belysningen minska från 26 MWh till ungefär 4,5 MWh. Detta är en minskning på 21,5 MWh eller 83 %. Denna besparing kan även sättas i relation till Lågbergets totala elanvändning för fastighetsel som 2008 var 540,9 MWh.
Närvarodetektering av trapphusen skulle minska energianvändningen för hela området med 4 %.
Även miljöpåverkan för besparingen räknades ut med de emissionsfaktorer som kan ses i avsnitt 6.3 och 6.4. Viktningsfaktorer används för att vikta besparingen av el mot den ökade användningen av fjärrvärme för uppvärmning. Av de 21,5 MWh som sparas beräknas ungefär 9,1 MWh ersättas med fjärrvärme. Med nordisk medelel och emissioner från fjärrvärmeproduktionen på Vattenfall Värme i Uppsala så blir koldioxidminskningen totalt 4 200 kg om torv räknas som förnyelsebart och 3 400 kg om fjärrvärmens högre koldioxidutsläpp används.
Brytare i förrådsutrymmen
Somliga av förrådsutrymmena på Lågberget tänds med brytare. Brytare fungerar bra så länge som hyresgästerna kommer ihåg att släcka efter sig, men då de inte gör det kan belysningen stå på långa tider i onödan. Ett exempel på detta kunde ses vid loggningen av belysningen i ett av förråden i övre källarplan i höghuset på Glimmervägen 7.
Figur 29. Belysning förråd, Lågberget
Figur 29 har datum på x-axeln och tid på dygnet på y-axeln. Som kan ses så är de flesta besöken i förrådet korta (de röda smala banden). Medelvärde för den tid då belysningen är tänd är 35 minuter, men på onsdagen 4/2 så är det någon som glömmer att släcka belysningen
i förrådet vilket innebär att den lyser hela natten och fram till klockan 9.00 (denna händelse höjer naturligtvis även medelvärdet). Tyvärr sträcker sig mätningarna bara en vecka så det är svårt att dra några slutsatser om hur ofta som belysningen glöms, men det är troligt att det kan vara så ofta som en gång per vecka. Förrådsutrymmet innehåller ungefär lika många lägenhetsförråd som det större förrådet i Tegnérparken och dessa kan därmed jämföras. I diagrammet nedan, figur 30, ses drifttid per år med och utan närvarostyrd belysning. Den vänstra stapeln i figur 30 visar de nuvarande drifttiderna och den högra stapeln visar hur drifttiden skulle kunna minska med hjälp av närvarodetektering.
I det andra förrådet som loggades glömdes belysningen påslagen tidigt under de fem dagar som belysningen loggades vilket gjorde att den tända tidsandelen för dessa fem dagar uppgick till drygt 98 %. Att anta att drifttiden för ostyrd belysning därmed skulle vara 830 timmar skulle därmed till och med kunna vara i underkant.
Figur 30. Drifttider för styrd och ostyrd belysning
Den totala installerade belysningen i förrådsutrymmena i höghuset på Glimmervägen 7 är 1 620 W (27 stycken glödljus á 60 W fördelade på sex stycken utrymmen). Skillnaden mellan styrd och ostyrd belysning blir därmed ungefär 1 MWh per hus. Totalt går det därmed att spara ungefär 4 MWh el genom att installera närvarostyrning på belysningen i förrådsutrymmena. Om ljuskällorna byts ut till lysrörslampor med en effekt på 11 W (vilket motsvarar 60 W glödljus) så kommer besparingen att bli nästan 1,3 MWh per höghus, totalt 5,2 MWh. Den minskade miljöpåverkan av denna åtgärd blir mellan 856 och 1 030 kg CO2 beroende på om torven i fjärrvärmemixen räknas som förnyelsebar eller ej.
9.1.2 Kontroll av detektorer Inställning av akustiska detektorer
Mätningen av drifttiden på belysningen i Tegnérparkens garage gav ett något överraskande resultat. Trots sektionering och akustiska detektorer så lyser belysningen ofta och länge. I den första mätningen (mellan 2008-12-01 till 2008-12-10) var belysningen tänd 56,9 % av den totala tiden. Den andra mätningen (mellan 2008-12-18 till 2009-01-08) gav ett något lägre resultat, 42,7 %. Att det senare värdet är lägre skulle kunna bero på att mätningarna utfördes under en långhelg då det är möjligt att många hyresgäster åkt hemifrån, tendenser till detta
kan ses. I figur 31 nedan ses belysningens fördelning över dygnet.
Figur 31. Belysning garage, Tegnérparken
Att belysningen är tänd så mycket som den är leder till en hög energianvändning.
Två kontroller av detektorerna genomfördes. Vid den första undersöktes om detektorerna kunde reagera på något stomljud, exempelvis buller från ventilationsanläggningen. Så var inte fallet, men däremot verkade det som om LF-sensorn möjligtvis kunde vara för känsligt inställd. Detta kontrollerades ytterligare under en förmiddag då sensorns känslighet för olika ljud (steg i trappan m.m.) undersöktes. Resultatet blev att detektorn inte reagerade på något ljud utanför källaren förutom det klick som hörs då dörren låses upp med aptus-brickan.
Slutsatsen av detta är att antingen är detektorerna inställda felaktigt eller felplacerade, men på så sätt att det inte är enkelt att upptäcka ens vid närmare inspektion, att det faktiskt är så många människor som rör sig i garaget att belysningen där är tänd mellan tio till tolv timmar per dygn eller att anläggningen är felplanerad. Den uppmätta drifttiden låter oerhört hög jämfört med de drifttider som erhållits för övriga delar av byggnaden. En del av förklaringen är att belysningen i garaget har en väntetid på fem minuter innan den stängs av vilket är längre än PIR-armaturerna i trapphus och andra utrymmen. Samtidigt är det viktigt att tänka på att traditionella lysrör behöver tid att svalna mellan att de släckts tills de tänds igen. Om lysrören tänds då de fortfarande är varma så kan livslängden minska drastiskt.
Nästa steg var att kontakta företaget Extronic som levererat detektorerna och som uppgett kortare drifttider för garage med akustisk detektering än vad som fås i Tegnérparken [58].
Dag Danell på Extronic menade att det var synd att inte reglerbara don valts till anläggningen.
Om lysrören kunnat regleras (dimmas) hade energianvändningen troligtvis varit betydligt lägre. Genom att reglera lysrören är det möjligt att redan ett par minuter efter senaste detektering sänka belysningsnivån till ett par procent av full effekt. Danell menade också att fem minuter mellan detektering och släckning av lysrören troligtvis är för kort tid och att denna tid bör ökas till tjugo minuter. Ett alternativ för anläggningen är att ställa in detektorn så att den tänder grupperna separat och alltid låter lysrören svalna. För att denna inställning ska fungera i praktiken måste belysningen i garaget vara tillräckligt för att ge ledljus då endast hälften av ljuskällorna är tända. Detta undersöktes i februari 2009. Resultatet visade att de sju kontinuerliga armaturerna möjligtvis skulle räcka för att skapa ledljus. Tyvärr är den styrda belysningen inte sektionerad utan all styrd belysning släcks efter 5 minuter utan detektering
och tänds därefter inte förrän den inställda avsvalningstiden gått ut. Optimalt hade varit om den styrda belysningen varit uppdelad i två grupper så att dessa kunnat tändas varannan gång.
Det skulle trots allt vara värt att undersöka om, och i så fall hur mycket, drifttiden skulle minskas om detektorns inställningar ändras, men i så fall är det viktigt att meddela hyresgästerna. Hyresgästerna i Tegnérparken är vana vid en anläggning som tänds innan de hinner märka av det och som ger en väldigt god belysning i källaren.
Anpassa belysning till inkommande ljus
Trapphusen i Tegnérparken respektive Lågberget är mycket olika. Tegnérparkens trapphus har mycket ljusinfall tack vare de stora fönstren, medan Lågbergets trapphus är placerade mitt i huskropparna utan något infallande ljus. Armaturerna som används i Tegnérparken innehåller en PIR-detektor som reagerar på infraröd strålning. Belysningen tänds därmed då någon passerar. Armaturerna har även en ljussensor. Ljussensorn innebär att armaturerna ska känna av infallande dagsljus och anpassa belysningen efter denna. Troligtvis är ljusreläet inställt på en något felaktig nivå, eftersom belysningen ibland tänds mitt på dagen då ljuset som faller in från fönstren ger en tillräckligt god belysningsnivå. Detta gäller speciellt armaturen på första trappavsatsen där fönstret bara når en halvmeter upp på väggen. Med bättre inställningar skulle all belysning i trapphusen förbli släckt under stora delar av höst och vår. Besparingen är svår att uppskatta, men skulle troligtvis inte vara särskilt stor. Däremot kan det finnas pedagogiska orsaker bakom att förbättra inställningarna av ljuskänsligheten hos sensorn. Lampor som är släckta då de inte behövs är ett tydligt bevis på det ansvar Uppsalahem AB tar för miljön och troligtvis den del av effektivisering av fastighetselen som hyresgästerna lättast uppmärksammar.
9.1.3 Trappautomater och trygghet
Mätningar av drifttiden visar att trappautomaterna leder till oerhört korta tider med tänd belysning. Detta är positivt ur energisynpunkt. En nackdel med trappautomaterna är att de släcks oavsett om någon befinner sig i utrymmet eller ej. I höghusen på Lågberget finns det trappautomater i källargången i nedre källarplan, på vindsvåningen och i gången utanför tvättstugorna på övre källarplan. I låghuset finns trappautomater i källargången. Det är främst i källargångarna som det blir väldigt mörkt då belysningen släcks, ibland kan det också vara långt till närmsta brytare. Trots de låga drifttiderna kan det därför, vid ombyggnad, vara värt att fundera på om belysningen i dessa områden kan förbättras. Ett byte från glödljus som det är idag till lysrörslampor eller kompaktlysrör och installation av frånvarostyrning skulle förbättra belysningssituationen. Det är däremot tveksamt om denna åtgärd kan motiveras på ekonomisk grund. Det är dock svårt att jämför en äldre belysningsanläggning, med en nyare.
Som det står i ATON:s underlagsrapport så kan skillnaden mellan ett utrymme ”…med sparsamma glödljusarmaturer och helmörkt tills man hittar knappen” och en ”modern belysningsanläggning” vara dramatisk [21]. Drifttiderna för trappautomaterna varierar kraftigt, men ligger i medeltal omkring ett par procents tänd tid per år. Detta innebär att drifttiden inte skulle förkortas särskilt mycket vid byte till närvarostyrning, däremot så skulle hyresgästerna uppleva att de fått förbättrad belysning. Med byte av ljuskällor kan denna förbättring även medföra en (mindre) energibesparing.
9.1.4 Underlättande utformning och design
Något som kommit i takt med att energibesparing hamnat högt upp på agendan är design för att kunna minska energianvändningen. Ett exempel på detta finns på både Tegnérparken och Lågberget där det första och sista trappsteget i varje trappa har en avvikande färg. Detta är ett bra sätt att få hyresgäster och besökande att uppmärksamma trappstegen utan att behöva öka belysningen. För att belysningen ska hjälpa till bör ljuset komma snett uppifrån, uppifrån eller
från sidan.
Väggfärgen är en annan viktig aspekt när det handlar om hur vi upplever en miljö.
Väggfärgen påverkar hur mycket av ljuset som reflekteras och följaktligen även luminansen, hur ljus vi upplever att en yta är. Informationen i tabell 28 är hämtad från Starby.
Tabell 28. Reflektion av olika ytor [35]
Yta Reflektion Vit yta Max 80 % Ljus yta Ungefär 50 % Medelljus 30-50 % Mörk yta Ungefär 10 %
Enligt Starby så kan mörka väggfärger kräva 25-30 % mer ljus, det vill säga motsvarande mängd högre installerad effekt [35]. Det viktigaste, poängterar Starby, är att en mörk yta aldrig kan uppfattas som ljus oavsett hur mycket belysning som installeras. Detta märks tydligt i trapphusen på Lågberget där de olika våningsplanen är målade i olika färger. De ljusa nyanserna lättar upp trapphuset och får det att kännas betydligt ljusare.
Ytterligare ett exempel på där byggnadens utformning hade kunnat minska energianvändningen ses i Tegnérparken. Det stora garaget är belyst med många lysrörsarmaturer som tänds med detektor som enda möjlighet att kontrollera ljuset. I garageplanet ligger även lägenhetsförråd och tvättstuga vilket innebär att hyresgästerna tänder upp hela garaget då de ska tvätta eller hämta något i sina förråd. Om tvättstugan och förrådsutrymmena haft separata ingångar så hade troligtvis belysningen i garaget inte varit tänd lika mycket som den är i dagsläget. Ett annat alternativ hade varit att komplettera detektorerna med brytare vid dörröppningarna. I ett enkelt räkneexempel subtraheras drifttiderna för belysningen i tvättstugan och förråden från drifttiden för garagebelysningen.
Enligt detta enkla exempel skulle drifttiden för garagebelysningen minska från ungefär 4400 timmar per år till ungefär 2000 timmar. Osäkerheten kring detta värde är stor då det både kan argumenteras för att hyresgästerna gör fler än ett ärende per gång samt att belysningen i tvättstugan (som får störst inverkan) kan stå på då ingen person rör sig i källaren utan det bara är maskinerna som går. Hur byggnadens utformning kan leda till energibesparing är trots detta en aspekt som är värd att beakta vid nyproduktion och ombyggnad.