Övriga Fynd

I alla studier hävdades att fler studier bör genomföras för att underlätta interventioner som syftar till att förbättra livskvaliteten hos personer med demenssjukdomar. Aktiviteter som matcha livsstil, värderingar eller intressen är avgörande för personer med demenssjukdomar. Tidigare identitet följer med individen trots sjukdom. För de flesta deltagare i nästan alla studier betydde livskvalitet personliga minnen, fysisk, mental och emotionell hälsa. Även att kunna bibehålla sin egen identitet, intressen i kulturella såsom sociala områden var

betydelsefulla (Han m.fl. 2016; Smit m.fl. 2015; Beerens m.fl. 2013; Cruz m.fl. 2013;Giebela m.fl. 2015; Kuosa m.fl. 2015).

Det bör belysas att efter studiens analys framkom inga beskrivningar i respektive studier om skillnader kopplade till livskvalitet mellan personer som bor hemma och personer som bor på ett boende. Inga artiklar talade om Antonovskys teori om det salutogena synsättet. Dock visade majoriteten av artiklarna en positiv samband mellan olika aktiviteter och den enskildes

36

livskvalité. Trots olika utgångslägen i artiklarna som användes under denna studie så är aktiviteter för personer med demens betydelsefulla. Dessa ger individen med demens mening med livet och vidare höja livskvaliteten. Det hävdades att psykofarmaka kan vara relaterade till dåligt välbefinnande som yttrar sig genom nedstämdhet och aggressivitet (Beerens m.fl. 2013). Studien av Smit m.fl. (2015) och Kuosa m.fl. (2015) beskriver att personer med demenssjukdomar ses som varelse utan känslor och identitet eftersom de ej talar mycket om sig själv. Majoriteten av studierna beskriver att även personer med demenssjukdom kan uppleva livskvalitet. För att göra livet enklare för den enskilde är utbildning och mer kunskap för personalen avgörande. Genom att anpassa aktiviteter till den enskildes behov bidrar man till bättre livskvalitet (Han m.fl. 2016; Smit m.fl. 2015; Beerens m.fl. 2013; Cruz m.fl. 2013; Giebela m.fl. 2015; Kuosa m.fl. 2015).

8.SAMMANFATTANDE DISKUSSION

Syftet med denna Litteraturstudie har varit att göra en kartläggning över forskning om

aktiviteter för personer med demens och dess koppling till livskvalitet. Att få en övergripande syn på hur aktiviteter kan bidrar till ett meningsfullt vardagsliv och hur livskvaliteten

påverkas av detta.

8.1 Metoddiskussion

För att besvara syfte och frågeställning har jag valt att göra en litteraturstudie med hjälp av scoping metoden. Metoden som genomförs följer en sexstegsmodell som är framtagen av Arksey & O´Malley, (2005). Friberg (2012) belyser att med hjälp av en litteraturstudie får forskaren en mer övergripande syn på nuvarande kunskapsläge kring demens och aktivitet och dess koppling till livskvalitet.

Med hjälp av bibliotekarien valdes följande databaser för att söka relevant litteratur till studien. Sökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i Pubmed, Cinhal och Psychinfo. Anledningen till att dessa databaser valdes är att dessa är mer tillämplig inom forskning som rör mitt ämne. Enligt Arskey & O´Mally (2005) så är det viktigt att den som ska göra

datasökningen i de olika databaser ska vara kunnig. Detta för att rätt material hittas och inte viktigt material missats. För att vara väl förbered inför min sökning tog jag hjälp av två bibliotekarier. På grund av den angivna tidsramen som jag skulle hålla mig till ville jag få fram material som var lätt att hantera. Anledningen till att jag inte kunde utföra en annan metod var att jag inte har haft möjligheten till tid.

37

Inklusionskriterier för min studie var att alla artiklar skulle vara peer reviewed för att endast får med material som är vetenskapligt granskade. Detta höjde studiens validitet och

reliabilitet. För att minska risken att missuppfatta innehållet av artiklarna i min studie använde jag mig av ett lexikon och ett översättningsprogram. Friberg (2012) menar att artiklarna ska genomläsas flera gånger innan dessa sammanställs till olika teman. Alla artiklar som ingick i studien sammanfattas för sig själv. Begrepp och meningar som upprepades markerades. Dessa sammanställdes med resterande artiklar till olika teman. Efter läsningen och analysen av de 8 artiklar framträdde följande teman: gemenskap, kunskap om personens tidigare liv, individen i fokus och meningsfulla metoder.

Artiklarna som valdes till uppsatsen kändes relevanta till min studie. Anledningen till att dessa kändes passande var att alla artiklar hade olika utgångslägen med koppling till livskvalité. Viktig för mig var att få fram relevant material som hade med aktiviteter och demens att göra och hur dessa kopplades till den enskildes livskvalitet. Nackdelen är att min studie enbart grundar sig på 8 vetenskapliga artiklar. Artiklarna i studien kom från

Saudiarabien, Korea, USA, Portugal, Storbritannien, Norge och två kom ifrån Nederländerna. Att artiklarna kom ifrån olika länder påverkade inte min studie. Tvärtom så visade analysen hur viktiga aktiviteter för personer med demens är och hur dessa påverka den enskildes

livskvalitet även i andra länder under analysen har jag försökt att vara objektiv så att min egen förförståelse inte påverkat materialet. En annan nackdel är att jag tidigare ej har haft kunskap om genomförandet av litteraturstudier eller scoping metoden. Detta påverkade mig under metod delen.

8.2 Resultatdiskussion

I min Litteraturstudie har fyra teman framkommit gemenskap, kunskap om personens tidigare liv, individen i fokus och meningsfulla metoder. Majoriteten av studierna visade att

individanpassade insatser påverkade personer med demenssjukdomar positiv. En ökad

aktivitetsnivå visades har en positiv påverkan på den enskildes livskvalitet. Resterande studier visade även hur viktig personcentrerad omvårdnad är för att höja livskvaliteten med tanke på den enskildes intressen, värderingar och behov. Att bättre förstår människan dvs. ser helheten ur ett annat perspektiv i kontakt med personer med demenssjukdomar är grundläggande. För att höja livskvaliteten och välbefinnande bör arbetet utgår ifrån den enskilde där man skaffa sig kunskap om personens tidigare liv. Studierna visar att det är viktig att matcha intressen

38

och behov till meningsfulla metoder för att vidare minska lidandet av demens. Nyckelfaktorn till en bättre livskvalitet är kunskap. Utbildat personal ska ha kunskap om hur man möta individen i centrum (Kadir & Jiffri, 2016; Yoon m.fl 2013; Han m.fl. 2016; Smit m.fl. 2015; Cruz m.fl. 2013).

Att kunna utföra speciella intressen eller hobbys påverka självsäkerheten och självförtroenden positiv vilket kan göra tillvaron meningsfull (Westlund, 2009). Gemenskaper ansågs stärka den enskildes roll i aktivt deltagande vilket ökade deras välbefinnande. Genom

kommunikation och uppmuntran att delta i olika aktiviteter påverkades även deras självbild. Samhörighet var viktiga för flertal och ansågs vara meningsskapande för många. (Cruz m.fl. 2013; Yoon m.fl. 2013; Han m.fl. 2016; Giebela m.fl. 2015; Kuosa m.fl. 2015).

Att meningsfulla aktiviteter är viktiga för att skapa samband med självet, andra och sin miljö framkom i studien av (Kadir & Jiffri, 2016). Resultat i en annan studie beskrev att aktiviteter är betydelsefulla då dessa främja kroppsliga välbefinnandet (Smit m.fl. 2015). Dock bör det tydliggöras att olika aktiviteter hade olika betydelse och att matcha individens psykosociala behov där man har individen i fokus är viktigt för att motivera personer med

demenssjukdomar att engagera sig (Han m.fl. 2016; Smit m.fl. 2015; Kuosa m.fl.2015).

Resultatet visade i ett antal studier att den enskildes tidigare liv är nyckel till en positiv personcentrerad omvårdnad. Det framkom att även personer med demenssjukdomar har en unik identitet som skall respekteras och bemötas på ett respektfullt sätt med hänsyn till dennes tidigare liv. Vidare framgår det i visa resultat att majoriteten av personer med

demenssjukdomar uppskattade att samtala och berätta om sina tidigare erfarenheter.Även Westlund (2009) menar att begripligheten stärks genom kommunikation. Personalen informerar den enskilde vad som pågår genom tydlig information. Resultat visade i flertal andra studier att den enskildes tidigare livsstil, intressen eller värderingar är viktiga infallsvinklar för att anpassa individuella insatser. Att göra sig bekant med den enskildes livshistoria gav personalen en bättre bild och bättre förståelse om olika önskemål. Anpassning efter intresset påverkade personer med demenssjukdomar positiv och meningsfulla aktiviteter ökade känslan av sammanhanget (Han m.fl. 2016; Smit m.fl. 2015; Beerens m.fl. 2013; Cruz m.fl. 2013; Giebela m.fl. 2015; Yoon m.fl. 2013).

Meningsfull sysselsättning gör att den enskilde trots kognitiva samt fysiska

39

m.fl. 2013). Positiva effekter uppkom i olika studier vid användning av metoder som var musikrelaterad. Lyssna på musik och sång identifierades som förbindelser som lede till positiva minnen (Han m.fl. 2016; Beerens m.fl. 2013; Kuosa m.fl. 2015). Regelbunden sinnesstimulans såsom utevistelse i naturen lede till att individens personliga identitet, livskvalitet och uppmärksamhet höjdes. Det framkom att sinnesstimulans har blivit allt mer populärt inom omvårdnad. Tvärtom visade utevistelse en minskning av depression (Beerens m.fl. 2013; Smit m.fl. 2015).

Att kunna uppleva naturen ökade känslan av tillhörighet. Majoriteten av studierna visade att meningsfull sysselsättning för personer med demenssjukdom kunde uppnås utifrån individens förmågor. Positiva effekter av meningsfull sysselsättning visade sig exempelvis genom en minskad oro och upprördhet, bibehållande av autonomi, identitet och delaktighet samt nöje och glädje. Westlund (2009) tydliggör att många äldre känner meningsfullhet i samband med gemenskaper medan andra känner meningsfullhet genom andra aktiviteter. (Han m.fl. 2016; Smit m.fl. 2015; Beerens m.fl. 2013).

Trots olika utgångslägen i artiklarna som användes under denna studie så ger aktiviteter den enskilde individen med demens mening med livet. Att den enskilde får möjligheten att välja mellan olika aktiviteter innebär möjligheten till självbestämmande. Den professionelles uppgift innebar bland annat att stödja, stimulera och mobilisera människor i olika

sammanhang. För att den enskilde ska kunna visa sina resurser är det viktigt med trygghet. Samspelet med andra människor och den sociala miljön har stor betydelse för den enskildes utveckling och beteende. En av den viktigaste arbetsuppgiften som personalen bör utföra är att motivera. Individen ska stå i centrum, känna trygghet och bli respekfullt bemött. Att den enskilde ska även känna sig behövd eller ingå i en social gemenskap för att öka livskvaliteten. Människan behöver lagom anpassade krav med möjligheter att påverka sin situation. Genom att ge individen redskap och resurser så gör man att individen är bättre rustad. Alla artiklar visade på att personer med demens kan uppleva livskvalitet trots sin sjukdom. Livskvaliteten främjades genom olika faktorer som var betydelsefulle i den enskildes liv. För vissa handlade livskvalitet om att bli accepterad av omgivningen. För andra var stöd från vårdpersonalen betydelsefull och möjliggjorde livskvalitet. Livskvaliteten påverkades av mindre fysiska aktivitet och även den sociala miljön ansågs som mycket viktigt i deras liv. Gemenskaper gav de positiva upplevelser som uppskattades av majoriteten och gav dem en känsla av

40 8.3 Vidare Forskning

Det bör göras fler studier kring demens, aktiviteter och dess koppling till livskvalitet för att undersöka hur personer med olika grad av demens påverkas av aktiviteter. Närmare forskning om samhällets attityder kring personer med demens vore bra då dessa kan påverka den

enskildes livskvalitet både positiv och negativ. Det vore även intressant att göra en studie om personalens uppfattning av vad som främjar den enskildes välbefinnande och livskvalitet. Jag anser att forskningen över huvud taget bör koncentrera sig på faktorer som påverka personer med demens negativ för att undanröja dessa och bidra till ett bättre liv för personer med demens.

9. SLUTSATS

Denna Litteraturstudie visar att individanpassade aktiviteter har en positiv effekt hos personer med demenssjukdomar. Det framkommer att bästa effekten uppnåddes när anpassning skedde efter den enskildes intressen. Att kunna utöva sina tidigare intressen påverkade deltagarnas autonomi och identitet. Mötet med personer med demens kan utifrån denna teori öka

förståelsen för både personal och personen med demens. Kunskap ligger till grund för att god personcentrerad omvårdnad kan utföras. Det är genom personalens omvårdnad, respekt och professionellt bemötande den enskilde får uppleva trygghet och livskvalité. Gemenskap, kunskap om personens tidigare liv, individen i fokus samt meningsfulla metoder har stor påverkan på personens livskvalitet. Meningsfullheten är dessutom betydligt starkare kopplad till positiva känslor som t.ex. att känna sig engagerad. Vidare kan minskad engagemang och stimulans påverka livskvaliteten negativ. Den enskilde får ta del av gemenskaper som ökar känslan av sammanhang samt lindra lidandet och ensamheten. En aktiv och meningsfull tillvaro är möjligheten till att utöva sina intressen eller deltar i aktiviteter. Genom att vara rustat blir det lättare för den enskilde att hantera situationer. Individanpassade aktiviteter är nödvändigt för att personer med demenssjukdomar ska kunna uppnå bättre livskvalitet. En ökad förståelse för människan bakom sjukdomen demens kan möjliggöra ett värdigt liv utifrån sin identitet och personlighet. Resultaten av denna uppsats bekräftar att det finns möjligheter för personer med demens att vara aktiv. Det framkom även att aktiviteter påverka livskvaliteten positiv.

41

REFERENSER

Abd El-Kadir, Al-Jiffri, (2016) Aerobic exercise improves quality of life, psychological well- being and systemic inflammation in subjects with Alzheimer's disease. African health

sciences, 16(4): 1045–1055.

Alzheimers Disease International (2016) The globel voice on dementia – World alzheimer report. > "https://www.alz.co.uk/research/WorldAlzheimerReport2016.pdf%3c"< HTML (2018-03-24)

Arskey H, & O`Malley L, (2005) Scoping studies: towards and methodological framework. International Journal of Social Research Methodology, 8 (1), 19–32.

Antonovsky A, (1991) Hälsans mysterium. Natur och Kultur: Stockholm.

Beerens H-C, Zwakhalen M-G,Verbeek H, Ruwaard D, Hamers P-H (2013) Factors associated with quality of life of people with dementia in long-term care facilities. International Journal of Nursing Studies, 50 (9): 1259-1270.

Bryman A, (2015) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Brown I, & Brown, R, (2003) Quality of life and disability: an approach for community practitioners. Jessica Kingsley, London.

Cruz J, Marques A, Barbosa A, Figueiredo D, Sousa L (2013) Making sense(s) in dementia: A multisensory and motor-based group activity program, Department of Health Sciences, University of Aveiro, 28 (2): 137- 146.

Edberg A-K, (2011) Att möta personer med demens. Studentlitteratur AB: Lund. Emilsson U-M, (1998) Vardag i olika världar - om dementa och vårdbiträden på tre gruppboenden. Arkiv förlag.

42

Eriksson L, Nilsson G, & Svensson L-A, (red), (2013) Gemenskaper socialpedagogiska perspektiv. Lettland: Bokförlaget Daidalos AB.

Eriksson L & Markström A-M, (2009) Den svårfångade socialpedagogiken. Studentlitteratur AB

Eide H, & Eide T, (2009) Omvårdnadsorienterad kommunikation – relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur AB.

Feil N, (1994) Validation – Feilmetoden. Hur man hjälper desorienterade äldre –äldre. Lund: Studentlitteratur.

Friberg F, (2012) Dags för Uppsats: vägledning för Litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Giebela C -M, Caroline Sutcliffe C, Challis D (2015) Activities of daily living and quality of life across different stages of dementia. Journal Aging & Mental Health, 19 (1) 63–71.

Gulmann N-C, (2003) Gerontopsykiatri. Lund: Studentlitteratur.

Han A, Radel J, McDowd JM, Sabata D, (2016) Perspectives of People with Dementia About Meaningful Activities: A Synthesis. American journal of Alzheimers disease and other

dementias, 31(2): 115–23.

Hydén L-C, (2016) Demens: Handlingsförmåga, personskap och vardagsliv. Slutrapport från Riksbankens Jubileumsfonds forskningsprogram, PDF

>https://www.rj.se/globalassets/skriftserie/rj_skriftserie_14.pdf<

Isacs L, & Wallskär H, (2004) Låt minnena leva – En handbok i reminiscensmetoden. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.

43

Johansson M, & Bergman A-S, (2014) Mirakel inom äldreomsorg? – iden om en salutogen äldreomsogr och dess omsättning i praktiken. Socialvetenskaplig tidskrift nr 12014.

Kuosa K, Elstad I, Normann H-K (2015) Continuity and Change in Life Engagement Among People With Dementia. Department of Health and Care Sciences of Norway, 33 (3): 205 – 227.

Marcusson J, Blennow K, Skoog I, & Wallin A, (2011) Alzheimer sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Stockholm Liber AB.

Marcusson J, Blennow K, Skoog I, & Wallin A, (1995) Demenssjukdomar. Stockholm: Liber AB.

Nyström K, (2002) Dans på gränsen Avhandling – demensdrabbades kommunikation i dansterapi. Stockholm: Pedagogiska Institutionen.

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering (2006) Sammanfattning av SBU:s rapport om: Demenssjukdomar. Rapport nr 172 >www.sbu.se< HTML (2018-03-17).

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering (2007) Vård av personer med demensjukdom – vad vet vi idag? Falköping: Elanders tryckeri.

Smit D, De Lange J, Willemse B, Twisk J, & Pott A-M, (2015) Activity involvement and quality of life of people at different stages of dementia in long term care facilities, Journal Aging & Mental Health, 20(1):100–9.

SOU – Statens offentliga utredningar, 1999:21 Lindqvists nia – nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder.

Socialstyrelsen (2003) Klassification av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – kortversion. Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) >www.socialstyrelsen.se< HTML (2018-03-13).

44

Socialstyrelsen (2018) Nationella riktlinjer – Utvärdering 2018, Vård och omsorg vid

demenssjukdom, sammanfattning och förbättringsområden >www.socialstyrelsen.se< HTML (2018-03-20).

Socialstyrelsen (2007) Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i sverige 2005. Artikel nr 2007-123-32.

Socialstyrelsen (2010) Nationella riklinier för vård och omsorg vid demenssjukdom - stöd för styrning och ledning >www.socialstyrelsen.se< HTML (2018-03-22).

Svenskt demens centrum >http://www.demenscentrum.se/%3c"< HTML (2018-03-20).

Vetenskapsrådet, (2011) God forskningssed. Vetenskapsrådets rappotserie 1:2011

WHO - World health Organisation (2017) Global action plamon the public health response to dementia 2017- 2025.

>http://www.who.int/mental_health/neurology/dementia/action_plan_2017_2025/en/%3c"<

HTML (2018-03-20).

Westlund P, (2009) Salutogen GPS – För att gott bemötande. Fortbildning i Stockholm AB; Stockholm.

Yoon JE1, Lee SM1, Lim HS1, Kim TH1, Jeon JK1, Mun MH1 (2013) The Effects of

Cognitive Activity Combined with Active Extremity Exercise on Balance, Walking Activity, Memory Level and Quality of Life of an Older Adult Sample with Dementia. Department of Physical Therapy, Sahmyook University, Republic of Korea, 139-742.